PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ÖVERLEVA HJÄRTSTOPP

Transkript

1 PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ÖVERLEVA HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE HANNA PÅLSSON LOUISE HORVATH Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni2018 Malmö Universitet Hälsa och samhälle Malmö

2 PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ÖVERLEVA HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE HANNA PÅLSSON LOUISE HORVATH Horvath, L & Pålsson, H. Patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR och spridning av defibrillatorer i samhället. Syfte: Syftet för studien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att två huvudkategorier kunde identifieras: En nyvändning i livet och Existentiella frågor. Till dem hör sex underkategorier till: Kroppslig förändring, Kognitiv förändring, Sociala relationer, Att finna mening, Tacksamhet och Döden. Konklusion: Överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt tid på rätt plats. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem. Nyckelord: Existentiella frågor, hjärtstopp, omvårdnad, patient, upplevelse, överlevnad 2

3 PATIENTS EXPERIENCES OF SURVIVING HEART ARREST A REVIEW OF THE LITERATURE HANNA PÅLSSON LOUISE HORVATH Horvath, L & Pålsson, H. Patients experiences of surviving heart arrest A review of the literature. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, Background: To survive sudden heart arrest can be a traumatic experience both for the patient and their next of kins. Sudden cardiac death is one of the most common causes of death in Sweden and the prognosis still has a bad forecast despite the public s improved knowledge of CPR and the spread of defibrillators in society. Aim: The purpose of this study was to illuminate patient s experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Results: The results show that two main categoriers could be identified: A new turn in life and Existential questions. There are six subcategories to them: Physical change, Cognitive change, Social relations, To find meaning, Gratitude and Death. Conclusion: Survivors experienced limitations in everyday life regarding cognitive and emotional ways in different variaty. Some participants had suffered from memoryloss and others experienced anxiety and other worries. Existential thoughts expressed, among other things, were the need to find a purpose of the incident and thoughts on to have been lucky enough to be at the right time at the right place. Fear and uncertainty for the future were described and shared with their next of kins, but also a need for information and to talk about the incident with loved ones was experienced by the participants. Most of the participants saw survival as a push to reassess what was important to them. Keywords: Existential questions, experience, heart arrest, nursing, patient, survival. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Det friska hjärtat... 1 Hjärtstopp... 1 Behandling... 2 Överlevnad... 3 Upplevelse... 4 Sjuksköterskans roll... 4 PROBLEMFORMULERING... 4 SYFTE... 5 METOD... 5 Intresseområde identifieras och sökord formuleras... 5 Inklusions- och exklusionskriterier... 6 Litteratursökning... 6 Kvalitetsgranskning... 8 Analys... 8 RESULTAT... 9 En nyvändning i livet... 9 Existentiella frågor DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE REFERENSER BILAGA 1, ARTIKELMATRIS BILAGA 2, SCHEMA ÖVER RESULTATANALYS

5 INLEDNING Ämnet vi valde att fördjupa oss inom var hjärtstopp; vad var patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp? Vilka existentiella uppkom och hur bearbetades dessa? Med hjälp av denna nyfunna kunskap ville vi påverka vårt framtida bemötande gentemot denna patientgrupp. Det är ett intressant ämne som är relevant för den grundutbildade sjuksköterskan då ett hjärtstopp kan hända precis vart som helst, är det inte din patient som blir drabbad kan det vara den till synes fullt friska kollegan. För att patienten ska få så adekvat vård och stöd som möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vad patienten upplevt. Sjuksköterskan skall arbeta efter evidens och tillgodose behov som kommer till följd av ett hjärtstopp, vilket skulle kunna bidra till en bättre vård. Intresset för hjärtat växte fram under de medicinska delarna av vår utbildning. Främst har vi tyckt det varit spännande att lära oss om hjärtstopp, vilka bakomliggande orsaker det finns till tillståndet och vad som händer i patientens liv om hen överlever. BAKGRUND Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård är plötsligt hjärtstopp en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR (hjärt- och lungräddning) och trots en spridning av defibrillatorer i samhället (Socialstyrelsen 2015). Cirka personer drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige varje år (Hjärt-och lungfonden). År 2016 räddades totalt 1317 personers med hjälp av HLR, både på och utanför sjukhus (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 2017). Överlevnaden för patienter som drabbades av hjärtstopp på sjukhus var ca 34 %. Utanför sjukhus var överlevnaden ca 11 % (a.a.). Det friska hjärtat Hjärtat är en muskel som är något större än din knutna hand och väger runt 300 g (Länne 2012). Det är uppbyggt av fyra hålrum, blod och ett vidsträckt nätverk av blodkärl. Det har som uppgift att pumpa runt det syresatta blodet i kroppen. Mellan en till två gånger i sekunden drar sig hjärtat samman och hjärtats vänstra kammare pumpar syrerikt blod genom artärerna som leder från hjärtat och ut i kroppen. Blodet transporterar syre, näring och värme till kroppens olika vävnader och organ. Blodet transporterar även bort slaggprodukter till njurarna där de sedan utsöndras. Efter sammandragningen vidgas hjärtat igen och blodet från kroppens vävnader och organ återförs till höger förmak via venerna. Den högra kammaren pumpar nu blodet genom lungorna där blodet syresätts. Vidare transporteras blodet till vänster förmak och sedan tillbaka till vänster kammare som då pumpar ut det syrerika blodet på nytt. Hjärtminutvolymen styrs av hjärtat själv men även av mekanismer utifrån i form av nerver och cirkulerande hormoner. Hjärnan är den viktigaste mottagaren av syresatt blod då den inte klarar mer än några minuter utan syre (a.a.). Hjärtstopp Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga upphör och den drabbade personen får direkt cirkulationssvikt som leder till andningssvikt (Persson & Stagmo 1

6 2014). Ett hjärtstopp kan orsakas av tre olika patofysiologiska mekanismer. Det första är ventrikelflimmer vilket innebär att hjärtats elektriska signaler inte synkroniseras på rätt sätt. Det råder då ett elektriskt kaos i hjärtmuskeln vilket leder till att hjärtat flimrar. Ett flimrande hjärta kan inte pumpa ut blodet till kroppens artärer, inklusive hjärnan (a.a.). Den andra orsaken är pulslös elektrisk aktivitet (PEA) och tredje är asystoli (Persson & Stagmo 2014). Ventrikelflimmer är det enda tillståndet som går att behandla genom defibrillering (a.a.). Ingen dör i det ögonblick då hjärtat stannar, om hjärtat startas på nytt inom 1-2 minuter så sker ingen mätbar skada på kroppen (Holmberg 2005). Får den drabbade personen ingen hjälp däremot så är situationen förvärrad. Varje minut som hjärtat står stilla får kroppen, då framförallt hjärnan, allt svårare skador av ischemi. Efter 15 minuter utan syre till hjärnan är döden nästan oundviklig (a.a.). Behandling Vid cirkulationsstillestånd är ett snabbt handläggande avgörande. För att minska risken för organskador och för att öka chansen för överlevnad krävs ett snabbt handlande (Stiell m.fl. 2003), de åtgärder som är sammanlänkade kan beskrivas som länkarna i en kedja: Kedjan som räddar liv. I detta ingår ett tidigt larm, tidig hjärtoch lungräddning, tidig defibrillering samt tidig avancerad HLR (Persson & Stagmo 2014). Tidigt larm är viktigt för en effektiv behandling och har kritisk betydelse för överlevnaden, desto snabbare någon hämtar hjälp desto tidigare kan behandlingen startas (Holmberg 2005). Med HLR som innebär att mun-mot-mun metoden och bröstkompressioner utförs, kan andning och cirkulation hållas igång i sådan utsträckning att livet uppehålls. I många fall är det en behandling i väntan på mer effektiva åtgärder såsom defibrillering av ventrikelflimmer (Holmberg 2005). Innan HLR startas ska det ske en medvetande och andningskontroll på den drabbade (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning). Detta görs genom att ta tag i axlarna och försiktigt skaka i personen för att försöka väcka hen. Om detta inte fungerar så kontrolleras andning genom att lägga en hand på personens panna och böja huvudet bakåt samt lyfta upp hakan med andra handens pek- och långfinger. Det ska lyssnas och kännas efter om personen andas genom att lägga örat nära hens näsa och mun. Om personen har onormal andning eller inte andas alls ska det bedömas som att personen har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Själva HLR består av bröstkompressioner och inblåsningar. 30 bröstkompressioner ska utföras med ena handen över den andra mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna. Två inblåsningar sker efter 30 bröstkompressioner genom att böja huvudet bakåt och knipa om personens näsa. Luft blåses in i personens mun tills bröstkorgen höjer sig. Detta repeteras med 30 bröstkompressioner och två inblåsningar tills hjälp anländer eller personen andas med normala andetag (a.a.). Med effektiv HLR som startar direkt vid hjärtstoppet kan man mer än fördubbla chansen för överlevnad (Holmberg 2005). Defibrillering är den enda behandlingen som botar ventrikelflimmer. En elchock ges över bröstkorgen med en strömstöt upp till 5000 V via en defibrillator. Även här är det viktigt för att uppnå bäst resultat att det sker tidigt i förloppet. Nu finns moderna halvautomatiska defibrillatorer som kan avgöra om det föreligger en risk för 2

7 ventrikelflimmer och kan därför ge råd om defibrillering rekommenderas (Holmberg 2005). Det fjärde steget i kedjan som räddar liv är tidig avancerad HLR (Holmberg 2005). Det innebär att patienten intuberas av vårdpersonal och därmed säkrar luftvägarna vilket garanterar en effektiv ventilation och förhindrar aspiration. Läkemedel som adrenalin används för att förbättra hjärtats funktion och ökar blodtrycket under pågående HLR. Vidare vård efter ett hjärtstopp är att patienterna behöver noggrann övervakning och vård på en intensivvårdsavdelning (a.a.). Efter återupplivning bör även en lungröntgenbild tas för att undersöka om det finns skador inom thorax. Ett eller ett par revbensbrott är vanligt och kan orsaka allvarliga skador som pneumothorax eller pleurablödning. Dessa kan dock åtgärdas och det är viktigare att patienten överlever med skador som kan botas än mista livet (Persson & Stagmo 2014). Nedkylning efter hjärtstopp Hypotermibehandling är en sorts behandling som innebär att patientens kroppstemperatur sänks till grader Celsius (Svensson 2012). Detta är för att skydda kroppen mot ytterligare skador på hjärtmuskel och hjärna. Hypotermi behandlingen påbörjas minuter efter hjärtstoppet och pågår oftast mellan timmar. Patienten är nedsövd under behandlingen och den genomförs genom att kyla ner patienten intravenöst med kall saltlösning eller med hjälp av speciella nedkylnings kläder. När behandlingen är klar värms patienten långsamt upp till sin normala kroppstemperatur (a.a.). En av biverkningarna av hypotermibehandlingen är förvirring, en studie visar att alla deltagare hade en förvirringsperiod mellan början på uppvärmningen till slutet av intensivvårdsvistelsen (Pollock m.fl. 2016). Implanterbar Defibrillator Efter ett hjärtstopp kan det bli aktuellt med en ICD (implanterbar defibrillator). Det är en apparat som sitter under huden och är kopplad till hjärtat. Den monitorerar ständigt hjärtats rytm och kan vid hjärtrytmrubbning reagera genom att ge en elektrisk impuls vilket återställer normal hjärtrytm. Vid svåra fall kan även en defibrillatorchock ges. ICD har minskat risk för död hos de patienter som tidigare överlevt hjärtstopp (Persson & Stagmo 2014). Överlevnad Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Varje år räddas ca 1300 personer från hjärtstopp, 800 på sjukhus och 500 utanför sjukhus (Svenska ra det fo r hja rtlungra ddning 2016). Statistik visar att livskvalitén hos patienter som överlevt hjärtstopp generellt är lägre. Den mentala livskvalitén som innefattar kognitiva- och emotionella funktioner tenderar till att vara mer påverkad än den fysiska livskvalitén (Moulaert m.fl. 2010). Det Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2017) har utformat riktlinjer som menar att patienter som överlevt ett hjärtstopp ska bli erbjudna uppföljning. Innan patienten blir utskriven bör vårdpersonal informera patient och närstående muntligt och skriftligt om hur uppföljningen planeras. Det är viktigt att kontaktuppgifter lämnas och om möjligt bör det finnas en kontaktperson som patienten kan nå vid frågor (a.a.). Uppföljningen kan innebära återbesök en till tre månader efter utskrivning på en lämplig mottagning, eventuellt kan 3

8 uppföljningssamtal göras via telefon. Vid ett återbesök ska vårdpersonal undersöka om patienten och närstående erbjudits tillräckligt med uppföljning och information gällande sjukhusvistelsen, kognitiva- och emotionella svårigheter screenas och information om vad som händer näst ges (Svenska rådet för hjärt- lungräddning 2017). Svårigheter har upptäckts för vårdpersonal att behandla patienter som överlevt hjärtstopp. Det behövs mer kunskap och verktyg för att förbättra patienternas rehabilitering (Haydon 2017). I en studie av Kamphuis m.fl. (2004) beskrivs det att läkare hade svårt att tillgodose patienternas behov av att få svar på frågor angående sexualitet, dödlighet, medicinering och biverkningar som trötthet och känslor av depression. Dessa frågor upplevdes som svåra att ha tid att diskutera med patienterna då läkarnas tid var begränsad under sjukhusvistelsen. Detta förändrades inte heller tiden efter utskrivningen då återbesöken inte gav tid åt andra ämnen att diskutera förutom det nödvändiga återbesöket (a.a.). Upplevelse Enligt Dahlberg & Segesten (2010) kan upplevelse definieras som en uppfattning av hur individer upplever världen omkring sig. Varje individ är unik och därmed skiljer sig olika individers upplevelser åt. Det kan vara att en individ upplever en viss sak på ett särskilt vis medan en annan individ upplever samma men på ett annorlunda sätt (a.a.). Sjuksköterskans roll Enligt Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan kunna ge personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Detta innebär individanpassat stöd för varje specifik patient. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten blir sedd som en individ med individuella behov. Den legitimerade sjuksköterskan ska kunna: Utifrån patientberättelsen identifiera vad hälsa betyder för den enskilda patienten och i teamet skapa förutsättningar för att hälsa fra mjas (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Personcentrerad omvårdnad är en av sex kärnkompetenser som The Institute of Medicine, IOM, har sammanställt för den yrkesverksamma sjuksköterskan. Dessa presenteras i kvalitet och säkerhet inom omvårdnad, en bok av Sherwood och Barnsteiner. De sex kärnkompetenserna är personcentrerad omvårdnad, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Personcentrerad omvårdnad innebär att sjuksköterskor ger respektfull vård och är lyhörda för patientens individuella behov, önskemål och värderingar. På detta sätt kan stödjande vård ges till patienten, både tekniskt och känslomässigt (Barnstainer & Sherwood 2013). PROBLEMFORMULERING Efter att ha gjort en översikt av tidigare vetenskaplig litteratur har det framgått att patienter som överlever ett hjärtstopp känner ett behov av stöd från sjukvårdspersonal angående hantering av svåra frågor samt hjälp att finna en mening i situationen. Urvalet av kvalitativa studier är begränsat gällande personer som drabbats av hjärtstopp och hur de ter sig till upplevelser och erfarenheter. Framförallt är det brist på studier som undersöker vilka tankar och frågor som uppkommer och 4

9 hur sjuksköterskan på bästa sätt ska hantera dessa. De studier som finns visar på att sjuksköterskor upplever att de inte vet hur de kan ge stöd åt patienterna som uttrycker dessa. För att stärka sjuksköterskan i sin yrkesroll krävs mer kunskap om de frågor, känslor och tankar som uppstår hos den här patientgruppen och hur det påverkar eftervården. Den grundutbildade sjuksköterskan kan genom syftet av denna litteraturstudie dra nytta av informationen och bidra till en bättre vård. SYFTE Syftet var att belysa patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. METOD Syftet för litteraturstudien utgjorde valet av den kvalitativa forskningsmetoden. Det innebär att datainsamling sker från empiriska studier med kvalitativ design. Eftersom författarna sökte en sammanställning av människors upplevelser och tankar av fenomen skedde insamling av berättande material på ett djupgående sätt med ett helhetsperspektiv (Polit & Beck 2014). Strukturen som användes till studien utgick från Forsberg och Wengströms (2016) arbetsstruktur för litteraturstudier. Författarna har modifierat strukturen genom att sammanslå stegen gällande problemformulering och frågeställning till punkt 1 då det ansågs underlätta för författarna att ha det under samma punkt. Även steget gällande slutsats togs bort då det inte hade någon relevans i metoden. För övrigt har strukturen följts men har beskrivits med andra ord för ökad förståelse. Följande steg användes: 1. Intresseområde identifieras och sökord formuleras utifrån syfte 2. Inklusions- och exklusionskriterier benämns 3. Relevanta databaser väljs och litteratursökning påbörjas 4. Urval av artiklar bestäms 5. Kvalitetsgranskning av de artiklar som läses i sin helhet 6. Analys (Forsberg & Wengström 2016) Intresseområde identifieras och sökord formuleras Vid formulering av syfte användes den strukturerade POR-modellen som lämpar sig för studier där upplevelser och erfarenheter undersöks (Willman 2011). PORmodellen är en struktur som innehåller en undersökningsgrupp, dvs en population, ett område och ett resultat som används för att skapa ett strukturerat syfte (a.a.). Se valda nyckelbegrepp i tabell 1. Tabell 1 POR-modell med nyckelbegrepp P Population O Område R - Resultat Patienter med hjärtstopp Upplevelser av överlevnad Beskrivning om upplevelser av att överleva hjärtstopp Nyckelbegreppen identifierades och användes sedan som sökord i litteratursökningen. De bärande begreppen i det här fallet är: hjärtstopp, upplevelse 5

10 och överlevnad. För att bredda resultatet användes sökorden på engelska, dvs: heart arrest, experience och survival. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusion- och exklusionskriterier formulerades i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) för att hitta relevanta artiklar som svarade på syftet. Inklusionskriterier Artiklar med kvalitativ design. Informanter ska vara vuxna >18 år. Artiklar publicerade mellan Anledning till begränsning i tid är att aktuell forskning ska studeras. Hjärtstopp på och utanför sjukhus. Exklusionskriterier Artiklar som är skrivna på annat språk än engelska. Artiklar som inte går att nå i fulltext. Artiklar begränsas till människor då intresseområdet inte är hjärtstopp hos djur. Litteratursökning Initialt gjordes en övergripande sökning i databaserna vilket gav en inblick av tidigare publicerad forskning. Efter det gjordes den slutliga litteratursökningen på valda sökord utifrån syftet genom fritextsökning och avancerad sökning. Datainsamling gjordes från två databaser som går att komma åt via Malmö Universitets bibliotek, PubMed och CINAHL. Fritextsökning kombinerat med avancerad sökning med ämnesord genomfördes genom Mesh-termer i Pubmed och Cinahl Headings i CINAHL. I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) användes en asterix (*) som trunkering tillsammans med sökorden för att få resultat med alla böjningsformer. Willman (2011) beskriver att ett bra sätt att uppnå så hög sensitivitet och specificitet på resultatsökningen är att kombinera de söktermer som etableras utifrån syftet till sökblock (a.a.). Sökord kombinerades och bildade sökblock genom att författarna använde den booleska operatorn vilket innebar att man mellan varje sökord placerade OR för att bilda sökblock och för att sedan kombinera de olika sökblocken för att få fram slutgiltig sökning, användes AND (Forsberg & Wengström 2016). Detta gav sökscheman som presenteras i tabell 2 och 3. Manuell sökning Då det fanns en begränsning av artiklar som svarade på studiens syfte fick en manuell sökning genomföras. Sökningen gjordes genom att noggrant studera referenslistor i vald litteratur, tidigare artiklar och i tidigare publicerade uppsatser med temat hjärtstopp. Artikeln Understanding Respect: learning from patients av Dickert & Kass (2009) hittades i referenslistan i litteraturstudien Livet efter hja rtstopp av Persson & Thoren (2018), tidigare studenter på Malmö Universitet. Detta genererade till att de tio artiklar som krävdes för litteraturstudien var utvalda (Forsberg & Wengström 2016). 6

11 Tabell. 2 Sökschema PubMed Sök Ämnesord Antal träffar Sökblock # 1 Heart arrest (Mesh) Heart arrest Out-of-hospital cardiac arrest (Mesh) 4 Out-of-hospital cardiac arrest OHCA^ #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR # Hjärtstopp 7 Experienc* Life style #7 OR # Upplevelse 10 Surviv* Överlevnad 11 #6 AND #9 AND # # 11 AND limitations: Adults 758 (>19 yrs), english, full text, humans, after Totalt 758 ^OHCA = Out of hospital cardiac arrest Tabell. 3 Sökschema CINAHL Sök Ämnesord Antal träffar Sökblock # 1 (MH Heart arrest+ ) Heart arrest Out-of-hospital cardiac arrest OHCA^ #1 Or #2 OR #3 OR # Hjärtstopp 6 Experienc* Upplevelse 7 Surviv* Överlevnad 8 #5 AND #6 AND #7 263 Totalt 263 ^OHCA = Out of hospital cardiac arrest Urval Från sökningarna i de två databaserna lästes totalt 1021 titlar igenom, 758 från sökningen i PubMed och 263 från sökningen i CINAHL. Se nedan i tabell 4. Författarna bedömde totalt 28 titlar som ansågs intressanta beträffande syftet och läste därefter tillhörande abstrakt. Många artiklar var tvungna att exkluderas från studien då det upptäcktes i abstrakten att studierna inte mötte våra inklusionskriterier. Den största faktorn som bidrog till att artiklar föll bort efter genomgången av abstrakt var relaterat till att artiklarna hade en kvantitativ ansats. Av de 28 abstrakt som ansågs intressanta, var det 21 artiklar som lästes i fulltext. Av dessa var det nio stycken studier som 7

12 klarade relevansbedömning och uppfyllde kraven. De nio artiklar som valdes skrevs ut och lästes noggrant av båda författarna. Tabell 4. Urvalstabell Databas Sökblock Filter Antal träff ar/tit lar CINAHL PubMed Hjärtstopp AND Upplevelse AND Överlevnad Hjärtstopp AND Upplevelse AND Överlevnad Kvalitetsgranskning Adult s ( 19 yrs), englis h, full text, huma ns, after Antal lästa abstrak t Antal lästa artiklar i fulltext Antal granska de artiklar Antal utvalda artiklar till resultat Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallen som finns på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2014). Det är en mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Mallen består av 21 kriterier där varje uppfyllt kriterium gav ett poäng medan ett icke uppfyllt kriterium gav noll poäng. Oklara kriterier gav även de noll poäng. Vidare sattes olika kriterier för olika nivåer, för att en studie skulle motsvara hög kvalitet skulle den innefatta 16 poäng och medelhög kvalitet krävdes 12 poäng (a.a.). Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien uppfyllde kraven för medel och hög kvalitet. Artikelmatris presenteras i bilaga 1. Analys Analysen inleddes med att författarna läste igenom artiklarna flertalet gånger, först enskilt och sedan tillsammans för att jämföra resultaten. Resultat från samtliga studier analyserades genom en innehållsanalys (Granheim & Lundman 2014). Det innebar att meningsbärande enheter identifierades, ord, meningar och paragrafer kodades, kategoriserades och delades in i teman och sub-teman. Artiklarnas innehåll lästes igenom för att sedan markera ut de stycken i resultatdelarna som gav svar på syftet. Kodning innebar att författarna tog fram olika rubriker som resultatdelen eventuellt skulle utgöra. För att göra kategoriseringen av teman så enkel som möjligt skrevs samtliga artiklar ut och stycken ur artiklarnas resultatdel klipptes ut och kombinerades i högar på olika sätt för att komma fram till de slutgiltiga temana och 8

13 subtemana (a.a.). Slutligen gjordes en syntetisering som presenteras i bilaga 2, den gjorde att kontexten i det vetenskapliga underlaget säkerställdes och att slutlig tematisering återspeglade det som kommit fram i studierna (Polit & Beck 2014). Teman och subteman presenteras i tabell 6. Tabell. 6 Presentation av teman och subteman Teman Subteman Nyvändning i livet Kroppslig förändring Kognitiv förändring Sociala relationer Existentiella frågor Att finna mening Tacksamhet Döden RESULTAT Resultatet grundades på tio kvalitativa studier om upplevelser hos patienter som överlevt hjärtstopp. Upplevelser från sammanlagt 101 informanter från Sverige, Island, USA, UK och Spanien studerades. I fyra av studierna användes en semistrukturerad intervjumetod, fem studier använde ostrukturerad intervjumetod och den tionde artikeln använde sig av mixed method där endast den kvalitativa delen användes i litteraturstudiens resultat. I artikelmatrisen som presenteras i bilaga 1 beskrivs artiklarna mer ingående. Litteraturstudiens framkomna resultat presenteras nedan utifrån de teman som kunde analyseras. En nyvändning i livet I detta avsnitt presenteras informanternas upplevelser av kroppslig förändring, kognitiv förändring och sociala relationer. Kroppslig förändring Informanterna beskrev att de led av fysiska begränsningar som gav en osäkerhet gällande kroppens funktioner efter hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2009). Begränsningarna beskrevs främst som brist på energi, sömnproblem och svaghet (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017; Uren & Galdas 2014). Smärtor i bröstet upplevdes av informanter varav en beskrev besvikelse över att ha fått dålig information av vårdpersonal gällande återupplivningen. Detta bidrog till ångestladdade känslor avseende bröstsmärtan då det förväxlades med symtom på hjärtsjukdom (Forslund m.fl. 2017). Informanter uttryckte att enkla vardagliga saker vilka tidigare aldrig varit något problem, som att ta en dusch eller att gå upp- och ner för trappor, då gjorde dem helt utmattade (Forslund m.fl. 2014). Besvären uttrycktes som värst direkt efter sjukhusvistelsen men lättade så småningom och förbättrades ytterligare med hjälp av fysisk aktivitet (Brännström m.fl. 2018). Flera av informanterna beskrev att träning fick dem att må bra och när de testade nya aktiviteter bidrog det till en kroppslig säkerhet. Några informanter gick till gymmet, spelade tennis eller till och med åkte skidor medan andra njöt av att bara ta en promenad eller gå till badhuset (Forslund m.fl. 2013; Forslund m.fl. 2017). Den gemensamma faktorn för informanterna var att oavsett vilken aktivitet som utfördes så hjälpte det att röra på sig för att minska kvarvarande symtom. Ytterliggare kroppsliga begränsningar som svårigheter att gå och begränsad rörlighet gjorde att informanterna 9

14 var tvungna att förlita sig på sjukvårdspersonal vilket ledde till minskad självständighet (Bremer m.fl. 2009; Brännström m.fl. 2018; Ketilsdottir m.fl. 2013). Informanterna beskrev att detta var övergående och efter en tid blev de mer självständiga. Även när informanterna kunde börja lita på sin medicinering och behandling gav det en känsla av säkerhet och tillit till sin kropp. För de informanter som fått en ICD inopererad beskrevs en rädsla av att våga lita på att den skulle göra sitt jobb men det övergick sedan i en trygghet av att känna att om något skulle hända så kickar den in (Brännström m.fl. 2018). Kognitiv förändring Att vakna upp från ett hjärtstopp väckte många känslor som ångest, rädsla, osäkerhet. En del informanter uttryckte desorientering och andra sviktande kognitiva funktioner, däribland minnesförlust som utgjorde en stor del (Ketilsdottir m.fl. 2014). En del av informanterna nekade till att uppvaknandet gav ångest och rädsla men berättade att det snarare smög sig fram när desorienteringen lagt sig. De hade svårt att förklara känslorna eller händelsen. En del var osäkra om minnena var svaga minnen eller om det var något de rekonstruerat i huvudet (Bremer m.fl. 2009). Andra informanter beskrev uppvaknandet som plötsligt men att allting runtomkring var diffust och luddigt. Mardrömmar och minnesluckor var inte ovanligt. Minnesförlusten kunde variera dels på hur stor minnesluckan var och ifall den förbättrades eller försämrades efter en tid (Brännström m.fl. 2018). En informant beskrev att minnesförlusten blev mer märkbar med tiden då han upptäckte att han glo mde att prata i konversationer för att sedan hoppa in i samtalet igen. Han förklarade att det gjorde honom lättirriterad, vilket var en känsla som förekom hos flera informanter (Forslund m.fl. 2017). Den försämrade sinnesnärvaron gjorde att informanter blev emotionellt labila, hade lätt till både gråt, irritation och var ofta väldigt känslosamma. Detta beskrevs som en osäkerhet, att informanterna hade svårt att lita på sig själva. Försök att skydda sig själv genom sarkasm och humor gjorde att de kunde skratta bort minnesluckan (a.a.). Andra copingstrategier som användes var att några informanter beskrev att de vara noga med att ta med mobiltelefonen överallt, att kontrollera sin hälsostatus med blodtryck och söka information om hur man minskade risken för ett nytt hjärtstopp. En del informanter krävde mer vård och hälsokontroller för att behålla lugnet (Ketilsdottir m fl. 2014). Att blicka framåt var en annan copingstrategi som användes av informanterna för att minska osäkerhet och rädslor (Palacios-Cena m.fl. 2011). Tankar om framtida livet verkade minska dessa känslor. De existentiella frågorna återkom då och då, framförallt när det närmade sig årsdagar eller tillfällen som påminde om hjärtstoppet, vilket tillfälligtvis kunde leda till passivitet, osäkerhet och isolering (Bremer m.fl. 2009). Något som upplevdes som en stor del av rehabiliteringen var behovet av att få träffa människor som varit med om samma upplevelse i en grupp där de kunde prata om händelsen och diskutera de existentiella frågor informanterna tänkte på (Ketilsdottir m.fl. 2014). En annan stor del var att informanterna saknade ett möte med en sjuksköterska endast för samtal för att få mer information och råd gällande livet efter hjärtstoppet (a.a.). Sociala relationer Familj och närstående var viktiga faktorer för återhämtningen efter ett hjärtstopp. Det gav ett helhetsperspektiv för informanternas identitet och en mening med livet genom att vara betydelsefull för någon annan. Detta stärkte säkerhet och gav support till den drabbade (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2013). En informant berättade att hon ville 10

15 flytta närmare barn och barnbarn efter händelsen för att kunna spendera mer tid med dem och ha mer folk omkring sig (Forslund m.fl. 2017). Många berättade att den nya syn de fick på livet var att familjen var den viktigaste relationen att värna om (Forslund m.fl. 2013). En av informanterna var noga med att filtrera ut de personer i ens liv som inte bidrog till något positivt och prioriterade dem som var närmast (Ketilsdottir m.fl. 2013). Att prata om det känslosamma kring hjärtstoppet ansågs både jobbigt för vissa informanter men också givande för att få bearbeta händelsen och göra den greppbar (Forslund m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Mänskliga möten var viktigt på alla sätt och vis, framförallt med vårdpersonalen. Ett behov informanterna kände gentemot vårdpersonalen var att de ville bli bemötta på ett respektfullt sätt och att deras befogade känslor togs på allvar. En informant berättade att efter samtal med vårdpersonal som verkligen hade lyssnat på hen gjorde att läkaren kunde upptäcka en begynnande depression (Dickert m.fl. 2009). En svårighet som beskrevs av en del informanter, framförallt männen i urvalet, var att de hade svårt att dela sina känslor med vårdpersonal och la istället bo rdan på sina respektive (Uren & Galdas 2014). Denna börda visade sig skada förhållandet och familjesituationen (Forslund m.fl. 2014). Att behöva vara beroende av andra när de ville klara sig själv skadade deras självkänsla. En informant berättade att det upplevdes som väldigt jobbigt att tvinga sin fru att följa med överallt och köra bilen, vilket tidigare alltid var hans uppgift (Uren & Galdas 2014). En annan känsla som uppstod var skuld för familjemedlemmar för att de fått vara med om den dramatiska händelse som hjärtstopp innebär, informanterna kände oftast av oron som familjemedlemmarna kände för att ett hjärtstopp skulle hända igen och pratade därför inte om eventuella symtom. Det fanns en längtan att komma tillbaka till jobbet och deras tidigare liv och det sociala livet det innebar (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017). Däribland fiska med sina vänner, medverka i tillställningar eller åka på resor (Forslund m.fl. 2013). Existentiella frågor Att överleva ett hjärtstopp innebar att många existentiella frågor väcktes till liv, informanternas upplevelser bidrog till tankar om livet och döden (Brännström m.fl. 2017). Detta var en händelse mitt i livet som inte gick obemärkt förbi, vissa kände sig för unga för att bli drabbade och hade svårt att bearbeta det faktum att hjärtstoppet kom så plötsligt. Känslor av hopplöshet och längtan över att finna mening uttrycktes (a.a.). Att finna mening Informanter berättade om reflektioner över det tidigare livet och vad som låg till grund för hjärtstoppet. En del kunde inte förstå varför det drabbade dem, när de enligt sig själva hade en ha lsosam livsstil och andra som levde betydligt mindre hälsosamt inte insjuknade (Forslund m.fl. 2014). En informant beskrev en tanke om hen kunde förhindrat det [hjärtstoppet] på något sätt. Längtan efter att finna mening upptog många av informanternas tankegång och frustration gällande obesvarade frågor om varför detta hände just dem och vad de kunde gjort för att förhindra det (Palacios-Cena m.fl. 2011). När människor lärde sig acceptera och anpassa sig till det nya livet som erbjöds, beskrevs en känsla av att finna hopp genom att leva i nuet och rikta sin positiva energi mot att finna sin mening i livet. Att få drömma och sätta upp mål gav vidare motivation för återhämtningen (Forslund m.fl. 2017). Informanter beskrev en önskan av att uppnå samma grad av välmående i framtiden som de upplevde innan hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2009). 11

16 Tacksamhet För informanterna som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus uttrycktes en tacksamhet gentemot personerna som bidragit till att rädda deras liv, att de gjorde allt i deras makt för att den drabbade skulle överleva (Forslund m.fl. 2014). Tacksamhet mot att ha befunnit sig på rätt plats vid rätt tid beskrevs av en informant, hen berättade att hen likaväl kunde ha varit ensam ute i skogen utan räddning och därmed inte fått denna andra chans i livet. En stor glädje uttrycktes när deras ra ddare kom och besökte dem när de var inneliggande på sjukhuset för att se hur allt gått (a.a). De informanter som räddades utanför sjukhus glädjes åt att deras liv gick att rädda tack vare medmänniskor med goda kunskaper gällande HLR (Forslund m.fl. 2013). Det fanns informanter som beskrev att de trots att det hade gått en tid, fortfarande var tagna utav händelsen. De såg det som ett mirakel att de överlevde och uttryck som att det inte var deras tur att dö låg till grund för deras glädje och tacksamhet (Forslund m.fl. 2017) För många var denna händelse nödvändig för att kunna inse att en livsstilsförändring krävdes för att förbättra deras hälsa och kände därför tacksamhet gentemot detta (Forslund m.fl. 2013). Döden Känslor av att behöva acceptera döden och att ett eventuellt nytt hjärtstopp kunde inträffa behövde bearbetas (Palacios-Cena m.fl. 2011). Hjärtstoppet gjorde informanterna uppmärksamma på deras dödlighet och att livet var kort (Forslund m.fl. 2014). Informanter beskrev att livet var till för att njutas för att det inte går att veta när det en dag plötsligt är över. Informanterna förklarar känslan av att dö som att svimma eller att somna (a.a.). Åsikterna var delade gällande de så kallade na ra döden upplevelserna. En part upplevde en fridfull na ra döden upplevelse med ljus i tunnel och återförening med avlidna släktingar (Lau m.fl. 2010) medan en part upplevde att det inte hände någonting, livet bara försvann (Forslund m.fl. 2014). En del uttryckte att plötsligt hjärtstopp var ett enkelt sätt att gå för personen i fråga men kände rädsla och ångest över att lämna nära och kära bakom sig efter den dramatiska händelse som plötsligt hjärtstopp innebär. Rädslor för att lämna anhöriga utan upprättad ekonomi och andra praktiska benägenheter som att förbereda försäljning av hus och skriva testamente fanns (a.a.). En copingstrategi som erkändes var behovet av att förbereda sig mentalt för döden genom att göra upp med sitt förflutna. En informant berättade som mamma att det var svårt att släppa livet när man lämnar levande barn bakom sig (Palacios-Cena m.fl. 2011). Informanterna reflekterade över huruvida de verkligen hade varit döda och sedan kommit tillbaka till livet (Lau m.fl. 2010). Dessa tankar påverkade informanterna under en längre tid och återkom som reflektioner då och då. Berättelser om hur beskedet om hjärtstoppet presenterades för patient och anhöriga av vårdpersonal varierade. En del vårdpersonal uttryckte det [hjärtstoppet] som att patienten hade dött och kommit tillbaka till livet medan annan vårdpersonal förklarade det patofysiologiska; hjärtat har stannat men återfått sin rytm. En informant berättade att hen hade föredragit om vårdpersonalen inte sagt till hens anhöriga att hen varit död då detta väckte starka känslor hos de anhöriga som redan var starkt påverkade. Informanten förklarade att hens definition av döden var att ha varit utan hjärtslag och hjärnaktivitet för en viss tid tills den minut då hens återupplivning ledde till en börda för anhöriga (a.a.). Informanterna berättade att de fått ett nytt fokus på livet, de ville försöka undvika att planera så mycket, leva en dag åt gången och påminna sig själv om att leva livet som det är idag (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017). 12

17 DISKUSSION I detta avsnitt presenteras metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion I denna del kommer diskussioner angående vald metod att presenteras. I början av arbetet gjordes en tidsplanering för att ge författarna en tidsram att gå efter. Sammanlagt fanns det åtta veckor att disponera arbetet på. Målet var att följa tidsplaneringen så noga som möjligt men i efterhand kom det till känna att planeringen inte varit bra. Tidsplanen avvek under litteratursökningen då detta tog mer tid än tänkt, se kommande avsnitt om litteratursökning. Kvalitativ forskningsmetod Inom området som valdes att studera var det patienternas upplevelser som var av intresse för författarna. Detta gjorde att den kvalitativa forskningsmetoden var mest lämpad till att svara på studiens syfte, till skillnad från en kvantitativ forskningsmetod som syftar på statistik och därmed utelämnar berättelser och upplevelser (Polit & Beck 2014). Om datainsamling hade skett från kvantitativa studier hade vi inte fått svar på vårt formulerade syfte. Den kvalitativa forskningsmetoden upplevdes som spännande, intressant och framförallt givande för författarparet då det gav en djupare inblick i patienternas tankar och känslor. Litteratursökning Initialt gjordes en övergripande sökning i databaserna PubMed och CINAHL vilket gav en inblick av tidigare publicerad forskning. Vid första anblick verkade det som att det fanns mängder av artiklar att tillgodose. Det visade sig att många artiklar var av kvantitativ forskningsmetod eller avvek från syftet. Anledningen till att den stora mängden kvantitativa studier visades var troligtvis att söktermer som Quality of life användes till en början, vilka ofta visar statistik på patienters livskvalitet. Efter att ha gjort nya sökningar med färre och mer specifika söktermer kunde ett tiotal artiklar som svarade på syftet hittas. Vid den systematiska litteratursökningen använde författarna sig av både fritext och ämnesordsökningar för att få ett bredare urval av artiklar (Willman 2011). Vidare kan det diskuteras om användandet av ämnesordsökning var det bästa alternativet med tanke på det slutgiltiga artikelantalet. Ämnesordssökning ökar bruset vid sökningar och kan därför ge resultat som inte är relevanta för syftet (a.a.). En fördel med fritextsökningen var att det gav de senaste artiklarna som ännu inte blivit kategoriserade till ämnesord. Målet för sökorden som valdes var att de skulle matcha syftet. I efterhand har författarparet reflekterat över ordet life style som användes i sökblocket Upplevelse. Med detta ord fanns en förhoppning om att vidga sökresultatet men det hade ingen egentlig koppling till studiens syfte och kunde därmed ha uteslutits och eventuellt lett till bättre sökresultat avseende syftet. Anledningen till att sökordet patient uteslöts var att vid pilotsökningen gjorde det varken från eller till om det användes. Likvärdiga resultat uppkom vid flertalet sökningar och för att göra sökningen så precis som möjligt valdes ordet bort. Enligt Forsberg & Wengström (2016) gjorde vi en manuell sökning för att få den sista artikeln till resultatet. Detta gjordes först genom att söka igenom referenslistor på vald litteratur, valda artiklar och 13

18 tidigare uppsatser inom hjärtstopp som finns publicerade på Malmö Universitets arkiv över elektroniskt publicerade studier och artiklar (a.a.). En av inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara vuxna individer över 18 år. I databasen PubMed definieras vuxen som 19 år eller äldre vilket kan ha bidragit till att artiklar gjorda på överlevare mellan 18 och 19 år föll bort i denna databas. Valet att studera hjärtstopp både på och utanför sjukhus gjordes då det eventuellt kunde ge variation i upplevelserna. För att studera aktuell forskning ansåg författarna att artiklarna skulle vara publicerade mellan och fram tills datumen för databassökningen. Även här kan intressanta artiklar fallit bort då patienters upplevelser av hjärtstopp, oavsett tid, har varit relevanta att studera. I databasen PubMed behövdes resultatsökningen smalnas av, därför användes begränsningar i den slutgiltiga sökningen. En av dessa var att artiklarna skulle finnas i fulltext vilket tyvärr inte inkluderade de artiklar och tidskrifter som Malmö Universitet prenumererar på. Kvalitetsgranskning och analys Artiklarna som valts ut i urvalsprocessen lästes först noggrant av båda författarna individuellt för att sedan jämföras så att författarna var överens om artiklarnas relevans till syftet. Inga oenigheter uppstod vid detta moment och arbetet kunde fortskrida. Kvalitetsgranskningen genomfördes sedan gemensamt med hjälp av SBUs framtagna kvalitetsgranskningsmall (SBU 2014). Åtta av artiklarna uppnådde hög kvalitet enligt SBUs granskningsmall. Resterande två betraktas som medelhög kvalité då dessa inte uppnådde samma poäng som de åtta första. Relaterat till de få artiklar som fanns kan det vara viktigt att ha i åtanke att kvalitetsgranskningen omedvetet kunde ha påverkats av behovet att artiklarna skulle hålla hög kvalitet. Trovärdigheten på denna litteraturstudie kan diskuteras då det fanns en forskare som var återkommande i tre av de valda artiklarna. I två av studierna användes samma population men intervjuerna gjordes med två olika syften. Vi har sett likheter i de olika studierna då det var samma informanter som deltog. Anledningen till att dessa artiklar valts att användas var då de hade hög kvalitet och ansågs relevanta till syftet. Bristen på ytterligare artiklar bidrog även till att dessa artiklar valdes att inkluderas trots ett medvetande om att det eventuellt skulle sänka trovärdigheten. Etiska överväganden Patienter med hjärtstopp är en särskild utsatt patientgrupp som alla har varit med om något traumatiskt och livsavgörande. För dessa patientera kan det vara känsligt att prata om händelsen nära inpå. Konsekvenser för patienten kan vara att hjärtstoppet är jobbigt att prata om, obehagliga känslor bubblar upp till ytan och river upp sår på nytt. Vissa patienter kanske inte ens kommer ihåg händelsen och vill lägga den bakom sig. Svårt sjuka personer är en speciellt utsatt och känslig grupp, därför bör forskaren ta hänsyn till detta och handla utefter det. Som författare av en litteraturstudie eftersträvades det att etiska övervägande tagits i beaktning i de studier som användes I studier där människor ingår är det ofta en etisk utmaning att undvika att personerna skadas, såras eller utnyttjas. Säkerhet, rättighet och välbefinnande bör stärkas hos deltagarna med hjälp av etiska krav och principer (Henricsson 2012). För att underlätta att studierna som valdes tog hänsyn till detta, togs det stöd i forsknings etikens fyra etiska krav. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Polit & Beck 2014). Trots att denna patientgrupp är så pass utsatt är det viktigt att 14

19 den studeras för att ge ökad kunskap till vårdpersonal som i sin tur kan ge bättre vård till patienterna. Detta eftersträvades vid datainsamlingen och kontrollerades även vid kvalitetsgranskningen. Etiska övervägande beskrevs i 8 av de 10 studier som ingick i litteraturstudien. Information och samtyckeskravet uppfylldes i samtliga studier. Samtycke fanns antingen skriftligen eller verbalt. Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp vilka framkom i resultatet. Nedan diskuteras de ämnen som ansågs vara av störst vikt som författarparet tog mest lärdom av. Det fanns ett behov av vidare kontakt med vården då framförallt att få komma tillbaka på kontroller hos sin läkare vilket bidrog till en känsla av trygghet (Ketilsdottir m.fl. 2013). Det fanns också behov av återbesök i form av samtal hos sjuksköterska för att prata om upplevelsen och få bekräftat känslorna som uppkommit i efterhand relaterat till hjärtstoppet (a.a.). Det finns nationella riktlinjer som sa ger att alla patienter med hja rtstopp ska erbjudas uppfo ljning som kan inneba ra a terbeso k pa la mplig mottagning inom en till tre ma nader (Svenska ra det fo r hja rt-lungra ddning 2016). Trots det så bekräftas behovet av bättre eftervård för patienter som överlevt hjärtstopp i en svensk studie där informanterna förklarar att det ofta saknades kontroller av kognitiva och psykologiska funktioner i återbesöken (Israelsson m.fl. 2016). I studien av Moulaert m.fl. (2010) beskrevs att det behövdes lägga större fokus på den mentala livskvalitén, dvs de kognitiva- och emotionella funktionerna. Därför är dessa kontroller väsentliga för klientens eftervård (a.a.). I USA har det framkommit genom att studera journaler hos hjärtstopp patienter att mindre än 10% av dem har genomgått neurologisk konsultation under sjukhusvistelsen. Patienterna uttrycker att kognitiva förändringar har upplevts men att inget ställningstagande av vårdpersonal har gjorts (Sauvé 1995). Detta upplevs som en generell åsikt i resultatet av denna studie och ligger till grund för att det behöver uppmärksammas. För vissa patienter fanns ett behov av att få svar på medicinska frågor relaterat till hjärtstoppet och livet efter. Utbildad vårdpersonal kan ge svar på dessa frågor på återbesök eller på informationsträffar i grupp. För några patienter var behovet av att samtala om händelsen viktigare. I dess fall kan det vara givande att ta kontakt med en patientorganisation för att få träffa och byta erfarenheter med andra i liknande situationer. Det kan tänkas vara lättare att utbyta tankar om existentiella frågor med dem som har varit i samma situation. I resultatet framkom det att informanter saknade information om behandlingen av hjärtstoppet (Forslund m.fl. 2017). Vid ett hjärtstopp är det vanligt att revben bryts vilket kan ge långvarig smärta efter återupplivningen (Persson & Stagmo 2014). Författarparet var medvetna om att smärtor uppkom under återupplivningsförsöket men hade inte tänkt tanken på att patienterna inte fått någon information om vad dessa smärtor innebar, inte heller att patienter kunde förknippa dessa symtom med hjärtsjukdom vilket senare kom till att bidra till oro och ångest ((Forslund m.fl. 2017). För informanternas skull känns det viktigt att sjuksköterskan i enlighet med Svensk Sjuksköterskeförening (2017) informerar om vad som gjorts och vad som planeras inom vården för att minska oro och ångest (a.a.). För att koppla till ett annat scenario till exempel vid planerade operationer så går det att förbereda patienten med 15