Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott"

Transkript

1 Växtbiologi II: Membran och signallering Jessica Abbott

2 Växtcellen WotC 4-6

3

4 Sammanfattning

5 Växter II Membran och membrantransport Transport av vatten och socker i kärl Interaktioner med symbioter och patogener Signallering

6 Membraner

7 Membranuppbyggnad LIPID BILAYER MEMBRANE PROTEINS

8 Fig 3-27

9

10 Lipider i vattenlösningar Miceller T ex tvål Dubbellager Fosfolipider,glykolipider

11 Dubbellagrets fluiditet

12 Membranfunktioner

13 Proteinernas sekundär struktur WotC 3-8

14 Membranproteinernas 3 klasser

15 Membraners glykogrupper

16 Membrantransport Diffusion fri energi, elektrokemisk gradient osmolaritet Transportproteiner Passiv och aktiv tranport Kanaler och bärare

17 Diffusion

18 Osmos

19 Olika typer av membrantransport

20 Aktiv/inaktiv transport

21 Bärarprotein PASSIV INDIREKT AKTIV WotC 8-6

22 Membrantransporter i en röd blodkropp WotC 8-2

23 Sammanfattning

24 Olika ämnens genomsläpplighet

25 12_24_Gated _ion_chan.jpg

26 Mekanisk reglering av jonkanal

27 Spänningsreglerad jonkanal: Venus flugfälla

28 Spänningsreglerad jonkanal: mimosa

29 Membranreceptorer

30 Stomata

31 Sammanfattning

32 Transport och mineralnäring Xylem: vatten, mineralämnen, mm Floem: socker, mm Mineralnäring

33 Vattnets transport

34 Näringsämnen tas upp över cellmembranet Akvaporiner=vattenkanaler

35 Vatten och mineraler diffunderar olika vägar in i roten

36 Bladets uppbyggnad

37 Ledningssträngarna blir tunnare och tunnare Klyvöppningar i epidermis

38 Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs upp i växten genom xylem (negativt tryck - tension) Vatten går in i roten med osmos

39 Klyvöppningarna (stoma) har två slutceller Ljus: kalium och klorid tas upp av slutcellerna Vatten går in med osmos Mörker eller torka: kalium och klorid går ut igen Vatten lämnar slutcellerna

40 Sockertransporten

41 Sockret transporteras aktivt in i floemet Vatten går med osmos in Övertryck resulterar i massflöde ner Sockret lastas av i roten

42 Upptag av mineralämnen från jorden Markens komplexa uppbyggnad

43

44

45 Kvävets kretslopp

46 Kvävefixerande bakterier

47 Roten skickar ut signaler som attraherar bakterierna

48 Bildningen av en rotknöl

49 Ekonomiska värdet av kvävefixering

50 Symbios mellen rhizobia och bäljväxter Medspelarna Växten: Bäljväxter Papilionoideae Mimosoideae Caesalpinioideae Ulmaceae Parasponia sp. Fotosyntes Utbytet CO 2 Kolföreningar Bakterier: Rhizobia (allmän benämning) Allorhizobium Azorhizobium Bradyrhizobium Mesorhizobium Rhizobium Sinorhizobium NODULES Symbiotisk kvävefixering Kväveföreningar N 2 by Lindström

51 Nodulering Rhizobium Kemotaxis Nod gener: nod-factorer Flavonoider nod-factorer mitos nodulering

52 Nodulering i mer detalj signal: Flavonoider + nodd nod genes OH OH OH OH OH CH 2 HO HO O O CH 2 O NH HO O O CH 2 NH HO COCH 3 O CH 2 CH 2 O O O NH HO NH OH COCH 3 COCH 3 O OH NH COCH 3 Växtens respons Deformering av rothår Nodul-meristem Noduler Förändrad flavonoidproduktion Retur-signal: Lipo-chitooligosaccharider (Nod-factorer) Bakteriernas respons Tillväxt Kemotaxis Proteinexport Produktion av Nod factorer by Lindström

53 Köttätande växter får kväve och fosfor från insekter Venus flugfälla Silkeshår

54 Mycorrhiza

55 Arbuskulär mycorrhiza

56 Ectotrofisk mykorrhiza

57 Patogener

58 Parasiten får kolhydrater mm från värden Nässelsnärja

59

60 Externa signaler

61 Ljus

62 TORKA ÖVERSVÄMNING SALINITET SJUKDOMAR

63 Signaltransduktion

64 Reglering med ljus Rött / mörkrött ljus: fytokrom Blått ljus: fototropin Effekter: Kortdags/långdagsväxter Fototropism Nyktinasti

65 Växternas dygnsrytm

66 Biologiska klockor = circadian rhythms

67 Fotoperiodism

68 Fytokrom 5min red light

69 Auxin Cytokinin Gibberellin Abskissinsyra (ABA) Etylen Tropism Nastiska rörelser Växthormoner Växtrörelser

70 Apikal dominans

71 Auxin: fototropism

72 Auxin: fruktmognad

73 Cytokinin: samspel med auxin Auxin/cytokinin: apikal dominans, rot/skott inducering mm

74 Gibberellins: stjälktillväxt a. b. a: Robert E. Lyons/Visuals Unlimited; b: Sylvan Whittwer/Visuals Unlimited

75 Inhibering av GA-syntes

76 ABA: vinterdvala John Solden/Visuals Unlimited.

77 Vilostadier Vernalisering Stratifiering Scarification Vilande knopp

78 Etylen

79 Etylen

80 Ethylene och abskission Ingen abskission Abskission

81 gravity Växtrörelser: gravitropism Copyright The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display. a. b. c. 25 mm a: Kingsley Stern; b: Courtesy Malcolm Wilkins, Glascow University; c: BioPhot

82 Växtrörelser: thigmotropism

83 Växtrörelser: seismonasti pulvinus vascular tissue cell retaining turgor cell losing turgor Before After

84 Växtrörelser: nyktinasti Prayer plant (morning) Prayer plant (night) a. Morning glory (morning) Morning glory (night) b. flowers open Circadian Rhythm Period (about 24 hours) flowers close Time (hours) c.

Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott

Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott Växtbiologi III: Stress och GMO Jessica Abbott Membraner Sammanfattning Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs

Läs mer

Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt

Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt08 008-0- Skrivtid: 09:00 - :00 Namn:... Max poäng 0 minst antal poäng: A utmärkt 95% 8p B mycket god 85% p C god 75% 0p

Läs mer

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA

Läs mer

Tenta Växtfysiologi (BL2016)

Tenta Växtfysiologi (BL2016) Tenta Växtfysiologi (BL2016) 2015014 Biologi 60 hp och Biogeoprogrammet Skrivtid: 09:00-13:00 Kod:. Max poäng 40 A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005) STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG 20180609 VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005) Max poäng 40 minst antal poäng: A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig 60%

Läs mer

Tillväxtregulatorer biologi

Tillväxtregulatorer biologi Tillväxtregulatorer biologi Folke Sitbon Inst för växtbiologi SLU, Uppsala Vad är tillväxt? Ökning i storlek eller antal t.ex. Pengar växer Barn växer Växter växer Tillväxt av växter Irreversibel ökning

Läs mer

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, 13.00 16.00. Nedan finner du ett antal påståenden. Sätt ett kryss i rutan under Ja om påståendet är helt rätt, annars kryssar du i Nej-rutan. Om du inte

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt07 2007-03-19 Skrivtid: 09:00-13:00 Namn:... Max poäng 40, godkänd 24 p, väl godkänd 32 p Frågorna besvaras

Läs mer

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist Botanik 1 Föreläsning 080512 Johan Edqvist johed@ifm.liu.se Arabidopsis thaliana Modellsystemet nr 1 inom molekylär genetisk växtforskning Embryoutveckling i Arabidopsis polaritet Det färdiga växtembryot

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p 2003-01-17. Skrivtid: 0900-1300 Namn (texta): Max.poäng:40. Godk. 24 Väl godk. 32. Frågorna

Läs mer

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva

Läs mer

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24 Skrivtid: 0900-1300 Namn:... Max.poäng: 40. Godk. 24. Väl godk. 32 Frågorna besvaras direkt

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Därför ska man odla baljväxter

Därför ska man odla baljväxter Därför ska man odla baljväxter kvävefixering, proteinförsörjning och diversifiering SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan på mark för

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Fysiologi - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Fysiologi - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Fysiologi - Föreläsningsanteckningar Raven, P.H., Evert, R.F. & Eichhorn, S.E., Biology of Plants, 7 th edition, W.H. Freeman and Company, Worth Publishers

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Växternas inkomster och utgifter

Växternas inkomster och utgifter Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1 Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Kursens innehåll Biologi som ämne. Grundkurs i biologi, 4.5hp. Gruppindelning. Kursens olika moment. Första föreläsningen: Vad ni behöver göra

Kursens innehåll Biologi som ämne. Grundkurs i biologi, 4.5hp. Gruppindelning. Kursens olika moment. Första föreläsningen: Vad ni behöver göra Grundkurs i biologi, 4.5hp 2008 Uno Wennergren Docent Teoretisk Biologi Kursens innehåll Biologi som ämne Biologi som vetenskapligt ämne Livets ursprung, evolutionens byggstenar Mångfalden inom en art

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Insikten växer. Insikten växer om att vi människor är beroende av den värld vi lever i.

Insikten växer. Insikten växer om att vi människor är beroende av den värld vi lever i. Insikten växer. Är det inte konstigt att vi ska behöva använda kemikalier och gifter för att producera och tillverka den mat vi ska äta? Den uppfattningen att vi behöver det härstammar från ett 50- och

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Nanoteknologi för framtida växtskydd

Nanoteknologi för framtida växtskydd Nanoteknologi för framtida växtskydd Vadim Kessler, Gulaim Seisenbaeva Oorganisk kemi och Bionanotechnologi Nationella Växtskyddskonferensen 14:e November 2018 Naturens nanoteknologi Mikroalger Pärlemor

Läs mer

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN 1 VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN Anna Stina Sandelius 21/1 och 25/1 2011 Näringsbehov och bristsymptom Jorden som näringsupplag Jonupptag till rötter Vattnets egenskaper Vattenpotential

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1 Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? Ämnen som

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,

Läs mer

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp)

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp) Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp) Datum: 2012-05-30 Tid: 09:00-13:00 Tentamen består av L5 uppgifter. Maximalt 53p kan erhållas, För godkänt krävs 29p (55 o/o),för väl godkänt

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Petter Holme. 8e September, 2008

Petter Holme. 8e September, 2008 struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, 2008 http://www.csc.kth.se/ pholme/ struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

SVAMP, STRESS OCH GRÄS SVAMP, STRESS OCH GRÄS HUR DEFINIERAS STRESS HOS VÄXTER? Stress Any unfavorable condition or substance that affects or blocks a plant s metabolism, growth, or development is regarded as stress. Varje ogynnsamt

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander 1. Den livsviktiga jorden 2. Hur bildas jord? 3. Blomsterprakt och näringsbrist 4. Livet i jorden 5. Näringens cirkulation

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.

Läs mer

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod

Läs mer

Anders Lundquist. Osmoreglering

Anders Lundquist. Osmoreglering Anders Lundquist Osmoreglering Institutionen för cell- och organismbiologi Lunds universitet 2006 2 Reglerare, konformerare och undvikare Homeostasis är den inre miljöns konstans. Homeostasmekanismer reglerar

Läs mer

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Växtfysiologi VT 2013

Växtfysiologi VT 2013 Växtfysiologi VT 2013 Kurstid: 21 januari 13 februari (START kl 10:00) Kurslokaler: Botaniska Institutionen - Föreläsningar: föreläsningssal 321 Laborationer: lab 1, lab 2, lab 4 Lärare Assistenter: Ulla

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer