SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION"

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION EN LITTERATURSTUDIE RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Maj 2018

2 SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION EN LITTERATURSTUDIE RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Grant Dahlbom, Ronja & Nilsson, Julia. Sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Våld i nära relation är ett idag ett världsomfattande samhällsproblem. Majoriteten av de som utsatts för våld är kvinnor och förövarna är oftast män. Det finns olika kategorier för våld i nära relation: fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld är ett allvarligt hot mot kvinnans liv och säkerhet och kan påverka hennes hälsotillstånd. Sjuksköterskan ansvarar för att uppmärksamma och tillgodose våldsutsatta kvinnors behov av stöd och omvårdnad, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap inom området. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio empiriska artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: Betydelsen av kunskap, emotionellt engagemang samt stöd av arbetsgivare och kollegor. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde bristande rutiner och riktlinjer om hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation bör bemötas. De upplevde även att kunskap kring hur kvinnan ska identifieras saknas. Mötet med den våldsutsatta kvinnan väckte många känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskan. Det resulterade i att sjuksköterskan hade ett stort behov av stöd, både känslomässigt från kollegor och professionellt från arbetsgivare. Nyckelord: Erfarenhet, kvinnor, sjuksköterskor, upplevelse, våld i nära relation 1

3 NURSES EXPERIENCE OF ENCOUNTERING WOMEN EXPOSED TO INTIMATE PARTNER VIOLENCE A LITERATURE REVIEW RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Grant Dahlbom, Ronja & Nilsson, Julia. Nurses experience of encountering women exposed to intimate partner violence. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, Background: Intimate partner violence is a worldwide social issue. The majority of victims of intimate partner violence are female, whilst the perpetrators are mostly male. There are different categories of intimate partner violence: physical-, emotional- and sexual violence. Violence is a serious threat towards women s life and safety and affects her health. Nurses have a responsibility to observe and cater to the women s needs, which makes it essential for the nurse to possess competence in the field. Aim: To illuminate nurses experiences of meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review was conducted and based on ten empirical articles with a qualitative study design. A search for literature has been executed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have been reviewed, analyzed and compiled based on content analysis. Result: Three main categories were identified based on the aim of the study: the importance of knowledge, emotional commitment and support from employer and colleagues. Conclusion: Nurses experienced a lack of guidelines and routines on how to treat women exposed to intimate partner violence. They also experienced a lack of knowledge in regard to identifying battered women. When encountering with battered women, nurses tended to react emotionally. This often lead to them having a need of support both emotionally support from colleges and professional support from their employer. Keywords: Battered women, experience, intimate partner violence, nurses, women 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 Våld i nära relation... 4 Våldsutsatta kvinnors hälsa... 5 Sjuksköterskans roll... 5 PROBLEMFORMULERING... 6 SYFTE... 7 METOD... 7 Planering... 7 Databassökning... 8 Inklusions- och exklusionskriterier... 9 Kvalitetsgranskning av studier... 9 Dataanalys RESULTAT Betydelsen av kunskap Behov av utbildning Egna och yrkesmässiga erfarenheter Rutiner och riktlinjer väsentligt för identifiering Emotionellt engagemang Brottas med känslor Egna upplevelser av våld i nära relation Stöd av arbetsgivare och kollegor DISKUSSION Metoddiskussion Databassökning Inklusion- och exklusionskriterier Urval och kvalitetsgranskning Analys Överförbarhet Resultatdiskussion Betydelsen av kunskap Emotionellt engagemang Erfarenheter Professionellt bemötande Stöd på arbetsplatsen Överförbarhet KONKLUSIONER FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING REFERENSER BILAGOR

5 INLEDNING Våld mot kvinnor i nära relationer är idag ett utbrett och världsomfattande samhällsproblem (Grände m.fl. 2014). Förutom att det står i stark kontrast till grunden för en nära relation är det också en kränkning av de mänskliga rättigheterna (a.a.). Sannolikheten för att yrkesverksamma sjuksköterskor möter kvinnor som utsatts för våld i nära relation är stor, då hälso- och sjukvården är en verksamhet som våldsutsatta kvinnor kan vända sig till och få hjälp. Det är således viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur mötet med kvinnor som utsatts för våld bör hanteras för att skapa en respektfull relation, samt hur våldet kan identifieras. En inblick i hur sjuksköterskor upplever mötet med våldsutsatta kvinnor är väsentligt för att kunna identifiera eventuella hinder som kan påverka möjligheten att stödja den utsatta kvinnan. På sjuksköterskeprogrammet upplever vi en bristande förmedling av kunskap inom området och har därför valt att fördjupa oss inom detta område. BAKGRUND Under 2017 anmäldes ungefär misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen stod i nära relation till offret (Brottsförebyggande rådet 2018). Det framgår av den nationella trygghetsundersökningen att 18 procent av misshandelsbrotten 2016 begicks av en gärningsperson som var i nära relation till offret. Omkring 40 procent av alla kvinnor som blir utsatta för våld är gärningspersonen i nära relation till kvinnan (a.a.). Våld i nära relation Våld i nära relation utövas både av kvinnor och av män och det förekommer i både heterosexuella och homosexuella relationer (Grände m.fl. 2014). Det som vanligast förekommer är dock män som utövar våld mot kvinnor i nära relation (a.a.). Det finns olika kategorier av våld i nära relation såsom fysiskt våld, psykiskt våld och sexuellt våld (van Lawick 2013). De ovanstående definitionerna innefattar uppförande som kränker individens autonomi och integritet (a.a.). Våld i nära relation är ofta en kombination av de kategorier som nämnts (Socialstyrelsen 2018). Våldet är sällan en engångsföreteelse och blir ofta allt grövre, särskilt när kvinnor är drabbade (Socialstyrelsen 2016). Våldet som kvinnor utsätts för utförs oftast av en partner eller en före detta partner (a.a.). I relationer där våld förekommer är det ofta obalans i maktförhållandet och partnern med mer makt använder sig utav våld för att kontrollera olika situationer, skapa rädsla och få sin vilja igenom (van Lawick 2013). I relationer där kvinnor blir utsatta för våld börjar relationen oftast med förälskelse och kärlek som successivt övergår till att mannen uttrycker svartsjuka på olika sätt (Grände m.fl. 2014). Svartsjukan kan ses som ett tecken på kärlek inledningsvis och att mannen bryr sig om kvinnans sociala liv. Grände m.fl. (2014) skriver att svartsjukan utvecklas gradvis och övergår så småningom till ett kontrollbehov. I en del relationer utvecklas aldrig det fysiskt våld och ibland tar det lång tid innan mannen utsätter kvinnan för fysiskt våld. Mannen använder sig istället utav sitt kontrollbehov och kvinnans självständighet bryts successivt ner. Om våldet eller kontrollbehovet hade visat sig tidigt i relationen hade kvinnan i de flesta fall lämnat mannen omgående (a.a.). Mannen har vanligtvis ett växlande 4

6 humör (Grände m.fl. 2014). Utöver sitt kontrollbehov och sina våldsutövande handlingar så är han också omtänksam och kärleksfull i perioder annars hade kvinnan troligtvis lämnat relationen tidigare (a.a.). Det psykiska våldet kan ha större påverkan på offret än det fysiska våldet (van Lawick 2013). En ständig påminnelse är de kränkande ord och hot medan det fysiska våldet kan bearbetas och offret kan lägga det bakom sig (a.a.). Våldsutsatta kvinnors hälsa Våld är ett allvarligt hot mot kvinnors liv och säkerhet som påverkar kvinnans hälsotillstånd (Heimer m.fl. 2014). Många våldsutsatta kvinnor uppsöker i första hand inte akutvård för synliga skador som uppkommit efter misshandel. De söker generellt sett istället vård för kronisk smärta, magont eller andra kroppsliga symtom men även för psykisk ohälsa i form av ångest och depression (a.a.). En tvärsnittsstudie gjord av Lövestad m.fl. (2017), i Sverige, visar att det finns ett samband mellan kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation och depressiva symtom. Studien är baserad på 573 kvinnor i åldrarna år, kvinnorna som deltog i studien hade blivit slumpmässigt utvalda. Studien visar att sambandet mellan våld i nära relation och depressiva symtom finns såväl vid psykiskt våld som vid fysiskt och sexuellt våld (Lövestad m.fl. 2017). Det förekommer också att missbrukande kvinnor blir utsatta för våld i nära relation. Ofta ses dessa kvinnor som missbrukare i första hand och att våldet är en följd av missbruket (Heimer m.fl. 2014). Dessa kvinnor är sårbara på många olika sätt, de kan stå i beroendeställning till mannen som inte bara utsätter dem för våld utan även är den som underhåller deras missbruk. Mannen kan även vara den som utsätter kvinnan från våld men samtidigt skyddar henne från att bli utsatt för våld av utomstående. Missbruket kan också vara en följd av våldet, ett sätt för kvinnan att hantera situationen (a.a.). En kvalitativ studie, gjord i Sverige där tio kvinnor intervjuades kom författarna Örmon m.fl. (2014) fram till att kvinnor som söker vård på grund av psykiska problem bör tillfrågas om de någon gång under sitt liv blivit utsatta för våld. Författarna menar att det kan underlätta för sjukvårdspersonalen att få en djupare förståelse om hur våldshändelsen påverkat patientens dagliga liv samt hur det har påverkat patientens psykiska hälsa (a.a.). Sjuksköterskans roll Målet med hälso- och sjukvården är att den ska vara god och ges med lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30, 3 kap, 1 2 ). Respekt för människans värde samt att förebygga ohälsa är även del av de allmänna bestämmelserna för hälso- och sjukvården (a.a.). Sjuksköterskans ansvarsområden är bland annat att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Utöver dessa åtaganden delar även sjuksköterskan ansvar med samhället med att bidra till insatser som ser till allmänhetens och specifikt sårbara befolkningsgruppers hälsa och sociala behov (a.a.). Sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård har ett ansvar för att uppmärksamma och tillgodose våldsutsatta kvinnors behov (Heimer m.fl. 2014). För att kunna erbjuda en adekvat och god vård krävs en fullständig anamnes. Det räcker inte att behandla kvinnor för exempelvis depression utan att uppmärksamma 5

7 våldsutsatthet som en möjlig bidragande faktor till sjukdomsbilden. Ansvaret för detta ligger bland annat hos sjuksköterskor. Det är då viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom området för att kunna ställa rutinmässiga frågor för att identifiera de våldsutsatta kvinnorna (a.a.). En studie gjord av Ramsay m.fl. (2012) i Storbritannien resulterade i att en del av de deltagande sjuksköterskorna poängterade att de inte har tillräckligt med kunskap i hur de ska identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. De saknar självkänsla när det kommer till att fråga om våld i nära relation (a.a). Som legitimerad sjuksköterska ingår det i professionen enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017b) att arbeta utifrån de sex kärnkompetenserna, personcentrerad vård, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Sjuksköterskan har ansvar för den omvårdnad som patienten är i behov av och ska även kunna utveckla en förtroendefull relation med patienten (a.a.). Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att den vård som ges ska anpassas efter individen och den berättelse som individen delar med sig av. Sjuksköterskan ska dessutom se till patientens behov, rättigheter och möjligheter att bibehålla en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården. I mötet med den våldsutsatta kvinnan bör sjuksköterskan implementera detta förhållningssätt för att möjliggöra god omvårdnad (a.a.). Förmågan att bemöta kvinnan på ett empatiskt och respektfullt sätt är av vikt för att skapa en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Majoriteten av de kvinnor som tillfrågats om de har utsatts för våld i nära relation har upplevt frågan som positiv (Socialstyrelsen 2002). Det är inte bara viktigt att frågan ställs, utan att svaret på frågan tas på allvar av sjuksköterskan (Grände m.fl. 2014). Hälso- och sjukvården har inte alla resurser för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Därför är det viktigt att ta våldet på allvar och att vägleda kvinnan vidare till att få hjälp med sin utsatthet (a.a.). En kvalitativ intervjustudie där tolv svenska, våldsutsatta kvinnor medverkade visade att kvinnorna ansåg att de varken togs på allvar eller uppmärksammades av sjukvårdspersonalen (Pratt- Eriksson m.fl. 2014). Det framgick även att kvinnorna upplevde att relationen till sjukvårdspersonalen inte var optimal då de ansågs ha bristande empati och tålamod, dåligt bemötande samt vara bekymmerslösa kring kvinnans situation. Detta resulterade i att kvinnorna kände sig osäkra, maktlösa och ignorerade (a.a.). I en annan kvalitativ intervjustudie gjord av Reisenhofer och Seibold (2012), som inkluderade sju våldsutsatta kvinnor i Australien, framgick det att kvinnorna var nöjda med den omvårdnad de fick för sina fysiska skador men upplevde bristande psykosocialt stöd. Även i denna studie framgick det att kvinnorna kände ett större behov av empati och respekt än vad de möttes av i sjukvården (a.a.). PROBLEMFORMULERING Som tidigare nämnts är våld mot kvinnor i nära relationer idag ett utbrett och världsomfattande samhällsproblem. Genom att sammanställa tidigare forskning och belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation vill författarna utvärdera om det finns något behov av att eventuellt förbättra omvårdnaden för dessa kvinnor. Identifieras inte våldsutsatta kvinnor kan konsekvenserna bli stora för kvinnans hälsa vilket då även påverkar samhället 6

8 i form av kostnader för sjukvårdskonsumtion, läkemedel och sjukskrivningar (Heimer m.fl. 2014). I studien av Pratt-Eriksson m.fl. (2014) har en del av de tolv kvinnorna beskrivit upplevelsen av att sjuksköterskor inte tagit deras situation på allvar och bemött den rätt. Det är viktigt att sjuksköterskor har användbar kunskap om att bemöta och vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation, för att kunna hantera det så att de våldsutsatta kvinnorna känner sig väl bemötta och sedda (Pratt- Eriksson m.fl. 2014). Genom att sammanställa tidigare empirisk forskning om sjuksköterskors upplevelser inom området, kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation, kan vi identifiera om det eventuellt finns några behov till förbättringsarbeten inom ämnet. SYFTE Syftet med litteraturstudien är att sammanställa tidigare empirisk forskning och belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. METOD Arbetet utfördes som en litteraturstudie baserad på artiklar som beskriver vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. Forskning med kvalitativ ansats baseras på att tolka och skapa mening och förståelse för människans upplevelse av fenomen i ett visst sammanhang (Forsberg & Wengström 2015). För att svara på syftet valdes därför studier med kvalitativ ansats. Planering En problemformulering utfördes som beskriver området som litteraturstudien ska belysa. Efter det formulerades studiens syfte. Syftet har strukturerats och placerats i POR-modellen, se tabell 1, som utgör grunden för litteratursökningen i databaserna enligt Willman m.fl. (2016). Tabell 1. POR-modell P - population O - område R - resultat Sjuksköterskor Upplevelser och Beskrivning av erfarenheter av mötet med upplevelserna och kvinnor som utsatts för erfarenheterna våld i nära relation En projektplan genomfördes som inkluderade en pilotsökning av vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cumulative Index for Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) för att säkerställa tillgängligheten av vetenskapliga studier som berör ämnet. En plan för utförandet av litteratursökningen som inkluderade de fyra moment som Willman m.fl. (2016) förespråkar utfördes. De fyra momenten innebar att identifiera tillgängliga resurser, identifiera relevanta 7

9 källor, avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen samt utveckla en sökväg för varje söksystem (Willman m.fl. 2016). Projektplanen omfattade även val av mall för kvalitetsgranskning (SBU, 2014) samt analysmetod och tidsplan. För att finna och granska de vetenskapliga studierna som svarade mot det valda syftet togs det hjälp utav de sju steg som Willman m.fl (2016) rekommenderar. Databassökning Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Dessa ansågs vara relevanta då Forsberg & Wengström (2015) beskriver att databaserna främst publicerar artiklar gällande omvårdnad och medicin. Willman m.fl. (2016) beskriver att PubMed är producerad av National Library of Medicine och innehåller fler än 25 miljoner indexerade artiklar från biomedicinska tidskrifter och böcker, samt innehåller ungefär 95 procent av den medicinska litteraturen (Willman m.fl. 2016). CINAHL är en databas som omfattar mer än 4,5 miljoner indexerade artiklar från mer 3000 tidskrifter. Omkring 65 procent av databasens litteratur handlar om omvårdnad (a.a.). Vid litteratursökningen i de respektive databaserna användes sökord enligt databasens tesaurus. Medical Subject Headings (MeSH) är PubMeds tesaurus och Subject Headings (MH) är CINAHLS tesaurus. En tesaurus är en kontrollerad vokabulär med ämnesord som använts vid indexering av exempelvis vetenskapliga artiklar. Varje databas kan ha sin egen tesaurus vilket innebär att sökningarna kan se olika ut (Willman m.fl. 2016). Med hänsyn till syftet valdes lämpliga sökord: våld i nära relation med översättning till engelska som 'intimate partner violence', sjuksköterskor med översättning till engelska som 'nurses' samt upplevelser med översättning till engelska som 'experience'. De identifierade sökorden anpassades sedan till databasernas respektive tesaurus för att sedan kombineras med fritextord för att utöka sökningen ytterligare (Willman m.fl. 2016). Fritextorden tillämpades för att täcka in de artiklar som ännu inte indexerats med ämnesord och för att kunna kombinera ämnesorden med synonymer. Sökningarna utfördes med hjälp av sökblock för att fånga så många relevanta artiklar som möjligt men samtidigt avgränsa sökningen till ett specifikt område. Vidare användes även trunkering, vilket innebär att man kapar ändelsen på ett ord med en asterisk (*) för att vidga sökresultatet (a.a.). Tabell 2. Sökblock i PubMed Sökblock Sökord Mesh-term Fritext Intimate partner Intimate partner violence Intimate partner violence [MeSH] violence Nurses Nurses [MeSH] Nurses Vid litteratursökningen i PubMed användes två sökblock (se tabell 2). För att sammansätta sökblocken användes den Booleska operatorn 'OR' mellan MeSHtermen och fritexten för att skapa sökblocket 'intimate partner violence'. Samma teknik användes för att skapa sökblocket 'nurses', för att slutligen kombinera de olika sökblocken användes den Booleska operatorn 'AND'. Sökningen resulterade i 488 indexeringar. Samtliga titlar lästes igenom, de titlar som reflekterade syftet 8

10 plockades ut och abstraktet lästes. Efteråt fanns det 13 relevanta artiklar kvar som lästes igenom av två oberoende personer (JN & RGD). När artiklarna var genomlästa diskuterades de och sex stycken valdes ut för kvalitetsgranskning, sju artiklar valdes bort för att de inte motsvarade syftet. Tabell 3. Sökblock i CINAHL Sökblock Sökord Intimate partner violence MH-term Intimate partner violence [MH] Domestic violence [MH] Battered women [MH] Fritext Intimate partner violence Couples violence Abused women Nurses Nurses [MeSH] Nurse-patient relations [MH] Nurs* Experience Experience *=trunkering Vid litteratursökningen i CINAHL användes tre sökblock (se tabell 3). För att kombinera sökblocken användes den Booleska operatorn 'OR' mellan MHtermerna och fritexten för att skapa sökblocket 'intimate partner violence'. Samma teknik användes för att skapa sökblocket 'nurses'. En fritextsökning med 'experience' skapade det sista sökblocket. De tre sökblocken kombinerades sedan med den Booleska operatorn 'AND'. Slutgiltiga sökningen resulterade i 327 indexeringar, samtliga titlar lästes igenom, de titlar som motsvarade syftet valdes ut och abstraktet granskades. Efteråt fanns det tio artiklar kvar som lästes igenom av två personer (JN & RGD). När artiklarna var genomlästa diskuterades de och fyra artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, sex stycken valdes bort för att de inte reflekterade syftet. Inklusions- och exklusionskriterier Avgränsningar för genomförande av litteraturstudien blev att artiklarna skulle svara mot syftet och vara skrivna på engelska eller svenska, då det är de språk som författarna behärskar. De utvalda artiklarna skulle också beskriva studier genomförda med kvalitativ studiedesign och vara tillgängliga kostnadsfritt i fulltext via Malmö universitet. Studier där informanterna varit vidareutbildade till barnmorskor exkluderades. Artiklar som publicerats för mer än 15 år sedan valdes bort. Artiklar som bedömts ha låg vetenskaplig kvalitet vid kvalitetsbedömning utelämnas. Kvalitetsgranskning av studier Enligt Willman m.fl. (2016) bör artiklarna granskas utifrån deras vetenskapliga kvalitet och dokumenteras i en tabell, en så kallad artikelmatris (bilaga 4). Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) har upprättat ett protokoll avsett för att granska och kvalitetsbedöma vetenskapliga studier med kvalitativ ansats vilket författarna använde sig av när de granskade de tio utvalda artiklarna (bilaga 3). För mer information om artiklarna se bilaga 2. 9

11 Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger och granskades av två personer (JN & RGD). Willman m.fl. (2016) beskriver att trovärdigheten ökar om granskningen genomförs av minst två personer som är oberoende av varandra och som sedan sammanställer sina granskningar och tolkningar. När granskningarna genomförts diskuterades därför studiernas vetenskapliga kvalitet gemensamt. Enligt SBU:s granskningsmall kan en studie värderas med hög, medelhög eller låg vetenskaplig kvalitet (SBU 2014). En studie med hög vetenskaplig kvalitet har bland annat en väldefinierad frågeställning, en välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod (SBU 2017). Studier med medelhög vetenskaplig kvalitet kan ha några otydligheter i beskrivningen av urvalsprocessen, datainsamlingsmetoden, transkriberingsprocessen och analysmetoden (a.a.). Författarna gick gemensamt igenom studierna och svarade på de frågor som finns i kvalitetsgranskningsmallen, se bilaga 3. Därefter togs ett beslut huruvida den vetenskapliga kvalitetsnivån på studien Dataanalys Att analysera, beskriva och tolka de utvalda artiklarna innebär att göra data som är insamlad förståelig (Forsberg & Wengström 2015). Analysen innebär att hitta likheter och skillnader samt olika mönster i de utvalda artiklarna som ska bidra till ett resultat. Analysen utfördes i olika steg, texten har lästs igenom ett flertal gånger av författarna. Därefter har textens innebörd sammanfattats via subkategorier som sedan delats in i kategorier. Till slut har all data bearbetats, tolkats och diskuterats. Forsberg och Wengström (2015) skriver att summerandet av kategorier och subkategorier innebär att försöka hitta en struktur, att se de mönster som finns när det kommer till skillnader, likheter samt motsatser. Subkategorierna framkom genom att granska artiklarna och lyfta fram meningar som reflekterade syftet. Meningarna översattes till svenska och kategoriserades sedan i mer omfattande kategorier. Efter dataanalysen sammanställdes uppgifter om de granskade artiklarna i en artikelmatris för att tydliggöra granskningsprocessen (bilaga 2). RESULTAT Resultatet bygger på tio empiriska, vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Nio av tio artiklar utgick från individuella intervjuer med sjuksköterskor som informanter. En av de tio utgick från en enkät med öppna svarsalternativ som analyserades med innehållsanalys. Tre av studierna utfördes i Sydafrika, två utfördes i Canada, en i Israel, en i USA, en i Finland, en i Sverige och en i Australien. Fyra av de tio artiklarna anses ha en hög vetenskaplig kvalitet och sex av de tio artiklarna anses ha en medelhög vetenskaplig kvalitet (se tabell 3). Det totala antalet deltagare i studierna var 672. Bland den totala populationen var 639 kvinnor, 14 män samt 19 individer vars könstillhörighet inte angetts. Nedan följer en kort presentation av de tio empiriska, vetenskapliga artiklar som resultatet bygger på. 10

12 Tabell 3. Kort presentation av studierna. Referens Metod Land Vetenskaplig kvalitet Beynon m.fl Enkät - Mixad metod, statistik + innehåll Canada Hög lsanalys Brykczynski m.fl. Individuella intervjuer - Tolkande fenom USA Hög 2009 enologisk analys Goldblatt 2009 Individuella intervjuer - Fenomenologisk Israel Hög ansats med innehållsanalys Hughes 2010 Individuella intervjuer - Innehållsanalys Canada Medel Häggblom & Möller 2006 Individuella intervjuer - Grounded theory Finland Medel Inoue & Armitage 2006 Individuella intervjuer - Grounded theory Australien Medel Sprague m.fl Individuella intervjuer - Innehållsanalys Sydafrika Medel Sundborg m.fl Individuella intervjuer - Grounded theory Sverige Hög Van der Wath m.fl. Individuella intervjuer - Beskrivande fen Sydafrika Medel 2013 Van der Wath m.fl omenologisk studie Individuella intervjuer - Beskrivande fen omenologisk studie 11 Sydafrika Medel Efter att ha analyserat artiklarna identifierades tre stycken huvudkategorier - betydelsen av kunskap, emotionellt engagemang och stöd på arbetsplatsen. Vidare identifierades tre underkategorier till betydelsen av kunskap; behov av utbildning, egna och yrkesmässiga erfarenheter samt rutiner och riktlinjer väsentligt för identifiering. Två underkategorier identifierades till emotionellt engagemang; brottas med känslor samt egna upplevelser av våld i nära relation. Stöd av arbetsgivare och kollegor identifierades som en underkategori under analysen, då den inte passade in under de andra kategorierna blev den en egen huvudkategori, utan subkategorier. Betydelsen av kunskap Nedan presenteras sjuksköterskors upplevelse av betydelsen av kunskap i mötet med våldsutsatta kvinnor. Betydelsen av kunskap diskuteras i sex av de tio artiklarna. Sjuksköterskorna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap inom ämnet (Häggblom & Möller 2006) samt att de upplever bristande rutiner kring hur våldsutsatta kvinnor bör identifieras (Hughes 2010). Sjuksköterskor som saknar erfarenhetsbaserad kunskap upplever bristande självförtroende vid mötet med våldsutsatta kvinnor (Inoue & Armitage 2006; Häggblom &Möller 2006). Behov av utbildning Två av artiklarna belyser att sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskap om hur, var och när de ska fråga kvinnor om våld i nära relation (Hughes 2010; Sundborg m.fl. 2015). Sjuksköterskorna upplever även att de inte vet hur de ska hantera svaret, det vill säga hur de ska ingripa och stödja den våldsutsatta kvinnan (a.a.). Känslan av otillräcklig utbildning inom området förekom även hos en del av sjuksköterskorna i två av studierna (Häggblom & Möller 2006; Hughes 2010). Sjuksköterskorna som upplever bristande utbildning kompenserar för detta genom att utnyttja sina egna erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor (Hughes

13 2010). De sjuksköterskor som har fått klinisk utbildning inom området känner att de har mer självförtroende och vet hur de ska gå tillväga i mötet med våldsutsatta kvinnor (a.a). Många av sjuksköterskorna i studien av Häggblom & Möller (2006) har däremot inte fått någon utbildning, vilket leder till att de förlitar sig på sin generella kunskap om omvårdnad i mötet, istället för att anpassa omvårdnaden till den specifika situationen (a.a.). En del sjuksköterskor upplever dessutom att det underlättar om de själva har kunskap om vilka fysiska och psykiska tecken som uppträder hos kvinnor som utsätts för våld (Sprague m.fl. 2017; Sundborg m.fl. 2015). Många av sjuksköterskorna har vetskap om att kvinnorna bör mötas i ett tryggt och avskilt rum samt att det krävs tillit för att kvinnan ska berätta om händelsen (Beynon m.fl. 2012; Häggblom & Möller 2006). Studien av Beynon m.fl. (2012) visade att det både finns ett behov och en efterfrågan att lära sig mer om våld i nära relation. Enligt sjuksköterskorna kan detta uppnås genom böcker, rollspel och verkliga scenarion samt genom att diskutera och öva med andra kollegor som har mer erfarenhet inom området. Sjuksköterskorna påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla utbildningen för att säkerställa att den kompetens som behövs inom området finns på arbetsplatsen (a.a.). En del sjuksköterskor har inte reflekterat över att det är deras ansvar att fråga kvinnor om de utsatts för våld i nära relation, de menar att de har så många andra arbetsuppgifter och att tiden inte räcker till (Sundborg m.fl. 2015). Vid misstanke om våld i nära relation ansåg sjuksköterskorna att det inte ingick i professionen att fråga kvinnorna om de blivit utsatta för våld. De överlät istället ansvaret till andra professioner, som exempelvis läkare eller kuratorer, då de ansåg att de kunde hjälpa kvinnorna bättre än vad de själva kunde (a.a.). Egna och yrkesmässiga erfarenheter Erfarenhetsbaserad kunskap är även en väsentlig faktor för hur sjuksköterskan upplever mötet med våldsutsatta kvinnor (Häggblom & Möller 2006). Sjuksköterskor som saknar erfarenhet av mötet med våldsutsatta kvinnor har både svårare att identifiera dem samt att veta vilka åtgärder som bör vidtas och upplever därmed osäkerhet i sin roll som sjuksköterska (Häggblom & Möller 2006; Inoue & Armitage 2006). Bristen på yrkesmässig erfarenhet bidrar till att en del sjuksköterskor förlitar sig på kunskap från kollegor som har erfarenhet av våld i nära relation (Beynon m.fl. 2012). Brist på erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor kan dessutom leda till att sjuksköterskans empatiska bemötande saknas vid mötet (Inoue & Armitage 2006). De sjuksköterskor som själva blivit utsatta för våld i nära relation och har en annan slags erfarenhet upplever att det gynnat deras möte med kvinnan (Beynon m.fl. 2012; Sundborg m.fl. 2015; Sprauge m.fl. 2017; Häggblom & Möller 2006). Flera sjuksköterskor nämner att de har självförtroende inom området på grund av de egna erfarenheterna (a.a.) Den egna erfarenheten medför att de kan vara mer närvarande i mötet och sätta sig in i den våldsutsatta kvinnans situation, samtidigt som viljan att stödja kvinnan förstärks (Sprauge m.fl. 2017; Beynon 2012). Sjuksköterskor som själva inte blivit utsatta för våld i nära relation påpekar att det 12

14 är svårt att sätta sig in i kvinnans situation och att osäkerhet förekommer vid bemötandet av kvinnan (Inoue & Armitage 2006). Rutiner och riktlinjer väsentligt för identifiering Två av artiklarna tar upp att sjuksköterskor upplever brist på formella rutiner och riktlinjer på arbetsplatsen i mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation (Hughes 2010; Sundborg m.fl. 2015). Vid misstanke om våld i nära relation eller då kvinnorna själva berättar om våldsutsattheten för sjuksköterskan krävs tydliga riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen hur sjuksköterskan ska agera och gå vidare med omvårdnaden (Hughes 2010). Flera sjuksköterskor efterfrågar riktlinjer för om, när och hur de ska fråga om våld i nära relation för att kunna ingripa och stötta kvinnorna (a.a.). För att kompensera för de bristande rutinerna bildar några av sjuksköterskorna egna strategier för att hantera mötet med kvinnorna (Sundborg m.fl. 2015). Vid tillfällen då sjuksköterskan varken hade rutiner eller egna strategier att nyttja uppstod en viss osäkerhet och frågan om våld i nära relation undveks. Sjuksköterskor med erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor och väl etablerade strategier ansåg även att rutiner hade underlättat arbetet (a.a.). En av artiklarna (Inoue & Armitage 2006) beskriver att sjuksköterskor som arbetar på en avdelning med välfungerande rutiner och riktlinjer kring våld i nära relation anser att det underlättar mötet med våldsutsatta kvinnor. Utan formella riktlinjer används oftast kunskapen om vilka fysiska och psykiska tecken som uppstår för att identifiera kvinnorna (Sundborg m.fl. 2015). Emotionellt engagemang Nedan presenteras sjuksköterskors upplevelse av emotionellt engagemang vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Emotionellt engagemang diskuteras i åtta av de tio artiklarna. Många sjuksköterskor blir påverkade av känslorna som uppkommer vid mötet med våldsutsatta kvinnor (van der Wath 2013). De sjuksköterskor som själv blivit utsatta för våld i nära relation upplevs både som ett hjälpmedel och ett hinder då det väcker känslor (Inoue &Armitage 2006). Brottas med känslor Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker många känslor hos sjuksköterskor, både professionellt och personligt (Goldblatt 2009). Flera sjuksköterskor uttrycker att känslor som stress, ilska, hjälplöshet och sorgsenhet uppkommer vid mötet (van der Wath m.fl. 2013; Häggblom & Möller 2006). I flera fall var känslorna svåra att åsidosätta vid arbetspassets slut, detta kan medföra att sjuksköterskorna tar med sig känslorna hem vilket kan komma att påverka deras privatliv (van der Wath 2013). En del sjuksköterskor förklarar att de försöker distansera sig från känslorna som uppkommer när de möter kvinnor som utsatts för våld (Goldblatt 2009; Sundborg m.fl. 2015; van der Wath 2016). I studien av Inoue & Armitage (2006) framgår det att sjuksköterskor som har ett undvikande beteende till de våldsutsatta kvinnorna, har det för att skydda sig själva och sin roll som sjuksköterska. Sjuksköterskorna uttrycker att det är väsentligt för att undvika risk för utbrändhet och för att slippa känna sig överväldigad i sin yrkesroll (a.a.). Det framgår i studien av Goldblatt (2009) att en sjuksköterska anser att det inte är en prioritering i sjuksköterskeyrket att behandla våldsutsatta kvinnors emotionella 13

15 tillstånd. Sjuksköterskan väljer att enbart fokusera på den medicinska och fysiska delen av vårdandet och försumma den omsorgsfulla delen och därigenom distansera sig själv från känslor av ångest och hjälplöshet (a.a.). Vidare beskriver sjuksköterskor att det förekommer en rädsla att bli för känslomässigt involverade i den våldsutsatta kvinnans historia (Sundborg m.fl. 2015). För att undvika detta avstår sjuksköterskorna att fråga om våld i nära relation (a.a.). En del sjuksköterskor i studierna berättar att mötet med kvinnorna triggar igång känslor som ångest och medlidande men även frustration när kvinnan går tillbaka till partnern som har utsatt henne för våld (Beynon m.fl. 2012; Goldblatt 2009; Häggblom & Möller 2006; Inoue & Armitage 2006; Brykczynski m.fl. 2009). Sjuksköterskorna beskriver att de upplever en svårighet att behålla den professionella rollen samtidigt som de upplever sig överväldigade av känslor (Goldblatt 2009; Häggblom & Möller 2006; van der Wath 2016). Utöver svårigheten att bibehålla professionaliteten, uttrycks även svårighet att behålla medlidande och ett stödjande förhållningssätt gentemot kvinnor som går tillbaka till den våldsutövande partnern (Brykczynksi m.fl. 2009). Det framkommer att det, vid tillfrågande om våld i nära relation, finns en oro för att sjuksköterskan ska skämma ut sig om det visar sig att kvinnan inte har blivit utsatt för våld (Sundborg m.fl. 2015). Det finns även en rädsla för att kvinnan ska uppleva situationen som pinsam vilket sjuksköterskan gärna undviker (Inoue & Armitage 2006). Oron för att ställa frågan eller att ställa frågan på ett felaktigt sätt är något som en del sjuksköterskor upplever som ett hinder (Sundborg 2015). Några av de sjuksköterskor som deltagit i studierna uppger att de har svårt att sätta sig in i kvinnans situation och ibland även känna empati vilket resulterar i att det finns en osäkerhet i hur de ska bemöta kvinnan (Goldblatt 2009; Inoue & Armitage 2006). Egna upplevelser av våld i nära relation Det finns även de sjuksköterskor som beskriver att de distanserar sig från mötet för att de själva upplevt våld i nära relation och att de väljer att ta ett steg tillbaka för att skydda sig själva emotionellt (Inoue & Armitage 2006). En del upplever däremot att deras tidigare upplevelser ger dem en fördel och att de har lättare att prata med kvinnorna för att de själva upplevt eller blivit utsatta för våld i nära relation (Häggblom & Möller 2006; Sprague m.fl. 2017). Det poängteras dock att det är viktigt att hålla de privata, negativa upplevelserna borta från mötet med kvinnan för att inte låta dem färga mötets utgång (Häggblom & Möller 2006). Stöd av arbetsgivare och kollegor Flera sjuksköterskor betonade vikten av att få stöd av såväl kollegor som arbetsgivare i mötet med våldsutsatta kvinnor (Beynon m.fl. 2012; Sundborg m.fl. 2015). Med stöd från arbetsgivare syftar sjuksköterskorna till att få möjlighet till utbildning och övningar, att tillhandahålla och avsätta tid till att få professionell handledning samt att tillgodose resurser för att möjliggöra ett adekvat möte med de våldsutsatta kvinnorna (a.a.). Sjuksköterskorna som deltog i studien av Beynon, m.fl. (2012) poängterade att tidsbristen har en stor påverkan. En av sjuksköterskorna nämnde att det ofta är svårt att tillgodose de våldsutsatta kvinnornas emotionella behov på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist (a.a.). 14

16 Stöd från kollegor, både kunskapsmässigt och emotionellt, under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor var något som sjuksköterskorna värderade högt (van der Wath m.fl. 2016; Häggblom och Möller 2006; Sundborg m.fl. 2015; Beynon m.fl 2012). En sjuksköterska ansåg att det var viktigt att ventilera sina tankar och känslor med kollegor och använda det som ett verktyg för att hantera det svåra mötet med de våldsutsatta kvinnorna (van der Wath m.fl. 2016). Andra sjuksköterskor ansåg att ett nära samarbete med andra professioner än sina egna även var en faktor för att kunna hantera mötet (Häggblom & Möller 2006; Beynon m.fl. 2012). Multiprofessionella team uppskattades då sjuksköterskorna inte bara kände att de kunde ta stöd av varandras olika kompetenser, utan att de även kunde uppmuntra varandra till att handla adekvat i mötet med de våldsutsatta kvinnorna (a.a.). Ett annat typ av stöd som sjuksköterskan värdesatte var det andliga stödet. En sjuksköterska berättade att hon fann stöd hos en andlig rådgivare, som hon pratade med för att bearbeta sina känslor efter mötet med våldsutsatta kvinnor (van der Wath m.fl. 2016). Samma sjuksköterska nämnde också att hennes religiösa tro hade gett henne stöd i hur hon har hanterat mötet, genom att hon vänt sig till Gud för styrka och vägledning (a.a.). DISKUSSION Diskussionen presenteras nedan i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med våldsutsatta kvinnor. För att besvara syftet har författarna använt befintliga artiklar med en kvalitativ ansats, eftersom syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser. Metodvalet för studien är även lämplig då den är tidsbesparande (Friberg 2017). Databassökning Litteratursökningen blir omfattande om den genomförs i flera olika databaser (Willman m.fl. 2016). Både PubMed och CINAHL har använts för att öka möjligheten att hitta så många relevanta artiklar som möjligt. Genom att använda sökblock med så kallade Booleska sökoperatorer (AND och OR) mellan ämnesoch fritextord kommer området avgränsas samtidigt som relevanta artiklar kommer urskiljas. Den booleska termen (NOT) har inte använts i sökblocken. Det finns en risk att relevanta artiklar hade exkluderats från sökresultatet dock hade det eventuellt kunnat vara tidssparande för att exkludera till exempel studier där informanterna var barnmorskor. Fritextord används för att de senaste artiklarna inte har blivit tilldelade några ämnesord och då ger fritexten möjlighet till en bredare sökning. Då CINAHL är en databas som inriktar sig mot omvårdnad användes ordet 'experience' i fritextsökningen. Detta sökord kunde inte användas i PubMed då det inte gav något relevant resultat i sökningen. Sex av artiklarna förekom i båda databaserna. En svaghet i sökningen är att det inte genomfördes systematiska sökningar i fler databaser som till exemplet psycinfo, vilket kan ha resulterat i att eventuella artiklar inte har påträffats. En pilotsökning gjordes i psycinfo, de artiklar som 15

17 framkom var inte relevanta eller så förekom de redan i PubMed eller CINAHL. På grund av tidsbrist genomfördes ingen sökning i psycinfo. Inklusion- och exklusionskriterier Ett av inklusionskriterierna för studien var att artiklarna ska vara tillgängliga i fulltext via Malmöuniversitet då det inte finns någon forskningsbudget. Detta medför att tillgången till befintlig forskning inom området har smalnats av. Eftersom eventuella relevanta studier valts bort under litteratursökningen finns det en risk att det har påverkat studieresultatet. De artiklar som valdes bort svarade inte mot syftet eller var skrivna på ett annat språk än svenska eller engelska. Denna litteraturstudie har inte exkluderat artiklar som utförts i andra länder än Sverige för att vidga sökresultatet. De valda artiklarna bör ha publicerats de senaste 15 åren för att de i så stor utsträckning som möjligt överensstämmer med dagens arbetsmetoder inom hälso- och sjukvården. Inom området med våldsutsatta kvinnor sker det en ständig utveckling, det bör därför reflekteras över om 15 år eventuellt är en för lång tidsperiod. Urval och kvalitetsgranskning Artiklarna har granskats utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier (SBU, 2014). Det finns svårigheter med att utvärdera studier med kvalitativ design (Polit & Beck 2014). Författarna till de valda artiklarna dokumenterar sällan studiedesign och beskriver inte heller processen som lett till valet av designen vilket kan komplicera granskningsprocessen (a.a.). Författarna (JN & RGD) upplevde svårigheter med att kritiskt bedöma en artikel då detta var första gången. Artiklarna har granskats av två personer (JN & RGD), Willman m.fl. (2016) rekommenderar att artiklarna bör granskas av två oberoende personer för att öka pålitligheten. Då författarna inte är oberoende av varandra har detta inte kunnat uppnås. Istället har författarna läst artiklarna var för sig för att sedan sammanställa sina granskningar och tolkningar. Författarna hade olika åsikter om kvaliteten avseende två av artiklarna. Kvalitetsnivån på de två artiklar som bedömdes på olika nivåer har fått den lägre kvalitetsnivån för att undvika en felaktigt hög bedömning. Studier som bedömts ha en låg vetenskaplig kvalitét har exkluderats för att öka trovärdigheten i resultatet. Detta kan stärka trovärdigheten för resultatet då det enbart baserats på artiklar med medel- och hög vetenskaplig kvalitetsnivå. Denna studie inkluderar artiklar skrivna på engelska. Det finns en risk för misstolkning eller felaktig översättning, då engelska inte är författarnas förstaspråk. Efter granskningen av artiklarna diskuterades det om det fanns en möjlighet att de olika länderna som studierna genomförts i inte har samma forskningsregler som i Sverige. Detta kan ha resulterat i att artikeln enligt SBU (2014) granskningsmall har låg kvalitet medan artikeln kan anses ha en hög kvalitet i det land den utförts i. Under granskningen förekom även en diskussion angående åldern på artiklarna, då det framkom att artiklarna är relevanta trots sin ålder En av de valda artiklarna har en mixad metod som studiedesign, vilket innebär en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats (Forsberg & Wengström 2015). Det är enbart den kvalitativa delen där sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet som har sammanställts i resultatet för denna litteraturstudie. Artikeln valdes på grund av bristande tillgänglighet av enbart kvalitativa studier som svarade mot 16

18 syftet, vilket kan medföra en svaghet i resultatet. Informanterna som deltog i studien var både läkare och sjuksköterskor. Det var tydligt beskrivet i studien vilken profession som svarade på vilka frågor. Sjuksköterskornas svar var det enda som användes i föreliggande litteraturstudies resultat. Analys Vid analys av det insamlade materialet är det viktig att hänsyn har tagits till och författarnas förförståelse för att undvika att resultatet inte vinklas och förutfattade slutsatser dras. En fördel är att ha två personer som läser artiklarna och analyserar resultatet tillsammans för att undvika eventuell bias (Friberg 2017). Förförståelsen kan dock ses som en fördel då det ger utrymme och möjlighet för en diskussion med olika infallsvinklar kring den litteratur som analyseras. Analysmetoden som valdes är innehållsanalys. Artiklarna har analyserats och lästs flertal gånger av två personer (JN & RDG), under analysen har innehållet kategoriserats i huvudkategorier och subkategorier. De kategorier som uppkom diskuterades tills det inte tillkom fler kategorier. Överförbarhet De artiklar som har använts i denna litteraturstudie är utförda i sju olika länder (Australien, Canada, Finland, Israel, Sverige, Sydafrika och USA). De ovan nämnda länderna har troligtvis olika hälso- och sjukvårdssystem som förmodligen styr hur sjuksköterskorna arbetar. De är också utbildade i olika länder vilket förmodligen resulterar i att de besitter olika kunskapsnivåer om våld i nära relation. Sjuksköterskeutbildningen är uppbyggd på olika sätt i olika länder och sjuksköterskans ansvarsområde skiljer sig mellan olika länder. De sjuksköterskor som deltagit i studierna är uppväxta i olika kulturer och kan eventuellt ha olika attityder kring våldsutsatta kvinnor. Hur vanligt det är i de olika kulturerna och hur accepterat det är i samhället skiljer sig möjligen mellan de olika länderna. Resultatdiskussion Resultatet från denna summering av empiriska artiklar belyser sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Betydelsen av kunskap Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever bristande kunskap i hur, var och när de ska fråga kvinnan om våld i nära relation (Hughes 2010 * ; Sundborg m.fl. 2015*). Örmon m.fl. (2014) beskriver att sjuksköterskan alltid bör fråga om våld i nära relation när en patient söker för psykiska besvär. Detta styrks även av Heimer m.fl. (2014) som beskriver vikten av att undersöka underliggande orsak till eventuell depression eller missbruk. Litteraturstudiens resultat belyser att en del av sjuksköterskorna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med utbildning för att kunna hantera situationen (Hughes 2010*; Häggblom & Möller 2006*). De sjuksköterskor som har fått utbildning inom området på arbetsplatsen, upplever att de vet hur de ska gå tillväga i mötet med våldsutsatta kvinnor (Hughes 2010*). Pratt-Eriksson m.fl. (2014) belyser vikten av att sjuksköterskan har tillräcklig kunskap inför mötet med våldsutsatta kvinnor för att kunna bemöta de utsatta kvinnorna. En kvantitativ studie utförd av Hinderliter m.fl. (2003) i USA belyser * I resultatdiskussionen markeras källor som ingår i det presenterade resultatet med en * 17

19 att det inte ingår tillräckligt med undervisning och klinisk förberedelse för hur våldsutsatta kvinnor bör bemötas i grundutbildningen för sjuksköterskor. I resultatet beskrivs det att en del av sjuksköterskorna upplever ett behov av att lära sig mer om våld i nära relation (Beynon m.fl. 2012*). Detta kan uppnås enligt sjuksköterskorna genom diskussioner, övningar med rollspel och att ta del av kollegors erfarenheter om möten med våldsutsatta kvinnor (a.a.). Hinderliter m.fl. (2003) styrker detta med liknande resultat. De poängterar att sjuksköterskestudenter under utbildningen bör delta i rollspel om hur mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld kan gå till. Det bör förekomma föreläsningar av personer med erfarenhet inom ämnet för att sjuksköterskestudenterna ska få en bredare kunskap (a.a.). Resultaten pekar på att många sjuksköterskor upplever att de inte har fått tillräckligt med information och utbildning i hur de bör bemöta våldsutsatta kvinnor, vilket bekräftar den förförståelse som författarna har av grundutbildningen för sjuksköterskor i Malmö. En del av förklaringen till detta kan vara att sjuksköterskorna i studierna har arbetat olika antal år och fokus på problemet har ökat de senaste åren. Det råder en osäkerhet om hur, var och när frågan om våld i nära relation bör ställas (Hughes 2010*). Resultatet belyser att det finns ett behov av riktlinjer inom området (a.a.). Grände m.fl. (2015) skriver att det behövs en tydlig handlingsplan för hur, var och när sjuksköterskan bör fråga om våld i nära relation. Region Skåne (2018) har publicerat och infört nya riktlinjer om hur våldsutsatta kvinnor bör bemötas inom hälso- och sjukvården. I resultatet framkom det att sjuksköterskor med tidigare erfarenhet inom området av våldsutsatta kvinnor upplever att tydliga rutiner och riktlinjer hade underlättat arbetet (Sundborg m.fl. 2015*). De sjuksköterskor som arbetar på arbetsplatser med tydliga rutiner upplever att det underlättar mötet med våldsutsatta kvinnor (Inoue & Armitage 2006*). Detta styrks av Heimer m.fl. (2014) som skriver att sjuksköterskor ställer frågan till fler patienter om det finns rutiner på arbetsplatsen för hur sjuksköterskan kan stödja den våldsutsatta kvinnan. Detta bekräftar vikten av att ha tydliga rutiner och riktlinjer på en arbetsplats för att sjuksköterskan ska kunna arbeta mot våld i nära relation, för sjuksköterskan att ha en trygghet att luta sig mot om det råder osäkerhet. I en publikation från Regeringen (2016) står det beskrivet att hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i samhällets arbete mot våld i nära relation. De belyser att sjukvårdspersonalen behöver bli bättre på att upptäcka och identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld (a.a.). I resultatet framkommer det att en del sjuksköterskor inte reflekterat över om det är deras ansvar att fråga kvinnor om de utsatts för våld i nära relation (Sundborg m.fl. 2015*). I socialtjänstlagen 2001:453 framgår det i 7 kap. 1 att Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att kvinnor som blivit utsatta för våld får den hjälp och stöd som behövs. Heimer m.fl. (2014) skriver att sjuksköterskor har ett stort ansvar för att uppmärksamma och tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Inom professionen för sjuksköterskor ingår det i ansvarsområdet att bland annat främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnans behov av stöd och omvårdnad krävs det att de är medvetna om vilket ansvar de har gällande att identifiera och stödja kvinnan. 18

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. En litteraturstudie Sandra Degent & Evelina Strålberg Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Hjälp, vad gör jag nu?

Hjälp, vad gör jag nu? Självständigt arbete, 15 hp Hjälp, vad gör jag nu? Faktorer som påverkar sjuksköterskans kompetens i bemötandet av kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer: En litteraturstudie Författare: Evelina

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN EN LITTERATURSTUDIE CLARA EKHOLM JENNIFER BARBA Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET INOM VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ANNA SJÖLUND FELICIA JENSEN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö

Läs mer

Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor

Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor En litteraturstudie Nurse encounter with abused women A literature study Johanna Karlsson Erika Sandberg Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Biblioteken, Futurum 2017

Biblioteken, Futurum 2017 Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken

Läs mer

Frågar man inget, får man inget veta: Sjuksköterskors erfarenheter av att fråga kvinnor om våld i nära relation

Frågar man inget, får man inget veta: Sjuksköterskors erfarenheter av att fråga kvinnor om våld i nära relation AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Frågar man inget, får man inget veta: Sjuksköterskors erfarenheter av att fråga kvinnor om våld i nära relation En deskriptiv litteraturstudie

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE NYIMA JAMMEH JULIA LIAHAUGEN FLENSBURG Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogreammet

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Nurse s experiences of meeting with women exposed to intimate partner violence - A literature study

Nurse s experiences of meeting with women exposed to intimate partner violence - A literature study Sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer - En litteraturstudie Nurse s experiences of meeting with women exposed to intimate partner violence - A literature

Läs mer

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan En systematisk litteraturstudie Självständigt examensarbete 15hp Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan En systematisk litteraturstudie Författare: Josefin Apelqvist och Anna Lindesten Termin: HT13 Ämne: Vårdvetenskap Kurskod:

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT LEDA OMVÅRDNADSARBETET

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT LEDA OMVÅRDNADSARBETET NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT LEDA OMVÅRDNADSARBETET EN LITTERATURSTUDIE STINA GUSTAFSSON MATILDA LÖFQVIST Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2019 Malmö

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR - EN LITTERATURSTUDIE CAMILLA HOLM ALEXANDRA WENNHALL Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet 1 (5) Grundutbildningsnämnden Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) VGSSK Programbeskrivning Sjuksköterskeprogrammet leder fram till en akademisk examen på kandidatnivå och till

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se Tänk kreativt! Informationssökning Ha ett kritiskt förhållningssätt! Informationssökning steg för steg Innan du börjar behöver du formulera en fråga. Vad vill du hitta information om? Att utgå från: -

Läs mer

VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN

VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE SOPHIE HEDSTRÖM SARA-LINN WALLIN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2019 Malmö Universitet Hälsa och Samhälle

Läs mer

Faktorer som hindrar och underlättar omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation

Faktorer som hindrar och underlättar omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Faktorer som hindrar och underlättar omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation - En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

SJUKSKÖSTERSKORS UPPLEVELSER AV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

SJUKSKÖSTERSKORS UPPLEVELSER AV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE SJUKSKÖSTERSKORS UPPLEVELSER AV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE EN LITTERATURSTUDIE SARA FAKHRO SAHERA KHALILI Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 60-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNOR SOM GENOMGÅTT MISSFALL

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNOR SOM GENOMGÅTT MISSFALL SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNOR SOM GENOMGÅTT MISSFALL EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE ELIN GULLBERG REBECCA MARTIKAINEN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni

Läs mer

HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET?

HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET? HUR UPPLEVER SJUKSKÖTERSKOR INOM ONKOLOGISK VÅRD UTBRÄNDHET? EN LITTERATURSTUDIE NEGIN EBRAHIMI MADISEH VERONIKA OLIINYK-PETERSEN Examensarbete Nr 38 Malmö Universitet 61 90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Nurses experiences of caring for women subjected to domestic violence Eva-Lena Johansson och Lisa Lindberg Örebro

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN VID PALLIATIV VÅRD I HEMMET

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN VID PALLIATIV VÅRD I HEMMET ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN VID PALLIATIV VÅRD I HEMMET EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE MARIA MARTIN ANITA TOPALOVIC Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT MÖTA EFTERLEVANDE VID PLÖTSLIGA DÖDSFALL

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT MÖTA EFTERLEVANDE VID PLÖTSLIGA DÖDSFALL SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT MÖTA EFTERLEVANDE VID PLÖTSLIGA DÖDSFALL EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE HANNA LUNDQUIST MALIN WESTERLING Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK FAKTORER SOM KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED SUBSTANSMISSBRUK EN LITTERATURSTUDIE TESS THÜBECK Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation

Att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation Att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation - En litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelser Nyholm Frida Persson Marit Omvårdnad GR (C), Vetenskaplig teori och metod 30 hp Huvudområde:

Läs mer

Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation

Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation The nurse experience of meeting women who have been a victim for domestic violence Författare: Emilia Hedberg och

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Att möta kvinnor som utsätts för våld sjuksköterskans perspektiv

Att möta kvinnor som utsätts för våld sjuksköterskans perspektiv Att möta kvinnor som utsätts för våld sjuksköterskans perspektiv Lotte Hultgren och Johanna Rytterstig Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

VGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits

VGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits Medicinska fakulteten VGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First cycle

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

ATT VILJA VARA DELAKTIG

ATT VILJA VARA DELAKTIG ATT VILJA VARA DELAKTIG SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSER INOM PALLIATIV VÅRD: EN LITTERATURSTUDIE ANNA LUNDMAN MOA LÖFGREN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer