Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl



Relevanta dokument
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Behandling av depression

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

TA DIG UR SVACKAN OM NEDSTÄMDHET OCH HUR DU KAN GÖRA FÖR ATT BRYTA DEN OLA OLEFELDT KAROLINA KÄLLOFF STUDENTHÄLSAN

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Leg psykolog Anette Nordling Göteborg 17 september 2015

Depression och Beteendeaktivering (BA)

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression. 26 september 2013

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Språkförskolekonferensen Emma Högberg Leg psykolog Kompetenscentrum för psykoterapi (KCP)

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Anknytningsbaserad familjeterapi

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Depression hos äldre

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Bilaga A Traumaintervju

MADRS-S (MADRS självskattning)

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Ätstörningar Ulf Wallin

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Trauma och återhämtning

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Stroke - depression - fluoxetin

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: Mental disorders: WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex.

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Beskrivning BA-tekniker

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barn med psykisk ohälsa

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Risk för framtida kriminalitet

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Remeron , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Program för suicidriskbedömning av barn- och ungdomar

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Bella Stensnäs, leg psykolog

När mamma eller pappa dör

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Frågeformulär till vårdnadshavare

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Kan man bli sjuk av ord?

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Transkript:

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1

Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs Ej orsakad av somatisk sjukdom (DSM-IV, 1994) 2

Egentlig depressionsepisod forts. 1. Nedstämdhet större delen av dagen, så gott som dagligen 2. Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen 3. Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex en mer ån femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen 3

Egentlig depressionsepisod forts. 4. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) 5. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär)nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) 4

Egentlig depressionsepisod forts. 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord Krävs även att symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetet, socialt eller i andra viktiga avseenden. Symtomen får inte heller förklaras bättre med okomplicerad sorg. 5

Positiv förstärkning Efter ett beteende tillförs något och beteendet ökar 6

Negativ förstärkning Efter ett beteende tas något bort och beteendet ökar 7

Identifiera depressiva beteenden hos föräldrarna 8

Upplägg för en BA-behandling Ca 15-20 samtal (16 vanligt antal i studier) 45 min/gg 1 gg/vecka 9

Att påbörja aktiveringsterapi för depression: En självhjälpsmanual Stycke 1: Beskrivning av beteenden Stycke 2: Orsaker Stycke 3: Lösning Stycke 4: Exempel på lösningar Stycke 5: Fördelar Stycke 6: Hinder Stycke 7: Klientens uppgifter & hjälpmedel 10

Behandlingsprinciper Många skäl till sårbarhet för depression Sekundära undvikandebeteenden viktiga BA inte bara att öka trevliga aktiviteter Klienter bör noggrant observera sammanhanget (kontexten) de befinner sig i Klienten bör noggrant observera beteendets inverkan på känslorna 11

BA modell för patienter Negativa livshändelser -Låga nivåer av positiv förstärkning -Smal beteenderepertoar Symtom Depression Sekundära symtom/undvikanden 12

Registrering av aktiviteter 13

TRAP och TRAC Avoidance Pattern Trigger Response Alternative Coping 14

En typisk BA-session Agenda Hemuppgifter till denna vecka 1-2 ämnen, exempelvis svårigheter att komma upp ur sängen på morgonen Nya hemuppgifter 15

Hur kan jag som gruppledare använda principerna från Beteendeaktivering för att hjälpa nedstämda föräldrar? 16

Färdighetsträning för bråkande syskon 17

Syskonkonflikt som riskfaktor Barn i mellanbarndomen tillbringar mer tid med syskon än med föräldrar (McHale & Crouter, 1996) Samspelet mellan syskon kännetecknas av intensiva positiva och negativa känslor (Dunn & Kendrick, 1983) Hem där höga nivåer av negativa syskonsamspel observerats predicerade antal arresteringar i vuxen ålder och psykopatologi 10-20 år senare (Bank, Reid, Patterson, 1996) 18

Syskonkonflikter som riskfaktor forts. Observerade syskonkonflikter predicerade rapporter om aggressivitet från lärare och jämnåriga i skolan liksom barnets egen rapportering om aggressivitet Ineffektiva föräldrafärdigheter och syskonkonflikter bidrar var för sig till antisociala beteenden (Bank, Burraston & Snyder, 2002) 19

Manual för att förbättra syskonrelationer Syskon under 10 år 1 behandlare och 2 eller fler syskon 8 träffar Mål: 1. Förbättra relationen mellan syskon 2. Förbättra varje syskons sociala färdigheter 3. Minska konflikter och aggressiva beteenden 20

Manual för att förbättra syskonrelationer forts. Genomförs parallellt med föräldraträning Organiseras utifrån mål, aktiviteter och strategier Fokus på att göra och uppleva saker istället för att prata och lyssna 21

Diskussion kring syskonträning 22