Samrådsversion 2008-05-15 Vindkraftprojekt Örken Samrådsversion av Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken 2008-05-15
FÖRORD E.ON Vind Sverige AB avser bygga åtta vindkraftverk vid Örken, mellan Torup och Oskarström, i Halmstad och Hylte kommuner, Hallands län. Detta dokument utgör en samrådsversion av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att ingå i beslutsunderlaget för tillståndsgivande myndighet. Dokumentet kommer successivt att arbetas fram med utgångspunkt från information, frågeställningar och svar som framkommit under samrådsprocessen samt genom kunskap från undersökningar och befintligt planeringsunderlag. Ett led i MKB-processen är genomförandet av samråd enligt Miljöbalkens 6 kapitel, vilket syftar till att erhålla kunskap för att bedöma om ett projekt är realiserbart. Denna MKB kommer att ingå som ett fristående dokument i en frivillig tillståndsansökan till Länsstyrelsen i Hallands län enligt 9 kapitlet Miljöbalken. Utöver tillstånd enligt Miljöbalken (MB) krävs bygglov eller detaljplan enligt Plan- och Bygglagen (PBL) vilket det ansöks om hos Samhällsbyggnadskontoret i Halmstad kommun respektive Byggnadskontoret i Hylte kommun. - 2 -
SAMMANFATTNIN Lokalisering Projektområdet ligger mitt emellan Torup och Oskarström och börjar ca 6,5 km söder om Torup i Hylte kommun och sträcker sig söderut in i Halmstad kommun. Närmsta samhälle är Fröslida som ligger intill väg 26 drygt två km väster om projektområdet. Vindkraftverken är tänkta att placeras i en linje från norr till söder, fem av verken i Hylte kommun och resterande tre i Halmstad kommun. Utformning och omfattning E.ON Vind avser att vid Örken uppföra åtta vindkraftverk som kommer att ha en märkeffekt på 2-3 MW och en maximal totalhöjd om 150 meter. Hinderbelysning kommer att placeras på vindkraftverken utifrån krav från Luftfartsverket och Försvarsmakten. Vindkraftverken kommer att anslutas genom förläggning av markkabel till befintlig 130 kv luftledning som passerar strax väster om området. Anslutningen kommer att kräva nybyggnation av en transformatorstation. Var denna placeras bestäms av nätägaren som i detta fall är E.ON Elnät Sverige AB. I området finns idag, tack vare skogsbruket i området och dess tunga timmertransporter, ett väl utbyggt vägsystem. Befintliga vägar i området kommer att förstärkas och en del nya markvägar kommer att anläggas. Områdesbeskrivning Projektet är planerat att lokaliseras till två höjder som når ca 175 meter över havet, att jämföra med samhället Fröslida som ligger på cirka 75 meter över havet. Marken används i dagsläget främst för skogsbruk och jakt. Skogen härjades hårt av stormarna udrun och Pär vilket har lämnat flera höjdpartier renblåsta. Området berörs inte direkt av något riksintresse eller innehar andra skyddsvärda naturvärden vad man känner till idag. De närmast belägna skyddade områdena utgörs av ett riksintresse för natumiljö Store Jöns mosse väster om Sandjön, samt de två Natura 2000-områden Rågetaåsen ca 1 km norr om Karlstorp samt Moshult som ligger cirka 1 km väster om projektområdet. - 3 -
Miljökonsekvenser I denna samråds-mkb beskrivs miljökonsekvenser så långt de är kända idag, i den slutliga MKB:n kan ytterligare information tillkomma som då kommer att inarbetas i MKB:n och redovisas där. enomförda ljud- och skuggberäkningar visar att riktvärde för ljud kommer att klaras vid alla bostäder. Riktvärde för skugga kommer att överskridas vid några bostäder. - 4 -
Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPIFTER 6 1.1 Företaget 6 2 BAKRUND 7 2.1 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning 8 2.2 Avgränsningar 8 2.3 Berörda fastigheter 9 2.4 Planeringsförutsättningar 9 3 MILJÖKVALITESMÅL 10 3.1 16 nationella miljökvalitetsmål 10 3.2 Regionala delmål 11 3.3 Lokala miljömål 11 4 HUSHÅLLNIN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER 13 5 VERKSAMHETSBESKRIVNIN 14 5.1 Omfattning av planerad verksamhet 14 5.2 Lokalisering 14 5.3 Utformning 15 5.4 Drift 18 5.5 Avveckling 20 6 OMRÅDESBESKRIVNIN 22 6.1 Planer och program 22 6.2 Naturmiljö 22 6.3 Landskapsbild 25 6.4 Mark- och vattenförhållanden 27 6.5 Friluftsliv 27 6.6 Kulturmiljö 27 6.7 Verksamheter 27 7 MILJÖKONSEKVENSER 28 7.1 Planförhållanden 28 7.2 Miljömål 28 7.3 Naturmiljö 28 7.4 Hälsa och säkerhet 30 7.5 Landskapsbild 34 7.6 Mark- och vattenförhållanden 35 7.7 Friluftsliv 35 7.8 Kulturmiljö 36 7.9 Påverkan på verksamheter och enskilda intressen 36 8 SAMLAD BEDÖMNIN AV STÖRNINAR 37 9 ALTERNATIV 39 10 SAMRÅDSREDOÖRELSE 40 11 REFERENSER 41 12 BILAOR 42-5 -
1 ADMINISTRATIVA UPPIFTER 1.1 Företaget E.ON Vind Sverige AB 205 09 Malmö Org. nr: 556294-9817 Tfn: 040-25 50 00 www.eon.se/vind Projektkoordinator: Staffan Sjölander E.ON Vind Sverige AB 205 09 Malmö Tfn: 040-25 50 00 Fax: 040-97 45 30 E-post: staffan.sjolander@eon.se E.ON Vind Sverige AB svarar för E.ON-koncernens planering och utbyggnad av vindkraft i Norden. Bolaget äger idag 26 vindkraftverk i södra Sverige som under 2006 producerade 34 Wh. Sedan 2003 ingår bolaget också som delägare med 20 procent i Nysted Havmöllepark, Danmark, världens största havsbaserade anläggning som består av 72 vindkraftverk och som producerar cirka 600 Wh per år. - 6 -
2 BAKRUND Sveriges riksdag har antagit ett planeringsmål om att öka elproduktionen från vindkraft till 10TWh år 2015. Detta innebär en tiodubbling av den idag producerade elen från vindkraft. Målet kallar således för en stark utbyggnad av vindkraften. E.ON Vind Sverige AB driver flertalet vindkraftsprojekt i Hallands inland, förutom Örken även ett projekt som kallas astensbo som ligger ca två km öster om Örken. För Örkenprojektet, som underskrider 25 MW, vilket är gränsen för krav på miljötillstånd, kommer ett frivilligt tillstånd att sökas. Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska samråd genomföras i samband med upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska ge berörda parter möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter på det pågående arbetet med den planerade verksamheten. Inledande samråd har skett med kommun, länsstyrelse och närboende. E.ON Vind valde att med närboende ha ett gemensamt samråd för de båda projekten Örken och astensbo eftersom de drivs parallellt och ligger inom ett och samma större geografiska område. Det bör dock poängteras att det är två separata projekt varav kanske bara det ena eller inget alls kommer att realiseras i slutändan. Örk1 Örk5 # Örk2 # Örk3 # Örk4 # # Örk6 # # # Örk7 Örk8 bo8 # # bo9 # # # # bo6 bo5 bo4 bo10 bo7 # # # # bo11 bo12 bo13 bo3 bo1 # # bo2 # 0 500 1 000 2 000 3 000 4 000 Meters # Vindkraftverk Figur 1. Karta över E.ON:s båda projekt i området, astensbo (bo1-13) och Örken (Örk1-8). - 7 -
Inför det fortsatta samrådet med bland annat allmänhet, kommuner, organisationer och statliga myndigheter har E.ON tagit fram denna samråds-mkb som ingår som en del av samrådsunderlaget och syftar till att visa hur innehåll och struktur i den slutliga MKB:n kommer att se ut. Samråds-MKB:n kommer sedan att omarbetas till en slutlig MKB som kommer att ingå i ansökan om tillstånd. Synpunkter och kunskap som tillförs projektet kommer att inarbetas i dokumentet i tillämpliga delar. 2.1 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning Enligt 6 kapitlet Miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning utgöra en del av det beslutsunderlag som inges till tillståndsgivande myndighet. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att förutsäga de framtida direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet kan medföra för miljön och människors hälsa. Under MKB-processen identifieras både positiva och negativa konsekvenser som en planerad verksamhet kan tänkas medföra. Slutligen, genom att samla kunskap om påverkan på ovanstående områden, ger miljökonsekvensbeskrivningen en möjlighet att göra en samlad bedömning av dessa effekters påverkan på människors hälsa och miljön. 2.2 Avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen avser en beskrivning av huvudalternativet, beskrivning av alternativa lokaliseringar och utformningar görs i avsnitt 9, Alternativ. Nedan presenteras avgränsningar som avser huvudalternativet för alternativen presenteras relevant underlag i den löpande texten. Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som omfattas av en radie om ca två kilometer från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar endast verksamheten under uppbyggnadsfas, drift och avvecklingsfas. Detta innebär att inga miljökonsekvenser i samband med tillverkningen av komponenter omfattas i bedömningen. Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp miljöpåverkande aspekter under projektets hela livstid, från uppförande till och med avveckling av anläggningen. Bland de miljökonsekvenser som behandlas i MKB:n finns bland annat effekter på flora och fauna, ljud och skuggspridning samt det visuella intrycket av anläggningen. Även andra miljöpåverkande aspekter såsom kemikaliehantering och nedfallande is behandlas i MKB:n. Vindkraftanläggningens verksamhetstid uppskattas till ca 30 år, vilket omfattar etablering, drift och avveklingsfas. Driften avses pågå i minst 25 år varför ansökan och MKB gäller för 30 års etablering. - 8 -
2.3 Berörda fastigheter Vindkraftanläggningen är planerad till fastigheterna i tabell 1, i Halmstad och Hylte kommuner. Förutom etableringen av själva vindkraftverken innefattar projektet även förstärkning av befintliga vägar i området och nyanläggning av vägar om ca 7,5 km. Tabell 1. Direktberörda fastigheter Kallarp 1:2>2 Kallarp 2:2>1 Kallarp 2:5>1 Moshult 2:15>1 Munkabol 1:2>1 Karlstorp 1:19>1 Karlstorp 1:49>1 2.4 Planeringsförutsättningar I Sverige finns idag ett planeringsmål för vindkraft på 10 TWh till år 2015. I november 2007 lade Energimyndigheten fram ett förslag om att denna nivå skulle höjas till 30 TWh till år 2020 där 20 TWh ska vara på land och 10 TWh till havs. Som en del att nå detta har Energimyndigheten fått i uppgift att ta fram ett antal områden som skall få riksintressestatus för vindkraft. Länsstyrelserna och även kommunerna har därför i sin tur fått i uppgift att peka ut vilka områden som kan bli lämpliga för detta ändamål. Detta arbete pågår i Halmstad kommun men i Hylte har det ännu inte påbörjats. I Hylte kommun finns en översiktsplan, ÖP2001, antagen i januari 2002. I denna har man gjort ställningstagandet att andelen förnybar energi i kommunen ska öka. Hylte kommun har dessutom en energiplan från 2000 där man säger att man ska sträva mot uthålliga energisystem som medför minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöförstörande ämnen samt att lokalt producerad energi är att föredra. Man har också en strävan efter att koppla samman energiplanen med översikts- och detaljplaner för att användning av förnyelsebara energikällor skall beaktas. Vidare arbetar man med en energi och klimatstrategi. I Halmstad kommun finns en fördjupad översiktsplan för vindkraft som är ute på samråd fram till 2008-06-10. Det aktuella området är inte utpekat som lämpligt för vindkraft, men det finns dock heller inte med på kartan över områden som är undantagna eller som ett område med restriktioner. Området är däremot utpekat som ett område utan särskilda motstående intressen. Enligt uppgift har området inte tagits med som lämpligt för vindkraft eftersom den fördjupade översiktsplanen inriktar sig på större sammanhängande områden. I det aktuella projektområdet finns inga detaljplaner för någon av kommunerna. - 9 -
3 MILJÖKVALITESMÅL 3.1 16 nationella miljökvalitetsmål Riksdagen antog 15 nationella miljökvalitetsmål 1999. Ytterligare ett, Ett rikt växt och djurliv, antogs i november 2005. Informationen nedan angående miljömålen är hämtad från Miljömålsportalens hemsida. Miljökvalitetsmålen beskriver vår natur- och kulturmiljö och syftar till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Till vart och ett av dessa har det tagits fram tillhörande delmål och utvecklingsstrategier. Vindkraft berör flera miljömål både direkt och indirekt. Elproduktionen från vindkraft ersätter produktionen från fossila bränslen vilket medför minskade utsläpp av föroreningar såsom koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Minskade utsläpp bidrar till att uppfylla miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och od bebyggd miljö. Eftersom vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten bidrar vindkraften indirekt till att uppfylla miljömålen 2, 8, 9, 11, 12 och 13. 3.1.1 Begränsad klimatpåverkan Ett globalt initiativ för att reducera utsläpp av växthusgaser togs år 1997 på FN:s klimatkonvention i Kyoto i Japan, Kyotoprotokollet. I protokollet, som Sverige har ratificerat, fastslås att industriländernas utsläppsmål för perioden 2008-2012 inte skall överstiga 1990 års nivåer. Detta innebär att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 %. Sverige har åtagit sig att sänka sina utsläpp med 4 %. 3.1.2 Bara naturlig försurning Luftutsläpp av bland annat svaveldioxid och kväveoxider är ämnen som förorsakar försurning i vatten och mark och bidrar till att byggnader och andra värdefulla kulturmiljöer vittrar snabbare. Riksdagens delmål innebär att högst 15 % av Sveriges sjöar och vattendrag år 2010 ska vara drabbade av antropogen försurning. År 2010 ska även den ökande trenden av försurning av skogsmarker till följd av mänsklig påverkan vara bruten. 3.1.3 Ingen övergödning För höga halter av kväve och fosfor orsakar övergödning i mark- och vattenmiljöer. Nedfall från luften i form av kväveoxider från fossila bränslen bidrar på så sätt till övergödningen av ytvatten och hav. Senast år 2010 skall utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. - 10 -
3.1.4 od bebyggd miljö Stor del av energianvändningen utgörs av bebyggelsen. För att minska utsläppen av koldioxid måste energianvändningen effektiviseras genom planeringsunderlag. Det nationella planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh/ år till år 2015. 3.2 Regionala delmål Länsstyrelserna har en samordnade och övergripande roll i miljömålsarbetet. Tillsammans med andra regionala myndigheter, kommuner, näringsliv med flera ska Länsstyrelsen bland annat verka för att den fysiska planeringen sker i samordning med miljöpolitiken. Informationen angående de regionala delmålen är hämtad från rapporten Miljömål för Hallands län från 2003. 3.2.1 Begränsad klimatpåverkan I Halland har man som delmål att utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-20012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. 3.2.2 Bara naturlig försurning Senast år 2010 har man som mål i Halland att minska utsläppen av svaveldioxid till luft med 25 % jämfört med 1995 år nivå och utsläppen av kväveoxider till luft med minst 55 % jämfört med 1995 års nivå. 3.2.3 Ingen övergödning Senast år 2010 ska utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat med minst 55 % från 1995 års nivå. 3.2.4 od bebyggd miljö Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. 3.3 Lokala miljömål På lokal nivå i Hylte kommun finns i dagsläget inga miljömål framtagna. Vad gäller Halmstad kommun har följande miljömål som berör det aktuella projektet tagits fram: Vindkraftverk på kommunal mark producerar minst 15 Wh/år senast år 2007. - 11 -
Kommunen ska genom energirådgivning medverka till att stimulera utvecklingen av förnybara energikällor. - 12 -
4 HUSHÅLLNIN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESUR SER I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som är de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, skall ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. Inom projektområdet finns inga riksintresseområden. Närmaste riksintresse, Store Jöns mosse, ligger ca 1 km öster om området. Detta riksintresse består av ett storskaligt våtmarkskomplex med värdefulla mader och större fastmarksholmar. Detta tillsammans med två områden upptagna i EU:s nätverk Natura 2000 (Rågetaåsen och Moshult på 500 meters respektive 1 km avstånd) utgör de enda intressena på nationell nivå vilka den planerade anläggningen kan komma att påverka genom sin synlighet i landskapet. Någon annan påverkan bedöms inte ske. Det är sökandens bedömning att avstånden till den planerade anläggningen är tillräckligt stort för att påverkan ska kunna anses acceptabel. Skogsbruket har en viktig roll i området. På fastigheterna bedrivs skogsbruk i större eller mindre utsträckning. Den produktiva skogsmarken används framför allt till uppodling av produktionsskog. Den ursprungliga markanvändningen i området - skogsbruk - anses vara en god hushållning av markområden i stora delar av landet och står för en stor del av Sveriges naturtillgångar. Skogsbruket kommer även fortsättningsvis att kunna fortgå, med en marginell markförlust till förmån för vindkraftetableringen. Att detta dessutom går att kombinera med produktion av förnybar energi kan bara anses som mycket god hushållning av marken. - 13 -
5 VERKSAMHETSBESKRIVNIN 5.1 Omfattning av planerad verksamhet E.ON Vind avser att vid Örken uppföra åtta vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på 2-3 MW och en maximal totalhöjd om 150 meter. 5.1.1 Elproduktion Totalt beräknas den planerade verksamheten producera ca 50 000 MWh per år, baserat på en effekt av 2,5 MW per verk. De nya verkens elproduktion motsvarar 2 500 eluppvärmda villors årsförbrukning eller 10 000 villors årsförbrukning av hushållsel (beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kwh/eluppvärmd villa respektive 5 000 kwh/villa av hushållsel). I jämförelse med elproduktion från fossila bränslen motsvarar den planerade produktionsökningen utsläppsreduceringar enligt nedan: ca 50 000 ton koldioxid per år ca 60 ton svaveldioxid per år ca 50 ton kväveoxid per år 5.2 Lokalisering Anläggningen är planerad till ett område öster om Fröslida i Halmstad och Hylte kommuner, Hallands län Området kring den planerade anläggningen utgörs i huvudsak av skogsmark. Projektområdet ligger mitt emellan Torup och Oskarström och börjar ca 6,5 km söder om Torup i Hylte kommun och sträcker sig söderut in i Halmstad kommun. Närmsta samhälle är Fröslida som ligger intill väg 26 drygt två km väster om projektområdet. Vindkraftverken är tänkta att placeras i en linje från norr till söder, de fem norra verken i Hylte kommun och resterande tre i Halmstad kommun. enerellt kan följande sägas om lokalisering av vindkraftverk: vindkraftverken placeras med fördel på de högsta höjderna för att i möjligaste mån komma upp över skogens påverkan på vinden och för att på så sätt uppnå en så bra produktion som möjligt. Det är önskvärt att placera vindkraftverken i nord-sydlig riktning för att de därmed inte ska skymma varandra mot de förhärskande vindriktningarna från väst och sydväst. Vindkraftverken får heller inte stå för tätt inpå varandra då förlusterna i så fall blir för stora. Dessa grundidéer tillsammans med riktlinjerna för acceptabel ljudnivå och skuggkastning på omkringboende begränsar det exploaterbara området. Hänsyn har också tagits till unika naturmiljöer och fornminnesområden vilket har lett fram till den föreslagna placeringen av vindkraftverken. - 14 -
Örk1 # Örk2 # Örk3 # Örk4 # Örk5# Örk6 # Örk7 # Örk8 # # Vindkraftverk 0 250 500 1 000 1 500 2 000 Meters Figur 2. Karta med placeringsförslag för de åtta vindkraftverken vid Örken. 5.3 Utformning Örken planeras att bestå av åtta vindkraftverk på mellan 2 och 3 MW vardera. Anläggningen kommer således att få en sammanlagd effekt på max 24 MW. Vindkraftverken kommer att få en navhöjd på max 105 meter samt en rotordiameter på max 100 meter, dock en maximal totalhöjd om 150 meter. Transformatorstationer, eventuella ställverk, väg fram till vindkraftverken och kablar kommer att byggas och installeras som en del av projektet. Samtliga verk kommer att starta när vindhastigheten överstiger ca 4 m/s och stoppa vid 25 m/s. - 15 -
5.3.1 Vindkraftverk Under de senaste årtiondena har utvecklingen inom vindkrafttekniken gått fort framåt. Verken har blivit större och mer effektiva, under en tjugoårsperiod har verkens effekt mångdubblats. Enligt Boverkets regler ska vindkraftverken som byggs i Sverige ha en livslängd på minst 20 år och tåla höga vindhastigheter. Vindkraftverket består av ett svagt koniskt ståltorn. På tornet sitter ett maskinhus som själva rotorn med tre rotorblad kopplas till, se illustration i Figur 3 nedan. Beroende på verkens storlek skall de enligt Luftfartsstyrelsens och Försvarsmaktens föreskrifter förses med hinderbelysning på maskinhustaket. Rotorns blad är ytbehandlade så att reflekterande ljus minimeras. Vindkraftverken kommer att vara ljusgrå till färgen med en E.ON-logotyp på maskinhuset. Det slutliga valet av typ och storlek av vindkraftverk kan inte redovisas i dagsläget. Anledningen till detta är, som tidigare nämnts, att teknikutvecklingen inom vindkraftområdet är mycket snabb, vilket medför att det som idag är bästa teknik inte längre behöver vara det vid tidpunkten för upphandlingen. Av ekonomiska skäl görs upphandlingen av vindkraftverk dessutom först när alla tillstånd är klara. 5.3.2 Fundament De fundament som är aktuella för projektet är gravitationsfundament. En betongplatta som är ca 20 meter i diameter gjuts på plats så att dess kant är i jämnhöjd med marknivån. Anläggandet av fundamenten beräknas ta totalt ca 10 dagar. Arbetet kan eventuellt innebära sprängning som kommer att ge upphov till temporära ljudemissioner, men arbetet pågår endast under dagtid och under en begränsad tid vilket minimerar den eventuella påverkan som anläggningsarbetet kan komma att medföra. 5.3.3 Elanslutning 5.3.4 Vägar Vindkraftverken kommer att anslutas genom förläggning av markförlagd kabel till befintlig 130 kv luftledning som passerar strax väster om området. Anslutningen kommer att kräva nybyggnation av en transformatorstation. Var denna placeras bestäms av nätägaren som i detta fall är E.ON Elnät Sverige AB. Från vindkraftverkets generator matas växelström in i transformatorn som omvandlar strömmen till högspänningsnätet. Inom gruppstationen sammankopplas vindkraftverken med markförlagda elkablar som kommer att förläggas i anslutning till vägarna. Varje vindkraftverks högspänningstransformator placeras antingen inuti verket eller i en mindre stationsbyggnad intill tornet. Vid anläggandet och avvecklingen samt vid servicetillfällena under driften kommer områdets befintliga vägar att användas i så stor utsträckning som möjligt, vägnätet i området är i dagsläget väl utbyggt för att kunna transportera det tunga timret från skogsbruket. I största möjlig mån avser E.ON Vind att uppgradera befintlig väg till att kunna bära transporterna. Viss komplettering med nybyggnation är nödvändig för - 16 -
Figur 3. Karta som visar utbyggnaden av planerad väg, nydragning markeras med grön linje och upprustning av befintlig väg med brun linje. att kunna nå de tänkta verken. För att underlätta transporterna och därigenom minimera störningar eftersträvar projektören att flertalet av vindkraftverken hamnar på en och samma slinga. Myrmark kommer att undvikas då det inte lämpar sig för de tunga transporterna. Vägarna dimensioneras både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att vägarna håller för transporterna under anläggningsskedet, leveransen av vindkraftverken, återkommande service under driftfasen och för transporter under avvecklingsskedet. 5.3.5 Transporter De flesta transporterna kommer att ske under anläggningsskedet samt vid avvecklingen av vindkraftverken. Transporter krävs vid nybyggnad av de vägpartier som saknas, etablering av betongfundament samt vid upp- och nermontering av vindkraft- - 17 -
verkens olika delar. Huvuddelen av de fordon som används vid anläggnings- och avvecklingstransporter kommer att vara lastbilar. Därutöver kommer kranbilar och diverse arbetsmaskiner för själva anläggningsarbetet att användas. För transporten av vindkraftverken behövs 8-10 lastbilar med släp per verk. Under pågående drift kommer transporterna främst att utgöras av servicebesöken i samband med underhållsarbete och vid fel som ej kan lösas på distans. Planenlig service sker två gånger om året. Dessa transporter sker normalt med lättare fordon. 5.3.6 Kemikalier och avfall Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller glykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och bytes då de är uttjänta. Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljan bytas med ca 3-5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligt för människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt. Risken för att olja från hydralik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckage stoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Det är emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhus och torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt i individuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset. Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhåll som t.ex. filter, smöroljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt avfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommer att ske i ett servicekontor. 5.3.7 Anläggande En hårdgjord yta invid vindkraftverken kommer att anläggas för att möjliggöra montering av vindkraftverket. Ytans storlek varierar mellan olika tillverkare av vindkraftverk, men uppgår normalt till ca 1000 m². Efter att fundamenten färdigställts och elanslutningen är färdig används mobilkranar för att resa tornet som kommer i sektioner. Tornets bottensektion monteras fast på ingjutningssektionen i betongfundamentet och därefter monteras övriga tornsektioner. När tornet rests och monterats fast lyfts maskinhuset och rotorn på plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar ca 2 dygn. 5.4 Drift Under förutsättning att kontrollprogrammet följs och elanslutningen är utförd kan vindkraftverken börja producera el redan inom en vecka efter uppförandet. Vindkraftverken övervakas via dator, vilket innebär att styr- och övervakningsfunktioner är automatiska. Vid larm som gäller mindre störningar kan vindkraftverket startas om från kontrolldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas servicepersonal. - 18 -
5.4.1 Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud: mekaniskt maskinljud och aerodynamiskt ljud från rotorbladen. För dagens vidkraftverk är maskinljudet i stort sett försumbart. Under drift kan det höras ett svischande ljud från rotorbladen. Hur mycket som hörs från ett vindkraftverk beror på avstånd och hur vinden blåser. Ljudet mäts i db(a) (decibel A), vilket är ett mått på ljud som uppfattas av det mänskliga örat. Det riktvärde som används som högsta tillåtna ljud från vindkraftverk vid bostäder är 40 db(a), vilket är detsamma som gäller för externt industribuller nattetid. Värdet anges av Naturvårdsverkets Externt industribuller - Allmänna råd som högsta tillåtna ljud vid bostäder nattetid. Det program som används för ljudberäkningarna är WindPRO 2.6. Detta är ett standardprogram som används för att konstruera modeller som visar emissioner från vindkraftverk enligt Boverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer. Beräkningarna är s.k. värsta fall scenarier, vilket innebär att de utgår från en vindhastighet på 8 m/s, 10 meter ovanför markytan (denna hastighet har visat sig ge starkast inverkan utan att ljudet maskeras av vindsus så som vid högre hastigheter) och att vinden alltid blåser mot den störningskänsliga plats som beräkningen utförs för. Hänsyn tas inte heller till mildrande omständigheter såsom vegetation och byggnader som kan hindra ljudet att transporteras. Eftersom det i dagsläget inte är bestämt vilket fabrikat av vindkraftverk som slutligen kommer att uppföras går det inte att ange något exakt källjud för vindkraftverken. Däremot kommer E.ON att tillse att de vindkraftverk som slutligen väljs har ett källjud som möjliggör att ljudnivån inte överstiger gällande riktvärden vid bostäder. I avsnitt 7 visas en karta över beräknad ljudutbredning, där diskuteras även konsekvenser av ljudutbredning och i avsnitt 8 diskuteras påverkan på enskilda bostäder. 5.4.2 Skuggor Vid klart väder kan vindkraftverk ge upphov till skuggor. Skuggornas utbredning hänger samman med solens höjd över horisonten vilken varierar med årstiderna. Under sommarhalvåret står solen högt och skuggorna når inte så långt förutom vi d solens upp- och nedgång. På vintern står solen lägre och skuggorna når längre sett över hela dagen. Eftersom solen går upp i öst och ner i väst rör sig skuggorna från väster via norr till öster. En beräkning med simuleringsverktyget WindPRO har genomförts för att visa den teoretiskt maximala skuggtiden runt vindkraftverken likväl som en sannolik verklig skuggtid. Beräkningarna har gjorts för vindkraftverk med dimensionerna 100 meter navhöjd och 100 meter rotordiameter. Den beräknade maximala skuggutbredningen bygger på att det är molnfritt året runt och att vindkraftverkets rotor står vinkelrätt mot solen och snurrar under årets alla timmar. Den verkliga skuggutbredningen från ett vindkraftverk blir därför avsevärt lägre än den teoretiskt beräknade nivån. Beräkningarna av sannolik verklig skuggtid baseras på väderstatistik från SMHI och det framtagna produktionsestimatet. I beräkningarna har inte hänsyn tagits till skymmande skogsridåer. I det verkliga fallet har ej heller hänsyn tagits till att produktionen är sämre på sommarhalvåret (oftare stillestånd) när det är fler soltimmar och bättre på - 19 -
vintern när det oftare är mulet väder. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar anges att en etablering är möjlig vid en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar per år, samma riktvärde för en mer trolig beräkning där man tar hänsyn till drift samt sol- och vindstatistik är 8 timmar per år. Dagens moderna vindkraftverk kan utrustas med sensorer som känner av rådande ljusförhållanden, tid på dygnet samt tid på året. Om solens ljus är så pass starkt och tidpunkten på dygnet är sådan att boende kan störas så kan verket stängas av tills förhållandena har ändrats och verket kan starta på nytt. Vindkraftverkens drift kan därmed programmeras så att störande skuggor vid bostäder kan undvikas. I avsnitt 7 visas en karta över beräknad skuggutbredning där diskuteras även konsekvenser av skuggutbredning och i avsnitt 8 diskuteras påverkan på enskilda bostäder. 5.4.3 Elektromagnetiska fält Kring elkablar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Det elektriska fältet genereras av spänningsskillnaden mellan fasledarna. De elektriska fälten kommer i princip att avskärmas helt genom kablarnas isolering. Eftersom kablarna är förlagda i mark skärmar även den omkringliggande jorden av fälten på ett effektivt sätt. Till skillnad från de elektriska fälten påverkas det magnetiska fältet inte av isolering eller täckande jord, däremot minskar fältet snabbt i storlek eftersom det normalt avtar med kvadraten av avståndet från ledningen. Under lång tid har forskare och experter studerat om elektromagnetiska fält skulle kunna ge skadliga effekter på människors hälsa. Forskningsarbetet avseende de elektromagnetiska fältens påverkan på människor och miljö pågår fortfarande. I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. Detta medför att det idag inte finns några fastställda gräns- eller riktvärden för magnetiska fält eller skyddsavstånd till kablar. 5.4.4 Åska och nedfallande is Precis som för andra höga konstruktioner finns det risk för blixtnedslag i ett vindkraftverk. De moderna vindkraftverkens rotorblad, maskinhus och torn skyddas genom ett åskledarsystem. Platsen för den planerade anläggningen bedöms inte vara särskilt utsatt för nedisning varför ett avisningssystem inte anses vara nödvändigt. 5.5 Avveckling Förutsatt att en fortsatt drift av anläggningen efter att tillståndet gått ut inte är aktuell ska anläggningen avvecklas. Om så sker monteras vindkraftverken ned med hjälp av mobilkran precis som vid resningen fast i omvänd ordning. Vindkraftverken lämnar i - 20 -
stort sett inga spår efter sig. Allt material förutom den del av betongfundamentet som är dolt under mark tas bort. Den övre delen av fundamentet tas bort och ytan täcks sedan med jord och återplanteras. Eventuella uppställningsytor täcks med jord och återplanteras. Kablarna grävs upp och avlägsnas, därefter jämnas kabeldikena ut. Det mesta av materialet i vindkraftverken, kablarna och transformatorerna återanvänds eller återvinns. - 21 -
6 OMRÅDESBESKRIVNIN 6.1 Planer och program Som tidigare nämnts omfattas det aktuella området varken av detaljplan eller av områdesbestämmelser. 6.2 Naturmiljö 6.2.1 Riksintresseområden I miljöbalkens 3 och 4 kapitel regleras riksintresseområden. Kapitlen anger att markoch vattenområden skall användas till de ändamål för vilka de är mest lämpade, med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. Inom projektområdet finns inga riksintresseområden. På ett avstånd av som närmast ca 1 km öster om området ligger Store Jöns mosse, ett område av riksintresse för naturvården. Store Jöns mosse - Riksintresse naturvård Detta riksintresse består av ett storskaligt våtmarkskomplex med värdefulla mader och större fastmarksholmar och ligger som närmst cirka 1 km öster om de södra verken. Området är också utpekat i naturvårdsprogrammet. 6.2.2 Natura 2000 För att bevara naturens mångfald har EU-länderna genom Natura 2000 skapat ett nätverk för att trygga livsmiljöerna för de naturtyper och arter som definierats av habitatdirektivet, s.k. särskilda bevarandeområden. I Natura 2000 ingår även särskilda skyddsområden som definieras av fågeldirektivet. Medlemsländerna bestämmer själva hur områdena ska bevaras och skötas. Natura 2000-områden regleras i 27-29 7 kap MB. Natura 2000-område klassas även som riksintresse. Rågetaåsen - Natura 2000 (SE0510105) och Naturreservat Detta område på cirka 15 ha är beläget på Sennans västra sida och ligger cirka 500 meter öster om de två sydligaste verken. Rågetaåsen är definierat som naturreservat samt Natura 2000 område utifrån habitatdirektivet och är känt för sin sköna natur med urskogsartade blandbestånd av barr- och lövskog. Området med sin orörda natur skapar viktiga livsmiljöer för en stor mängd flora och fauna. Inom Rågetaåsen finns en nyckelbiotop, ett naturvärdesobjekt samt två regionalt intressanta arter. - 22 -
#* #* #* #* #* #* #* #* #* Vindkraftverk Naturreservat Riksintresse naturvård Natura 2000 0 250 500 1 000 1 500 2 000 Meters Figur 4. Riksintressen för naturvård, naturreservat och Natura 2000-områden invid anläggningen. Moshult - Natura 2000 (SE0510161) Området ligger en dryg kilometer väster om de sydligaste verken och består av en sluttning med översilad barr- och blandfuktskog. Området är också ett biotopskydds- - 23 -
Samrådsversion 2008-05-15 område samt en nyckelbiotop. Syftet med området är att bidra till att beverandestatusen för naturtypen skogsbevuxen myr är gynnsam. För att uppnå detta ska området lämnas för fri utveckling. #* #* #* #* #* #* #* #* #* Vindkraftverk Naturvärden Naturobjekt Naturvårdsprogram 0 250 500 1 000 1 500 2 000 Meters Nyckelbiotoper Sumpskog Våtmarkinventering Figur 5. Karta med övriga intressen för naturmiljö. - 24 -
6.2.3 Lokala intressen naturvård Utöver ovan nämnda områden finns söder om anläggningen tre områden som är utpekade i Halmstad kommuns översiktsplan som områden med höga naturvärden. öckabacken, ca 2 km söder om anläggningen, utgörs av odlingslandskap och är ett värdefullt naturområde (klass 2) utpekat i Halmstad kommuns översiktsplan. Vargaklyftorna, ca 2,8 km söder om etableringen, är ett område med erosionsrännor (klass 2) och är utpekat i översiktsplanen i Halmstad kommun. Skavböke, ca 2,8 km söder om etableringen, består av gammal tallskog och är ytterligare ett värdefullt naturområde (klass 3) enligt Halmstad kommuns översiktsplan (klass 3). Områdena syns inte på kartan på föregående sida. Ett antal områden, framför allt öster och söder om projektområdet, är utpekade i Länsstyrelsens våtmarksinventering genomförd 1985. Det finns också flera sumpskogar inom projektområdet. Inget vindkraftverk har placerats i någon av dessa, dels för att inte störa de naturvärden som finns men även för att markförhållandena är för dåliga. 6.2.4 Flora och fauna Själva projektområdet utgörs främst av produktionsskog och det finns inga dokumenterade rödlistade arter inom projektområdet. Dokumenterade flora och faunavärden i närheten av den planerade anläggningen finns främst inom Natura 2000 området vid Rågetaåsen, ca 500 meter från området och som beskrevs i föregående avsnitt. Fåglar En särskild ornitologisk utredning kommer att genomföras som visar på förekomsten av fåglar i området. Denna kommer att redovisas i den slutliga MKB:n. 6.3 Landskapsbild Landskapet kring Örken domineras av skogslandskap. Skogen härjades hårt av stormarna udrun och Pär vilket har lämnat flera höjdpartier renblåsta. Väster om projektområdet rinner Nissan och parallellt med den går väg 26. I anslutning till Nissan finns några ytor med jordbruksmark. Österut finns ett antal mindre sjöar. Bebyggelsen i och runt området är spridd och består främst av enskilda gårdar och hus. Vindkraftverken kommer att lokaliseras till två höjder som når cirka 175 meter över havet. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att synas i landskapet har fotomontage tagits fram från platser där man skulle kunna se anläggningen, se vidare i avsnitt 7.5. - 25 -
6.4 Mark- och vattenförhållanden Den produktiva skogsmarken används framför allt till uppodling av produktionsskog. I området finns dock flertalet våtmarker som genom sina låga boniteter inte lämpar sig för skogsbruk. Markerna ger också möjligheten till rekreation genom jakt, promenader, orientering, fiske, svamp- och bärplockning. 6.4.1 eoteknisk undersökning En geoteknisk undersökning som syftar till att klarlägga de geotekniska förhållandena kommer att genomföras inför byggnation av vindkraftanläggningen. Figur 6. Karta med registrerade fornlämningar. - 26 -
6.5 Friluftsliv Området kring den planerade anläggningen berör inga områden som är utpekade som viktiga för turism och friluftsliv. I området pågår dock jakt och ett allmänt intresse för svampplockning och friluftsliv kan finnas i skogsmarkerna. 6.6 Kulturmiljö Den planerade verksamheten berör inget område som är skyddat ur kulturmiljösynpunkt. Det finns ett antal registrerade fornlämningar inom området. En arkeologisk utredning kommer dock att genomföras i området föra att kartlägga eventuella intressen ur kulturmiljöperspektiv. I Halmstad kommuns översiktsplan finns två områden i närheten av de tänkta verken utpekade som särskilt värdefulla kulturminnen. Vid Boshylte, som ligger österut, finns en välbevarad skvaltkvarn och vid Skavböke, söder om de tänkta vindkraftverken, finns ett kapell uppfört 1925. 6.7 Verksamheter Skogsbruket har en viktig roll i området. På fastigheterna bedrivs skogsbruk i större eller mindre utsträckning. I området pågår även jakt. - 27 -
7 MILJÖKONSEKVENSER Nedan redovisas förväntad påverkan från den planerade verksamheten samt förslag på åtgärder för att minska denna på bland annat människors hälsa, naturområden och verksamheter. 7.1 Planförhållanden Det finns inga motstående intressen angående det aktuella verksamhetsområdet i den gällande översiktsplanen. Som tidigare nämnts omfattas området varken av detaljplan eller av områdesbestämmelser. 7.2 Miljömål Den planerade anläggningen bidrar till att uppfylla några av de nationella och även några av de regionala/lokala miljömålen. Den bidrar även till att uppfylla Hylte kommuns energiplan. Om projektet genomförs kommer förnybar elproduktion att öka med ca 50 000 MWh per år, vilket innebär utsläppsreduceringar med ca 50 000 ton koldioxid per år, ca 60 ton svaveldioxid per år och ca 50 ton kväveoxid per år, om vindkraften förutsätts ersätta el-produktion med fossilt bränsle. 7.3 Naturmiljö I följande avsnitt beskrivs miljökonsekvenserna för närliggande värdefulla naturområden och områden av riksintresse samt förväntad påverkan på flora och fauna. 7.3.1 Riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat Den planerade anläggningen bedöms inte att strida mot miljöbalkens tredje och fjärde kapitel där det sägs att områden av riksintresse så långt det är möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintressets intentioner. De gynnsamma vindförhållandena talar kraftigt för att området är optimalt att användas för energiproduktion. Riksintresset Store Jöns mosse är klassat av kommunen som ett värdefullt naturområde av klass 2. Området består av ett våtmarkskomplex med mader. Dessa värdefulla mader utgör en viktig roll för flora och fauna i området. De tänkta vindkraftverken bedöms inte utgöra något hot för de värden som finns i detta område. - 28 -
Natura 2000 och naturreservat Rågetaåsen är både ett Natura 2000-området samt naturreservat och är känt för sina sköna natur med blandbestånd av barr- och lövskog. Den urskogsliknande karaktären som området har innebär att gamla träd, död ved och sumpmarker bidrar till områdets höga naturväden av klass 1. I Sännanån, som rinner längs med naturreservatet finns också ett rikt djurliv. Eftersom ingen exploatering eller byggnation kommer att ske inom områdets gränser bedöms inte områdets höga naturvärden påverkas av den planerade anläggningen. Moshult är ett Natura 2000-område som ligger ca 1,2 km från de södra verken. Det består av en sluttning med översilad barr- och blandfuktskog som i huvudsak är orörd och delvis utgörs av stormfälld skog. Bevarandesyftet är att bidra till att naturtypen skogsbevuxen myr gynnas. Eftersom den tänkta etableringen inte kommer att innebära någon anläggning inom området bedöms Moshult inte påverkas negativt av det aktuella projektet. 7.3.2 Övriga naturområden De områden som är utpekade i Halmstad kommuns översiktsplan som områden med lokala naturvårdsintressen bedöms ligga på sådant avstånd att deras naturvärden inte påverkas av vindkraftverken. 7.3.3 Flora och fauna Det kommer att ske en viss påverkan på flora och fauna inom etableringsområdet. Den största påverkan bedöms ske under anläggningsarbetet av vägar, fundament och kabeldragning samt vid uppförandet av vindkraftverken. Förläggning av markförlagd kabel och anläggandet av nya vägar samt gjutning av fundament kan tillfälligt störa närliggande naturmiljöer. Påverkan under anläggningsskedet sker i huvudsak i form av det fysiska intrånget som exempelvis själva etableringen av vindkraftverk och vägar samt körskador medför. Det kommer även att ske en tillfällig påverkan i form av buller och avgaser från maskiner och arbetsfordon. Under anläggningsskedet kommer troligen även mark för uppställning av material och arbetsmaskiner att tas i anspråk. Anläggningen bedöms inte medföra några betydande långsiktiga negativa konsekvenser för omgivningen när den är färdigställd. Inom projektområdet finns inga dokumenterade flora- och faunavärden. Fåglar Vindkraftverk kan påverka fåglar på olika sätt. Dels påverkas de lokala fåglarna vilket innebär att dessa undviker de områden där vindkraftverken står, vilket leder till habitatförlust. Vindkraftverken kan även utgöra en barriär i flyttfåglars flyttningsstråk och i stationära fåglars födovägar, vilket hindrar fåglarnas normala flygvägar. Vindkraftverken kan även medföra att fåglarna kolliderar med verken. Då det gäller påverkan i form av habitatförlust varierar detta kraftigt mellan olika arter. Vissa arter undviker att söka föda intill vindkraftverken medan andra arter är mindre känsliga. Hur stor påverkan är i detta avseende beror till stor del på de lokala förhållandena. - 29 -
En särskild ornitologisk utredning kommer att genomföras för att klargöra vilken påverkan det planerade projektet kan komma att få på fåglar som under hela eller Project: delar av året 080508 befinner örken SS sig i eller passerar området, denna kommer att redovsisas i den slutliga MKB:n. Däggdjur Det finns inget som pekar på att varken tama eller vilda däggdjur störs av vindkraftverk. I Sverige DECIBEL har älg - 5CSO observerats alldeles intill vindkraftverk. Dock skulle den Calculation: 080509 Örken 8xN90 100m File: t05cso.tif ökade aktiviteten i området under anläggningsfasen kunna påverka djurlivet i området kortsiktigt. WindPRO version 2.6.0.137 Mar 2 Printed/Page 2008.05.09 16:25 / 4 Licensed user: E.ON Vind Sverige Nobelvägen 66 SE-205 09 Malmö +46 8 753 68 97 Calculated: 2008.05.09 15:42/2. Noise [db(a)] 00m File: t05cso.tif 7.4 Hälsa och säkerhet 7.4.1 Ljud Enligt de ljudberäkningar som gjorts med dataprogrammet Wind- PRO kommer riktvärdet 40 db(a) inte att överskridas vid någon av de närliggande bostäderna under driftsskedet. Resultat från beräkningarna redovisas också i bilaga 1. WindPRO version 2.6.0.137 Mar 2008 0 500 1000 1500 2000 m Map:, Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 334 570 North: 6 307 998 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s New WT Noise sensitive area Height above sea level from active line object 30,0 db(a) 40,0 db(a) 60,0 db(a) 80,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd. Printed/Page 2008.05.09 16:25 / 4 Licensed user: E.ON Vind Sverige AB Nobelvägen 66 SE-205 09 Malmö +46 8 753 68 97 Calculated: 2008.05.09 15:42/2.6.0.137 Eftersom E.ON:s projekt astensbo ligger Noise [db(a)] 0-34 i närheten av det aktuella projektet har en 40-44 35-39 ljudberäkning gjorts 45-49 där man ser den sammanlagda effekten av 50-54 55-100 båda vindkraftsparkerna. Figur 7. Karta över beräknad skuggutbredning för Örken. Poängteras bör dock att den beräknade additiva effekten av ljudutbredningen från astensboprojektet inte kommer att inträffa i verkligheten eftersom det inte kan blåsa medvind från alla håll samtidigt, något som det inte tas hänsyn till i beräkningsmodellen. Riktvärdena för ljudutbredning klaras trots detta även för båda anläggningarna sammantaget. Resultat från beräkningen redovisas också i bilaga 3. Under anläggnings- och avvecklingsarbetena kommer 0 500den 1000 planerade 1500 2000 anläggningen m och den ökade trafiken i samband med detta att medföra ökade bullernivåer i områdets direkta närhet. New WT Anläggning Noise av sensitive fundamenten area kan ge upphov till momentant buller Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s Height above sea level from active line object under byggskedet. Den negativa påverkan på människor och miljö samt på kringlig- Map:, Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 334 570 North: 6 307 998 30,0 db(a) 40,0 db(a) 60,0 db(a) 80,0 db(a) 100,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk - 30 -
35-39 40-44 45-49 50-54 55-100 0 1 2 3 4 km Map:, Print scale 1:75 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 336 298 North: 6 306 305 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s New WT Noise sensitive area Height above sea level from active line object 30,0 db(a) 40,0 db(a) 60,0 db(a) 80,0 db(a) 100,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Figur 8. Karta över beräknad ljudutbredning för Örken och astensbo. gande bostäder bedöms vara mycket liten eftersom bygg- och avvecklingsarbetena är begränsade i tiden och att det normalt sett inte finns så många människor som uppehåller sig i området. 7.4.2 Skugga Tidpunkter då skugga från vindkraftverken faller på olika platser i närområdet varierar beroende på i vilket väderstreck i förhållande till vindkraftverken som platsen ligger och vilken tid på året det är. 0 1 2 3 4 km Map:, Print scale 1:75 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 336 298 North: 6 306 305 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s New WT Noise sensitive area Height above sea level from active line object 30,0 db(a) 40,0 db(a) 60,0 db(a) 80,0 db(a) 100,0 db(a) O is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Vid Örken finns bostäder väster, söder och öster om anläggningen, och flera av bostäderna kommer att påverkas av skugga från olika vindkraftverk vid olika tidpunkter på dygnet och året. enerellt kan sägas att platser Figur 9. Figuren visar när skugga uppträder vid olika platser runt en vindkraftanläggning vid olika tidpunkter på året. - 31 -
som ligger väster om verken får skugga under vår- och höstmorgnar. Platser öster om verken får skugga under våren och hösten på kvällarna. Platser som ligger norr om verken påverkas av skugga främst på förmiddagarna under vintern. Beräkningarna av rörliga skuggor visar att WindPRO närområdet version kommer 2.6.0.127 Feb att 2008 påverkas av skug- Project: Printed/Page ÖrkenAA gor. Störningskänsliga platser har identifierats både söder, 2008.05.07 öster 13:28 och / 1 väster om etable- Licensed user: E.ON Vind Sverige AB ringen. Beräkningen ger för fyra bostäder värden som överstiger Nobelvägen 66 8 timmars sannolik SE-205 09 Malmö verklig skuggtid. Detta är vid Mossarp, de två bostäderna +46 vid 8 753 68 Ängskullahagen 97 sydöst Calculated: om anläggningen samt huset vid Allmänshultet. Se även bilaga 2 för resultatet av 2008.05.07 12:25/2.6.0.127 SHADOW - Terrängkarta beräkningen. Calculation: Örken File: T05CSO.TIF Shadow hours per year Real value calculation. 0-7 8-19 20-29 30-39 40-59 60-79 80-99 100-722 0 500 1000 1500 2000 m Map:, Print scale 1:40 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 334 370 North: 6 308 107 New WT Isolines showing shadow in Shadow hours per year. Real value calculation. 0 8 20 40 60 80 Figur 10. Beräknad skuggutbredning för Örken. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Eftersom E.ON:s projekt astensbo ligger i närheten av det aktuella projektet har en skuggberäkning gjorts där man ser den sammanlagda effekten av båda vindkraftsparkerna. Beräkningen för sammantagen skuggtid för astensbo och Örken visar att Kvarnalyckan, Karlstorp och Ängskullahagen N och S, som ligger mellan anläggningarna, får en markant ökad skuggpåverkan. Karlstorp ligger dock fortfarande under riktvärdet på 8 timmars beräknad sannolik skuggtid. Se vidare resonemang i avsnitt 8. Resultat från beräkningen redovisas också i bilaga 4-32 -