LTH Studentmiljöer 10.06.08



Relevanta dokument
Stadsbiblioteket i Ängelholm. Desirable, democratic architecture that empowers people

KV 1 HÖGSKOLA. Bygherre: Akademiska Hus Arkitekt: BSK Arkitekter AB. Godkänt dokument -, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Lux Lunds Universitet

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014

KV 3 OCH 10 HÖGSKOLA. Bygherre: Akademiska Hus Arkitekt: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB

Ulls hus Campus Ultuna

sida. Torget kan även med fördel kopplas till grannfastighetens befintliga restaurang.

Lunds Universitet. Health Science Centre

FÖRSTUDIE AUGUSTI 2014 UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S

FORNUDDENS SKOLA

Visioner och möjligheter

En attraktiv kunskapsmiljö. Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Stora Maräng Stora Maräng

A-plan arkitektkontor AB - Arkivgatan 16, Lund - tel: 046 / fax: 046 / ark.kont@a-plan.se -

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

KV RYSSLAND ÖSTRA 1 SKISS GA SKOLAN IN / UT TRANSPORTER KÖK FRAMTIDA STUDENTHEM PARKERING MILJÖHUS HISS PARKERING FURUTORPSPARKEN

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Yttrande över förslag till utformning av vård- och omsgorgsboende vid Träkvista torg Dnr SN17/

Palm Village, Strömstad

PM Akustik - Bagartorp

Tvättstugor och källargångar

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Program till Vision Luleå 2050

A-plan arkitektkontor AB - Arkivgatan 16, Lund - tel: 046 / fax: 046 / ark.kont@a-plan.se -

ABESSINIENSKOLAN DANIEL JERNLIF EXAMENSARBETE KTH ARKITEKTURSKOLAN VÅREN 2012 STUDIO AVANCERAD GESTALTNING HANDLEDARE JOHAN CELSING & ROGER SPETZ

Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB (Higab)

FÖRSTUDIE_ BULLERHANTERING

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning


Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun

the ripple projektet gjordes i grupper om tre med två arkitekturoch teknikstudenter och en student från första året på akustikmasterprogrammet.

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m

Studieresa i Danmark inför Forum Medicum

HÖGSKOLAN DALARNAS BIBLIOTEK ETT ÖPPET HUS FÖR STUDIER, UPPLEVELSER OCH KUNSKAPSUTBYTE

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2

KANDIDATARBETE i arkitektur

projektidé OM PROJEKTET PLATSER I SKOGEN Areor Hyresrätter 3986 kvm ljus BTA Bostadsrätter 3965 kvm ljus BTA

Slakhusets Lärocenter The Slaughterhouse Learningcenter. Fanny Frykberg Wallin. Carolina Nilsson Wikström, Andreas Helgesson Gonzaga.

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Studiebesök på Campus Roskilde

Projekt Campusutvecklingsplan. - Status vecka 20/21

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

A-plan arkitektkontor AB - Arkivgatan 16, Lund - tel: 046 / fax: 046 /

Kv. Riksdagen i Värpinge. lkf.se/riksdagen

Västfastigheter. mail. lunch. entré. team-arbete. Fika. paus fly. möten. idéer. projektarbete vilorum prata i telefon. växter.

Carl Liljeblad. Ett Vandrarhem i betong Examensarbete A Hostel of Concrete Degree Project

STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

Bonusboende För ett enklare liv

efem arkitektkontor ab

plan 100 A3: SKALA 1:200

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

intimiteten är förtolkat i ett arkitektoniskt uttryck. Huset framstår som en klar och lättavläslig komposition

Palais de la Cambre. Stilfullt i. sommardrink. svenska lanthus. chicago lockar. husbåten kr N inspirerande läsning

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Sammanställning från workshop

DITT NYA HEM I EKÄNGEN

KVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS PROJEKTGRUPP 15

Projektet Forum Medicum VISIONSDAG 8/5 2013

NORRKÖPINGSANSTALTEN PARALLELLT UPPDRAG mars 2007 white

VILLA SADELTAK AREA: 160m² SOVRUM: 4

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Bo enplan Skala 1:100

INFÖR NY CAMPUSPLAN FÖR HKR

Beskrivning. Fem dagar senare kund vi leverera den första skissen baserad på utvecklingsarbetet från de tidigare villaprojekten.

Bullersituationen i Göteborg

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

Partille beräkning av väg- och tågbuller för nyplanerade bostadshus

Design your story. microsoft. jobbet är i huvudsak något man gör, inte en plats man går till.

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014

DITT NYA HEM I EKÄNGEN

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen

ENA- projekt År 2, Fria Emilia HUSET

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD

ABAKO startades Kontor i Göteborg i Henriksbergshuset Ca 30 medarbetare driver företaget kollektivt. Stadsbyggnad, Husbyggnad, Inredning,

UMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa

Enkätundersökning bland studenter om uppfattningen kring studieplatser

Tiunda Park.

ANTAGANDEHANDLING

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kors vad det vimlar av segel idag...

Hur bygger vi en ny stad?

vårdplatser 1329 vårdplaneringar 2013 Medelålder ca 85 år

Kvarteret Tegelpråmen, Kungsholmen. Arkitekt Tomas Åsberg, ÅWL. Foto Åke E:son Lindman. SKBs motto: Praktiskt och Vackert

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

Kung Karls skola, Kungsör King Karl's school, Kungsör. Elin Friberg. Pelle Backman, Jennifer Mack. Supervisor. Examiner

Pubika & halvprivata stråk och platser

Hotell Mariefred Examensarbete Hotel Mariefred Degree Project. Jim Hederus. Martin Öhman / Konrad Krupinski. Supervisor. Examiner

ÄXTHUSET. Östra K illebäcken EN SALUHALL I ÖSTRA KVILLEBÄCKEN IDÈ BYGGNADEN VY FRÅN VÅGMÄSTAREPLATSENS BRO MOT SALUHALLEN OCH TORGET.

Transkript:

LTH Studentmiljöer 10.06.08 Tema: Rum och landskap för möten. Strategiskiss gjord av Jais-Nielsen White Arkitekter på uppdrag av LU-byggnad. Uppdrag Vår uppgift har varit att beskriva ett förhållningssätt till hur LTH-området kan utvecklas så att konkurrenskraftiga studentmiljöer skapas. Vi redovisar våra slutsatser i två analysbilder över området samt i en fallstudie på E-huset. Inledning Miljöerna på LTH (inomhus och utomhus) upplevs idag ej leva upp till de krav som studenterna förväntar sig (se lärande miljöprojekt SLTH 2009/2010). Det är av yttersta vikt för lärosätets konkurrenskraft att studentmiljöerna är moderna och stimulerande. Här skall förutom välfungerande undervisningslokaler fi nnas inspirerande uppehållsmiljöer med plats för möten (se och synas), studieplatser i tillräcklig mängd, caféer och studentkök. Det är i dessa sammanhang som den minnesvärda vardagen skapas som sedan formar studenternas uppfattning om LTH. Byggnaderna I A-huset, V-huset och Matteannexet planeras förändringar med syfte att bla uppgradera studerandemiljöerna.vi föreslår att övriga byggnader också skall genomgå en sådan uppgradering för att inomhusmiljöerna skall åtgärdas. Utomhusmiljön En väsentlig del av en välfungerande studentmiljö är kontakten mellan ute och inne. Här fi nns intressanta situationer att utnyttja för att skapa mötesplatser. De nya visionerna om ett kunskapsstråk från centrala Lund ut till ESS är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet med LTH s utemiljöer. Vi föreslår att en utredning startar som analyserar hur de befi ntliga värdena i parkanläggningen kan tillvaratas, samtidigt som nya idéer om dess användande samt kunskapsstråkets inverkan skall sammanvägas. Vi menar att utemiljön ej skall lösas hus för hus utan är en större fråga som måste samordnas och få en stark helhetslösning som är av största vikt för intrycket av LTH. Bilaga Utredningsskiss V-huset 1(8)

LTH Studentmiljöer kunskapsstråket kunskapsstråket fungerande studiemiljö ej fungerande studiemiljö fungerande utemiljö fungerande studiemiljö fungerande utemiljö 2010.06.08 Campus LTH, nuläge Studiemiljöer-felaktigt orienterande i byggnaderna. Få fungerande studiemiljöer med inbjudande entréhallar. Finns ej något sammanhållet helhetsgrepp för utemiljöerna. Fattas naturliga mötesplatser. Centrala delar av Campus domineras av en oformlig trafi kapparat. Varje projekt har löst sina problem utan en gemensam helhetssyn. Cykelfrågan är bitvis kaotisk. Finns ingen självklar samlande plats. Är på gång vid kårhuset och studiecenter, men skulle behövas utvecklas. Campus LTH, vision Jobba med tydliga målbilder för hur studentmiljöer skall fungera: Möten, inspirerande miljöer, samla rörelser och verksamheter så att möten uppstår. Medvetet utformade rörelsemönster. Utveckla relationen ute-inne. Här fi nns nyckeln till att förbättra LTH s student miljöer. Förplatsen viktig. Möjlighet till att stanna upp vid en bänk i soligt läge av största vikt. Placera studiemiljöer i nära kontakt med entréhall och/eller med direktkontakt ut. Ta tillvara soliga lägen. Samordna planering med idé om kunskapsstråket 2(8)

Fallstudie E-huset Generellt angreppssätt Utredningen skall ses som en principiell angreppsmetodik för att visa på hur LTH-husens kvaliteter avseende funktion, rörelser och ljus bäst kan utnyttjas. Det fi nns detaljer som måste studeras och diskuteras med verksamma i huset. Det närmar sig 50 år sedan husen byggdes och genom tiderna har många ombyggnader och tillägg gjorts vilket har lösts specifi kt för de berörda institutionerna. Detta gör det nödvändigt att nu ta ett helhetsgrepp som blir riktlinje för framtida ombyggnader, allt för att tillföra de som är verksamma i husen en bra läromiljö och också för att svara upp mot studenternas krav på en modern universitetsmiljö så långt det är möjligt i hus från 1960-talet. Utredningen har tagit sin utgångspunkt i rapporterna Hur mår Teknologen och Teknologernas utredning i Lund. plan 2 plan 3 plan 4 plan 5 LTH Studentmiljöer Vi har valt att göra en visionsskiss av hur E-huset skulle kunna förändras och tillåtit oss att föreslå stora ändringar. Tanken är att vi på detta sätt kan visa en tydlig förbättring av studiemiljöerna. Struktur Vår erfarenhet är att placeringen av studiemiljöerna är mycket viktig för hur bra resultatet blir. Läsplatser, caféer och uppehållsytor skall samlas och ligga nära entrén samt vid de stråk där många rör sig. Målpunkter som lärosalar och föreläsningssalar skall helst ligga i nära anslutning. Byggnaderna på LTH är från starten utformade med studentmiljöer i tre plan mot grönskan och ljuset i väster. Här fi nns de inspirerande utblickarna mot parken, människorna och ljuset. Denna princip är väsentlig, då husen är stora, lite mörka och ganska karga. Idag är studiemiljöerna utspridda i olika delar av huset och dessutom utnyttjas entréhall och foajé i norr dåligt. Biblioteket som ej används av studenterna, upptar en central och viktig plats. entréhall plan 1 entréhall cyklar plan 0 nuläge lärosalar studiemiljöer/läsplatser Förslag Avsikten med förändringarna är att åstadkomma attraktiva studentmiljöer med gott om studieplatser och uppehållsytor. Dessa har vi placerat i och omkring den centrala entréhallen samt vid den norra foajén. För att få tillräckligt med aktivitet i anslutning till entréhallen föreslår vi att biblioteket fl yttas och lokalen görs om till studieplatser. Vi menar att detta är strategiskt viktigt för att uppnå en intensiv och stimulerande studentmiljö. Vi föreslår också att lärosalar samlas i den västra delen av byggnaden och att plan två och tre ovan entréhallen åter görs om till lärosalar eller annan funktion för studenterna. plan 2 bibliotek plan 3 plan 4 plan 5 Byggnadens idé - husen är tänkta med ljusbehovet tillgodosett via den stora utåtvända verandan - fattas: studiesociala miljöer och mötesplatser - studiemiljöer skall ligga i framkant ut mot de nya stråken plan 0 längdsektion skala 1:400 studiemiljö vision studieplatser lärosalar effektiv programyta, tegel, stängt, inåtvänt mot gårdar studiemiljöer/läsplatser ljus, utsikt, utåtvänt, VERANDA plan 1 fi n utemiljö 3(8)

Huvudentrén Huvudentrén vänder sig ut mot gång och cykelstråk i anslutning mot studiecentrum. Vi föreslår att platsen vidgas något, cykelparkeringarna förläggs vid sidan (jfr V-huset) samt att mötesplatser med bänkar och sittplatser ordnas längs den soliga sidan. Här kan man stanna upp en stund eller äta sin lunch. LTH Studentmiljöer Centrala entréhallen Idag upplevs denna som mörk och oanvänd. Vi föreslår att den aktiveras genom en medveten möblering med olika funktioner. Norra hörnet görs om till en miniarena som kan utnyttjas till läsplatser eller för en mindre sammankomst. Utanför föreläsningssalarna tänker vi oss höga ståbord medan det i den centrala delen mellan vindfången skall vara lägre möblering med puffar och bekvämare stolar. I den södra delen föreslår vi att ett studentkök med microugnar ordnas med bord ute i entréhallen. Här fi nns också möjlighet att äta ute på en ny uteplats mot sydväst. Den strama befi ntliga arkitekturen med sin långa tegelvägg skulle behöva lättas upp med något samtida påfund. Kanske glaskonst eller helt enkelt en fantastisk målning (världens längsta!). Detta tål att tänka på (glasskivor att skriva på? Projicera saker på väggen från u-tak?). Läsesal (fd biblioteket) Det nya klustret med studieplatser ligger strategiskt med direktkontakt med entréhallen. Vi har delat upp den i tre delar varav en är tyst. Vi föreslår också att två nya öppningar tas upp i den norra och södra väggen för att öka synligheten samt få ett bra fl öde. Korridoren är omgjord till läsnischer med glasade väggar. Flexrum I dessa rum har man haft problem med att en student ockuperar hela rummet. Vi föreslår lösa bord (65x130) som kan möbleras längs väggar eller tillsammans (eventuellt skärmar omkring bord). Rummen öppnas mot korridoren. Färgsättning mm studeras. Grupprum I de östvästliga korridorerna från entréhallen föreslår vi att grupprum ordnas samt att så stor öppenhet som är möjlig åstadkommer mot korridoren (glasdörrar, glaspartier). Det är viktigt att man synliggör verksamheten för att skapa en känsla av liv och aktivitet. Detta tar bort korridorkänslan. rörelser Norra fojaén Detta är ett vackert rum med sin veranda mot gården. Vi föreslår en möblering med bekväma soffor i öster, mitten och väster samt ståbord och läsplatser. Verandan föreslår vi kompletterat med ett nytt tak som skärmar av sol samt förbättrar akustiken. På verandan tänker vi oss läsplatser vid bord samt enskilda lyxiga snurrfåtöljer vid glaset. Gårdarna I den nya studiemiljön på plan ett blir gårdarna ett viktigt inslag. Dessa bör utvecklas till gröna lungor som kan fungera som smitväg vid lämpligt väder. Här fi nns också möjlighet för utestudier. tvärsektion skala 1:400 längdsektion skala 1:400 2010.06.08 grillplats boulebanor 4(8)

LTH Studentmiljöer entréplan skala 1:400 2010.06.08 5(8)

LTH Studentmiljöer plan 2 skala 1:400 plan 3 skala 1:400 2010.06.08 6(8)

LTH Studentmiljöer 2010.06.08 axonometri 7(8)

LTH Studentmiljöer entréhallen norra foajén 2010.06.08 8(8)

Bilaga Utredningsskiss V-huset