LIVET EFTER HJÄRTSTOPP

LIVET EFTER HJÄRTSTOPP ANDRÉA PERSSON LIV THORÉN Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Februari 2018

LIVET EFTER HJÄRTSTOPP ANDRÉA PERSSON LIV THORÉN Persson, A och Thorén, L. Livet efter hjärtstopp. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Varje år drabbas över 8000 personer av hjärtstopp i Sverige. Tack vare att både den akuta vården och eftervården av dessa personer har förbättrats under senare år har överlevnadschansen ökat. Omfattande forskning finns inom områden som berör antal överlevande och behandling vid hjärtstopp. Däremot hittas inte lika mycket forskning kring upplevelser hos personer som överlevt hjärtstopp. Syfte: Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser upplevelser hos personer som har överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga studier söktes i Pubmed, CINAHL och Psycinfo samt analyserades för att svara mot syftet. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades efter analys av resultatet: Upplevelse av osäkerhet; Behov av att prata (subkategori); Fysiska och kognitiva begränsningar i dagligt liv; Minnet (subkategori); Minskad självständighet (subkategori); En andra chans. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp har en stor påverkan på personens dagliga liv, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och kognitivt. Familj och vårdpersonal anses spela stor roll i bearbetning och återhämtning av händelsen. Nyckelord: Dagligt liv, hjärtstopp, kvalitativ litteraturstudie, livsavgörande händelser upplevelse, överlevnad.

LIFE AFTER CARDIAC ARREST ANDRÉA PERSSON LIV THORÉN Persson, A och Thorén, L. Life after cardiac arrest. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of health science, 2018. Background: Every year, over 8000 people are affected by cardiac arrest in Sweden. Due to the fact that both the emergency care and the aftercare of these people have improved in recent years, the survival rate has increased. Extensive research is available in areas that concerns the number of survivors and postcardiac arrest treatment. Not as much research regarding cardiac survivor s experiences can be found. Aim: The aim was to compile scientific literature that illustrates the experiences of people who have survived a cardiac arrest. Method: A literature review based on ten qualitative scientific studies were found in Pubmed, CINAHL and Psycinfo and analyzed in order to respond to the aim. Results: Three main categories and four subcategories were identified after analysis of the results: Experience of uncertainty; Need to talk (subcategory); Physical and cognitive limitations in daily life; Memory (subcategory); Reduced independence (subcategory); A second chance. Conclusion: Surviving a cardiac arrest has a major impact on the person s daily life, both physically, mentally, emotionally and cognitively. Family and health care personnel are considered to play a major role in the processing and recovery of the event. Keywords: Daily life, experience, heart arrest, life change events, survival, qualitative literature review.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 HJÄRTSTOPP... 1 Patofysiologi... 1 BEHANDLING... 2 Hjärt-lungräddning... 2 Defibrillering... 2 Kedjan som räddar liv... 2 ICD... 3 NÄRSTÅENDES UPPLEVELSER... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 URVAL... 6 Inklusionskriterier... 6 Exklusionskriterier... 7 DATAINSAMLING... 7 URVALSPROCESS... 7 KRITISK GRANSKNING... 8 DATAANALYS... 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 9 RESULTAT... 10 UPPLEVELSE AV OSÄKERHET... 10 Behov av att prata... 11 FYSISKA OCH KOGNITIVA BEGRÄNSNINGAR I DAGLIGT LIV... 11 Minnet... 11 Minskad självständighet... 12 EN ANDRA CHANS... 12 DISKUSSION... 13 METODDISKUSSION... 13 Urval... 13 Datainsamling... 14 Urvalsprocess... 14 Kritisk granskning... 14 Dataanalys... 15 Etiska överväganden... 15 RESULTATDISKUSSION... 15 KONKLUSION... 18 FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE... 19 REFERENSER... 20 BILAGA 1. SÖKSTRATEGI... 23 BILAGA 2. RESULTATANALYS... 28 BILAGA 3. RESULTATMATRIS... 31 BILAGA 4. MALL FO R KVALITETSGRANSKNING AV STUDIER MED KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK PATIENTUPPLEVELSER (SBU, 2014). 41

INLEDNING Kategorin av personer som drabbas av hjärtstopp finns överallt, både i och utanför vårdmiljön. Sannolikheten att sjuksköterskor under sina yrkesår träffar och vårdar personer som drabbas eller har drabbats av hjärtstopp är stor. I befintlig litteratur och i sjuksköterskeutbildningen diskuteras det mycket kring det akuta skedet och vikten av att påbörja hjärt-lungräddning (HLR), dock lite om eftervård av patienter. För att kunna bemöta och vårda patienter på bästa sätt behövs mer kunskap kring hur personer upplever mående och livskvalitet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. I tidigare studier som stötts på ligger fokus på de patologiska följder som ett hjärtstopp kan föra med sig. Intresset för att studera ämnet utifrån ett mer holistiskt synsätt, att se till hela människan, avseende mående, upplevelser och erfarenheter har väckts och genom det har syftet i studien formulerats. Förhoppningen är att litteraturstudien kan vara till nytta för sjuksköterskor som i yrket kommer i kontakt med personer i samband med ett hjärtstopp. Förhoppningen är att den även kan vara till hjälp och nytta för personer som drabbats av hjärtstopp och söker andra överlevares upplevelser, samt för närstående till personer som överlevt hjärtstopp. BAKGRUND År 2015 rapporterades 8182 fall av hjärtstopp i Sverige, av vilka 5550 skedde utanför sjukhus. Hos personer som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus och fick påbörjad behandling med hjärt-lungräddning, låg 30-dagars överlevnaden på elva procent (Svenska hjärt-lungräddningsregistret 2016). Hjärtstopp Hjärtstopp innebär att hjärtats verksamhet och pumpförmåga avstannar helt och personen kommer att bli medvetslös. Det är ett tillstånd som kan uppstå på grund av svår hjärtarytmi eller asystoli. Hjärt-lungräddning måste påbörjas omedelbart för att motverka hjärnskador och död (HLR-rådet 2017a). Ett plötsligt hjärtstopp kan drabba alla, även unga och friska personer. Det finns dock en del bakomliggande riskfaktorer som kan kopplas till hjärtstopp, bl.a. hjärtkärlsjukdom, till vilken kategori de flesta personer som drabbas av hjärtstopp hör. I vissa fall är dock orsaken till hjärtstoppet idiopatisk, det vill säga icke känd. Drunkningsolyckor eller läkemedelsintag som orsakat syrebrist samt trauma eller olyckor som resulterat i en stor blödning kan vara andra orsaker (HLR-rådet 2017b). Patofysiologi Av alla fall med hjärtstopp beror cirka 80% på ett elektriskt kaos orsakat av en akut ischemi, som leder till ett flimmer i hjärtats ventrikel. När ett ventrikelflimmer uppstår betyder det att hjärtat helt förlorar sin pumpkraft, vilket leder till att personen varken kommer att ha puls eller blodtryck och kommer att bli medvetslös inom tio till femton sekunder. Personen kommer antingen att få en helt upphörd andning eller andas med en så kallad agonal andning, som karaktäriseras av långsamma, ytliga andetag som kan vara rossliga eller suckande. Agonal andning kan ibland jämföras med de sista andetagen som en människa som håller på att avlida tar. Den agonala andningen uppkommer på grund av 1

syrebristen som drabbar hjärnan vid djup medvetslöshet till följd av ett hjärtstopp (Wikström 2012). Behandling När en person råkar ut för ett hjärtstopp är tiden av största vikt. Det finns viktiga åtgärder som bör genomföras omgående och på ett optimalt sätt för att uppnå största chans till överlevnad (Rosenqvist 2012; Stiell m.fl. 2003). Hjärt-lungräddning Det finns en hjärt-lungräddningsmetod som både hjärtorganisationer i Sverige och internationellt rekommenderar och använder. Metoden går ut på att det görs 30 bröstkompressioner, följt av två inblåsningar. Bröstkompressionerna utförs genom tryck med raka armar över personens bröstkorg, mitt emellan bröstvårtorna, med en hastighet av cirka 100 kompressioner per minut. Det finns utbildningar att gå för att lära sig ett korrekt utförande av HLR. Vid ett misstänkt hjärtstopp finns det dock ingen anledning till att vara rädd för att utföra HLR på fel sätt. Alla former av hjärt-lungräddning är till nytta och att risken för att den drabbade inte överlever ökar betydligt om ingenting görs (Björkman Björkelund m.fl. 2012; Rosenqvist 2012). Defibrillering HLR med bröstkompressioner och inblåsningar ansågs tidigare vara den enda behandling som kunde utföras i väntan på att ambulans skulle ankomma till platsen för ett larm vid hjärtstopp. Detta berodde på att hjärtstartare bara tilläts att användas av utbildad personal, t.ex. ambulanspersonal. Det blir däremot allt vanligare att hjärtstartare, som är tillgängliga för alla, finns placerade på offentliga platser runt om i samhället, vilket är avgörande för att uppnå målet om att defibrillering ska ske inom fem minuter efter ett hjärtstopp inträffat. Det som sker med hjärtmuskeln vid ett hjärtstopp är att den förlorar förmågan att kontraheras och pumpa ut blod på grund av att muskeln inte får rätt elektriska impulser på grund av det elektriska kaoset. Defibrillering fungerar genom att hjärtstartaren skickar ut en mindre elstöt genom hjärtmuskeln för att få hjärtat att starta om och börja fungera genom att skicka ut elektriska impulser som det ska igen (Rosenqvist 2012). Kedjan som räddar liv I kedjan som räddar liv ingår åtgärder i flera steg. Första steget är att larma tidigt, för att tillkalla hjälp. Nästa steg i kedjan är att påbörja tidig HLR, helst inom en minut, vilket är av vikt för att behålla personens cirkulation och därigenom öka överlevnadschansen. Tredje steget är snabb defibrillering, inom fem minuter (Rosenqvist 2012; Stiell m.fl. 2003). Tiden från hjärtstopp till defibrillering är av vikt för att cirkulationen ska komma igång och minska risken för hjärnskador och död (Wikström 2012). Vid ventrikelflimmer är defibrillering den enda fungerande behandlingen (Björkman Björkelund m.fl. 2012; Wallentin 2005). Fjärde steget är tidig avancerad HLR i ambulans (Stiell m.fl. 2003) där läkemedel och intubation ingår. Läkemedel ges för att höja personens blodtryck och intubation görs för att minska risken för att personen aspirerar (Wallentin 2005). Femte steget är avancerad eftervård på sjukhus, med bl.a. nedkylning av kroppstemperatur genom behandling med terapeutisk hypotermi (Rosenqvist 2012). 2

Personer som överlever hjärtstopp ska vårdas och övervakas på sjukhus. De personer som är fortsatt medvetslösa efter hjärtstopp bör behandlas med terapeutisk hypotermi, som innebär att personen kyls ner till 32 34 grader i 12 24 timmar, vilket har en positiv effekt på långtidsöverlevnad (Wallentin 2005; Wikström 2012). I en studie av Brännström m.fl. (2017) uppger majoriteten av personer som genomgått hypotermibehandling att de efteråt inte hade något minne av behandlingen, medan fåtal kunde minnas en känsla av att vara kall. Samtliga uppger att de blivit väl informerade om behandlingen och de upplevde det inte konstigt att ha blivit nedkylda (a.a). Respiratorvård och övervakning är ett krav vid behandling med terapeutisk hypotermi, därför behöver patienten vara inneliggande på intensivvårdsavdelning (Wikström 2012). Vid nedkylning av personen skyddas både hjärtmuskel och hjärna från skador. Nedkylningen har genom vetenskapliga studier visats vara effektiv både när det kommer till att minska antalet dödsfall, samt förbättra den neurologiska funktionen. Nedkylning görs antingen genom att personen tillförs en kall saltlösning intravenöst eller genom användning av speciella kylande kläder (Rosenqvist 2012). Överlevnadsprognosen för personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus är inte hög och komplikationer efter återupplivning i samband med hjärtstopp är vanliga och ökar dödligheten på lång sikt. De vanligaste komplikationerna som drabbar personer efter att ha överlevt ett hjärtstopp är infektionssjukdomar såsom urinvägsinfektioner, pneumoni och sepsis. Det finns även en ökad risk att drabbas av essentiell hypertoni, hjärtsvikt, gastroenterala blödningar, epilepsi eller kronisk njursvikt (Su m.fl. 2017). ICD Implantable cardioverter-defibrillator (ICD) är en behandling mot plötslig hjärtdöd (Thylén 2012). ICD är en apparatur som implanteras under huden nedom nyckelbenet, med transvenösa elektroder in i höger förmak och kammare (Ståhlberg 2014, s. 157). En ICD känner hela tiden av och registrerar hjärtats rytm. Om en ventrikulär arytmi registreras behandlas denna genom att ICD n ger ifrån sig en elektrisk chock eller en antitakykardi pacing för att försöka få hjärtat att hitta tillbaka till sinusrytm (Ståhlberg 2014). Behandling med ICD kan antingen ges som primär- eller sekundärpreventivt syfte. Sekundärpreventivt används ICD främst till personer som överlevt hjärtstopp, då behandlingen har visat sig förbättra chansen för överlevnad över tid (Thylén 2012) samt ökat tryggheten hos personer som fått ICD n inopererad (Brännström m.fl. 2017). Hälsa Hälsa ses oftast utifrån två olika perspektiv. Det ena är att hälsa ses som frånvaro av sjukdom (Gustafsson & Willman 2015). Världshälsoorganisationen (WHO) (2008) definierar hälsa som något mer än bara frånvaro av sjukdom, som även baseras på människans sociala-, fysiska- och psykiska välbefinnande. Enligt Gustafsson och Willman (2015) anses även människans beteende vara en del i vår hälsa. För att hälsa ska kunna förstås är det viktigt att se till varje individuell person. Grunden för hälsofrämjande arbete är att det planeras utifrån varje persons individuella behov, då hälsa upplevs olika för alla. I sjuksköterskans yrke ingår hälsofrämjande omvårdnad vilket syftar till att förbättra varje persons individuella hälsa och samtidigt förebygga sjukdom (a.a). Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och den innebär enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) att sjuksköterskan ska främja 3

hälsa utifrån vad hälsa innebär för varje enskild person. Sjuksköterskan ska se till hela människan och försöka tillgodose psykiska, sociala och existentiella behov, vilka ska anses lika viktiga som personens fysiska behov. Vården strävar efter att lyssna, bekräfta och respektera människans egen upplevelse och tolkning för att sedan arbeta hälsofrämjande utifrån denna grund. Personens upplevelser och synsätt ska anses lika viktigt som sjuksköterskans (a.a). I vården är människan det centrala och sjuksköterskan kan aldrig få personens helhet om inte hela människan tas i beaktande och aktivt lyssnas på. Människan är så mycket mer än det kroppsliga. Upplevelser och perspektiv är vad som formar helheten hos en person, vilken är personlig och unik (Dahlberg, 1994). Det kan vara svårt att förklara ordet hälsa då det enligt Brüssow (2013) i flesta fall endast ses som avsaknad av sjukdom. Hälsa och sjukdom ses som varandras motpoler istället för två tillstånd som en person kan röra sig mellan. Brüssow menar att hälsa istället bör ses som ett tillstånd som kan vara mer eller mindre, beroende av olika aspekter runt omkring, såsom sociala och fysiska tillstånd. En person bör kunna ha mer eller mindre hälsa i olika tidsperioder och livssituationer. Hälsa för vissa kan vara att ha en daglig sysselsättning och ett hus att komma hem till, den behöver därför inte grundas i något kroppsligt eller psykiskt. För att vårdpersonal ska förstå hur det är för en person att vara sjuk, är det viktigt med kunskap kring hur personen upplever saker, som sin möjligt förändrade kropp, sina symtom, sin självuppfattning, sitt lidande, och hopp (Graubæck 2012). När en person drabbas av en sjukdom, vare sig en akut, allvarlig eller långvarig sjukdom leder det till att personen kan uppleva förlust av kontroll över sitt liv. Osäkerhet är också något som ofta drabbar personer som upplever förlust (Graubæck & Hall 2012). Närståendes upplevelser Närstående till personer som överlevt hjärtstopp uppger en känsla av hjälplöshet under sjukhusvistelsen. Vid utskrivning till hemmet har anhöriga haft känslor av stress och oro, vilket i sin tur har lett till irritation för att de inte haft kontroll över hur den drabbade ska klara sig i hemmiljön (Wallin m.fl. 2013). För många närstående till en person som drabbats av hjärtstopp, har stor påverkan på det dagliga livet upplevts. Påverkan har upplevts mycket på grund av att nya roller och en ny balans i familjen behövts utformas (Brännström m.fl. 2017). Det dagliga har även påverkats genom att närstående hamnat efter i skolan eller fått korta ner sina arbetstider för att kunna stödja den drabbade. Förändringar i arbetstider påverkar i sin tur familjens ekonomi (a.a). Trots ovanstående aspekter uppger närstående att de försökt leva ett så normalt liv som möjligt. Många närstående har upplevt känslomässiga förändringar, såsom sömnsvårigheter och svårigheter att slappna av. De har haft en konstant oro för både sin egen och sina anhörigas hälsa. De har gått runt med en oro om att situationen ska återupprepas, särskilt då anledningen till hjärtstoppet inte varit känd. De närstående har haft behov av att prata med någon annan om det som hänt men har samtidigt upplevt det svårt, eftersom att det återkallat jobbiga minnen av händelsen. Närstående uppger att de har känt sig extra känsliga, med instabilt humör och nära till gråt. Händelsen har gjort att många av de närstående börjat tänka existentiella tankar och fundera över vad som är av betydelse i livet, samt att det snabbt kan ta slut (Wallin m.fl. 2013). 4

PROBLEMFORMULERING Studier har gjorts som visar att bl.a. tidig HLR och defibrillering är av högsta vikt vid ett plötsligt hjärtstopp för bästa överlevnadschans (Stiell m.fl. 2003). Eventuella följdsjukdomar eller problem samt överlevnadsprocent efter hjärtstopp har redovisats som statistik i kvantitativa studier. Anhörigas erfarenheter och upplevelser av att ha en närstående som har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp, som i artikeln av Wallin m.fl. (2013) är också vanligt förekommande i studier. Utbudet av kvalitativa studier med en population bestående av personer som drabbats hjärtstopp och vilka upplevelser och erfarenheter som följer vid överlevnad är inte brett. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva personcentrerad, evidensbaserad omvårdnad till personer som överlevt hjärtstopp är personernas individuella upplevelser av stor betydelse. Genom att sjuksköterskor och andra yrkesprofessioner inom vården får bättre förståelse kan de också ge en mer lämplig omvårdnad. SYFTE Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser upplevelser hos personer som har överlevt ett hjärtstopp. Frågeställningar Vilka upplevelser har personer som överlevt hjärtstopp? Hur påverkas det dagliga livet av hjärtstoppet? METOD Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tidigare kvalitativa forskningsstudier för att kunna belysa personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Enligt Forsberg och Wengström (2016) måste det finnas nog med tidigare studier av god kvalitet inom det valda området för att en systematisk litteraturstudie ska kunna genomföras. Fokus låg på att göra litteraturstudien på ett strukturerat och systematiskt sätt. Litteraturstudien har för att hålla en god systematik och struktur följt flödesschemat enligt Polit och Beck (2014), men stöd har även tagits i Willman m.fl. (2011). Flödesschemat är fritt översatt och ordet kategori valdes att användas istället för tema. 5

Bild 1. Flödesschema enligt Polit och Beck (2014), s.118. Innan litteraturstudiens första del påbörjades genomfördes en pilotsökning i enlighet med Willman m.fl. (2011) för att ta reda på om det fanns tillräckligt med forskning inom det valda ämnet (a.a). Därefter var första steget att formulera och precisera syftet och frågeställningar genom att följa Polit och Beck (2014) flödesschema. Syftet har strukturerats med hjälp av POR-modellen nedan enligt Willman m.fl. (2011). Tabell 1. POR-modellen Undersökningsgrupp (Population) Område/Fenomen Resultat Personer efter hjärtstopp Upplevelser efter hjärtstopp Påverkan på det dagliga livet efter hjärtstopp Urval Användning av inklusionskriterier gör att sökningen blir mer effektiv och preciserad (Forsberg & Wengström, 2016). För att resultatet av de sammanställda studierna lättare skulle kunna göras överförbart, var målet att under urvalsprocessen följa inklusions- och exklusionskriterierna. Inklusionskriterier Studierna skulle vara av kvalitativ ansats, skrivna på engelska språket. Etiskt godkännande eller resonemang skulle vara redovisat. Deltagarna i studien skulle vara vuxna över 18 år, som hade överlevt hjärtstopp. Hur lång tid som hade gått 6

efter hjärtstoppet hade ingen betydelse. Både hjärtstopp som hade skett i- och utanför sjukhusmiljö valdes att inkluderas. Exklusionskriterier Studier som var av kvantitativ ansats, studier som hade huvudfokus på nårståendes upplevelser, studier med medicinskt fokus samt studier med låg kvalitet valdes att exkluderas. Datainsamling Sökningarna gjordes i de tre databaserna; PubMed, The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och PsycInfo. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är CINAHL en databas som är specialiserad på omvårdnadsforskning. PubMed är en databas med bredd som täcker både områden som medicin och omvårdnad och PsycInfo täcker in psykologisk forskning inom både medicin- och omvårdnadsområdet (a.a). För att relevanta sökord till studiens syfte skulle hittas, skrevs alla bärande sökbegrepp upp, innan synonymer för dessa söktes. För att hitta korrekta sökord i varje databas användes databasernas ämnesordlistor. I enlighet med Polit och Beck (2014) användes ordlistan Medical subject headings (MeSH) i PubMed, CINAHL Headings (MH) i CINAHL och ämnesordlistan Thesaurus i PsycINFO (a.a). Sökorden som valdes kombinerades därefter tillsammans med fritextord i olika sammansättningar för att tillsammans bilda så kallade sökblock. I enlighet med Polit och Beck (2014) bands olika söktermer samman med hjälp den booleska operatorn OR inom varje sökblock, vilket breddade sökningen. När sökblock för varje begrepp bildats, sattes blocken ihop med hjälp av den booleska operatorn AND (a.a). I sökningarna användes fyra sökblock och samma sökblock användes i samtliga databaser (tabell 2). Sökord och sökningar dokumenterades i enlighet med Polit och Beck (2014) genom hela studiens gång, för att vid genomförd databassökning kunna ge en redovisning för hur data sökts och hittats. Urvalsprocess Urvalsprocessen genomfördes på ett systematiskt tillvägagångssätt, i enlighet med Willman m.fl. (2011) och Polit och Beck (2014). I resultatet av sökningarna lästes alla titlar igenom, samt även de abstrakt i studier som verkade lämpliga. Om abstraktet verkade relevant för syftet av litteraturstudien valdes studien ut för vidare läsning. Sammanlagt lästes och granskades 39 studier, varav 29 studier exkluderas p.g.a. de bedömdes vara av antingen låg kvalitet eller att de inte besvarade litteraturstudiens syfte. Antal träffar på varje sökning, antal lästa titlar, lästa abstract, granskade studier och slutligen utvalda studier som gjordes i varje databas, dokumenterades och sammanfördes i tabell 3 för att kunna redovisa urvalsprocessen. Artiklar som valdes ut till litteraturstudien sammanställdes i en artikelmatris (bilaga 3) enligt Willman m.fl. (2011). En förförståelse som fanns vid litteraturstudiens början var att personer som drabbas av hjärtstopp ofta hamnar mellan stolarna i efterhand och inte får en eftervård som tillgodoser deras behov. För att bortse från denna förförståelse bestämdes det att studier som valdes ut för läsning först lästes enskilt, oberoende av varandra och sedan diskuterades gemensamt huruvida studien överensstämde med det aktuella syftet. 7

Tabell 2. Sökblock Databas Block 1 Hjärtstopp Block 2 Upplevelser Block 3 Kvalitativ forskning Block 4 Överlevare PUBMED ( Heart arrest [Mesh]) ( Life change events [Mesh]) ( Qualitative research [Mesh]), ("Grounded Theory"[Mesh]) ("Survivors"[Mesh]) CINAHL (MH Heart arrest+ ) (MH "Life Change Events+") (MH "Qualitative Studies+"), (MH "Grounded Theory") (MH Survivors+ ) PsycINFO (MAINSUBJECT.EXACT.EXPLO DE("Heart Disorders") MAINSUBJECT. EXACT("Life Changes") (MAINSUBJECT. EXACT.EXPLO DE("Qualitative Research"), MAINSUBJECT. EXACT.EXPLO DE("Grounded Theory") (MAINSUBJECT.EX ACT.EXPLODE("Su rvivors") Fritext sökord Heart arrest, Cardiac arrest, cardiac death, asystole*, cardiopulmonary arrest*, heart disorder* life change events, life change event*, life changing event*, life changes, life chang*, experience*, need*, outcome*, emotional adjustment, adapt*, psychological*, coping* Qualitative studies, qualitative research, qualitative*, focus group*, interview*, ethnograph*, grounded theor* Surviv* Tabell 3. Urvalstabell. Databas Datum Sökblock Begrän sningar Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal granska de artiklar Antal använda artiklar CINAHL 17.12.01 1+2+3+4 English 38 38 21 15 6 PsycINFO 17.12.05 1+2+3+4 English 130 130 63 17 3 PubMed 17.12.01 1+2+3+4 English 17 17 12 7 1 Kritisk granskning I enlighet med Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2014) användes en granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik (bilaga 4) som stöd för att se om artiklarna uppfyllde de kriterier som anses vara av vikt i en kvalitativ studie. Granskningen gjordes till en början individuellt, oberoende av 8

varandra, för att sedan diskuteras och sammanställas tillsammans. Elva artiklar som inte uppfyllde kriterier för en kvalitativ studie har i enlighet med Polit och Beck (2014) exkluderats. I kvalitetsgranskningen användes som hjälp, även de kvalitetskriterier som enligt SBU (2017a) bör uppfyllas för att kvaliteten av en kvalitativ studie ska kunna bedömas. Kriterierna innefattade följande punkter: om kvalitativ ansats hade använts och varför, om resultatet svarade väl till syftet, om studierna kändes logiskt uppbyggda och att metoden var väl beskriven, om ett relevant urval och ett relevant etiskt resonemang togs i beaktning (a.a.). Dataanalys Studier som valts att inkluderas i litteraturstudien lästes i enlighet med Willman m.fl. (2011) igenom individuellt, flertalet gånger, oberoende av varandra, för att resultat skulle identifieras, som sedan jämfördes och diskuterades tillsammans. Texterna lästes i enlighet med Dahlberg (1997) som helhet men delades även upp i mindre delar för djupare förståelse och för att små detaljer skulle kunna lyftas fram (a.a). Granskning och analysering av texterna gjordes för att en större förståelse och inblick i innehållet skulle ses. Om studier verkade irrelevanta vid läsningen exkluderades de enligt SBU (2017a). Tillvägagångssättet av dataanalysen som beskrivs nedan gjordes i enligt Willman m.fl. (2011) genom att i flera steg bryta ner resultatet i studierna. De delar i resultatet som innehöll information som svarade till syftet kondenserades till kortare, meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna sorterades sedan efter innehåll upp i olika kategorier med hjälp av papper i olika färger, där varje färg symboliserade en kategori av upplevelser (bilaga 2). På så sätt fastställdes likheter och skillnader av resultatet i de tio utvalda studierna. Efter sortering av de meningsbärande enheterna kondenserades de ännu en gång för att identifiera nyckelord, som blev kategorier, vilka kunde representera samtliga resultat under varje enskilt papper. Varje kategori som bildades representerar en underrubrik till resultatdelen, under vilket liknande resultat sammanställdes. Etiska överväganden Valet att basera litteraturstudien på kvalitativa studier gjorde att det fanns en del etiska överväganden att ta i beaktning. Det eftersträvades att alla studier som valdes ut till litteraturstudien skulle ha fått ett godkännande av en etisk kommitté för att få genomföras, i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Stöd valdes att ta i de fyra etiska kraven som är gällande när det kommer till forskningsetik. Informationskravet, syftar till att alla som väljer att delta i en studie ska få information om vad studien kommer innehålla och hur utförandet av studien kommer att gå till (Polit & Beck 2014), vilket i samtliga utvalda studier till litteraturstudien har tillämpats. Samtyckeskravet, som innebär att ett informerat samtycke ska råda och att deltagarna ska ha erhållit information om studien och utifrån det avböjt eller accepterat deltagande (a.a) har uttryckligen tillämpats i fyra av studierna. Konfidentialitetskravet, som enligt Polit och Beck (2014) innebär att deltagarnas identitet ska hållas dold, och nyttjandekravet som innebär att information som inhämtas till studien inte får användas i andra syften än studiens (a.a) har inte skriftligen uttryckts i de utvalda studierna. Eftersom kvalitativa studier handlar om och baseras på människors tankar och livserfarenheter, kan de ofta innehålla personlig och känslig information. Enligt Malterud (2014) kan forskning som berör medicinska teman såsom sjukdom, liv och död ofta dyka upp och det kan vara förknippat med mycket känslor hos 9

deltagaren. Hänsyn togs därför till etiskt övervägande, i enlighet med Forsberg och Wengström (2016), genom att studierna skulle ha någon form av etiskt godkännande eller resonemang för att inkluderas. RESULTAT Tio kvalitativa studier om upplevelser hos personer som överlevt ett hjärtstopp inkluderades i resultatet. En av studierna bedömdes vara av medelhög kvalitet och resterande nio studier bedömdes vara av hög kvalitet. Samtliga studier hade undersökt populationen av personer som överlevt hjärtstopp och var intervjustudier med antingen fenomenologisk-, hermeneutisk- eller fenomenologisk-hermeneutisk ansats. Tre av studierna hade sitt ursprung från Sverige, fyra var från USA och resterande studier var gjorda i Spanien, Storbritannien, Island och Nederländerna. Dataanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tre subkategorier, vilka presenteras nedan i tabell 4. Tabell 4. Kategorier Huvudkategorier Upplevelse av osäkerhet Fysiska och kognitiva begränsningar i dagligt liv Subkategorier Behov av att prata Minnet Minskad självständighet En andra chans Upplevelse av osäkerhet Personer som överlevt hjärtstopp upplevde en känsla av osäkerhet kring varför just de hade drabbats, hur de skulle klara sig själva vid hemkomst och inför ett eventuellt nytt hjärtstopp och död (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2014; Ketilsdottir m.fl. 2014; Palacios-Ceña m.fl. 2011; Uren & Galdas 2014). Vid återupplivning upplevdes omtumlande känslor och tankar samt uppkom frågor kring hjärtstoppet (Forslund m.fl. 2014; Ketilsdottir m.fl. 2014; Palacios-Ceña m.fl. 2011; Uren & Galdas 2014). Svårigheter att hitta mening och sammanhang efter återupplivningen, medförde även det känslor av osäkerhet (Bremer m.fl. 2009). Under sjukhusvistelsen upplevde deltagarna en känsla av trygghet för att de befann sig i en miljö med professionell hjälp. Först vid utskrivning till hemmet upplevdes nya känslor av osäkerhet och förlust av trygghet (Ketilsdottir m.fl. 2014). Majoriteten av deltagarna i fyra av studierna uppgav att de ställde sig undrande till att just de hade drabbats av hjärtstopp. Flera av dem kände frustration över att inte ha en tydlig anledning till händelsen, och att de hade drabbats utan att ha någon av de riskfaktorer som vanligtvis förknippas med hjärtstopp. En djupare mening och förklaring till hjärtstoppet eftersöktes, vilket upplevdes underlätta bearbetningen av det som hänt och för att kunna gå vidare (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2014; Orne 1995; Palacios-Ceña m.fl. 2011). Genom att gå på regelbundna kontroller avseende hjärtfunktionen upplevdes en ökad trygghet, särskilt vid positivt resultat (Forslund m.fl. 2014; Ketilsdottir m.fl. 2014). Känslor av osäkerhet och rädsla inför att inte känna igen symtom som kunde vara indikation på ett nytt hjärtstopp upplevdes (Forslund m.fl. 2014; Ketilsdottir m.fl. 2014). 10

Osäkerheten som följde ett hjärtstopp, som grundar sig i att inte veta om en liknande händelse skulle upprepas gjorde att deltagarna förberedde både sig själva och sina anhöriga på en eventuell plötslig död, genom att vilja få rätsida på sina liv. Att få ordning på ekonomin och stabilisera relationer med familj och vänner var betryggande (Forslund m.fl. 2014; Palacios-Ceña m.fl. 2011). Behov av att prata En trygghet och hjälp i bearbetningen av hjärtstoppet var enligt deltagarna att kunna prata med andra om händelsen (Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Att kunna prata med närstående om händelsen för att lättare kunna bearbeta vad som hänt och känna stöd och empati från omgivningen upplevdes som en lättnad (Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004; Uren & Galdas 2014). Att kunna prata med andra kring hjärtstoppet och hur det påverkade dem ansågs som befriande och deltagarna sökte därav tillhörighet i grupp med liknande erfarenheter (Ketilsdottir m.fl. 2014). Däremot upplevdes det av vissa svårt att hitta andra personer och grupper som varit med om liknande händelser (Palacios-Cena m.fl. 2011). Trots att det av majoriteten ansågs som positivt att prata om hjärtstoppet, tyckte flera som var nedstämda eller deprimerade att det var tungt att prata om händelsen med familj eller vårdpersonal (Uren & Galdas, 2014). Fysiska och kognitiva begränsningar i dagligt liv Fysiska och kognitiva begränsningar medförde känslor av bl.a. rädsla, energilöshet och ångest, vilket påverkade deltagarna negativt i deras dagliga liv. De strävade efter att snabbt kunna återgå till det liv de levde innan hjärtstoppet och de dagliga sysslor som det innehöll (Bremer m.fl. 2009; Doolittle & Sauvé 1995; Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004). De upplevde förändringar i fysiska funktioner, vilket ledde till frustration och påfrestning i det dagliga livet. Det handlade bl.a. om nedsättning av rörlighet, t.ex. att aktiviteter som innan varit enkla blev mer ansträngande och tidskrävande (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Osäkerhet relaterat till den nedsatta fysiska förmågan och kroppens nya begränsningar ledde till att deltagarna kände rädsla och ångest inför vissa aktiviteter som innan hjärtstoppet inte var ansträngande (Bremer m.fl. 2009; Kamphuis m.fl. 2004). Deltagarna kände sig trötta och mer energilösa efter hjärtstoppet, men upplevde att de med tiden blev allt bättre och att fysisk aktivitet hjälpte dem att snabbare återfå sin tidigare fysik och ork (Forslund m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Viljan att komma tillbaka till det liv de levt innan hjärtstoppet och att komma igång med dagliga sysslor, såsom att arbeta igen, var stark (Doolittle & Sauvé 1995; Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004). Flera av deltagarna kände att de isolerade sig socialt, eftersom de upplevde det jobbigt att vara i miljöer med andra människor där deras kognitiva och fysiska nedsättningar efter hjärtstoppet blev tydliga. Ansträngande situationer uppgavs framkalla känslor av skam och gjorde även att andra känslor såsom ilska lättare kom fram (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017). Minnet Minnesförlust i samband med hjärtstopp var vanligt förekommande och något som kändes negativt i och med att det innebar en förlust av kontroll och en personlig tomhet (Bremer m.fl. 2009; Doolittle & Sauvé 1995; Forslund m.fl. 11

2014). Deltagare uppgav att de inte hade något minne av tiden kring hjärtstoppet. Flera upplevde minnesluckor redan från flera veckor innan hjärtstoppet ägde rum, men även minnen från tiden vid själva hjärtstoppet var borta hos många. Minnen, eller bitvis minnesluckor från sjukhusvistelsen saknades hos några (Doolittle & Sauvé 1995; Forslund m.fl. 2014). Deltagare uppgav att de inte mindes vad de sagt eller gjort tiden före och efter händelsen, och att det i sin tur ledde till oro. Att fylla minnesluckor, få information och en bild av händelsen av personer som hade varit närvarande under hjärtstoppet och återupplivningen, som sedan även varit fortsatt delaktiga i deras vård, ansågs positivt för bearbetning (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2014). Svårigheter att skilja på egna minnen och minnen som bildats när de fått händelseförloppet återberättat för sig fanns. Att vakna upp och inte ha minne eller uppfattning om vad som skett upplevdes som en förlust av kontroll och flera beskrev det som en känsla av tomhet (Bremer m.fl. 2009; Doolittle & Sauvé 1995). I en av studierna uppgav deltagarna att förlusten av minnen gjorde att de lättare blev arga och irriterade som en följd av att de inte kunde lita på sig själva (Forslund m.fl. 2017). Minskad självständighet Svårighet att bibehålla sin självständighet efter hjärtstoppet, relaterat till att bli mer beroende av hjälp från omgivningen var något som angavs av deltagarna (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017; Uren & Galdas 2014). Självständighet var en förutsättning som deltagarna uttryckte för att de skulle kunna behålla sin självkänsla (Dickert & Kass 2009). Begränsningar i det dagliga livet, såsom att efter hjärtstoppet inte ha tillåtelse att köra bil, minskade självständigheten (Doolittle & Sauvé 1995; Uren & Galdas 2014). En andra chans Tacksamhet över att ha överlevt hjärtstoppet uttrycktes av merparten av deltagarna. De fick nya perspektiv och nya tankar om vad som var betydelsefullt i livet (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl. 2014). Deltagarna uppgav att de var tacksamma och glada över att ha fått extra tid och därav kunna leva livet fullt ut. De beskrev att de insåg att de hade haft tur att just de hade överlevt, eftersom de visste att så många människor avlider av hjärtstopp (Forslund m.fl. 2017; Kamphuis m.fl. 2004). Nytt perspektiv på livet och nya prioriteringar var något som deltagarna uppgav att de upplevde efter hjärtstoppet. De nya prioriteringarna fick dem att inse att de ville spendera mer tid med familj och att leva ett mer hälsosamt liv med t.ex. mindre stress (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Vissa upplevde att livet faktiskt blev till det bättre i och med de nya prioriteringarna, och att de nu såg värdet i saker som de innan hade tagit för givet (Bremer m.fl. 2009; Ketilsdottir m.fl. 2014). Däremot påverkade känslor som rädsla och ångest över att kunna drabbas av ett nytt hjärtstopp det dagliga livet. Det tidigare livet upplevdes som avbrutet och existentiella tankar påverkade personerna starkt i fortsättningen (Bremer m.fl. 2009). Mötet med döden hade inte varit något ångestladdat eller hemskt, och gjorde att rädslan inför döden försvann (Forslund m.fl. 2017; Forslund m.fl. 2014). Även om döden inte kändes som ett hot, försökte deltagarna att inte planera för mycket och för långt framåt i tiden, utifall att något skulle ske (Forslund m.fl. 2017). Det var ibland svårt att se glädjen och lyckan med att ha överlevt hjärtstoppet, och att inte kunna se att händelsen hade fört med sig någonting positivt eller meningsfullt (Orne, 1995). 12

DISKUSSION Diskussionen inleds med en metoddiskussion och efterföljs av en diskussion av resultatet. Metoddiskussion En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes med fördel eftersom att den ansatsen enligt Forsberg och Wengström (2016) har som syfte att tolka, skapa mening och förståelse av personers upplevelser. Några av de studier som användes till litteraturstudien baserades på ett litet urval, vilket medförde att överförbarheten i dem inte skattades lika högt som i studier med högre deltagarantal. Med stöd i SBU (2017b) ökade chansen för överförbarhet av resultatet i litteraturstudien genom att kontrollera att datamättnad rådde i studierna. Genom ett tillräckligt stort deltagarantal ökade även bredden och variationen i resultatet, och därigenom också överförbarheten. Däremot bidrog valet av att använda kvalitativa studier i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) till att kvaliteten möjligtvis ökade eftersom kvalitativa studier baseras på subjektiva upplevelser hos personer, vilket kan ge flera perspektiv på ett fenomen. Flödesschemat av Polit och Beck (2014) som användes var till hjälp för att hålla en god struktur och systematik i litteraturstudien vilket får anses som en styrka. Schemat var lätt att följa och gjorde att ingen punkt i processen glömdes bort. Urval Genom att använda inklusionskriterier blev sökningarna mer effektiva och preciserade, vilket är i linje med Forsberg och Wengström (2016). Studierna som användes i resultatet är genomförda i i-länderna USA, Storbritannien, Spanien, Sverige, Nederländerna och på Island. Sex av studierna representerar Västeuropa och fyra Nordamerika. Urvalet i studierna speglar västerländsk population och ländernas utvecklingsnivå av samhällsstrukturer, så som sjukvård är relativt lika. Resultatet bör därigenom, i enlighet med SBU (2017b) vara överförbart och bli representativt i Sverige. Användning av inklusionskriterier ökade chansen till att undersökningsgrupperna kunde anses lika. Genom att bärande begrepp identifierades i POR-modell i enlighet med Willman m.fl. (2011) och användes då syftet strukturerades, underlättades strukturen i databassökningarna, vilket anses vara en styrka i litteraturstudien. Ambitionen i början av litteraturstudien var att endast använda studier där överlevare av hjärtstopp intervjuades. Under sökningarnas gång gjordes valet att även inkludera studier där intervjuer på både överlevare och deras närstående gjorts, för att få tillräckligt med underlag att kunna besvara litteraturstudiens syfte. Däremot användes endast information som de överlevande delgav. Genom att bredda inklusionskriterierna blev urvalet av studier större och kvalitét och lämplighet kunde tas i högre beaktning. Det gjordes ingen begränsning gällande studiernas årtal i sökningarna för att säkerställa att all befintlig forskning fångades upp, däremot strävades det efter att studierna skulle vara så nya som möjligt. Två av studierna var från år 1995, trots att de var gjorda för 23 år sedan, valdes de att tas med eftersom innehållet ansågs svara mot syftet och bidra med relevant forskning. Litteraturstudien handlar om personers upplevelser, erfarenheter och känslor, vilket tros vara ett område som inte förändras drastiskt med tiden, därför bör inte de två studierna från 1995 vara en begränsning i studien. Resterande åtta artiklar som valdes ut är publicerade mellan år 2004 2017 vilket anses vara en styrka. Eftersom att resultaten i samtliga tio 13

studier är likartade, kan möjligtvis slutsatsen dras att studierna från år 1995 är av samma betydelse som de nyare. Begränsningen att studierna skulle vara skrivna på engelska språket gjordes eftersom det är det enda språk förutom svenska som granskarna behärskar. Att begränsa till endast engelska förde eventuellt med sig att vissa artiklar kan ha missats. Datainsamling För att få ut så mycket som möjligt av sökningarna var det en fördel att var insatt i användandet av databaserna CINAHL, PubMED och Psycinfo i enlighet med Polit och Beck (2014). Valet av att använda ovan nämnda databaser i litteratursökningen ansågs vara en styrka då de är relevanta för den typ av studier som söktes till litteraturstudien i och med att de enligt Forsberg och Wengström (2016) fokuserar på omvårdnadsområdet inom forskning. Vid utformningen av sökblock valdes i enlighet med Willman m.fl. (2011) att trunkera de ord som kunde ha fler än en ändelse, för att täcka in alla möjliga böjningar av samma ord. I varje sökblock inkluderades flera sökord för att göra sökningen mer precis och dessutom sorterar databaserna enligt Willman m.fl. (2011) bort irrelevanta studier om sökningen preciseras. Genom användning av de booleska termerna OR och AND vid utformning av sökblock utökades möjligheten att få tag på relevanta studier som svarade mot litteraturstudiens syfte. Att använda samma sökblock i samtliga databaser och redovisa dem i ovanstående tabell 2 ansågs som en styrka då det ökar möjligheten till att upprepa litteraturstudien och synliggör processen. Urvalsprocess Tillvägagångssättet att läsa studierna individuellt, oberoende av varandra enligt Willman m.fl. (2011) ansågs vara en styrka i litteraturstudien, eftersom det förde med sig att granskningen fick en större tyngd. Att oberoende läsning gjordes bidrog till att förförståelse och tidigare erfarenheter och kunskap lättare kunde bortses ifrån. På så vis påverkades inte valet av vilka studier som inkluderades eller exkluderades, och tillförlitligheten i studien ökade i enlighet med SBU (2017b) då forskarens perspektiv och förförståelse fick mindre utrymme. Efter den individuella granskningen visade det sig att granskarna valt ut samma studier till vidare diskussion och var överens om vilka studier som inte ansågs relevanta för syftet. Studierna diskuterades sedan gemensamt för att få fler synvinklar och för att ytterligare en gång bortse från eventuell förförståelse. De studier som inte visade sig lämpliga att använda i studien, dokumenterades för att kunna redovisas och kasserades därefter. Om en studie var av relevans för litteraturstudien sparades den ner för vidare granskning. Genom att följa flödesschemat enligt Polit och Beck (2014) blev det enklare att göra urvalet metodiskt och exkludera de studier som inte var relevanta. Kritisk granskning Genom att artikelgranskningen först genomfördes individuellt, oberoende av varandra för en mer opartisk bild, ökade chanserna för att hitta eventuella styrkor och svagheter i studierna. Att granska studierna individuellt sågs som en styrka i litteraturstudien, likaså att de sedan diskuterades och analyserades gemensamt för att få olika synvinklar, tolkningar och för att minska risken för att missa något med betydelse. De artiklar som efter en oberoende och gemensam granskning erhöll bedömningen låg kvalitet, kasserades. Genom användning av SBU:s granskningsmall för kritisk granskning av kvalitativa litteraturstudier blev det lättare att se vilken kvalitet studierna höll. Av mallen framkom även om en kvalitativ ansats hade använts och varför, om resultatet svarade väl till syftet, att 14

studierna kändes logiskt uppbyggda och att metoden var väl beskriven, vilket underlättar för läsarna att se om datainsamlingen och analysen varit lämplig. Ämnet i litteraturstudien är känsligt, där de som deltar i studien blottar sina innersta upplevelser och känslor av en svår händelse, som i detta fallet hjärtstopp. Hur väl etiskt korrekt studierna hade gjorts var därför betydelsefullt och var något som togs hänsyn till när studier valdes ut. I studien av Orne (1995) togs inte etikfrågan upp i samma i utsträckning som i övriga studier, vilket gjorde att kvaliteten skattades att vara medelhög. Däremot rådde informerat samtycke och skriftlig medgivande fanns, vilket gjorde att studien ansågs etiskt försvarbar och därför valdes att inkluderas. Dataanalys Tillvägagångssättet att alla utvalda studier först lästes individuellt, i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) anses som en styrka eftersom att båda granskarna tolkat studierna oberoende av varandra, sorterat ut information som ansetts relevant och på så sätt fått en bredare bild. Innehållet diskuterades sedan gemensamt, vilket anses vara ytterligare en styrka eftersom risken för att förförståelsen av resultatet får utrymme minskar om studierna läses oberoende. Genom att studierna även analyserades gemensamt, blev det djupa diskussioner och en gemensam förståelse kunde fås. Fynden som gjordes i analysen sorterades på papper i olika färger vilket underlättade att få en överblick över likheter och skillnader i studierna. Med hjälp av nedskrivna meningsbärande enheter, kunde olika kategorier och subkategorier för litteraturstudiens resultat identifieras tillsammans och därefter kunde ett resultat utformas och sammanställas. Genom sorteringen blev analysen av studierna mer strukturerad och systematisk, vilket ökade chansen till att resultatet skulle bli trovärdigt och överförbart, samt underlättar det för läsare av litteraturstudien genom att de får ta del i hur resultatet har utformats. Etiska överväganden Studierna som användes berörde personers känslor, vilket kan ha varit påfrestande för deltagarna då de delat med sig av ärliga, personliga händelser och tankar. Enligt Malterud (2014) finns det en risk vid kvalitativ forskning, där en person delar med sig av sina innersta tankar och känslig information, att deltagaren skadas om inte etiska aspekter följs. Med belägg i Forsberg och Wengström (2016) var det är därför viktigt att ha i åtanke att studierna bör ha fått etiskt godkännande och anses ha genomförts på ett etiskt korrekt tillvägagångssätt (a.a). Då studiernas ämne ansågs vara av känslig karaktär blev en förutsättning för att de skulle användas att de skulle vara etiskt godkända, vilket i sin tur gjorde att litteraturstudien blev etiskt försvarbar. De flesta studierna innehöll endast en kort redogörelse kring det etiska tillvägagångssättet, vilket försvårade bedömningen av forskarnas etiska övervägande. Trots allt redogjorde studierna att de fått etiskt godkännande av en etisk kommitté eller skriftligt samtycke, vilket gör att studierna anses godkända med stöd i Forsberg och Wengström (2016) och anses vara en styrka i litteraturstudien. Resultatdiskussion En stark strävan och vilja att kunna återgå till aktiviteter som kunnat utföras innan hjärtstoppet fanns. Att komma tillbaka till ett normalt, dagligt liv var viktigt men de fysiska begränsningarna som uppkommit till följd av hjärtstopp var påfrestande (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2014; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl. 15

2014; Uren & Galdas 2014). Fysiska begränsningar hade en negativ påverkan i det dagliga livet, då vissa aktiviteter tog längre tid än förut och personerna inte hade samma ork och styrka som tidigare. Detta ledde till känslor av irritation och frustration (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Det normala, dagliga livet ansågs inte vara återställt förrän de kunde utföra aktiviteter på samma sätt som tidigare (Doolittle & Sauvé 1995; Uren & Galdas 2014). Med stöd i Brüssows (2013) teori om vad hälsa innebär, kan det möjligtvis sägas att personer som överlevt hjärtstopp upplever en förlust av hälsa i och med att de inte längre kan utföra aktiviteter och fortsätta det dagliga livet som innan. När deltagarnas syn på sin egen hälsa ändrades, så kan möjligtvis även deras självständighet ha påverkats relaterat till att de inte längre kunde utföra samma aktiviteter som tidigare. Att inte längre känna självständighet kan enligt Doolittle och Sauvé (1995) och Forslund m.fl. (2017) bidra till en nedsatt självkänsla och ett ifrågasättande av identiteten (a.a). Att som sjuksköterska vara lyhörd till personen som är sjuk skulle möjligtvis kunna minska risken för psykisk påverkan, så som nedsatt självkänsla och nedstämdhet, som följd av ett i grunden fysiskt problem. Genom insikt och kunskap hos vårdpersonal gällande att personer i enlighet med Graubæck och Hall (2012) kan se på sin sjukdom utifrån olika perspektiv (a.a) skulle möjligen underlätta tillämpningen av personcentrerad omvårdnad. Sjukdomsperspektiv som Graubæck och Hall (2012) beskriver är Det sjuka i förgrunden där personens fokus hamnar på det sjuka, på sjukdomen i sig och vad det för med sig för negativa följder eller som Välbefinnandet i förgrunden där personen lägger vikt på glädjen i livet och försöker fokusera på det positiva, trots sjukdomen (a.a). Genom att ha ovanstående kunskap i beaktning, kan det möjligen underlätta för sjuksköterskan att utföra personcentrerad vård i enlighet med Svensk sjuksköterskeförening (2017). En ökad medvetenhet om att fysiska begränsningar efter hjärtstopp kan påverka det psykiska och emotionella måendet hos en person hade varit fördelaktigt. Möjlighet till att omvårdnaden, eftervården och uppföljningen av personer som överlevt hjärtstopp hade på så vis möjligen kunnat förbättras. Osäkerhet, existentiella tankar och minnesluckor är känslor som vid uppvaknandet efter ett hjärtstopp ledde till känsloyttringar som ångest, gråt och ilska (Bremer m.fl. 2009, Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Minnesförlust och minnesluckor uppkom efter hjärtstopp och kunde variera i tid, från före händelsen till efteråt, vilket ledde till oro hos de drabbade, på grund av att en tydlig bild och förklaring av händelsen saknades. Information kring hjärtstoppet och vården runt omkring ansågs kunna lindra oron och en del funderingar hos deltagarna (Bremer m.fl. 2009; Doolittle & Sauvé 1995; Forslund m.fl. 2014). Att ha förmågan att skapa trygghet och minska oro och lidande känns som en av de stora utmaningarna i sjuksköterskeyrket. Kanske finns det inte tröstande eller stöttande ord som kan hjälpa en sjuk person som upplever oro. Oro och osäkerhet kan möjligtvis minskas och en känsla av trygghet inbringas genom att sjuksköterskan med stöd i Svensk sjuksköterskeförening (2017) informerar och uppdaterar personen i vad som sker och kommer att ske i samband med vården. Liknande känslor som den drabbade upplevde, upplevdes även av familj och hos närstående (Wallin m.fl. 2013). Av ovan nämnd information kan möjligtvis slutsatsen dras att hjärtstopp kan ha en omtumlande effekt på alla som på något sätt varit inblandade och inte endast för den drabbade. Kanske kan även närståendes behov ha betydelse i omvårdnadsarbetet bl.a. genom att det möjligen föreligger en risk att de närstående inte kan stötta den drabbade lika bra om personen själv inte fått 16