Grenverket Södertörn redovisar 2010-3 Resultatredovisning Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare
2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn Projekt Grenverket Södertörn Pernilla Unell 08-606 89 80 pernilla.unell@haninge.se www.samordningsforbundetostrasodertorn.se/grenverketsodertorn Grenverket Södertörn ger unga som behöver samhällets stöd nya möjligheter att få jobb eller börja studera. Projektet bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje kommuner. Det medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har möjliggjorts av samordningsförbunden i de fyra kommunerna.
3 Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 2. Datainsamling och metod... 6 2.1 Deltagaredovisningen... 6 2.2 Avgränsningar... 6 2.3 De särskilda insatserna... 6 3. Antal deltagare i projektet... 7 4. Deltagarnas sysselsättning efter projektet... 9 4.1 Genomströmning av deltagare... 9 4.2 Orsaker till avslut i projektet... 9 5. Myndighetsövergripande handlingsplan... 11 6. Projektets särskilda insatser... 12 6.1 Supported Employment (SE)... 12 6.2 Orienteringskurser... 13 6.3 Anpassade yrkesutbildningar... 13 Litteraturförteckning... 15
4 Sammanfattning I den här rapporten redovisas de resultat som projektet Grenverket Södertörn uppvisat under de första tolv månaderna, d.v.s. den 1 november 2009 till och med den 31 oktober 2010. Projektet har haft 1 285 deltagare. Det är ett gott resultat då målsättningen för hela projektet är 2 000 deltagare och det återstår drygt ett och ett halvt år av projekttiden. Av dem som skrivits in har 581 varit kvinnor och 704 har varit män. Under samma period har 607 deltagare slutat i projektet. Av dessa har 52 procent gått vidare till antingen arbete eller studier. Det resultatet skiljer sig dock åt mellan män och kvinnor. Kvinnor har gått vidare till arbete eller studier i 56 procent av fallen och män i 50 procent av fallen. Såväl män som kvinnor ligger dock med god marginal över målet om 45 procent vidare till arbete eller studier som projektet har. Projektet har vidare som målsättning att 95 procent av deltagarna ska ha en myndighetsövergripande handlingsplan i samband med avslut i projektet. Vi kan dock redan konstatera att det målet kommer projektet inte att kunna uppnå. Av de deltagare som avslutats i projektet har endast 45 procent en myndighetsövergripande handlingsplan. I projektansökan avsattes drygt en femtedel av budgeten till Supported Employment (SE), som är en av projektets tre särskilda insatser. Ett särskilt nätverk har startats och två utbildningstillfällen har genomförts för SE-handledare. Alla delprojekt utom Lyra har SEhandledare som stöttar ungdomar och arbetsgivare på arbetsplatserna. Totalt har 97 ungdomar fått stöd av SE-handledare under det första projektåret. Den andra särkskilda insatsen är Orienteringskurser. Efter upphandling slöt Grenverket Södertörn avtal med Infokomp om att köpa utbildningar av dem. Under våren 2010 deltog tjugo ungdomar i den första kursen, varav sju slutförde hela kursen. Av de tjugo deltagarna var det åtta som gick vidare till studier och två till arbete. Den andra kursen startade hösten 2010 och på den kursen har det skrivits in tolv deltagare. Kursen är ännu inte slutförd Anpassade yrkesutbildningar i samarbete med Komvux är projektets tredje särskilda insats. Under våren 2010 genomfördes den första kursen Säljutbildning på Centrum Vux i Haninge. Det var femton deltagare som påbörjade kursen och tolv som slutförde den. Av dessa tolv var det elva som fick arbete i någon form efter utbildningen, de flesta på sin praktikplats. Under hösten 2010 startades två utbildningar på Centrum Vux Säljutbildning och Caféutbildning. Fjorton deltagare skrevs in på Säljutbildningen och tretton på Caféutbildningen. Kurserna är ännu inte slutförda.
5 1. Inledning Grenverket Södertörn är ett treårigt projekt som medfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Det riktar sig till ungdomar 16-24 år i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje som varken arbetar eller studerar. Ett viktigt mål med projektet är att utveckla nya metoder och myndighetssamarbeten som leder till arbete eller studier. Lyckosamma metoder ska sedan vävas in i ordinarie verksamhet och spridas till andra. Målsättningen är att skapa ökad samordning av insatserna och förebygga att ungdomar faller ur systemen. Dessutom är avsikten att skapa ett ökat utbud av insatser för de unga som har en diffus och/eller komplex problematik (Ansökan till ESF 2009-3010096). Projektet bygger på att olika myndigheter samverkar för att stödja ungdomarna: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting och kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje. Grenverket Södertörn initierades av samordningsförbunden i de fyra kommunerna. Projektägare är Samordningsförbundet Östra Södertörn, där också projektkansliet bestående av projektsamordnare och projektekonom finns. Den här rapporten speglar de huvudsakliga resultaten under det första projektåret och utgår först och främst från den deltagarredovisning som projektet skickar till Statistiska Centralbyrån.
6 2. Datainsamling och metod Den här rapporten består av en kvantitativ del som behandlar projektets resultat sett till deltagarantal och sysselsättning efter projektet. Den består också av en mer kvalitativ del som handlar om hur projektet arbetar med sina särskilda insatser och resultatet av dessa. 2.1 Deltagaredovisningen Varje månad rapporterar delprojekten sina deltagare till projektsamordnaren. De uppgifter som redovisas ligger sedan till grund för rapportering till Statistiska Centralbyrån, SCB. Samma uppgifter har också använts som grund för den här rapporten. De uppgifter som rapporteras är för var och en av deltagarna är personnummer, startdatum, slutdatum, avbrottsorsak och antal timmar i aktiviteter. Som ett komplement till den här SCB-redovisningen samlar projektet också in uppgifter om vilka av deltagarna som, i samband med avslut, har en myndighetsövergripande handlingsplan. 2.2 Avgränsningar Vissa deltagare har tagits bort inför statistikbearbetningen. För det första är det de deltagare som har skyddad identitet, tre stycken totalt i projektet under de första tolv månaderna. Då dessa är avidentifierade i deltagarredovisningen så går det inte att följa en enskild deltagare och dennes resultat och alla deltagare med skyddad identitet ser ut att vara samma deltagare. För det andra redovisas en deltagare som ingått i två delprojekt endast i det projekt där han eller hon skrivits in först. En person som skrivits in i samma delprojekt flera gånger redovisas inte heller mer än en gång. Om en person skrivits ut av olika anledningar väljs den senaste orsaken. En person som skrivits ut och sedan på nytt skrivs in utan att skrivas ut igen räknas som pågående och inte avslutad. 2.3 De särskilda insatserna Redovisningen av de särskilda insatserna är gjord efter en litteraturstudie av det material som finns i projektet om insatserna. Det handlar bl.a. om projektsamordnarens egen dokumentation, uppgifter från delprojektledarna, två projektrapporter (Unell, 2010-1 och 2010-2) och rapport från utbildningsanordnare (Wahlund-Järvi, 2010).
7 3. Antal deltagare i projektet Ett av Grenverket Södertörns övergripande projektmål är deltagarantalet. Målsättningen är att projektet ska ha 800 deltagare per år eller 2 000 deltagare under hela projektperioden. Av dessa ska hälften vara kvinnor och hälften män (Ansökan till ESF 2009-3010096). Under de första tolv månaderna har projektet haft en god inströmning av deltagare. Redan i juli 2010 hade projektet haft över 1 000 deltagare. Efter ett år har projektet skrivit in 1 285 deltagare. Eftersom en stor del av deltagarna kan förväntas vara inskrivna en längre tid i projektet är det viktigt att få in deltagare tidigt i projektet så att ändamålsenligt stöd kan planeras och genomföras. Därför är det positivt att många deltagare redan är inskrivna trots att det återstår drygt ett och ett halvt år av projektet. Av deltagarna har 581 varit kvinnor och 704 män. Det innebär 45 procent kvinnor och 55 procent män, vilket ligger inom ramen för vad som enligt en gängse definition är jämställd fördelning (40/60). Att det ändå är något fler män än kvinnor ligger också i linje med arbetslösheten i ungdomsgruppen generellt i Stockholmsområdet (K-M Sjöstrand, 2010). I projektansökan anges inte bara hur många deltagare som Grenverket Södertörn ska ha, utan också hur många som ska ingå i de fem respektive delprojekten. Målsättningen är att deltagarna ska fördelas enligt nedanstående tabell. Tabell 1. Mål för deltagarantal i delprojekten Delprojekt Antal deltagare Ungdomsteamet 1 350 Paraplyprojektet 1 150 Slussen 200 Lyra 40 Spången 220 Flera av delprojekten var något sena i starten. T.ex. så började varken Paraplyprojektet eller Spången att arbeta med deltagare förrän 2010. Ungdomsteamet och Lyra hade ett försprång vad gäller deltagare eftersom de redan innan projektet startade hade deltagare inskrivna. En bit in på 2010 tog dock inflödet fart i samtliga delprojekt. Tabell 2. Antal deltagare i delprojekten första 12 månaderna Delprojekt Antal deltagare Ungdomsteamet 1 062 Paraplyprojektet 60 Slussen 86 Lyra 32 Spången 45 1 I projektansökan angavs 200 deltagare, men på grund av att Paraplyprojektet kom igång något sent så meddelades en avvikelse till ESF där målsättningen gällande antal deltagare sänktes till 150.
8 Man kan jämföra deltagarinflödet genom att titta på antalet deltagare hittills i förhållande till det totala förväntade deltagarantalet. Man finner då att Ungdomsteamet skrivit in 79 procent av det förväntade deltagarantalet, Paraplyprojektet 40 procent, Slussen 43 procent, Lyra 80 procent och Spången 20 procent. Att ett projekt har skrivit in deltagare innebär dock inte att deltagaren fått ändamålsenliga insatser ännu. Många deltagare är inskrivna lång tid, ett år är inte ovanligt. Figur 1 Andel inskrivna i delprojekten och andel kvar att skriva in för att nå målet om deltagarantal. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ungdomsteamet Paraplyprojektet Slussen Lyra Andel inskri vna Andel kvar att skriva in Spången Totalt Könsfördelningen i de olika delprojekten skiljer sig åt. Ovan har presenterats att en majoritet av deltagarna är män, men hur ser det då ut om man bryter ned deltagarna på delprojektnivå? När man tittar på hela projektet jämnar det ut sig, men i delprojektet är skillnaderna relativt stora. Lyra har en övervägande andel kvinnor, medan Paraplyprojektet har en betydligt större andel män. Slussen, Ungdomsteamet och Spången har en mer jämn fördelning. Tabell 3. Könsfördelning bland deltagarna i delprojekten Delprojekt Andel kvinnor Andel män Ungdomsteamet 46 % 54 % Paraplyprojektet 27 % 63 % Slussen 40 % 60 % Lyra 66 % 34 % Spången 51 % 49 %
9 4. Deltagarnas sysselsättning efter projektet Det övergripande målet för projektet är att 45 % av deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Målet gäller för både män och kvinnor (Ansökan till ESF 2009-3010096). 4.1 Genomströmning av deltagare När man ser till det första årets resultat, kan vi konstatera att 607 av de 1 285 deltagarna som skrivits in har avslutats. Vi kan uttrycka det som att vi har haft en genomströmning av deltagare motsvarande 47 procent av totalt inskrivna. Av de deltagare som slutat har 280 varit kvinnor och 327 män. När det gäller genomströmningen så är det ingen större skillnad på kvinnor och män. Kvinnor har haft en genomströmning på 47 procent och män en genomströmning på 45 procent. Det är viktigt att ha ett genomflöde av deltagare i projektet så att de inte blir kvar i projektet utan kommer vidare till andra aktiviteter. Det är Ungdomsteamet som både skrivit in och avslutat avsevärt flest deltagare under det första projektåret och står för den största genomströmningen av deltagare. Tabell 4. Avslut och genomströmning av deltagare i delprojekten Delprojekt Antal avslut Genomströmning Ungdomsteamet 516 49 % Paraplyprojektet 30 50 % Slussen 34 40 % Lyra 15 47 % Spången 12 27 % Genomströmningsmåttet är relativt trubbigt, ett bättre värde får man om man tittar på deltagarnas tid från start till slut. Totalt för Grenverket Södertörn har deltagarna varit inskrivna i snitt 230 dagar. Ungdomsteamet och Lyra har haft relativt långa inskrivningstider, vilken till stor del kan förklaras av att delprojekten fanns och hade inskrivna deltagare redan innan den 1 november 2009. I nedanstående tabell redovisas endast sådana deltagare som har slutat i projektet. Tabell 5. Antal inskrivningsdagar i delprojekten Delprojekt Inskrivningsdagar i genomsnitt Ungdomsteamet 246 Paraplyprojektet 55 Slussen 125 Lyra 336 Spången 72 4.2 Orsaker till avslut i projektet Vi har konstaterat att 607 deltagare avslutats i projektet. Men av vilken anledning slutade de i projektet? Det är 232 deltagare som gått vidare till arbete och 87 som gått vidare till studier. Det motsvarar 38 respektive 14 procent. Sammantaget blir det 52 procent vilket är väl över den målsättning om 45 procent till arbete eller studier som projektet har. Det finns dock vissa
10 skillnader mellan män och kvinnor som kan vara värt att notera. Projektet har generellt sett bättre resultat för kvinnor. En större andel går vidare till såväl arbete som studier av kvinnorna jämfört med männen. Totalt sett så går 56 procent av kvinnorna vidare till arbete eller studier jämfört med 50 procent av männen. Vi klarar målsättningen för både män och kvinnor, om än med olika stor marginal. Tabell 6. Avslutsanledningar för kvinnor och män Avslutsanledning Kvinnor Män Arbete 40 % 37 % Studier 16 % 13 % Totalt arbete och studier 56 % 50 % Andra anledningar 44 % 50 % De andra anledningar som finns till avslut kan vara olika. I vissa fall handlar det om att deltagarna väljer att gå ur projektet, men vissa gånger om att projektet inte kommer i kontakt med henne eller honom. En del av de deltagarna kan ha fått jobb eller börjat studera och därför inte anser sig ha behov av projektet. Andra anledningar kan också vara att deltagaren blivit för gammal för projektet, t.ex. så skriver delprojektet Ungdomsteamet över ungdomar till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet i samband med att de blir 21 år. Det underlag som den här rapporten baseras på ger dock inte tillräckligt med information om dessa övriga avslutsanledningar för att dra några slutsatser om det här. Delprojekten har var för sig olika målsättningar när det gäller resultat av projektets insatser. Tre av delprojekten har ett eget mål för arbete eller studier efter projektet. Ungdomsteamet har en målsättning att 80 procent av deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier och Spångens och Slussens motsvarande mål är 50 procent. Lyra har också ett mål vad gäller arbete eller studier. Detta följs dock inte upp förrän ett år efter deltagaren slutat i projektet. Även om inte alla delprojekt har ett lokalt mål om arbete eller studier, så ska alla delprojekt ändå bidra till Grenverket Södertörns projektgemensamma mål. Och för att se på vilket sätt det sker, så redovisas delprojektens andel var för sig. Siffrorna ska förstås tolkas med försiktighet då det handlar om ett fåtal deltagare som inte nödvändigtvis är representativa för hela grupperna. Tabell 7. Deltagare till arbete eller studier i delprojekten Delprojekt Antal till arbete Antal till studier Andel till arbete/studier Ungdomsteamet 220 68 56 % Paraplyprojektet 6 2 27 % 2 Slussen 4 11 44 % Lyra 1 4 33 % Spången 1 2 25 % 2 Om man ser till de som fått individuellt stöd genom Paraplyprojektet så är det 8 av 16, d.v.s. 50% av deltagarna, som gått vidare till arbete eller studier. I det mått som redovisas ovan ingår även de som bara behandlats i samverkansgruppen och fått en myndighetsövergripande handlingsplan men som inte gått vidare till individuellt stöd i Paraplyprojektet.
11 5. Myndighetsövergripande handlingsplan Enligt projektansökan till ESF så ska 95 procent av deltagarna ha fått en myndighetsövergripande handlingsplan i samband med avslut i projektet (Ansökan till ESF 2009-3010096). Alla delprojektet arbetar med myndighetsövergripande handlingsplan och rapporterar i samband med att deltagare skrivs ut om en sådan finns eller inte. Dessa handlingsplaner ser dock olika ut i delprojekten och behöver göra det eftersom vissa skillnader finns i såväl målgrupp som inriktning. Projektledningen har emellertid gemensamt arbetat fram ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att en handlingsplan ska få kallas myndighetsövergripande handlingsplan i Grenverket Södertörn. Enligt dessa kriterier ska det framgå: Vem som har tagit fram handlingsplanen Vilka som har samrått inför framtagandet Vilka insatser/aktiviteter som planeras för ungdomen Vem som är ansvarig för att dessa insatser/aktiviteter blir av Hur uppföljning ska ske. Det här målet kommer Grenverket Södertörn inte att uppnå. För att uppnå målet får inte fler än 100 ungdomar gå igenom projektet utan handlingsplan. Redan efter det första året så har över 300 ungdomar skrivits ut utan att ha en handlingsplan. Hur väl delprojekten uppnår målet varierar men det kan konstateras att det endast är två av delprojekten som så här långt haft en tillräckligt hög andel med handlingsplan Paraplyprojektet och Lyra där samtliga deltagare vid avslut hade en myndighetsövergripande handlingsplan. Det här resultatet är bekymmersamt då de myndighetsövergripande handlingsplanerna beskrivs som en central del i arbetet enligt projektansökan (Ansökan till ESF 2009-3010096). Vikten handlingsplanerna var också något som projektets externa utvärderare betonade i sin första delrapport (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2010). Tabell 8. Andel deltagare med handlingsplan i delprojekten i samband med avslut. Delprojekt Andel med handlingsplan Ungdomsteamet 44 % Paraplyprojektet 100 % Lyra 100 % Slussen 49 % Spången 50 % Totalt 45 %
12 6. Projektets särskilda insatser Grenverket Södertörn arbetar med tre särskilda insatser som ska förstärka arbetet i delprojekten. Dessa insatser är: Supported Employment där en coach stöttar både deltagaren och arbetsgivaren på arbetsplatsen. Orienteringskurser där målet är att deltagaren ska få lust till fortsatta studier. Anpassade yrkesutbildningar med syfte att skapa lämpliga korta utbildningar som passar målgruppen. 6.1 Supported Employment (SE) I projektansökan avsattes drygt en femtedel av budgeten till SE. För utbildning i metoden budgeterades 300 000 kronor och nästan nio miljoner kronor budgeterades för löner till SEhandledare. Därefter har ett antal förändringar gjorts i delprojekten och i praktiken används inte lika mycket för SE. En ny budget är under beredning i skrivandets stund. Ett särskilt nätverk har bildats inom ramen för projektet för SE-handledare. Syftet med nätverket är bl.a. att fylla det behov av erfarenhetsutbyte som finns mellan SE-handledarna i projektet. I nätverket finns möjlighet att lyfta och diskutera svårigheter i arbetet och få handledning i konkreta ärenden. En särskild utvärdering gjordes av SE-nätverket våren 2010 (Unell, 2010-1). Fyra av Grenverket Södertörns delprojekt arbetar på olika sätt med SE-metoden. I Spången och Slussen har det funnits SE-handledare motsvarande två heltider, i Paraplyprojektet en på deltid och i Ungdomsteamet en på heltid. Även andra arbetsuppgifter kan ligga i SEhandledarens arbete. För att ta reda på mer om hur väl metoden fungerar i projektet och för projektets målgrupp så har Grenverket Södertörn i november 2010 tecknat ett avtal med utvärderingsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers om en riktad utvärdering som ska studera detta. Utvärderingsinsatsen kommer att ske under våren 2011. Totalt har 97 personer fått stöd av Supported Employment under de första tolv månaderna. Det antal deltagare som fått stöd av SE-handledare skiljer sig åt mellan delprojekten. Deltagarna kan ha olika sysselsättning eller anställningsformer så som t.ex. praktik, lönebidragsanställning eller trainee. Tabell 9. Antal deltagare med stöd av SE-handledare i delprojekten Delprojekt Antal deltagare med SE-stöd Ungdomsteamet 14 Paraplyprojektet 41 Slussen 26 Lyra 3 - Spången 13 Totalt 97 3 Delprojektet Lyra arbetar inte med Supported Employment-metoden.
13 6.2 Orienteringskurser Grenverket Södertörn har upphandlat kurser av utbildningsanordnaren Infokomp för fyra terminer med start våren 2010. Kursen ska bedrivas på heltid med sex schemalagda undervisningstimmar, fem dagar i veckan i tjugo veckor. Innehållet ska vara kärnämnen och andra tillvalsämnen. Det huvudsakliga syftet med kurserna är att öka ungdomars studiemotivation. Den första kursen startade i mars 2010 med tjugo deltagare. Av dessa slutförde sju hela kursen. Uppfattningarna bland deltagarna var blandade men flertalet av de deltagare som besvarade en enkät som delades ut var nöjda. Alla ansåg att personalen var bra och flertalet ansåg att deras studiemotivation hade ökat och att de fått hjälp med sin fortsatta planering. Ett bekymmer under kursen var dock relativt omfattande avhopp och hög frånvaro. Resultatet för deltagarna var blandat. Av de tjugo deltagarna var det åtta som gick vidare till studier direkt efter sommaren och två till arbete. Några av dem som gick vidare till studier började på Grenverket Södertörns yrkesutbildning i Haninge (läs mer om den nedan). En särskild utvärdering gjordes av första terminens Orienteringskurs (Unell, 2010-2). Tabell 10. Sysselsättning för deltagare efter Orienteringskursen Sysselsättning Antal deltagare Studier 8 Arbete 2 Annat/Inget/Okänt 10 Den andra kursen påbörjades i september 2010 och den kursen har skrivit in tolv deltagare. Inför kursstart gjordes ett antal förändringar för att förbättra kursen utifrån de erfarenheter som gjordes under våren. Dessa förändringar bestod bl.a. i förstärkt fokus på kärnämnesstudier, möjlighet att prova på kursen i två veckor innan beslut fattas om deltagande, kontinuerliga avstämningar mellan utbildningsanordnaren och projektet och mellan deltagarna och delprojekten. Även under höstens kurs har det funnits bekymmer med hög frånvaro. Då det i skrivandets stund återstår några veckor av kursen är det ännu för tidigt att uttala sig om resultatet av denna. 6.3 Anpassade yrkesutbildningar Grenverket Södertörn prövar i projektet att arbeta med särskilda anpassade yrkesutbildningar. Tanken är att se om det går att skräddarsy korta yrkesinriktade utbildningar som passar målgruppen och som kan leda till arbete. Under våren 2010 startades ett samarbete med Centrum Vux (den kommunala vuxenutbildningen i Haninge). Det här samarbetet går ut på att Centrum Vux utifrån projektets önskemål tar fram en kort anpassad yrkesutbildning som sedan projektet köper till självkostnadspris. Centrum Vux har sedan i sin tur valt att samarbeta med en utbildningsanordnare som de handlat upp kunskapsföretaget Elvira. Den första kurs som startades var en säljutbildning som syftade till att göra deltagarna rustade för ett arbete som säljare inom detaljhandeln. Kursen var 15 veckor lång och innehöll ungefär lika delar arbete som praktik. Kursen pågick under perioden 6 april till och med 16 juli.
14 Utbildningsanordnaren har lämnat en slutrapport från utbildningen och av den kan man bl.a. utläsa följande resultat. Det var 15 deltagare som startade utbildningen och av dessa slutförde 12 den. Resultatet var mycket bra. I stort sett alla fick arbete efter utbildningen, de flesta på sin praktikplats (Wahlund Järvi, 2010). Tabell 11 Sysselsättning för deltagare efter Säljutbildning våren 2010 Sysselsättning Antal deltagare Arbete på praktikplatsen 9 Annat arbete 2 Utan arbete 1 Under hösten 2010 startades ytterligare två yrkesutbildningar i Haninge enligt samma modell. Den här gången var det fråga om en Säljutbildning och en Caféutbildning. Till de här kurserna anmäldes deltagare inte bara från Ungdomsteamet utan också från delprojektet Slussen. Projektet hade också möjlighet att erbjuda platser till Samordningsförbundet Östra Södertörns ungdomsinsatser Ung i Nynäs och Ung i Tyresö. Det var 14 deltagare som skrevs in på Säljutbildningen och 13 på Caféutbildningen. Då kurserna i skrivandets stund fortfarande pågår är det inte möjligt att redovisa resultat av dessa ännu.
15 Litteraturförteckning Ansökan till Europeiska socialfonden för projektet Grenverket Södertörn, dnr. 2009-3010096. Extra utlysning 2009 Genomförande programområde 2, 2009-5010011. Sjöstrand, KM 2010, Arbetslösheten bland ungdomar i sex Stockholmskommuner (Rapport beställd av Samordningsförbundet Östra Södertörn. Unell, Pernilla 2010-1. Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010, Grenverket Södertörn redovisar 2010-1. Unell, Pernilla 2010-2. Orienteringskurs. Ett bra sätt att öka ungdomars lust att studera?, Grenverket Södertörn redovisar 2010-2. Wahlund Järvi, Carina 2010. Rapport Grenverket Butiksutbildning för ungdomar, Utbildningsföretaget Elvira. Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2010, Utvärdering av Grenverket Södertörn Delrapport 1, Samordningsförbundet Östra Södertörn.
16 Grenverket Södertörn redovisar I serien Grenverket Södertörn redovisar har följande skrifter publicerats: 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010. 2010-2 Orienteringskurs. Ett bra sätt att öka ungdomars lust att studera? 2010-3 Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010.