VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 (26)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 (26) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-03-20 29 Revisionsrapporter 2013 (KS 2014.083) Beslut Arbetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner uppföljningen. Ärendet i korthet Enligt regler för hantering av revisionens granskningsrapporter (fastställd 2013-06-17) ska nämnderna rapportera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som framförs av revisionens granskningsrapporter. Syftet är att revisionens granskningar ska komma kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten till känna, och dels att nämnderna på ett strukturerat sätt ska rapportera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av de synpunkter och rekommendationer som förts fram. Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner uppföljningen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Örjan Lids (M)-yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med yrkandet. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse: Revisionsrapporter 2013 2. Revisionens granskning av inköp och upphandling 3. Revisionens granskning av intern kontroll - leverantörsfakturor 4. Revisionens granskning barnkonventionen 5. Revisionens granskning IT-verksamhet 6. Revisionens granskning näringslivsverksamheten Expedieras till Akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 ANDREAS FORSLUND SID 1/8 KOMMUNCONTROLLER ANDREAS.FORSLUND@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Revisionsrapporter 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner uppföljningen. Ärendet i korthet Enligt regler för hantering av revisionens granskningsrapporter (fastställd 2013-06- 17) ska nämnderna rapportera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som framförs av revisionens granskningsrapporter. Syftet är att revisionens granskningar ska komma kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten till känna, och dels att nämnderna på ett strukturerat sätt ska rapportera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av de synpunkter och rekommendationer som förts fram. Bakgrund Revisionen tillställer, efter genomförd granskning, rapporten till den granskade nämnden för åtgärd. Kommunens nämnder rapporterar därefter, så snart som möjligt, vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som framförs i granskningsrapporten. Rapporten sänds till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen rapporterar därefter till kommunfullmäktige hur revisionens granskningsrapporter har behandlats i nämnderna. Reglerna för hantering av revisionens granskningsrapporter fastställdes i mitten av 2013. Samtliga revisionsrapporter som lämnades under andra halvåret avsågs endast kommunstyrelsen. Revisionen har inte skickat några rapporter till nämnderna och således har nämnderna inte haft möjlighet att implementera reglerna och det nya arbetssättet i form av att skicka rapporter till kommunledningskontoret. Av den orsaken har ekonomiavdelningen utfört kortare intervjuer för att samla in information om hur granskningsrapporterna har behandlats inom kommunledningskontoret. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 2/8 Rekommendationer från respektive granskningsrapport kompletterat med förvaltningarnas synpunkter och åtgärder Revisionens granskning av inköp och upphandling har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat om kommunens upphandlingsverksamhet är ändamålsenlig utifrån verksamhetens behov samt om kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet är ändamålsenligt organiserad. Följande rekommendationer lämnades i granskningsrapporten: 1) Säkerställa att LOU följs när det gäller direktupphandlingar. 2) Säkerställa att alla rutiner är uppdaterade. 3) Tydliggöra ansvaret mellan upphandlingsenheten och verksamheterna i upphandlingsprocessen. 4) Tydliggöra vem som får göra inköp. 5) Säkerställa att avtalsregistret är fullständigt, uppdaterat och innehåller den information som en inköpare behöver. 6) Införa systematiska kontroller för att säkerhetsställa avtalstrohet gentemot ramavtal. 7) Genomföra en översyn avseende vilka typer av mindre inköp som sker och möjligheten att minska dessa. 8) Säkerställa att konteringsanvisningar kommuniceras i alla verksamheter för att säkerställa en likartad och riktig kontering. Förvaltningarnas synpunkter och åtgärder: 1) Revisionens synpunkt är relevant och angelägen. En åtgärd som har vidtagits är att ytterligare sprida information via nätverk om vilka regler som gäller vid direktupphandling. 2) Löpande granskning sker för att säkerställa att alla rutiner är uppdaterade. 3) Upphandlingsenheten samarbetar med förvaltningarna och försöker synliggöra och tydliggöra upphandlingsprocessen.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 3/8 4) Att tydliggöra vem som får göra inköp är viktigt. Idag är detta decentraliserat men det finns fördelar med gemensamma riktlinjer för vem som får göra inköp. Vallentuna kommun har kommungemensamma anvisningar för inköp, dessa anger hur inköp ska göras men inte vem som får utföra inköp. Det finns ett behov av tydliggöra inköpsprocessen och se över hur kommunen organiserar inköpen. 5) Ett led i det här arbetet är att införskaffa ett upphandlingssystem som ett stöd för upphandling och inköp. Arbetet pågår inom ekonomiavdelningen. 6) Varje år väljs ett område ut centralt för att undersöka avtalstrohet inom kommunen. Därutöver har kommunen uppföljningsmöten med leverantörer. 7) Ekonomiavdelningen instämmer och tycker att revisionens synpunkt är relevant. Inköpsprocessen behöver tydliggöras. 8) Konteringsanvisningar kommuniceras på intranätet. Ytterligare information och utbildningsinsatser planeras. Sambandskontrollerna revideras kontinuerligt. Revisionens granskning av intern kontroll leverantörsfakturor har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat tillförlitlighet i system och rutiner för hantering av leverantörsfakturor inklusive manuella utbetalningar. Följande rekommendationer lämnades i granskningsrapporten: 1) Det finns en årlig uppföljning av attest och behörighet. Vi bedömer att det finns en förteckning över beslutsattestanter och andra attestanter, vi bedömer dock att förteckningen inte är aktuell. Verifiering av attest visar på att tio fall inte stämmer överens med kommunens förteckning. Det saknas en skriftlig rutin för när uppföljning eller avslut av behörigheter ska ske. 2) Kommunens ekonomisystem saknar spärrar som omöjliggör att en handläggare som arbetar med den löpande faktureringen även kan registrera nya leverantörer. Vi bedömer detta som en brist. 3) Vi kan konstatera att kommunen har en väsentlig andel leverantörer i leverantörsregistret som förekommer fler än en gång.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 4/8 4) I syfte att stärka den interna kontrollen bedömer vi att den centrala ekonomiavdelningen bör förbättra kontrollen av underlag för de manuella utbetalningarna. Vid verifiering visade det sig att tillräckligt med underlag saknades på ekonomiavdelningen. 15 av underlagen inkom först efter förfrågan under granskningens gång från förvaltningarna. Dessutom bedöms två av de manuella utbetalningarna inte innehålla den information som behövs för att kunna förstå och kontrollera betalningarna. Förvaltningarnas synpunkter och åtgärder: 1) Den skriftliga rutinen ska uppdateras. 2) Brister har identifierats av kommunen och åtgärdats genom att inte tilldela behörigheter som inkluderar både möjlighet att registrera nya leverantörer och attesträtt. 3) En total genomgång av leverantörsregistret pågår. 4) Den som attesterar har ansvaret för att få se underlagen och vid behov se till att de är bifogade. Behöver en attestansvarig utbildning sker det riktade insatser. Revisionens granskning Barnkonventionen har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i genomfört en granskning av kommunens arbete utifrån Barnkonventionen. Följande rekommendationer lämnades i granskningsrapporten: 1) I styr- och måldokument tydliggöra barnets särställning och barnkonventionens intentioner för respektive verksamhetsområde. 2) Att i enlighet med Prop.2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige säkerställa att verksamhetsföreträdare utbildas i barnkonventionen och dess intentioner, samt att/hur barn och ungas åsikter inhämtas i beslut som rör dem. 3) Tydliggöra det kommungemensamma ansvaret för barn och unga samt tydliggöra samarbetet mellan nämnderna.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 5/8 4) Inkludera öviga nämnder i framtagande av handlingsplanen för Tryggare Vallentuna, då vi uppfattar flera frågor som nämndövergripande. 5) Se över rutinerna för uppföljning i syfte att säkerställa att uppföljning görs. Förvaltningarnas synpunkter och åtgärder: 1) Revisionens synpunkt är relevant och angelägen. Att på ett mätbart sätt formulera mål och målnivåer som tar hänsyn eller omfattar barnkonventionens intentioner torde ligga inom ramen för det kommunala trygghetsfrämjande arbetet. 2) Revisionens synpunkt är god och åtgärden borde planeras och verkställas. 3) Det kommungemensamma samarbetet som revisionen uppmärksammade inom Tryggare Vallentuna har fortsatt. Sedan tillsättningen av samordningstjänsten och utbildningschefen på barn- och ungdomsförvaltningen har arbetet med Tryggare Vallentuna utvecklats vidare. 4) Sedan 2013-07-01 är förvaltningschefen för kultur- och fritidsförvaltningen med i arbetet med Tryggare Vallentuna då förvaltningarna har slagits ihop. Sedan hösten 2013 ingår även förvaltningschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen i styrgruppen för Tryggare Vallentuna. 5) Strukturer för uppföljningen håller på att utvecklas. Arbetet med en ny handlingsplan för Tryggare Vallentuna avseende perioden 2015-2017 är påbörjat. Revisionens granskning IT-verksamhet har på uppdrag av revisorerna i genomfört en översiktlig granskning av kommunens IT-verksamhet. Följande rekommendationer lämnades i granskningsrapporten: 1) Avsaknad av en fungerande IT-styrningsmodell. 2) Avsaknad av styrande dokument, såsom en strategisk IT-plan, som är i linje med förvaltningarnas verksamhetsplaner vilket resulterar i ett förväntningsgap mellan IT-avdelningen och verksamheten. 3) Verksamheten ställer inga, eller brister i sina krav på definierade servicenivåer mot IT-avdelningen.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 6/8 4) Avsaknad av tydliga, fungerande gemensamma samverkansformer mellan IT och verksamheten. 5) Avsaknad av en IT-kontinuitetsplan samt ett flertal säkerhetsdokument inom kommunen. Förvaltningarnas synpunkter och åtgärder: 1) Under 2014 kommer IT-styrmodellen att arbetas om. 2) För att motverka eventuella gap utför IT-avdelningen leveransöverkommelser med verksamheten. IT-avdelningen planerar därutöver att ta fram en tjänstekatalog för att motverka eventuella gap från verksamheten. 3) Leveransöverenskommelser mellan IT-avdelningen och verksamheten används för att motverka eventuella gap. 4) Gemensamma samverkansformer kommer att finnas med i en den nya ITstyrmodellen. 5) IT-styrdokumenten kommer att ses över. En IT-säkerhetspolicy kommer också att upprättas. Revisionens granskning näringslivsverksamheten har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten som bidrar till att kommunens näringslivspolitiska mål förverkligas. Följande rekommendationer lämnades i granskningsrapporten: 1) Tydligare strategier för att uppnå kommunfullmäktiges mål behöver formuleras. 2) Det bör ses som prioriterat för kommunstyrelsen att förmå övriga nämnder, vars förvaltningar utövar myndighetsutövning, att arbeta för att förbättra tillgänglighet, handläggningstider och bemötande. Ansvaret för kommunens företagsklimat kan inte ligga på en ensam näringslivschef, utan bör ses som ett kommungemensamt ansvar.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 7/8 3) Ett tydligare stöd till nya samt redan etablerade företag i kommunen är också nödvändigt för att målen som finns för verksamheten ska kunna uppnås. 4) Kommunen bör även överväga att utvidga näringslivschefsfunktionen, dels för att minska sårbarheten, dels för att lägga in nya arbetsuppgifter. Exempel på nya arbetsuppgifter är utbildning och stöttning gentemot övriga förvaltningar och/eller etablering av en företagslots som fungerar som en guide till förvaltningar och blanketter som då företagare behöver hjälp eller komma i kontakt med någon. 5) Som en följd av ovanstående finns det anledning att överväga en översyn av befintlig organisering och ansvarsfördelning vad gäller kommunens samlade verksamhet gentemot näringslivet med fokus på utveckling och tillväxt. Förvaltningarnas synpunkter och åtgärder: 1) Kommunikation - och marknadsavdelningen har brutit ner fullmäktiges mål i kommunplanen i sin genomförandeplan 2014 som innebär tydliggörande av strategier och aktiviteter under kommande planperiod. I pågående aktualiseringsprövning av gällande översiktsplan kommer även utvecklingen av näringslivet att belysas. 2) Frågan kommer att tas upp i kommunens ledningsgrupp. Utbildningar kring bemötande har genomförts på samhällsbyggnadsförvaltningen. Mätningar på servicenivån görs kontinuerligt och samordnas med bygglovsalliansens och SBA:s NKI-mätningar. Ledningsgruppen har under början av 2014 tagit beslut om ett åtgärdspaket för att förbättra kontaktmöjligheter och tillgänglighet i kommunens service. 3) Kommunen har begränsade möjligheter att stödja enskilda företag men ska hjälpa till inom de områden som kommunen har befogenheter för. Vi försöker prioritera tydlig information och bra dialog med företagen. Viktiga verktyg är kommunens webbsida och företagsbesök. Gratis rådgivning finns för personer som vill starta eget. Detta tillhandahålls av Täby-Danderyd-Vallentuna nyföretagarcenter. 4) Informationen och samarbetet mellan förvaltningarna har successivt förbättrats och fler åtgärder planeras. Fler samverkansforum har skapats framförallt mellan

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-03-05 DNR KS 2014.083 SID 8/8 kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. 5) Kommunstyrelsen har beslutat om en kartläggning av samhällsbyggnadsförvaltningens organisation och olika funktioner och den inkluderar också arbetet med näringslivsfrågorna. Handlingar 1. Revisionsrapporter 2013 2. Revisionens granskning av inköp och upphandling 3. Revisionens granskning av intern kontroll - leverantörsfakturor 4. Revisionens granskning barnkonventionen 5. Revisionens granskning IT-verksamhet 6. Revisionens granskning näringslivsverksamheten Roland Beijer Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till: Akten Samtliga nämnder

VALLENTUNA KOMilUN KO IIII{UN REVISION EN MISSIV 20L3-04-09 KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBILD NINGSNAM ND EN FRITIDSNAMNDEN Granskning av kommunens arbete utifrån Barnkonventionen har på uppdrag av oss fortroendevalda revisorer i genomfìirt en granskning av kommunens arbete utifran Bamkonventionen. Resultatet av granskningen återfinns i bifogade dokument "Kommunens arbete utifrån B arnkonventionen". Vi revisorer delar :s bedömningar att o nåimnderna inte har tagit håinsyn till barnkonventionen och dess intentioner i styr och måldokument. Det tidigare bam- och ungdomspolitiska prograírmet har sådeles inte lämnat avtryck i dessa dokument. Vi uppfattar också att det finns brister i utbildningen av verksamhetsftireträdare i barnkonventionen och dess intentioner. o a a det saknas tydliga kommunövergripande direktiv och målsättningar i frågor som gäller barn och unga. Vi anser att kommunstyrelsen bör ta initiativet till att målsättningar och direktiv tas fram ftir kommunens arbete med barn och unga. det trots avsaknaden av styrdokument 2indock bedrivs ett bra arbete i Barnkonventionens anda och att organisationen åir ändamålsenligt utformad fìir detta arbet. uppfìiljningen och utvåirderingen av arbetet med barn och unga i dagsläget är begråinsade. För att ftirbättra rutinerna och stärka den intema kontrollen har ett antal rekommendationer l2imnats i rapporten. REVISIONEN TUNA TORG 1. 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 ' FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA, SE WWW.VALLENTUNA. SE Vallentuna kommun

VALLENTUNA KOMI.IUN KOMMUN REVISIONEN MISSIV 20 13-04- 09 KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNAMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBI LD NINGSNAM N DEN FRITIDSNAMNDEN Rapporten överlämnas härmed till Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Bam- och ungdomsnåimnden, Utbildningsnåimnden samt Fritidsnämnden. Revisorema har tidigare begtirt attfä ett yttrande från granskad nämnd. Efter överläggningar med Kommunfullm?iktiges ordförande och Kommunstyrelsens ordfürande har vi kommit fram till ftlljande åindrade rutin ftir hur de åtgärder granskad nåimnd vidtagit ska rapporteras. Samtidigt som granskningsrapporten tillställs granskad nåimnd skickas en kopia till Kommunfullmäktiges presidium och Kommunstyrelsen ftir kåinnedom. Nämnden rapporterar sedan till Kommunstyrelsen vilka åtgärder som nämnden vidtagit. När den rapporteringen ska ske kommer att läggas fast i ett regeldokument i Förfathringssamlingen. Kommunstyrelsen kommer i sin tur attt'tåt ganger per år redovisa till Kommunfullmåiktige hur revisionens granskningsrapporter och dess rekommendationer har behandlats i nämnderna. Kommunrevisionen kan ftilja den fortsatta behandlingen genom kallelser och protokoll samt även vid en uppftiljande revision. För revisorema /4'ø,fr^ Staffan Modig Ordftirande REVISIONEN TUNA TORG 1. 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00. FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA. SE Vallentuna kommun

VALLENTUNA KOMMUN KO}IiIUNREVISIONEN MISSIV 20L3-04-09 KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNAMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN FRITIDSNAMNDEN Distribution av granskningsrapport - Kommunens arbete utifrån Barnkonventionen Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnåimnden Fritidsnämnden Kommunfirllmäktiges presidium Kommundirektören Chefsekonomen REVISIONEN TUNA TORG 1. 186 86 VALLENTUNA TFN 08-s87 850 00. FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA, SE WWW.VALLENTUNA. SE Vallentuna kommun

ReuisÍonsrø;pport Kommunens arbete utifrån Barnkonventionen Mars zor3 V o,llentun a k o tntntrít Samir Sandberg Joanna Hägg Sofia Regnell

InnehAU 1 2 3 4 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 1 Inledning 4 2.r Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 4 2.2 Revisionsfråga 4 2.9 Avgränsning 5 2.4 Metod 5 Utgångspunkter 6 3.1 Barnkonventionen 6 Granskningsresultat 7 4.r Barnkonventionen och dess intentioner i styr- och måldokument 7 4,L.r Kommunplanen 7 4.r.2 Verksamhetsplanerna 8 4.L.8 Övriga styrdokument och utbildningar 8 4.2 Nämnder och styrelser arbetar enligt fullmäktiges direktiv och målsättningar när det gäller frågor som rör barn och ungdomar 9 4.g Kommunens organisation är ändamålsenligt utformad 10 4.g.r Organisation och samarbete mellan nämnder och förvaltningar 1tl 4.9.2 Tryggare Vallentuna 11 4.g.3 Samverkansgrupper med erterna aktörer t2 4.g.4 Samverkansformer för barn och ungdomars delaktighet och infl ande t2 4.4 Formerna för uppföljning och uwärdering av uppnådda resultat och effekter är ändamålsenligt utformade 13

r Sannrnø:nfø:ttolnde bedötnníng o ch r ekornntendø:tíorter På uppdrag av s förtroendevalda revisorer har granskat Socialnämndens, Barn- och ungdomsnämndens, Utbildningsnämndens och Fritidsnämndens arbete i frågor som rör barn och ungdomar. Granskningen har sin utgångspunkt i Prop. zoogf to:232. och fokuserar på barnkonventionen och dess intentioner. Efter genomförd granskning är vår bedömning att ändamålsenligt bedriver arbetet med barn och unga ur ett verksamhetsperspektiv, med avseende på samverkan och organisation. Vi bedömer dock att det saknas en tydlig politisk styrning och ledning samt att det saknas ett tydligt barnperspektiv i styr- och måldokument. Utifrån de revisionskriterier granskningen baseras på grundar sig bedömningen ovan på följande observationer: a a Nämnderna har inte tagit hänsyn till barnkonventionen och dess intentioner i stlry- och måldokument. Det tidigare barn- och ungdomspolitiska programmet har inte lämnat avtryck i styrdokumenten. Vi uppfattar också att det finns brister i utbildningen avverksamhetsföreträdare i barnkonventionen och dess intentioner. Det saknas tydliga kommunövergripande direktiv och målsättningar i frågor som gäller barn och unga. Det är därmed svårt att bedöma nämndernas arbete i förhållande till dessa. Vi anser att kommunstyrelsen bör ta initiativet över kommunens arbete med barn och unga. 1av14

a a Det fìnns en i allt väsentligt ändamålsenligt utformad organisation. Vi anser dock att synen på barn- och ungdomsfrågor bör vara tydliggiord på alla politiska nivåer. Det finns i Vallentuna goda förutsättningar för detta utifrån verksamheternas nuvarande arbetsformer. Uppföljningen och utvärderingen av arbetet med barn och unga i dagsläget är begränsade. 2av14

I syfte att stärka förutsättningarna i detta arbete lämnas ett antal rekommendationer. Vi rekommenderar nämnderna att: a a a o a I svr- och måldokument tydliggöra barnets särställning och barnkonventionens intentioner för respektive verksamhetsområde. Att i enlighet med Prop. zoogf to:z3z Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige säkerställa att verksamhetsföreträdare utbildas i barnkonventionen och dess intentioner, samt att/hur barn och ungas åsikter inhämtas i beslut som rör dem. Tydliggöra det kommungemensamma ansvaret för barn och unga samt tydliggöra samarbetet mellan nämnderna. InHudera öwiga nämnder i framtagande av handlingsplanen för Tryggare Vallentuna, då vi uppfattar flera frågor som nämndövergripande. Se över rutinerna för uppföljning i syfte att säkerställa att uppföljning görs. 3av14

2 Inledníng 2. t B q,kg rund, r euísi ons lc ríteríer o eh upp dr ag FN:s barnkonvention om barnens rättigheter antogs av Generalförsamlingen 1989. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen vilket innebär att den är folkrättsligt bindande. Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. I prop. (rgg7/g8l8z) underströks vikten av att kommunerna skulle erbjuda sin personal utbildning i barnkonventionen. Det föreslogs samtidigt att kommunerna skulle inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Kommunfullmäktige har tidigare fastställt ett barn- och ungdomspolitiskt program för åren zoos-zoro, vilket uttryckte kommunens samlade syn på barn- och ungdomsfrågor. Programmets intention var att frågor som rör barn och ungdomar ska komma i främsta rummet samt vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. De tidigare fastställda målen inom detta område ska numera ingå i den övergripande kommunplanen samt i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Syftet med granskningen är att bedöma hur kommunens nämnder och styrelser arbetar i enlighet med barnkonventionens intentioner och fullmäktiges fastställda mål i barn- och ungdomsfrågor. I granskningen ingår även frågor kring mobbing, barn i behov av särskilda behov/särskilt stöd. 2.2 Reuisions frô;ga Beaktas frågor som rör barn och ungdomar i s beslutsfattande? Följande revisionskriterier/kontrollmål har använts:. Hänsyn i kommunen har tagits till barnkonventionen och dess intentioner vid framtagande av styr- och måldokument.. Nämnder och styrelser arbetar enligt fullmäktiges direktiv och målsättningar när det gäller frågor som rör barn och ungdomar.. Kommunens organisation är ändamålsenligt utformad, bland annat när det gäller samverkan i barn- och ungdomsfrågor samt i den kommuninterna roll- och ansvarsfördelningen mellan nämnderna och förvaltningarna. I Formerna för uppföljning och utvärdering av uppnådda resultat och effekter är ändamålsenligt utformade. 4av14

z.gaugränsníng Granskningen avgränsas till att gälla socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden och fritidsnämnden. z.4metod. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med verksamhetsföreträdare. Intervjuer har genomförts med följande personer: - Tillförordnad förvaltningschef socialförvaltningen - Barn- och ungdomsenhetens chef, socialförvaltningen - Tillförordnad förvaltningschefbarn- och ungdomsförvaltningen - Föreståndare för Resurscentrum - Förvaltningscheffritidsförvaltningen - Ungdomsenhetens chef, fritidsförvaltningen - Socialnämndensordförande - Barn- och ungdomsnämndens ordförande 5av14

S Utg&ngspunkter g. I B ø:rnkonu entíorteít Grundprinciperna i konventionen om barns rättigheter återfinns i artiklarna 2,3,6 och rz. a a o o Artikel z i konventionen om barns rättigheter handlar om att inga barn ska diskrimineras. Artikel 3 i konventionen om barns rättigheter handlar om att alltid sätta barnets bästa i fokus. Artikel 6 i konventionen om barns rättigheter handlar om att åtgärder vidtas som säkrar rätten till fiisisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling. Artikel rz i konventionen om barns rättigheter handlar om barn och ungas rätt till delaktighet. Prop. zoog f ro,zgz Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige'innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för så väl kommunernas som andra offentliga aktörers arbete med att säkerställa barns rättigheter i Sverige. Propositionen antogs av riksdagen i december 2o1o. I strategin lyfts bland annat samarbete mellan skola, socialtjänst och andra aktörer fram som en förutsättning för att skydda barn som far illa eller diskrimineras. Vidare lyfter strategin också fram att det i en kommun bör finnas kunskap och arbetssätt för att inhämta barns åsikter i frågor som rör dem. I samtliga beslut som rör barn bör det därmed framgå hur barnets åsikter har inhämtats. Vikt läggs även vid att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvens-analyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Kommunerna ansvar också för att såväl beslutsfattare som berörd personal har en gedigen kunskap om barns rättigheter samt fortlöpande får kompetensutveckling för att bibehålla och utveckla denna kunskap. r Ersätter rg97l98:r8z Strategiþr attþruerkliga FN:s konuentíon ombarnets rättigheter i Suerige 6av14

4 Grørnskníngsresultø:t 4.t BarntkonuentíoÍteÍt och dess íntentíoner í stut- oehmô,ldokurnent I detta avsnitt belyses huruvida hänsyn har tagits till barnkonventionen och barnkonventionens intentioner vid framtagande av styr- och måldokument. Fram till år zoro uttrycl,rtes kommunens samlade syn på barn- och ungdomsfrågor i det kommungemensamma barn- och ungdomspolitiska programmet. Programmet hade ett tydligt barnrättsperspektiv och utgick från barnkonventionen och barnets bästa. Programmet innehöll såväl inriktningsmål samt uppdrag till nämnder inom ett antal prioriterade områden kring kommunens verksamhet gentemot barn och unga. Från och med zorr beslutades att programmet inte skulle revideras och att målen inom detta områdes ska ingå i de ordinarie styrdokumenten. Utifrån denna bakgrund har en granskning genomförts avbefintliga styr- och måldokument. 4.1.1 Kommunplanen Kommunens övergripande styr- och måldokument utgjordes under granskningsperioden av Kommunplanen för zotz-zot4.defyra strategiska målområden som anges i planen är: o Kund/invånare. Tillväxt och utveckling. God ekonomisk hushållning. Energi och miljö Inom dessa områden finns sammanlagt 16 kommungemensamma mål. Det kommungemensamma målet om ett tryggare Vallentuna anges i intervjuerna som det mål med störst bäring på barn och ungdomar i kommunen. Ett speciellt arbete inom vad som kallas just Tryggare Vallentuna har initierats i kommunen. Tryggare Vallentuna är ett nätverk där de i kommunen som arbetar med barn- och ungdomsfrågor samordnar sina resurser. Syftet med Tryggare Vallentuna uppges vara att permanenta det arbete kring det barn- och ungdomspolitiska programmet som tidigare gjorts i kommunen. Arbetet diskuteras vidare nedan. Målen inom de öwiga områdena god ekonomiskhushållning, energi och miljö och tillväxt och utveckling, saknar uttrycklig relevans för arbetet med barn och unga i kommunen. Därutöver formuleras nämndspecifika mål av nämnderna, med grund i de kommungemensamma målen. De nämndspecifika målen redogörs för i verksamhetsplanerna för respektive nämnd. 7av14

4.1.2 Verksamhetsplanerncl I socialnämndens verksamhetsplan för zotz-zor4 utgör följande två mål de som närmast kan hänföras till barnens särställning och barnkonventionens intentioner, mål 6: "socialnämnden ska genom insatser av förebyggande natur bidra till att/.../stärka barns och ungdomars egen förmåga"; samt mål 8: "socialnämnden ska genom samverkan med andra nämnder bidra till att skapa trygghet i Vallentuna". I Socialnämndens verksamhetsplan omnämns också att samarbetet med skolan kan utvecklas ytterligare när det gäller förebyggande verksamhet/öppenvård för barn och ungdomar. Speciellt rör detta de ungdomar 16-18 år som är i behov av insatser utöver etablerade g rmnasieprogram. Socialnämndens tidigare verksamhetsplan för zoro-zorz berör medbäring pä arbetet med barn och ungdomar målet om att bli beviljad ordinarie licens för BBIC, vilket är ett metodval med tydligt fokus på barn och ungdomars behov i centrum. Socialnämnden har nu beviljats ordinarie licens. Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2oL2-2or4 innehåller ett antal nämndspecifika mål med indikatorer kring brukarnöjdhet (elevnöjdhet). Bland annat beaktas andel elever som känner sig trygga på sin skola, respektive anser att de stimuleras till utveckling och lärande, samt ett antal resultatmål för betyg, högskolebehörighet. Det finns dock inga uttryckliga referenser till barnkonventionen eller barnets särställning i verksamhetsplanen. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2or2-2ot4 innehåller också mål med indikatorer kring elevnöjdhet, lärandemiljö, utveckling och trygghet. I verksamhetsplanen omnämns i första hand lagar som styrande för nämndens verksamhet och måi. Vid intervjun med barn- och ungdomsförvaltningen (som svarar till både utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden) påpekas att barns rättigheter och barns bästa är en naturlig utgångspunkt i verksamheterna vars huvudsahiga målgrupp är barn och unga. Vidare har hänsyn till barnkonventionens intentioner tagits i de lagar och förordningar som styr kommunens arbete, varpå det ytterligare blir en naturlig del i verksamheternas ramverk. Exempelvis nämns skollagen som har en tydlig utgångspunkt i barnkonventionen. Fritidsnämndens verksamhetsplan 2or2-2or4 innehåller inga mål direkt hänförliga till barnkonventionen. Det mål som starkast l -fter fram barn och ungdomar är mål nr 4: "Fritidsnämndens samtliga verksamheter samarbetar med öwiga berörda nämnder samt berörda myndigheter och organisationer för ungdomsgruppen 7-2o år". 4.1.5 Ourígø sfurdokument och utbildningor Det saknas barnplaner, barnchecklistor och dylikt i kommunen och det finns ingen barnbilaga till budget. Det säkerställs inte heller i kommunen att verksamhetsföre- 8av14