IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Genus Genus är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. Glastak Det osynliga hindret som utgörs av olika strukturer i mansdominerade organisationer som hindrar kvinnor från att nå högre befattningar. Hbtq Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Heteronormen Föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Härskartekniker Metoder för att behålla eller skaffa sig makt över andra människor eller sätt att hävda sig själv genom att förtrycka andra individer. Integration En process som leder till att människor från olika grupper etniska eller könsmässiga lever och verkar i kontakt med varandra i olika delar av samhällslivet utan att någon mot sin vilja behöver ge upp sin gruppidentitet. Motsatsen till integration är segregation. Jämlikhet Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet och avser rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhället. Jämlikhet utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk bakgrund, religion, social tillhörighet etc. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga. Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhetsanalys Att studera skillnader mellan kvinnor och män i en specifik situation eller inom ett visst område exempelvis tillgång till resurser, utveckling, ansvar och tolkningsföreträde. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer, inom alla områden och utvecklingsarbetet utförs av ordinarie personal. Jämställdhetsintegrering går ibland under namnen jämstegrering eller mainstreaming. Kvotering Att en viss del av platserna eller resurserna skall tilldelas en särskild grupp. Syftet är att åtgärda en ojämn fördelning när det gäller tillgång till makt och resurser av olika slag.

Kön Kön avser det biologiska könet. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknade förhållande med avseende på kön. Könsroller De roller och uppgifter som tilldelas kvinnor och män på grundval av förutfattade meningar om olikheter mellan könen. Matriarkat En ordning, där arv och inflytande tillhör kvinnosidan. Kvinnor styr. Mångfald Men det viktigaste uppdraget har vi, var och en av oss. Om inte jag, och du, lyfter upp, markerar och diskuterar det vi upplever som ojämställdhet eller uttryck för ojämställdhet just där och då kommer vi aldrig att lyckas göra svensk idrott till världens bästa. Karin Mattson Weijber, Riksidrottsförbundet Olikheter mellan individer och grupper på värderingar, attityder, kulturell bakgrund, kön, trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, färdigheter, kunskaper och livserfarenheter. Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Patriarkat En ordning, där arv och inflytande tillhör manssidan. Män styr. Positiv särbehandling Aktiva åtgärder till fördel för det underrepresenterade könet vid rekrytering och anställning när meriterna bedöms som tillräckliga eller likvärdiga med de meriter sökande av motsatt kön har. Queer Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig.

Segregation Motsats till integration. Segregation betyder att man håller isär individer och grupper genom att mer eller mindre medvetet prioritera vissa grupper till arbete, bostad och så vidare. Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet är sexuella läggningar. Sexuell läggning beskriver om en person blir förälskad i eller attraherad av tjejer, killar eller både tjejer och killar. Sexuell läggning är summan av dessa variabler: Praktik: Vad du gör och vad du har för erfarenheter. Vem har man relation med och vem har man sex med? Identitet: Vad känner du dig som och vad kallar du dig? Preferens: Vad gillar du och vad föredrar du? Vill du leva med killar eller tjejer? Föredrar man ha sex med ett av könen eller båda? I västvärlden har man traditionellt valt att lägga störst vikt vid identiteten och alltså låta individen själv bestämma sin sexuella läggning. Att låta praktiken - exempelvis erfarenhet av sex med den inget, ett eller båda könen - avgöra och styra en persons sexuella läggning är fel eftersom någon som är heterosexuell kan vara väl så säker på att hon/han är det även om personen inte testat hur det är att ha sex med någon av sitt egna kön. Samma argument gäller såklart också en lesbisk tjej som inte alls vill bli omvänd av den rätta killen. Stereotypi Förväntningar på att en grupp har vissa oföränderliga egenskaper. Dessa förväntningar gör att betraktaren inte ser individuella skillnader i gruppen. Transpersoner Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Det kan vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Transsexuell Att uppleva sig tillhöra ett annat kön än det juridiska kön som tilldelades vid födseln och ha en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling för att korrigera sitt kön. Transvestit En man eller kvinna som mer eller mindre ofta, helt eller delvis använder sig av det motsatta könets uttryck för att må bra. Transvestism handlar om könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. De flesta är heterosexuella, andra är bisexuella eller homosexuella.

VAD SÄGER LAGEN? Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än en annan person. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering på sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Förbudet gäller inom flera olika områden. Den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över diskrimineringslagen. Lagen ger ett skydd mot diskriminering för den enskilda individen men ställer också särskilda krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska förebygga diskriminering. Enligt diskrimineringslagen måste alla arbetsgivare ha ett förebyggande arbete mot diskriminering på grund av kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vad är skillnad mellan diskriminering och trakasserier? Diskriminering innebär att någon blir sämre behandlad än någon annan om det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna som har ett skydd i lagen. Dessa diskrimineringsgrunder är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en person och som har samband med: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta ska ske i samverkan med de anställda och vanligtvis tillsammans med fackliga representanter. Alla högskolor, universitet, skolor och förskolor måste ha ett förebyggande arbete mot diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Detta bör ske i samverkan med studenterna och eleverna.

VAD SÄGER IDROTTEN? Varför är jämställdhet viktigt för idrotten? En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera den ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer. Är idrotten jämställd? Ser vi tillbaka hundra år, femtio år, tjugo år, så har mycket hänt för jämställdheten såväl i samhället som inom idrotten. Antal aktiva flickor och kvinnor har ökat, kvinnors representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis, kvinnor har stora framgångar inom många idrotter. Det sker en utveckling. Men fortfarande är det mycket kvar. Varken samhället i stort eller idrotten är jämställt. Varför är inte idrotten jämställd? Lite förenklat hänger det samman med två saker. Dels är idrotten en spegelbild av samhället och den ojämställdhet och maktförhållanden mellan kvinnor och män som är där, dels hänger det samman med idrottens historia. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste jobba dels utifrån samhällsperspektivet, dels utifrån vår egen historia. Vad gör idrotten för ökad jämställdhet? Idrotten har cirka 30 års erfarenheter av aktivt jämställdhetsarbete. Det har visat att det finns såväl hinder som stora möjligheter. Riksidrottsförbundet antog 1989 en offensiv jämställdhetsplan som innebar stora kliv första hälften av 1990-talet. Andelen kvinnor i beslutande organ ökade markant. Olika projekt för aktiva, ledare och rättvisare resurser genomfördes. Men mot slutet av 1990-talet och början på 2000-talet stagnerade arbetet. Därför antog Riksidrottsmötet 2005 en ny Idrottens jämställdhetsplan och 2011 reviderade Riksidrottsmötet jämställdhetsmålen med sikte på 2017: kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent. andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, till exempel generalsekreterare/ förbundschef, sport-/utbildnings-/utvecklingschef eller liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent. valberedningar på alla nivåer, utöver ordförande, består av lika antal kvinnor och män. andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent - inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån, - vid riksidrottsgymnasierna (RIG) - vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) - vid SF:s landslagsverksamhet.

VAD KAN IDROTTSFÖRENINGEN GÖRA? Vad kan idrottsföreningen göra? Kontakta din lokala idrottskonsulent, kontaktuppgifter hittar du på www.smalandsidrotten.se Exempel på vad ni kan göra: Jämställdhetsintegrering med hjälp av 4R metoden. Fördelas halltider, resurser, ansvar med mera lika mellan tjejer och killar? Jobba med föreningens värdegrund, vi erbjuder stöd i processarbete och policyarbete. LÄNKAR www.sisuidrottsutbildarna.se www.riksidrottsforbundet.se www.svenskidrott.se www.smalandsidrotten.se Källförteckning Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats Riksidrottsförbundets webbplats Diskrimineringsombudsmannens webbplats http://www.saralund.se/biografi/index.html RFSL:s webbplats

SMÅLANDSIDROTTEN Box 485 551 16 Jönköping telefon: 036-34 54 00 e-post: smif@smalandsidrotten.se, sisu@smalandsidrotten.se hemsida: smalandsidrotten.se facebook: smålandsidrotten twitter: @smalandsidrott instagram: @smalandsidrotten