Förskoleklass Norra skolan

REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Förskoleklass Norra skolan Birgitta Melin och Lisbeth Skarin 2010-08-25 REVIDERAD 090529

Innehållsförteckning: Förordningar om kvalitetsredovisning 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 4. Utvecklingsområden 2009/2010 5. 1-7 Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) 5.1 Normer och värden 5.2. Kunskaper 5.3. Elevernas ansvar och inflytande 5.4. Skola och hem 5.5. Övergång och samverkan 5.6. Skolan och omvärlden 5.7. Bedömning och betyg 6. Hälsa och livsstil 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd 9. Rektors ansvar 2

Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 3

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Centrala Norras rektorsområde leds av tre heltidsanställda rektorer. I verksamheterna som består av både förskola, skola och fritidshem finns barn mellan 1-12 år. Norra skolan är en F-5 skola som ligger centralt belägen i Östersund. Norra skolan är den äldsta skolan i Östersund. Skolan har ljusa lokaler och bra utemiljö med närhet till grönområden och den kultur som staden kan erbjuda. I skolan arbetar 27 pedagoger fördelat på 225 elever. Kompetensen är fördelad på 13 lärare (11 kvinnor/2 män) 3 förskollärare (3 kvinnor) 1 barnskötare (1 kvinna) 9 fritidspedagoger (8 kvinnor/1 man) 1 specialpedagog (1 kvinna) Utbildningsnivån är i dagsläget mycket god inom Centrala Norras rektorsområde. Grundbemanningen kan ses som tillfredsställande. Omsättningen i skolans personalgrupp är väldigt låg. Rektorsområdet har tillgång till en gemensam administratör på 75% (kvinna). I verksamheterna lokalvård, måltid, fastighetsservice köper vi vår verksamhetstjänst av Östersunds städ, Måltidsservice och Teknisk service. Verksamhetsservice köper vi av Riksbyggen. Elevhälsan, Resurscentrum, Habiliteringen, BUP och Soc. är samarbetspartners. Rektorsområdets (skola/förskola) omsättning verksamhetsåret 2009-2010 var ca 33milj. Arbetslagen har eget ansvar för verksamhetsbudget som omfattar inköp av förbrukningsmaterial och läromedel. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Detta år arbetar vi med de utvecklingsområden som har den högsta angelägenhetsgraden utifrån där skolans verksamhet befinner sig i förhållande till skolverksrapporten 2007. Vi har även identifierat andra områden som har prioriterats för insatser. Som underlag för kvalitetsredovisningen har pedagogernas dokumentation och utvärdering använts. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Utvecklingsarbetena har utgått från personalens uttalade behov och Skolverksrapporten 2007. 4

4. Utvecklingsområden 2009/2010 Att utveckla de pedagogiska lärmiljöerna i förskoleklassens lokaler. 5. 1-7 Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 5

5.1. Normer och värden Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Alla barn, föräldrar och personal ska få ett gott bemötande varje dag. Att det sker ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. En god daglig kontakt med föräldrar och barn är viktigt. I dagliga samtal med barnen finns goda möjligheter att ge positiv feedback till ett gott bemötande. Vuxna blir de goda förebilderna. Trygga, uttrycksfulla barn och föräldrar. Att barnen utvecklas i att hantera konflikter på ett bra och konstruktivt sätt. Att fortsätta med att lägga fokus på positiv feedback. Att fortsätta att ta upp konflikter på ett konstruktivt sätt tillsammans med barnen. Fortsätta med positiv feedback. Fortsatt arbete mot målen och utveckla verksamheten utifrån dessa. En tydligare förankring av skolans Likabehandlingsplan. 5.2. Kunskaper Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010: Arbete med barns och elevers miljömedvetenhet. Arbete med entreprenörskap Utveckla arbetssätt och arbetsformer för att anpassa så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Att utifrån inriktningsmål och kvalitetskrav utveckla arbetsmiljö och lärmiljö. Att fortsätta utveckla skolans miljöarbete. Sträva efter en god kommunikation i gruppen. Att ha en miljö som inbjuder till koncentration och lärande i samlingen och andra lärsituationer. Vi har en återkommande 6

miljödag som är gemensam för hela skolan. Kontinuerligt arbete med källsortering tillsammans med barnen. Att källsorteringen är lättillgänglig för barnen. Det har varit svårt att dela gruppen och få kontinuitet. Vi har jobbat mycket med kommunikation och det har gett resultat. Ett medvetet och kontinuerligt miljöarbete ger resultat. Att det inte blir för många vuxna som är involverade i arbetet med barnen för kontinuitet och gemensamma kända regler och normer. Viktigt att hitta former för att kunna dela gruppen. Att arbeta mer laborativt i både språk och matematik. Satsningen på Plantskolan har varit väldigt inspirerande och värdefull. Bygga upp bra lärmiljöer vad gäller både språk och matematik. Att arbeta strukturerat med barnens språkträning och matematikinlärning. Ett av arbetslagen kommer att bygga upp en affär och det andra arbetslaget kommer bl.a. att bygga upp en scen. Fortbildning i barn med tvåspråkighet önskas för att möta ett allt mer växande behov. Jobba i mindre grupper för att kunna se och bekräfta varje barn. Att möta barnen där de befinner sig i sin utveckling. Att få till en struktur och ett schema som gör det möjligt att dela gruppen. Öka samarbetet mellan förskoleklasserna. Att ta del av hur andra förskoleklasser jobbar t.ex. via studiebesök för att inspireras och kunna lära av varandra. Att under konferanstid, med upplägg som berör lärare med uppdrag i skola, kunna jobba med det som specifikt berör förskoleklassens uppdrag. Förutsättningar för att ha möjlighet att prioritera deltagande i Plantskolan. Fortsätta med skolans miljöarbete. 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010: Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Verksamheten ska organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Skolan ska ha fungerande klass- och elevråd. Utbildade elevskyddsombud ska finnas. Utveckla arbetet med barnens eget ansvar för och inflytande över sitt lärande. Tydliggöra barnens rätt och möjlighet till inflytande och delaktighet. Ge möjlighet för barnen att ha inflytande över och att kunna välja sina arbetsuppgifter. Barnen tar ansvar för sina kläder och sina saker. Barnen har uppdrag att vara t.ex. 7

dukvärd. Att växla mellan att barnen väljer aktiviteter och att anpassa sig till redan bestämda aktiviteter. Många har kommit igång med att ta eget ansvar och att hitta motivationen till det. Att locka barnen till lärande och att alla jobbar i sin takt är mer framgångsrikt. Barnen mognar själv i takt med det ansvarstagande som erbjuds. Att successivt delta i samverkansråd av olika slag som fotbollsråd, barnråd, matråd. Att barnen har goda förebilder i andra kamrater och vuxna och ett successivt ökat inflytande och ansvar. Synliggöra för barnen vilka delar och moment i verksamheten de har ett inflytande över. 5.4 Skola och hem Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010: Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Att medverka till att vårdnadshavare ges möjlighet till insyn och inflytande över sina barns lärande och utveckling. Att vi har ett fungerande föräldraråd med 2-3 träffar per termin. Föräldrar inbjuds kontinuerligt till vår verksamhet. Att vi erbjuder medverkan i Föräldraråd. Att vi erbjuder Öppet hus-dagar. Vid utvecklingssamtal, vid upprättande av IUP, via veckobrev, i dagliga samtal och på föräldramöten ger vi möjligheter till inflytande och kontakt skola - hem. Genom att föräldrarna får inblick i sina barns utveckling och lärande ökar möjligheten till delat ansvar och samarbete. I ett kontinuerligt och konstruktivt samarbete med föräldrar kan insatser sättas in i ett tidigt skede. Föräldrarnas möjlighet till påverkan och inflytande över barnens IUP behöver utvecklas ytterligare Fortsatta utvecklingsinsatser i upprättande av IUP. Former och strukturer för föräldrarådsrepresentanternas kontakter med övriga föräldrar i resp. grupp behöver utvecklas. Skolans hemsida behöver utvecklas. 8

5.5 Övergång och samverkan Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud av hög kvalitet med god vägledning samt information om resultat. Att övergången förskola förskoleklass och förskoleklass skolstart ska bli så trygg och smidig som möjligt för barnen och föräldrarna. Genom nätverk Broa samverkar förskola - skola i vår enhet för att ha en helhetssyn och bra övergång för varje barn. Planer för övergångsrutiner finns upprättade. Information till samtliga inblandade barn och föräldrar vid gruppförändringar. Möjlighet till påverkan inom vissa ramfaktorer. Skolan har fadderverksamhet. Samarbete med regelbundna träffar mellan förskolans specialpedagog och skolans specialpedagog. Trygga barn och föräldrar vid övergång till ny personal och lokaler. Faddersystemet ger trygghet framförallt till de yngsta barnen. Vi har en upparbetad rutin för att övergången förskola - förskoleklass ska bli så smidig som möjligt. Svårt att få tiden att räcka till för överlämningssamtal med överlämnande förskola och föräldrar. Börja i god tid med överlämningssamtalen. Planera i tid samt ha en gemensam planering i skolan när det gäller besök/inskolning av blivande förskoleklassbarn eftersom det i sin tur ger en effekt på andra besök/inskolningar. Utveckla samarbetet med förskolorna på våra gemensamma BROA-träffar med t.ex. IUP, matematik och språk. Skapa förutsättningar så att pedagogerna kan genomföra överlämningssamtalen på förskolorna. Utveckla rutiner/former för överlämningssamtalen. Att samverka med den andra förskoleklassen för att utveckla verksamheten. Fadderverksamheten behöver en omstart. Specialpedagoger i förskola resp. skola fortsätter med gemensamma kontinuerliga träffar en gång/månad. 5.6 Skolan och omvärlden Genom att ge barnen inblick i vad som finns i vår närmiljö skapas ett intresse för fortsatta kommande aktiviteter. Besöka det som finns i vårt närområde t.ex. Jamtli, Badhusparken, Björkbackaparken, Länsbiblioteket, Skidleken, Vinterstaden, skidspår och isbanor. Vi har friluftsdagar och 9

utedagar både i arbetslag och gemensamt med hela skolan. Vi har kulturombud som ser till att vi får tillgång till/kännedom om det utbud av kultur som finns tillgängligt. Vi ser att barnen utvecklar sina kunskaper, intressen och förmågor att ta del av det som erbjuds i vår närmiljö. Vi fortsätter att arbeta efter de insatser vi redan har. Vi fortsätter att arbeta efter våra mål. Utveckla samarbetet mellan förskoleklasserna. 5.7 Bedömning och betyg Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010 Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling. Personal ska samverka så att varje enskild elev ges möjlighet att utvecklas och lära så att eleven når minst godkänt i samtliga ämnen i åk 9. Problem ska uppmärksammas och åtgärdas så att alla elever ges möjlighet att nå minst betyget godkänd i samtliga ämnen när eleverna lämnar årskurs 9. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att stödja elever, f o m årskurs 1, i syfte att alla ska uppnå minst betyget godkänd i samtliga ämnen när eleverna lämnar årskurs 9. Elev som ej uppnått målen i lästestet i årskurs 2 eller i ett eller flera ämnen i vid avstämning i årskurs 3, 5 och/eller 9 ska ha dokumenterad information om vilken nivå (årskurs 2, 3 och 5) eller vilka delmål/kriterier (årskurs 9) som är uppnådda och vad som kvarstår för att kunna nå uppsatta mål eller få betyget godkänd. För samtliga elever som bedöms riskera att ej nå målen i årskurs 3 och i årskurs 5 eller ej erhålla godkänt betyg i något ämne ska ett åtgärdsprogram upprättas som beskriver skolans egna insatser och vilka åtgärder skolan kommer att vidta samt hur skolans personal, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska arbeta för att eleven ska nå de uppsatta målen. Inför årskurs 3 och årskurs 4 och 6 (utifrån lästest i årskurs 2 och resultat i nationella prov i årskurs 3 och 5) ska primärt planering ägnas åt att stödja elevernas möjligheter att uppnå målen innan övrig resursfördelning genomförs. Att öka antalet som når målen i åk 3 och åk 5 genom att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla barn. Att öka antalet som når minst 12 p. på Fonolektestet. Att alla har en IUP. 10

Att alla i ett lustfyllt lärande tränar att läsa, skriva och räkna utifrån den nivå var och en befinner sig på. Att ha medvetna pedagoger och en rik och stimulerande miljö som inbjuder till lärande och utveckling. Att Fonoleken görs varje höst. Fortsatt uppföljning av resultatet på Fonoleken. En god överlämning till övertagande klasslärare i slutet av vårterminen. Det totala resultatet på Fonolektestet ht 09 var att 60% av barnen i förskoleklasserna hade 12 p. eller mer. Att förskoleklassens pedagoger känner till målen i år 3 och år 5 för att kunna ge så goda förutsättningar som möjligt. Viktigt att vi fortsätter med att, tillsammans med förskolorna, analysera de resultat som Fonolektestet utvisar. Vi följer Fonolektestets resultat och fortsätter samarbetet med förskolorna via BROAträffar för att öka antalet som når minst 12p. Specialpedagog kommer att träffa förskoleklassgrupperna tidig höst för ett första helhetsintryck. Fortsatta utvecklingsinsatser vad gäller upprättandet av IUP. 6. Hälsa och livsstil Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010: Verksamheten ska organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Barn och unga ska få ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Arbete med utemiljön ska ske. Kännedom om allergiska barn/elever ska finnas samt en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet Att verka för och uppmuntra till att alla regelbundet rör på sig utomhus på raster och uteaktiviteter. Idrott och lek både ute och inne. Friluftsdagar/utedagar med fysisk aktivitet. Vi använder oss av Röris (program Friskis & Svettis) i den dagliga verksamheten. Skid- och skridskoåkning i närområdet samt på skolgården. Norrajoggen som är en återkommande våraktivitet för hela skolan. Samtal med barnen om nyttan av att röra på sig och att motionera. Återkoppling utifrån hälsosamtalen som skolsköterskan genomför med 11

förskoleklassbarnen tidig vårtermin. Handlingsplan Allergier finns upprättad. All personal som jobbar med barnen har kännedom om allergiska barn. Pedagogiska måltider är en del i lärandet. Där finns rika möjligheter till delaktighet, samvaro och samtal med andra. Barnen åker spontant skidor på skolgården och tar egna initiativ till lekar. En bättre kroppsuppfattning och större motivation och lust för rörelse av olika slag. Analys Lärdomar: Viktigt att tillgodose behovet av och skapa rika möjligheter till rörelse och aktivitet som barnen har behov av i denna ålder. Fortsätta att utveckla och lära barnen lekar i syfte att de själva spontant leker på skolgården. Fortsätta med de aktiviteter vi har, både planerade och fri lek. Att inte vara beroende av skolans raster och tider för att kunna ha längre tid ute för lek och planerade aktiviteter. Att hitta former för återkopplingen på hälsosamtalen för ev. åtgärder på ett bra och konstruktivt sätt. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Genom diskussion och reflektion om hur vi förverkligar våra förväntansdokument vill vi komma fram till en samsyn vad gäller vissa centrala begrepp i vår Likabehandlingsplan. Utifrån det arbetet förankra planen hos all personal. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2010: Tillgång av specialpedagogisk kompetens. Arbete med åtgärdsprogram Frånvarouppföljning Skolan har utbildad specialpedagog som främst har en handledande funktion både till arbetslag och enskilda pedagoger i pedagogiska frågor, gör kartläggningar, analyser av inlärningsmiljön, medverkar till att val av arbetsformer och arbetssätt anpassas efter specifika behov och möjligheter. Barnets utveckling ses ur ett organisations-, grupp- och individperspektiv. Det vi kommer att utveckla och fokusera på är främst grupp- och organisationsnivån. Vi kommer att arbeta för ytterligare förståelse för vikten av ett relationellt perspektiv när vi arbetar med barn som behöver andra förutsättningar för lärande och utveckling. Specifikt riktat mot förskoleklassen kommer specialpedagog att träffa förskoleklassgrupperna tidig på höstterminen i syfte att få ett första helhetsintryck. Specialpedagog kommer att kunna kopplas in på utveckling av förskolepedagogernas uppdrag vid tillfällen där lärare i skolan har konferenser som inte direkt berör 12

förskoleklassverksamheten. Arbetslagen har regelbundna träffar där planering av barnhälsoarbetet sker. Arbetslagen informerar rektor/specialpedagog om åtgärder som planeras eller påbörjats. Detta dokumenteras i utvecklingsplanen för förskoleklassens barn. Vid behov upprättas en handlingsplan för verksamheten. Vi behöver fortsatta utvecklingsinsatser vad gäller upprättandet av IUP. Skolan har ett elevhälsoteam som träffas varannan vecka. Där ingår förutom skolans rektor och specialpedagog även kurator, psykolog, specialpedagog med tal-, språk- och kommunikationkompetens, skolsköterska och vid behov skolläkare och representant från Soc. För att arbeta förebyggande finns ett samarbete med arbetslagen som bidrar till kännedom om barnens situation och arbetsklimat. Träffarna är av rådgörande karaktär med konsultation och stöd samt beslut om ev.övriga åtgärder och ev. komplettering av redan upprättade handlingsplaner. Idag saknas en stående tid för oplanerade ärenden och detta behöver åtgärdas. 9. Rektors ansvar Rektor ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Vikarierande rektorer lämnar över uppföljningar, utvärderingar, analyser och kvalitetsredovisning till ordinarie rektor. Östersund den 25/8 2010 Birgitta Melin och Lisbeth Skarin Vik. rektorer 13