Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska Institutet Forskargruppen CACTUS: Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society Forskningsprogram: Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta hem och samhälle Nygård 2012 1

Vilka lever och åldras med kognitiv nedsättning? I Sverige får mer än 25 000 personer diagnosen demens varje år Ca 10 miljoner med demens inom Europa (2010) Ca 36 miljoner i hela världen (2012) (Alzheimer Disease International) Prognos: dubblering på 20 år Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Men INTE alla Stroke: 30 000 /år i Sverige (20000 av dessa är över 65 år) + kognitiv nedsättning av många andra orsaker! (psykiatri, utvecklingsstörning, stress, etc.) 14 september 2012

Människan som teknikanvändare och tekniken i människans bruk i dagliga livets aktiviteter Inte tekniken i sig men tekniken i användning av personer med kognitiv nedsättning pga. tex. demens Louise Nygård, mars 2015

Vardagsteknik och hjälpmedel Vardagsteknik: Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Hjälpmedel: Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Överlappningar och gråzoner! Louise Nygård, mars 2015

Var går skiljelinjen? Vilken roll spelar benämningar? Kognitiva hjälpmedel AAL-teknik Smarta hem Vardagsteknik Bostadsanpassning Kognitiva hjälpmedel inkluderade i vardagsteknik (tex appar) Välfärdsteknologi Förskrivning Kostnad Tillgång, produkter Möjlighet till stöd och anpassning Uppföljning Louise Nygård, mars 2015

Hur relevant är frågan om teknik för äldre med kognitiv nedsättning? Relevant men stora individuella variationer och minskat (?) intresse för tekniken i sig En knivig men viktig fråga att beakta eftersom: Kognitiv nedsättning vanlig bland äldre, en följd av många sjukdomstillstånd Samhället och hemmen alltmer tekniktäta Kraven på teknikkompetens ökar hos medborgarna Tekniken erbjuder nya möjligheter men också hinder Nygård 2012 6

Nyare teknik; äldres uppfattningar om teknikens relevans 2002-03 och 2008-09 Malinowsky et al, (inskickad) Name Surname 24 April 2015 7

Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård 2012 8

Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV Louise Nygård, mars 2015

Vad inverkar på användning ickeanvändning av teknik när den finns tillgänglig? Att tekniken finns medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Inte bara tillgänglighet till teknik användandet och användarna måste finnas med på kartan Hur blir man användare av tekniken? Nygård 2012 10

Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Kontexten Nygård 2012 11

Att bli användare av kognitiva hjälpmedel i vardagen och vad det betydde för personer med Alzheimers sjukdom i tidig fas (Lindqvist, Nygård & Borell, 2013) Avgörande vägskäl på vägen till användare Att besluta sig för att använda hjälpmedel för en värdefull aktivitet Att skapa rutiner för användandet Att känna tillit till hjälpmedlet Att få en ökad känsla av vara kapabel Louise Nygård, mars 2015

Forts. Att bli användare av kognitiva hjälpmedel i vardagen. Användandet av hjälpmedlet betydde Tidsåtgång och ansträngning för uppgiften i fokus minskade Oro och stress minskade Man upplevde en större trygghet och säkerhet Den värdefulla aktiviteten kunde utföras i större utsträckning och med ett större lugn Louise Nygård, mars 2015

Några viktiga aspekter: Behov och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)

Två nya instrument med fokus på förmågan att använda teknik ETUQ Everyday Technology Use Questionnaire Frågeformulär: Teknikens relevans Svårighet i teknikanvändning Rosenberg et al 2009, Nygård et al 2012 mfl. META Management of Everyday Technology Assessment Bedömning av förmågan att använda teknik genom observation av teknikanvändning i aktivitet Malinowsky et al 2010, 2010, 2011 mfl. Louise Nygård, mars 2015

Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada / stroke; olika grad =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning; olika nivåer Överlappningar! Louise Nygård, mars 2015

Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar! Louise Nygård, mars 2015

Var dags fungerande inkluderar användning av vardagsteknik Vardagsteknik IADL Arbete Sociala och fritidsaktiviteter

Förmåga att använda vardagsteknik aktivitetsengagemang/adl/arbete Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2012 Larsson Lund, Nygård & Kottorp, 2014 Äldre med och utan kognitiv nedsättning (n=118) Samband aktivitetsengagemang: r=.56 Sambandet ökade i relation till ökad kognitiv nedsättning Personer med förvärvad hjärnskada (n=74): Samband ADL: r=.59 Förmåga i teknikanvändning påverkade signifikant sannolikheten för återgång i arbete Louise Nygård, mars 2015

Vi följde 37 personer med MCI över fem år. Efter två år: Tre olika mönster av fungerande (aktivitetsengagemang och förmåga att använda vardagsteknik): Stabilt/ökande Fluktuerande Minskande Användning av vardagsteknik visade störst minskning och fluktuation: en känslig aspekt 58% av dem som utvecklade demens fanns i det minskande mönstret (aktivitetsengagemang och/eller teknikanvändning) Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Aging and Mental Health, 2013. 2015-04-24

Proportion ET items used Förändras mängden vardagsteknik som används över tid (två år)? Ja. Proportionen minskade signifikant över tid. 59% 51% Baseline 6 mån 12 mån 24 mån Hedman et al. (2014) SJOT Annicka Hedman 24 april 2015 21

Efter år 4: 25 deltagare (av 37) kvar: 17 hade fått demensdiagnos, 7 fortfarande MCI, 1 återgått till normal Det övergripande aktivitetsengagemanget minskade signifikant över tid Förmåga att använda vardagsteknik blev allt starkare korrelerad (r = från 0.30 till 0.54) med aktivitetsengagemang Hedman A., Nygård, L., Malinowsky, C., Almkvist, O. & Kottorp, A. (Accepterad). Changing everyday activities and technology use in mild cognitive impairment. BJOT. 2015-04-24

Kan personer med MCI eller mild demens lära sig använda teknik? Inte bara lära sig nytt: också problemlösning och att bibehålla sitt kunnande Lära sig/bibehålla kunnande = göra, drilla in, Inkorporera i vanekroppen Använda mycket ofta Stark motivation Tex. Rosenberg & Nygård, 2012 Nygård KI 24 April 2015

En paradox? Vid kognitiv nedsättning ökar svårigheterna att använda vardagsteknik minskar antalet tekniska föremål och tjänster som används Både färre tekniska föremål och tjänster minskad förmåga att använda teknik bidrar till att förutsäga om en person behöver stöd i sitt boende En utmaning att lösa problemen med hjälp av teknik. Nygård 2012 24

Handlingar som behövs vid teknikanvändning (Items META) Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken och agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009 25

Louise Nygård, mars 2015 Framtidens möjlighet: Teknikens utmaningsgrad och personens förmåga - hur matchar de?

Louise Nygård, mars 2015

Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre - speciellt de med kognitiv nedsättning? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Malinowsky, Nygård & Kottorp, 2013 Louise Nygård, mars 2015

Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mindre svårigheter Mild AD (n=37) E-Hälsa teknik Svårare teknik 67 66 65 64 63 62 XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX 46 45 Större svårigheter Lättare teknik Louise Nygård, mars 2015

Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) Mindre svårigheter E-Hälsa teknik Svårare teknik 67 66 65 64 63 62 XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX 46 45 Större svårigheter Lättare teknik Louise Nygård, mars 2015

Teknikens utformning Välkändhet för vem? Självinstruerande för vem? Användarvänlighet enligt vem? Robust och pålitligt vad innebär det? Nygård 2012 32

Nygård 2012 33

Vad gör teknik lätt svår? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design men vad är då det? Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Louise Nygård, mars 2015

KIREUM utvecklas nu (13 enkla frågor) The KI Rapid Ease of Use Mapping of technology KIREUM The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping Teknik produkt/tjänst: Kostnad: Finansieringsform: Aktivitet där tekniken används: Lättare att använda Svårare att använda Frekvens av användningen Sekvenser i utförandet Feedback och interaktion Nygård 2012 35

Några viktiga aspekter: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer)

Om hjälpmedlet blir ett STIGMA? Självbilder Estetik Normalitet Vad gör teknisk vårdutrustning med mitt hem? Ansvar Existentiella aspekter Nygård 2012 37

Delaktighet och inklusion i samhället, ett liv utanför hemmet - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Hur kognitivt tillgänglig är våra offentliga miljöer? Ökade tekniktäthet och ökade krav på medborgarna medför en risk för exklusion i stället för inklusion Anser vi att god vård och trygghet är gott nog eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Hur kan tekniken underlätta livet utanför hemmet? Louise Nygård, mars 2015

Nyckelfråga 1: Vem är personen som ska använda tekniken? Vad vet vi om personen/användaren? Är det solklart vem som är användare kan de vara indirekta, flera.? Vilka behov förväntas tekniken fylla för olika användare, tex. anhörig, hemtjänst, personen med funktionsbegränsning? Hjälpmedel för säkerhet (vems?) och/eller aktivitet (vems?) Nygård 2012 40

Nyckelfråga 2: Etik Teknik för övervakning och säkerhet teknik som ska ge personen stöd i dagligt liv Vem bestämmer? Kan det vara etiskt försvarbart att övervaka eller skydda någon emot dennes vilja? Integritet säkerhet Kan teknik smygas in? Exempel: Videotelefonen Ser den mig? Spisvaktsstudierna Möjliggör spisvakten säkert kvarboende eller hindrar den att vårdbehov tillgodoses? Nygård 2012 41

Nyckelfråga 3: Problemidentifiering Vilka problem går att åtgärda med hjälp av teknik/hjälpmedel? Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems rätt är det rätta? Vad ska tekniken användas till? (Tex. Vad ska äldre med kognitiv svikt göra ) Nygård 2012 42

Nyckelfråga 4: anpassning och introduktion Vem ger stöd i introduktion, lärande och anpassning? Anpassning i form av att andra hjälper brukaren att använda hjälpmedlet Kan problemet anpassas vart leder det? Nygård 2012 43

Lena Rosenberg 8 april 2008 44 Nygård 2012 44

Lena Rosenberg 8 april 2008 45 Nygård 2012 45

Nyckelfråga 4: service och uppföljning över tid Uppföljning i relation till problemformuleringen Vem ser till att tekniken fungerar, att systemen passar ihop? Varför anpassar vi oss så lätt till tekniken i stället för tvärtom?? Nygård 2012 46

Exemplet spisvaktsprojektet När spisvakten väl blivit installerad fick processen att bli användare av spisen med spisvakten föga uppmärksamhet Inget stöd erbjöds Därmed kunde spisvakten föra med sig oönskade konsekvenser i stället för att vara det skydd den var tänkt som Detta exemplifierar hur identifiering av klientens behov av ett hjälpmedel för säkerhet (skydd) inte alls räcker till om målet inte inkluderar det egentliga användandet av hjälpmedlet Namn Louise Efternamn Nygård KI: Nordic Gerontology, Island 2010 24 april 2015 47

Checklistan Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga (fd. Hjälpmedelsinstitutet) Utvecklad för den som ska ge råd och stöd angående teknik till personer med demens och deras närstående 15 punkter Den som använder checklistan väljer själv vilka punkter som är relevanta och formulerar sina egna frågor Louise Nygård 24 april 2015 48

Checklistan Aspekter att tänka på i ett inledande samtal med personen med demens och deras anhöriga kring vardagsteknik och hjälpmedel Exempel från den färdiga checklistan: Samtala om hur användningen av vardagsteknik fungerar. Utgå ifrån de aktiviteter som personen med demens ägnar sig åt och fokusera på vardagsteknik som är relevant i hans eller hennes vardag (t ex TV, telefon, bankomat) Ta reda på om personen med demens och eventuell anhörig känner till hjälpmedel eller annan teknik som kan underlätta när man lever med en demenssjukdom Tänk på att det kan finnas kolliderande behov och skillnader i syn på situationen hos anhöriga och personen med demens Lena Rosenberg 2015-04-24

Aspekter att tänka på vid förskrivning, rådgivning och uppföljning av teknikstöd till personer med demens och deras anhöriga Exempel från den färdiga checklistan: Försäkra dig om att personen med demens själv upplever ett behov av teknikstödet eller är intresserad av att pröva innan det introduceras Försäkra dig om att teknikstödet på ett positivt sätt stödjer personen med demens och inte pekar ut honom eller henne på ett sätt som han eller hon inte önskar Tänk på att anpassa förskrivningsprocessen så att möjlighet ges för personen med demens och eventuell anhörig att prova tekniken i sin vardag. Detta är en förutsättning för att de ska kunna upptäcka om och hur tekniken kan vara till nytta i vardagen Lena Rosenberg 2015-04-24

Aspekter som vanligen anses avgörande då teknik används som stöd (vid demens): individuell anpassning, brukarens motivation och andra individuella karakteristika, intervention grundad på etisk hänsyn, lyhördhet och respekt för brukaren, omgivningens intresse, kunskap och stöd.

Sammanfattning: Nyansering av synen på teknik nödvändig Tillgänglighet till tekniken räcker inte Tillgänglighet till stöd att bli användare (vid behov) Innebörder spelar roll Brukaren/brukarna spelar roll Miljön spelar roll Tekniken/hjälpmedlet är kanske inte klart att användas En storlek för alla är det möjligt? Nygård 2012 52

Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Maria Larsson Lund, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, Amy Hwang, Tina Helle, Cecilia Bråkenhielm Olsson, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Louise Nygård, mars 2015

Tack för att ni lyssnat! Kontakt: louise.nygard@ki.se http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Nygård 2012 54