Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott
|
|
- Karl-Erik Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växtbiologi II: Membran och signallering Jessica Abbott
2 Växtcellen WotC 4-6
3
4 Sammanfattning
5 Växter II Membran och membrantransport Transport av vatten och socker i kärl Interaktioner med symbioter och patogener Signallering
6 Membraner
7 Membranuppbyggnad LIPID BILAYER MEMBRANE PROTEINS
8 Fig 3-27
9
10 Lipider i vattenlösningar Miceller T ex tvål Dubbellager Fosfolipider,glykolipider
11 Dubbellagrets fluiditet
12 Membranfunktioner
13 Proteinernas sekundär struktur WotC 3-8
14 Membranproteinernas 3 klasser
15 Membraners glykogrupper
16 Membrantransport Diffusion fri energi, elektrokemisk gradient osmolaritet Transportproteiner Passiv och aktiv tranport Kanaler och bärare
17 Diffusion
18 Osmos
19 Olika typer av membrantransport
20 Aktiv/inaktiv transport
21 Bärarprotein PASSIV INDIREKT AKTIV WotC 8-6
22 Membrantransporter i en röd blodkropp WotC 8-2
23 Sammanfattning
24 Olika ämnens genomsläpplighet
25 12_24_Gated _ion_chan.jpg
26 Mekanisk reglering av jonkanal
27 Spänningsreglerad jonkanal: Venus flugfälla
28 Spänningsreglerad jonkanal: mimosa
29 Membranreceptorer
30 Stomata
31 Sammanfattning
32 Transport och mineralnäring Xylem: vatten, mineralämnen, mm Floem: socker, mm Mineralnäring
33 Vattnets transport
34 Näringsämnen tas upp över cellmembranet Akvaporiner=vattenkanaler
35 Vatten och mineraler diffunderar olika vägar in i roten
36 Bladets uppbyggnad
37 Ledningssträngarna blir tunnare och tunnare Klyvöppningar i epidermis
38 Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs upp i växten genom xylem (negativt tryck - tension) Vatten går in i roten med osmos
39 Klyvöppningarna (stoma) har två slutceller Ljus: kalium och klorid tas upp av slutcellerna Vatten går in med osmos Mörker eller torka: kalium och klorid går ut igen Vatten lämnar slutcellerna
40 Sockertransporten
41 Sockret transporteras aktivt in i floemet Vatten går med osmos in Övertryck resulterar i massflöde ner Sockret lastas av i roten
42 Upptag av mineralämnen från jorden Markens komplexa uppbyggnad
43
44
45 Kvävets kretslopp
46 Kvävefixerande bakterier
47 Roten skickar ut signaler som attraherar bakterierna
48 Bildningen av en rotknöl
49 Ekonomiska värdet av kvävefixering
50 Symbios mellen rhizobia och bäljväxter Medspelarna Växten: Bäljväxter Papilionoideae Mimosoideae Caesalpinioideae Ulmaceae Parasponia sp. Fotosyntes Utbytet CO 2 Kolföreningar Bakterier: Rhizobia (allmän benämning) Allorhizobium Azorhizobium Bradyrhizobium Mesorhizobium Rhizobium Sinorhizobium NODULES Symbiotisk kvävefixering Kväveföreningar N 2 by Lindström
51 Nodulering Rhizobium Kemotaxis Nod gener: nod-factorer Flavonoider nod-factorer mitos nodulering
52 Nodulering i mer detalj signal: Flavonoider + nodd nod genes OH OH OH OH OH CH 2 HO HO O O CH 2 O NH HO O O CH 2 NH HO COCH 3 O CH 2 CH 2 O O O NH HO NH OH COCH 3 COCH 3 O OH NH COCH 3 Växtens respons Deformering av rothår Nodul-meristem Noduler Förändrad flavonoidproduktion Retur-signal: Lipo-chitooligosaccharider (Nod-factorer) Bakteriernas respons Tillväxt Kemotaxis Proteinexport Produktion av Nod factorer by Lindström
53 Köttätande växter får kväve och fosfor från insekter Venus flugfälla Silkeshår
54 Mycorrhiza
55 Arbuskulär mycorrhiza
56 Ectotrofisk mykorrhiza
57 Patogener
58 Parasiten får kolhydrater mm från värden Nässelsnärja
59
60 Externa signaler
61 Ljus
62 TORKA ÖVERSVÄMNING SALINITET SJUKDOMAR
63 Signaltransduktion
64 Reglering med ljus Rött / mörkrött ljus: fytokrom Blått ljus: fototropin Effekter: Kortdags/långdagsväxter Fototropism Nyktinasti
65 Växternas dygnsrytm
66 Biologiska klockor = circadian rhythms
67 Fotoperiodism
68 Fytokrom 5min red light
69 Auxin Cytokinin Gibberellin Abskissinsyra (ABA) Etylen Tropism Nastiska rörelser Växthormoner Växtrörelser
70 Apikal dominans
71 Auxin: fototropism
72 Auxin: fruktmognad
73 Cytokinin: samspel med auxin Auxin/cytokinin: apikal dominans, rot/skott inducering mm
74 Gibberellins: stjälktillväxt a. b. a: Robert E. Lyons/Visuals Unlimited; b: Sylvan Whittwer/Visuals Unlimited
75 Inhibering av GA-syntes
76 ABA: vinterdvala John Solden/Visuals Unlimited.
77 Vilostadier Vernalisering Stratifiering Scarification Vilande knopp
78 Etylen
79 Etylen
80 Ethylene och abskission Ingen abskission Abskission
81 gravity Växtrörelser: gravitropism Copyright The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display. a. b. c. 25 mm a: Kingsley Stern; b: Courtesy Malcolm Wilkins, Glascow University; c: BioPhot
82 Växtrörelser: thigmotropism
83 Växtrörelser: seismonasti pulvinus vascular tissue cell retaining turgor cell losing turgor Before After
84 Växtrörelser: nyktinasti Prayer plant (morning) Prayer plant (night) a. Morning glory (morning) Morning glory (night) b. flowers open Circadian Rhythm Period (about 24 hours) flowers close Time (hours) c.
Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott
Växtbiologi III: Stress och GMO Jessica Abbott Membraner Sammanfattning Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs
Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt08 008-0- Skrivtid: 09:00 - :00 Namn:... Max poäng 0 minst antal poäng: A utmärkt 95% 8p B mycket god 85% p C god 75% 0p
Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15
Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA
Tenta Växtfysiologi (BL2016)
Tenta Växtfysiologi (BL2016) 2015014 Biologi 60 hp och Biogeoprogrammet Skrivtid: 09:00-13:00 Kod:. Max poäng 40 A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig
Växter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG 20180609 VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005) Max poäng 40 minst antal poäng: A utmärkt 95% 38p B mycket god 85% 34p C god 75% 30p D tillfredställande 65% 26p E tillräcklig 60%
Tillväxtregulatorer biologi
Tillväxtregulatorer biologi Folke Sitbon Inst för växtbiologi SLU, Uppsala Vad är tillväxt? Ökning i storlek eller antal t.ex. Pengar växer Barn växer Växter växer Tillväxt av växter Irreversibel ökning
Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,
Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, 13.00 16.00. Nedan finner du ett antal påståenden. Sätt ett kryss i rutan under Ja om påståendet är helt rätt, annars kryssar du i Nej-rutan. Om du inte
Vad gör växten med vattnet?
Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det
Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Växtfysiologienheten Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt07 2007-03-19 Skrivtid: 09:00-13:00 Namn:... Max poäng 40, godkänd 24 p, väl godkänd 32 p Frågorna besvaras
Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist
Botanik 1 Föreläsning 080512 Johan Edqvist johed@ifm.liu.se Arabidopsis thaliana Modellsystemet nr 1 inom molekylär genetisk växtforskning Embryoutveckling i Arabidopsis polaritet Det färdiga växtembryot
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
lördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p
STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p 2003-01-17. Skrivtid: 0900-1300 Namn (texta): Max.poäng:40. Godk. 24 Väl godk. 32. Frågorna
VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI
VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva
Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24
STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen 2002-08-24 Skrivtid: 0900-1300 Namn:... Max.poäng: 40. Godk. 24. Väl godk. 32 Frågorna besvaras direkt
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Därför ska man odla baljväxter
Därför ska man odla baljväxter kvävefixering, proteinförsörjning och diversifiering SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan på mark för
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Fysiologi - Föreläsningsanteckningar
Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Fysiologi - Föreläsningsanteckningar Raven, P.H., Evert, R.F. & Eichhorn, S.E., Biology of Plants, 7 th edition, W.H. Freeman and Company, Worth Publishers
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Växternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Kursens innehåll Biologi som ämne. Grundkurs i biologi, 4.5hp. Gruppindelning. Kursens olika moment. Första föreläsningen: Vad ni behöver göra
Grundkurs i biologi, 4.5hp 2008 Uno Wennergren Docent Teoretisk Biologi Kursens innehåll Biologi som ämne Biologi som vetenskapligt ämne Livets ursprung, evolutionens byggstenar Mångfalden inom en art
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Insikten växer. Insikten växer om att vi människor är beroende av den värld vi lever i.
Insikten växer. Är det inte konstigt att vi ska behöva använda kemikalier och gifter för att producera och tillverka den mat vi ska äta? Den uppfattningen att vi behöver det härstammar från ett 50- och
BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Näringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Vem tänder på flisstackar?
Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har
Nanoteknologi för framtida växtskydd
Nanoteknologi för framtida växtskydd Vadim Kessler, Gulaim Seisenbaeva Oorganisk kemi och Bionanotechnologi Nationella Växtskyddskonferensen 14:e November 2018 Naturens nanoteknologi Mikroalger Pärlemor
VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN
1 VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN Anna Stina Sandelius 21/1 och 25/1 2011 Näringsbehov och bristsymptom Jorden som näringsupplag Jonupptag till rötter Vattnets egenskaper Vattenpotential
Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
KROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? Ämnen som
Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,
Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp)
Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp) Datum: 2012-05-30 Tid: 09:00-13:00 Tentamen består av L5 uppgifter. Maximalt 53p kan erhållas, För godkänt krävs 29p (55 o/o),för väl godkänt
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Kemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Petter Holme. 8e September, 2008
struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, 2008 http://www.csc.kth.se/ pholme/ struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från
CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
SVAMP, STRESS OCH GRÄS
SVAMP, STRESS OCH GRÄS HUR DEFINIERAS STRESS HOS VÄXTER? Stress Any unfavorable condition or substance that affects or blocks a plant s metabolism, growth, or development is regarded as stress. Varje ogynnsamt
Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Fotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler
Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och
Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander
Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander 1. Den livsviktiga jorden 2. Hur bildas jord? 3. Blomsterprakt och näringsbrist 4. Livet i jorden 5. Näringens cirkulation
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.
Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)
Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod
Anders Lundquist. Osmoreglering
Anders Lundquist Osmoreglering Institutionen för cell- och organismbiologi Lunds universitet 2006 2 Reglerare, konformerare och undvikare Homeostasis är den inre miljöns konstans. Homeostasmekanismer reglerar
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
DNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden
Växtfysiologi VT 2013
Växtfysiologi VT 2013 Kurstid: 21 januari 13 februari (START kl 10:00) Kurslokaler: Botaniska Institutionen - Föreläsningar: föreläsningssal 321 Laborationer: lab 1, lab 2, lab 4 Lärare Assistenter: Ulla
Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider
Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Betfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Uppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan