Cecilia Stocks och Astrid Emker



Relevanta dokument
Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Beteendeproblem i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteenden

Strategier i vardagen

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Beteendeproblem i förskolan

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektiv teori och metod

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Om autism information för föräldrar

Läropussel, minikonferens

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Låg-affektivt bemötande

Autism en introduktion

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Adhd och Autism i vardagen

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet

Lågaffektivt bemötande

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Hantering av problemskapande beteende

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Anna förmår inte gå i skolan

Om autism information för föräldrar

Autismspektrumtillstånd AST

Utbildning Huntingtons sjukdom

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Lågaffektivt bemötande

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Om autism information för föräldrar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Adhd och Autism i vardagen

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

Lågaffektivt bemötande

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Dokumentation nr 508 Prader Willis syndrom, familjevistelse

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Habiliteringsprogram autism

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Cecilia Stocks och Astrid Emker

är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser

PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen kommer från hjärnan och har en genetisk orsak Det föds ca 6-8 barn med PWS/år i Sverige 1956 beskrevs syndromet hos 5 barn Slutet på -70-talet utvecklades kunskapen

Syndromet orsakas vanligtvis av en nymutation Få personer med PWS blir själva förälder

Vanligaste orsaken(70-75%) att det antingen saknas en del (deletion) eller att det finns en skada på kromosom 15 från pappan. Saknas motsvarande del från mamman får barnet Angelmans syndrom. Risken att få fler barn med PWS är ytterst liten. PWS kan också orsakas av en dubbel uppsättning av kromosom 15 från mamman och ingen alls från pappan(23-30% av fallen) Den vanligaste orsaken till PWS (deletion) upptäcks med hjälp av ett enkelt blodprov och DNA-test De genetiska avvikelserna ger störningar i hypothalamus. Där finns centra för aptit, tillväxt, könsutveckling mm

Nyföddhetsfasen: muskelsvaga, har ett svagt skrik, värmeregleringssvårigheter Barnen har ofta andningsstörningar (svårammade) Pojkar ofta liten penis och testiklarna har inte vandrat ner i pungen

Psykomotorisk utvecklingsförsening Problem med grovmotoriken Typisk utseende (smal panna och näsa, mandelformade ögon, små händer och fötter) Uppfödningssvårigheter

Intresset för mat kan öka snabbt Humörutbrott Barnets tillväxt avviker (korta) Mental utvecklingsförsening/-störning Många är smärttåliga Skolios, kontrakturer (inskränkt ledrörlighet) Sömn- och andningsbesvär

Strikt anpassad kosthållning Regelbunden fysisk aktivitet Behandling med tillväxthormon på barn (gynnsam effekt på både längd och muskelstyrka, ges det tidigt kan det gynna motorisk och kognitiv utveckling) Utredning och anpassad skolgång Hjälpmedel (AKK mm)

Beteende- och inlärningssvårigheter allt tydligare Känslomässig labilitet Psykisk sårbarhet kan leda depressioner och psykoser Underventilering kan ge fortsatta sömnproblem

Sjuklig fetma kan ge diabetes, hjärtproblem och andningsproblem Regelbundna kontroller av ögon, rygg och tänder för att uppmärksamma avvikelser Beteendeproblematik och onormal hunger kvarstår Många personer med PWS är ängsliga, osäkra och rädda

Basfakta: ålder, kön, skola, ev stöd Social och känslomässig utveckling Kommunikation, språk och tal Grov- och finmotorik Perception det som man uppfattar med sina sinnen Begreppsuppfattning Undervisning i grupp och enskilt Kärnämnen matte, läsning och skrivning Idrott Fri tid, rast

3 familjeveckor 16 barn, 5-14 år 7 pojkar, 9 flickor 9 förskolebarn, 7 skolbarn

8 förskola 1 specialförskola 1 grundskola 4 grundsärskola 2 träningsskola Tilläggsdiagnoser 4 synnedsättning 15 beteendeavvikelse 15 begåvningshandikapp 7 motoriska funktionshinder 2 autism Kost och medicin 11 lågkalorikost, 1 en portion 5 tillväxthormon Hjälpmedel glasögon, ortoser Träningsprogram rörelseträning, bad, sjuk-gymnastik munmotorik träning

0 4 9 3 1 5 5 5 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava

0 5 8 3 1 4 6 5 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava

2 8 6 0 2 12 2 0 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava

1 8 6 1 inga ringa måttliga grava

1 0 1 5 1 0 1 5 1 0 6 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava

1 5 6 4 inga ringa måttliga grava

Mängden mat och dryck ska vara anpassad till individens behov Lite socker och fett Fiberrikt Struktur och regler runt matsituationen Energibehovet är lägre Låt aldrig mat få bli en belöning

Samma måltidsordning Goda vanor konsekvens Handla bara hem vad som ska gå åt Små tallrikar Svårt med stora serveringsfat Lära sig vad en lagom portion är Informera omgivningen

Karakteristisk personlighet, jämfört med andra med samma BMI, IQ-nivå, kön och ålder Tänker ständigt på mat Motorisk och psykisk hämning och oro Kan bära på en djup sorgsenhet, ibland ytligt glättig Störning i kognition och empati Blir ofta ensamma

Rör sig långsamt 3,6 Godmodig 3,5 Envis 3,5 Sömnig 3,4 Stridig om mat 3,3 Lättretlig 3,2

Drar sig undan socialt Föredrar ensamaktiviteter Bristande förmåga till kamratrelationer

Tvång att fråga eller berätta Rutiner Samlande, hamstring Upprepning Ordnande

Tjatighet Ökad irritabilitet Häftiga utbrott

Störd funktion i signalsubstanserna serotonin och dopamin: ger ökad känsligheten för stress ger ökad risk för depression och psykos

Ofta debut efter händelse, traumatisk eller inte Ändring av rutiner Relationsproblem Fysisk sjukdom/infektioner Vad märker ni?

Svårt att förstå det som sägs Svårt att tänka klart i samband med frustration Svårt att avvika från rutiner Svårt att styra över och förstå konsekvenstänkande Svårt med att se nyanser, svart/vitt

Svårt uppfatta sociala koder Svårt att påbörja samtala, ta sig in i grupper Svårt att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra Svårt att sätta sig in andras perspektiv Svårt att bryta en ursprunglig tanke

För vem? Personal problem lösning Brukare lösning problem

- Anhöriga - Andra verksamheter - Politiker och ledning - Brukare

- Vädjan - Straff - Konsekvenstänkade - Tillrättavisningar - Belöningssystem - Metoder som oftast inte fungerar

Entusiasmen blir lägre Uthålligheten mindre Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla

Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när personen lyckas!

Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen

Affekt intensitet kaos Ingen självkontroll självkontroll tid Bo Hejlskov Elvén

Affekt speglas - vi känner av varandras affekter Vi speglar varandras muskelspänningar Armen!!! Bo Hejlskov Elvén

Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt - Humor - Personalbyte - Tänka på annat Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Även kvittoögonkontakt Bo Hejlskov Elvén

Delaktighet, förhandlande Vi-upplevelser Val Bryta och leda vidare Förutsägbarhet Tydlig avslutning leder till nästa aktivitet Snooze-metoden påminna utan att höja rösten Mutor för att skapa motivation

Korg A säkerhetsfrågor Personal bestämmer - Nej - Du får inte - Du måste

Beteenden som man kan tänka sig att strunta i, åtminstone för en tid. Välja bort konflikter för att lugna ner situationen. Låta det passera.

För att lära personen att tåla motgångar och förändringar. Beteenden som är viktiga men inte värda ett utbrott. - Kompromissa (kan vi hjälpas åt att lösa detta?) - Kommunicera (jag hör vad du vill och jag tänker så här - Hjälp till att tänka (föreslå olika lösningar)) - Kom fram till en gemensam lösning

En stor del av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Många personer med svårigheter säger nej

Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som gör det möjligt för brukaren att säga ja!

- Krav i positiv anda - Nu ska du..., kom hit etc - Krav med negativ ansats - Sluta, stopp, låt bli etc Vad gör det med oss?

Tydlighet i miljön Förutsägbarhet schema Bildstöd Flexibilitet utifrån dagsform Sociala berättelser önskvärda beteenden