Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd till bättre levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor S I D A 3
Varför dessa riktlinjer? Hälso- och sjukvårdslagen 1982 Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa Folkhälsopropositionerna 2002,2007 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv bör stärkas i hela hälso- och sjukvård S I D A 4
Nationella riktlinjer behövs också för att främja en jämlik hälsa
Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga i Sverige Minst en ohälsosam levnadsvana - 50 % av kvinnor - 65 % av men
Daglig rökning 13 %
Riskabla alkoholvanor 14 %
Otillräcklig fysisk aktivitet 35 %
Ohälsosamma matvanor 20 %
Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally Those with healthy lifestyles live 14 years longer S I D A 1 1
Livsstilsrelaterade sjukdomar - 60 % av förtida död - Hjärt- kärlsjukdomar - Cancer - Kroniska lungsjukdomar - Diabetes S I D A 1 2
Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler (1733) Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse. Veklighet försvagar kroppen. Både den som äter för mycket och för lite förstör sin kropp. Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga. Brännvin är ett förgift för dig.
Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga 90 % av diabetes 80 % av kranskärlssjukdom och stroke 30 % av cancer
Hur framtogs rekommendationer? Genomgång av 30 000 vetenskapliga artiklar av forskargrupper per levnadsvana Bedömning av forskare och praktiker utifrån tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet Viktning av rekommendationer 1-10, där 1 har högst prioritet
Riktlinjerna vårdens alla professioner Alla vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Ungdomar under 18 år som röker
Vilka prioriteras av riktlinjerna? Personer med förhöjd risk till följd av sjukdomar Inför operation Vid graviditet Föräldrar
Högriskgrupper vid rökning Cancer Hjärt- kärlsjukdom Högt blodtryck Lungsjukdom Diabetes Blodfettsrubbningar Övervikt/fetma Schizofreni
Högriskgrupper vid riskbruk av alkohol Kronisk smärta Övervikt/fetma Högt blodtryck Leverpåverkan Hudsjukdom Hjärt-kärlsjukdom Blodfettsrubbningar Cancer Depression,ångest,schizofreni
Högriskgrupper vid otillräcklig fysisk aktivitet Övervikt/fetma Högt blodtryck Diabetes Hjärt-kärlsjukdom Depression Schizofreni Blodfettsrubbningar Kronisk smärta
Högriskgrupper vid ohälsosamma matvanor Högt blodtryck Blodfettsrubbningar Hjärt-kärlsjukdom Övervikt/fetma Diabetes Schizofreni Depression och ångest
Rådgivande samtal som metod för beteendeförändring
Hälsofrämjande förhållningssätt gäller alltid Stödjande dialog erbjuda patienterna kunskap och verktyg i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring Stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa
Bedöm om det är rätt tillfälle att fråga..
Levnadsvaneprojektet 2012-2014 Implementering av riktlinjerna Finansiering av Socialstyrelsen S I D A 2 9
Levnadsvaneprojektet - i linje med förbundets vision Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd
Multiprofessionellt förändringsprocess
Levnadsvaneprojekt 2012-2014 Projektorganisation - Styrgrupp - Projektledare - Expertgrupp
Vad har åstadkommits? Kartläggning av utvecklingsbehov Studie om utbildningarnas mål och innehåll Strategisk handlingsplan S I D A 3 3
Hemsida http://www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor 11 000 unika besök sedan april 2014
Bas- och fördjupningsutbildningar Nationella (11) Vid landsting (19/21) Vid sektioner (11/16) S I D A 3 5
Nätverksbyggande Socialstyrelsen Landstingen, SKL Olika grupperingar och individer inom förbundet Övriga professionsförbund Patientorganisationer HFS S I D A 3 6
Nationella kongresser Föreläsningar Seminarier Posters Utställningar S I D A 3 7
Framtagandet av verktyg Verktyg i patientarbete Våra kroppar är gjorda för rörelse Goda levnadsvanor gör skillnad För fortsatt lärande Att samtala om levnadsvanor ett utbildningsmaterial Medverkan i Socialstyrelsens webbutbildning om mat S I D A 3 8
Fysioterapeuters attityder och kompetens - Rådgivning av levnadsvanor Levnadsvana Viktig i mitt yrke Har bra kompetens Fysisk aktivitet 99% 100% 97% Matvanor 85% 57% 40% Tobaksbruk 85% 37% 24% Riskbruk av alkohol 75% 20% 11% Arbetar i stor utsträckning
Stor variation i landet Hur långt har landsting och kommuner kommit i implementeringsarbete Vilken organisation och vilka rutiner finns på arbetsplatser
Strukturella förutsättningar för implementering Uppdrag Chefers engagemang Medarbetares kompetens Resurser Organisation Rutiner Dokumentationssystem
Framgångsfaktorer för implementering Kompetens hos medarbetare Effektivt ledarskap Stödjande organisation
Raija Lenné Projektledare www.fysioterapeuterna.se