HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2014

HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN... 4 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND... 4 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män... 4 2. 2. Folkmängd per by... 5 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN... 6 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen... 6 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen... 7 3. 3. Skatteinkomster... 8 3. 4. Landskapsandelar... 10 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet... 11 4. KOMMUNENS PERSONAL... 11 4. 1. Friskvårdsaktiviteter... 13 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS... 14 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut... 14 5. 2. Uppnående av målen... 14 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen... 14 5. 4. Avtalsverksamhet... 16 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad... 16 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND... 16 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT... 17 RESULTATRÄKNING... 19 BALANSRÄKNING... 20 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL... 22 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN... 23 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2014... 24 DRIFTSEKONOMIDEL... 30 BUDGETENS BINDANDE NIVÅ... 30 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 30 C10 REVISORERNA... 31 C11 KOMMUNSTYRELSEN... 32 C20 SOCIALNÄMNDEN... 35 C30 SKOLNÄMNDEN... 47 C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 53 C50 FRITIDSNÄMNDEN... 55 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 57 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN... 65 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 69 C89 FINANSIERINGSDEL... 70 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 71 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR 2014... 78 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 94

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi kan inleda den här översikten på samma sätt som under senaste år. Ekonomiska utvecklingen i våra närområden var under senaste år svag och utvecklingen under innevarande år blir också svag. Men nästa år blir det bättre! Någon gång måste den här spådomen slå in om vi kör den tillräckligt många gånger. För att få fart på ekonomin har Europeiska centralbanken startat ett massivt program för att stödköpa statsobligationer. Det här har fört med sig att börserna börjat stiga samtidigt som euron försvagas. För exportindustrin är svagare euro positiv då det förbättrar möjligheterna att konkurera. Krisen i Ukraina pågår fortfarande och man kan känna att klimatet mellan Ryssland och västvärlden allt mera påminner om tiderna under kalla kriget. För Finland är krisen besvärlig då handeln med Ryssland tappar betydelse samtidigt som relationerna riskerar att försämras mellan länderna. Förenta staterna och Storbritannien har visat positiva tecken i sin ekonomi. På Åland finns bra tecken inom en del av företagen. Efter många svåra år ser det ljusare ut för Ålandsbanken vad gäller förmågan att göra resultat. Däremot har fraktsjöfarten en synnerligen dålig utveckling och antalet åländska fartyg minskar. Lundqvist rederierna utgör här ett undantag genom de nybyggen som företaget satsat på under lågkonjunkturen. Inom den offentliga sektorn på Åland tenderar de ekonomiska marginalerna bli allt mer spända. Landskapet har en utmaning i att finansiera de växande verksamheterna. Marginalerna krymper också för kommunerna då nya kostnader uppkommer i ökande takt särskilt inom omsorgerna. Landskapsregeringen har arbetat med projektet kommunernas socialtjänst och ett lagförslag har tagits fram. Det här lagförslaget föreslår att kommunerna bildar ett kommunalförbund som får i uppdrag att ordna all socialservice förutom barnomsorg och äldreomsorg. Förslaget ser ut att väcka kritik från flertalet kommuner. Huruvida lagförslaget kommer att godkännas av lagtinget är ännu oklart. Hammarlands kommuns bokslut för år 2014 visar ett överskott om 0,2 M. Vad gäller siffrorna är resultatet i det närmaste idealiskt. Ett litet överskott och en kassaström som håller likviditeten nästan oförändrad. Bokslutet innehåller poster av engångsnatur som t.ex. intäkter från anslutningsavgifter vilka blev 35 T över budget, försäljningsintäkter från avverkning av skog 45 T samt försäljningsvinster från tomtförsäljning 38 T. Dessutom redovisades skatteinkomster till 312 T över det budgeterade. En del av de här skatteintäkterna kan senare visa sig vara en del av de rytmstörningar som uppkommer mellan redovisade skatter och debiterade skatter. Dessutom bidrog den milda vintern till att kommunen sparade rätt mycket då uppvärmnings- och snöröjningskostnaderna blev låga. 1

En viktig del i kommunens strategi för framtiden utgörs av tomtförsäljning på Öra strand. Fram tills nu har tre radhustomter sålts. Dessutom är en egnahemstomt reserverad och försäljningsbeslut har fattats i kommunstyrelsen angående en egnahemstomt. Öra strand är viktig för Hammarlands kommun och det är lätt att vara positiv till att utvecklingen på området går i rätt riktning. Ännu syns inte satsningarna på Öra strand i kommunens invånarantal. Under år 2014 sjönk invånarantalet från 1 540 till 1 532 invånare. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om 7 389 T understeg de budgeterade med 230 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 939 T översteg de budgeterade med 95 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Hemtjänst 31 T, Annan service för åldringar och handikappade 43 T, Specialomsorgen 36 T, Övrig socialvård 94 T, Grundutbildning år 1-6 23 T, Medborgarinstitutet 2 T, Parker och allmänna områden 12 T samt Vatten- och avloppsverket 17 T. Nettoinvesteringarna blev under år 2014 612 T. Kommunens skulder är vid årets utgång 73 T. Den kassa som kommunen har ger lite tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. I februari 2015 var 576 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 591 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 4,2 % vilket är i stort sett samma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari 2015 4,5 %. Motsvarande siffra för 2014 var 4,2 %. Kommunens personal var vid utgången av år 2014 83 personer vilket betyder en ökning med 2 personer från år 2013. Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 69,8 vilket betyder att antalet minskat med 0,4 under året. Då år 2015 utgör det sista året av innevarande mandatperiod vill jag önska att vi kan få ett bra slut på arbetsperioden. Jag hoppas att samarbetet mellan kommunens förtroendeorgan skall fungera bra under det sista året. Till personalen vill jag rikta ett uppriktigt och stort tack för allt det goda och viktiga arbete som gjorts för invånarnas bästa under året! Kurt Carlsson kommundirektör 2

1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet som hölls hösten 2011 innebar en liten förskjutning av fullmäktigeplatserna. Centern utökade med en fullmäktigeplats och har under innevarande mandatperiod 2012-2015 9 platser. Liberalerna utökade också med en plats och har 4 platser. Socialdemokraterna förlorade två platser och har nu 1 plats. De Obundna höll sitt enda mandat. Kommunfullmäktige sammanträdde fyra gånger år 2014 och behandlade 61 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Stig A. Mattsson, Frebbenby Josefin Cleve Andersson, Mörby Kommunfullmäktigeledamöter Tomas Blomberg, Skarpnåtö Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Catherine Frisk Grönberg, Näfsby t.o.m. 24.1.2014 Henrik Lagerberg, Prestgården, fr.o.m. 25.1.2014 Gunnar Gustafsson, Hellesby Britta Bergman, Sålis Kerstin Idman, Prestgården Anders T. Karlsson, Bredbolstad Anne-Maj Mattsson, Djekenböle Gunni Mattsson, Postad Tommy Saarinen, Mörby Thord Sjöblom, Frebbenby Michael von Beetzen, Mörby C Lib Lib C C Soc Soc Lib C C C C C Lib Ob C 3

1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 17 gånger och behandlade 310 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Vice ordförande Håkan Jansson, Strömma Kommunstyrelseledamöter Camilla Karlsson, Kattby Eija Lagerberg, Lillbolstad Leif Salmén, Prestgåden Sofie Roxbäck, Frebbenby Stefan Öström, Bredbolstad C Lib C C C Ob C 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd 1.1. 1971 1980 1990 2000 2010 2013 2014 Kvinnor 533 561 599 674 723 747 753 Män 530 615 614 674 740 775 787 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 1 540 4

2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2013 2014 Prästgården 43 174 177 207 208 237 255 Frebbenby 104 136 141 141 188 195 191 Torp 150 151 150 176 165 175 168 Kattby 63 93 92 92 114 115 117 Mörby 80 79 83 109 111 110 117 Bovik 53 50 51 52 81 82 81 Postad 87 70 67 63 69 76 73 Näfsby 79 86 85 92 81 73 71 Bredbolstad 47 46 45 67 62 68 69 Boda 67 49 54 53 64 61 66 Lillbolstad 42 30 42 44 50 54 55 Hellesby 31 31 41 54 50 53 54 Sålis 54 44 42 51 46 51 50 Djäkenböle 40 40 42 41 45 38 39 Strömma 46 25 25 30 37 36 33 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 24 24 Övriga 0 4 11 1 17 17 20 Vestmyra 15 13 12 9 13 18 16 Drygsböle 7 10 14 14 9 12 13 Byttböle 16 8 6 11 11 10 12 Kråkböle 13 7 4 4 7 8 7 Öra 6 8 6 7 6 6 6 Äppelö 4 2 1 4 4 3 3 Borgö 2 0 0 0 0 0 0 Torsholma 4 3 2 2 0 0 0 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 1 540 5

3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen i världen har varit tudelad. I Förenta staterna och Storbritannien är tillväxtutsikterna goda och tillväxten förutspås ligga på ca 3 %. I Kina kommer tillväxten att avta under prognosperioden beräknas vara under 7 % under år 2016. Euroområdets tillväxt bedöms vara endast ca 1 % under år 2014 och år 2015 beräknas bli endast en aning bättre. Tysklands tillväxt beräknas avta till ca 1,5 %. Sveriges tillväxt är snabbare än Euroområdets. Rysslands ekonomi växer inte alls som en följd av det oroliga läget i Ukraina. Energipriserna beräknas sjunka under kommande år vilket försvårar för den ryska ekonomin. Finlands nationalekonomi är i ett synnerligen svårt läge enligt finansministeriets ekonomiska översikt våren 2015. Under år 2014 krympte ekonomin med 0,1 % och någon snabb förändring till något betydligt bättre kan inte skönjas. År 2014 beräknas BNP öka med 0,5 % och under år 2016 med 1,4 %. De gränsvärden inom stabilitets och tillväxtpakten som Finland ställt sig bakom angående maximalt underskott för offentliga samfund om 3 % samt maximal skuldsättningsgrad om 60 % ser nu ut att överskridas. Oljepriset är ungefär 59,8 $/fat (vecka 9). Under motsvarande tid år 2014 var oljepriset 109,7 $/fat. Ålands landskapsregerings bokslut 2012-2013 (M ) Förklaring 2013 2012 Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar -4-9 5-57,2 % Avräkningsbelopp 209 204 5 2,5 % Skattegottgörelse 10 17-8 -43,9 % Lotteriskatt 10 9 2 19,2 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 50 69-19 -27,6 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 62 50 12 23,2 % Landskapsregeringens bokslut mellan åren 2012 och 2013 antyder en svag förbättring då resultat förbättrats med 5 M. Avräkningsbeloppet har förbättrats med 5 M eller 2,5 %. Däremot har inkomsterna från skattegottgörelsen minskat med 8 M. Under år 2013 förbättrades landskapets kassa med 12 M. ÅSUB skriver i rapporten konjunkturläget våren 2015 att det från näringslivet hörs försiktigt positiva signaler. Trots det beräknas att den sammantagna åländska ekonomin inte ännu kan ta sig ur den långvariga tillväxtsvackan. I det åländska näringslivet visar de stora bolagen Viking Line och Ålandsbanken tecken på förbättrade resultat. Viking Line har förbättrat sitt resultat rätt långt tack vare de sjunkande bränslepriserna. Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år 2013 1,3 % och den beräknas bli ca 0,8 % 2014. 6

3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2014 visar ett positivt resultat om 226 598,75. I jämförelse med verksamhetsår 2013 innebär det en resultatförbättring med 592 713,55. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2013 till 2014 med 123 189,14 (1,7 %). Personalkostnaderna ökade med 101 127,52 (3,2 %). Kostnaderna för köp av tjänster minskade med 13 814,05 (0,5 %). Skatteinkomsterna visade under år 2014 en ovanligt stor ökning med 486 499,35 (12,5 %). En stor del av ökningen kan förklaras med att inkomstskattesatsen höjdes från 16,50 % till 17,25 %. Landskapsandelarna ökade med 151 828,53 (6,0 %). Verksamhetsintäkterna har ökat med 121 969,99 (14,9 %). Som sammanfattning kan resultatförbättringen med 593 T beskrivas enligt följande: Skatteinkomsterna ökade 486 T Landskapsandelarna ökade med 152 T (6,0 %) Verksamhetsintäkterna ökade med 122 T (14,9 %) Personalkostnaderna ökade med 101 T (3,2 %) Köp av tjänster minskade med 14 T (0,5 %) Understöd ökade med 37 T (7,9 %) Avskrivningarna ökade med 42 T (11,6 %) Övrigt 1 T 41 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem, Gullåsen och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra snabbt. Tabellen visar att De gamlas hem ökat med 19 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 45 T. Ålands omsorgsförbund har ökat med 50 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2013 och 2004 1.000 Förklaring Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2004 Ökning 04-12 Ökning % K.f. De gamlas hem 617 598 203 414 204% Gullåsen 0 0 88-88 -100% Ålands omsorgsförbund k.f. 410 359 200 210 105% Stiftelsen hemmet 0 0 35-35 -100% Södra Ålands högstadiedistrikt k.f. 1 023 1 068 586 437 74% Övriga kundtjänster 224 225 118 105 89% Köpservice till kommunens verksamhet 764 801 479 285 60% TOTALT 3 037 3 051 1 709 1 328 78% Totalt blev köptjänsterna 38 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år 2014. Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2014 med 29 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 102 T och vid slutet av året 73 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 47. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast + 13 T. 7

3. 3. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna 4 385 T eller 55 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2013 års beskattning på hela Åland var 17 809 /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var 15 081 /invånare (12: te plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om 19 941 /invånare. För Jomala är motsvarande siffra 18 052 /invånare. Inkomstskattesatsen var under år 2014 17,25 %. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med 462 T eller 12,5 %. Till den stora ökningen kan ha bidragit att kommunen med anledning av förhöjning av skatteprocent och ökat invånarantal fått en för stor andel av de redovisade skatteinkomsterna. Det här innebär troligtvis att skatteinkomsterna blir sämre under år 2015 då förhållandet korrigeras i slutet av året. Fastighetsskatten avkastade 84 T. Samfundsskatten ökade med 22 T. Under år 2014 blev inkomsten från samfundsskatten 75 T. Den åländska källskatten avkastade 35 T. Tabell över skatteinkomsterna 2013-2014 2014 2013 Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt 4 190 768 3 728 278 462 490 12,4% Fastighetsskatt 84 403 80 764 3 638 4,5% Andel av samfundsskatt 75 207 53 265 21 942 41,2% Åländsk källskatt 34 873 36 444-1 571-4,3% TOTALT 4 385 250 3 898 751 486 499 12,5% Totalt ökade skatteintäkterna med 486 T eller 12,5 %. Skatteinkomsterna blev 7,7 % bättre än det som uppskattades i budgeten. Kommunalskatten blev 6,7 % högre än budgeterat och samfundsskatten 67,1 % högre än budgeterat. 8

Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig Tilläggs- och Budget inkl. Bokslut 2014 Avvikelse budget 2014 omfördelningsbudget tilläggsbudget 2014 2014 Kommunalskatt 3 926 613 0 3 926 613 4 190 768 264 155 Fastighetsskatt 77 000 0 77 000 84 403 7 403 Andel av samfundsskatt 45 000 0 45 000 75 207 30 207 Åländsk källskatt 25 000 0 25 000 34 873 9 873 TOTALT 4 073 613 0 4 073 613 4 385 250 311 637 Enligt debiterade skatter för skatteår 2013 har antalet förvärvsören ökat med 6,1 % från skatteår 2012. Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Skatteår 2013 16,50 % 23 224 891 6,1% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den här andelen av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år 2013 1,4 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 70,3 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår 2001 142 742 3 749 12,9% Skatteår 2002 33 798-108 944-76,3% Skatteår 2003 32 233-1 565-4,6% Skatteår 2004 32 233 0 0,0% Skatteår 2005 43 028 10 795 33,5% Skatteår 2006 65 747 22 719 52,8% Skatteår 2007 77 274 11 527 17,5% Skatteår 2008 32 151-45 123-58,4% Skatteår 2009 61 259 29 108 90,5% Skatteår 2010 59 737-1 522-2,5% Skatteår 2011 99 654 39 917 66,8% Skatteår 2012 93 633-6 021-6,0% Skatteår 2013 79 555-14 078-15,0% 9

3. 4. Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har sju verksamhetsår genomförts med det nya landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2014 utgör landskapsandelen 33 % av intäkterna. År 2013 flyttades Hammarlands kommun från bosättningsstrukturgrupp 2 till 3. Med anledning av det här minskade landskasandelarna kraftigt från år 2012-2013 med 675 T. Landskapsandelen för socialvården ökade med 93 T (6,7 %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom ökade med 23 T (2,5 %). Även skattekompletteringen ökade med 29 T (10,3 %). Den negativa ingrediensen i landskapsandelssystemet med avdrag med anledning av Gullåsenreformen kvarstår med en sänkning av landskapsandelarna med 215 T. Under år 2014 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT 2013-2014 Förklaring 2014 2013 Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel 84 441 84 662-222 -0,3% Komplettering av skatteinkomster 310 319 281 400 28 918 10,3% Landskapsandel för socialvården 1 471 326 1 378 722 92 604 6,7% Landskapsandel för undervisningsv. 933 740 910 907 22 833 2,5% Finansieringsstöd enligt prövning 0 0 0 Komplettering av kapitalskatt 47 394 47 317 76 0,2% Kompensation för åländska avdrag 45 210 38 155 7 055 18,5% Nedskärning i landskapsandelar -214 709-215 273 564-0,3% TOTALT 2 677 720 2 525 891 151 829 6,0% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för undervisningsväsendet, komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 8 T lägre än budget. 10

Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2014 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2014 Budget inkl. tilläggsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Allmän landskapsandel 84 441 0 84 441 84 440,56-0,44 Komplettering av skatteinkomster 310 319 0 310 319 310 318,64-0,36 Landskapsandel för socialvården 1 471 326 0 1 471 326 1 471 325,53-0,47 Landskapsandel för undervisningsv. 945 087 0 945 087 933 739,93-11 347,07 Komplettering av kapitalskatt 40 000 0 40 000 47 393,73 7 393,73 Kompensation för åländska avdrag 49 500 0 49 500 45 210,00-4 290,00 Nedskärning i landskapsandelar -214 709 0-214 709-214 708,54 0,46 TOTALT 2 685 964 0 2 685 964 2 677 719,85-8 244,15 Ålands landskapsregering har tagit fram en utredning angående landskapsandelssystemet. I samband med reformen för kommunernas socialtjänst avser landskapsregeringen även reformera landskapsandelssystemet. 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis acceptabel. Kassan förbättrades med 22 T under året. Den 31.12.2014 utgjorde kommunens depositioner totalt 119 kassadagar. Den 31.12.2013 räckte kassamedlen till 118 kassadagar. Årsbidraget för år 2014 blev 626 T. För år 2014 blev kommunens resultat i det närmaste idealiskt då kassan hålls oförändrad och årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2014 är 91 %. 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den 31.12.2014 utgjorde 83 personer. Per den 31.12.2013 var motsvarande antal 81 personer. Av dessa är 46 deltidsanställda. Av personalen är 69 personer eller 83,1 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans mellan könsfördelning i de olika yrkesgrupperna. 11

Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli 7 5 58,3% Hammargården 17 0 100,0% Handikappservice 2 1 66,7% Dagvård 26 0 100,0% Näfsby skola och bibliotek 17 4 81,0% Tekniska 0 4 0,0% TOTALT 69 14 83,1% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 27 personer. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Kommunkansli 0 5 1 6 0 Hammargården 4 4 3 4 2 Handikappservice 0 1 1 1 0 Dagvård 3 8 8 3 4 Näfsby skola och bibliotek 2 5 8 4 2 Tekniska 0 0 3 0 1 TOTALT 9 23 24 18 9 Procentuell fördelning 10,8% 27,7% 28,9% 21,7% 10,8% Antalet sjukskrivningsdagar har minskat från år 2013 med 500 dagar eller 43 %. Antalet sjukskrivningsdagar har minskat inom samtliga enheter förutom dagvården. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 3,7 årslöner. Per anställd utgör det här ca 16 dagar/år. Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Ökn 13-14 % Kommunkansli 58 171 43 32 186 405 191-66 % Hammargården 564 597 449 420 367 304 231-6 % Handikappservice 0 37 11 62 56 3 8-100 % Dagvård 642 501 534 453 399 620 506 28 % Näfsby skola och bibliotek 98 553 106 158 159 233 157-82 % Tekniska 0 3 7 45 73 107 0-100 % TOTALT 1362 1 862 1 150 1 170 1 240 1 672 1 093-27% 12

Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har minskat från år 2013 till 2014 från 1 753 dagar till 991 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Ökn 13-14 % Kommunkansli 332 512 364 585 490 162 0-35 % Hammargården 19 365 680 453 1 032 1 019 924-95 % Handikappservice 0 0 0 0 0 0 5 Dagvård 357 553 284 319 578 789 1 374-35 % Näfsby skola och bibliotek 283 323 371 137 26 11 172-12 % Tekniska 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 991 1 753 1 699 1 494 2 126 1 981 2 475-43% 4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage samt simning i någon av simhallarna på Åland. 13

5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den 15.1.2013. 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en ändamålsenlig hållning till att följa regelverk. Kommunens beslut om värmeupphandling har varit föremål för besvär till marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen har i sitt avgörande lämnat ärendet utan prövning. 5. 2. Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt enskilda klienter kan medföra synnerligen betungande kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En ytterligare risk är att landskapet vidtar sparåtgärder gentemot kommunerna för att balansera landskapets budget. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro. 14

Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner försvinner. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för att hålla kontroll på avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Möckelö. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, såsom Ålands landskapsregering och 15

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden. 5. 4. Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal. 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret 2014. 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands energi Ab Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 16

7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens överskott för år 2014 om 226 598,75 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns fortsättningsvis anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att ha en strategi att föra en stram ekonomisk politik eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren 2015-2017. Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2015 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger dessutom under sommaren 2015 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 17