Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3



Relevanta dokument
Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Blandningar och lösningar

Materials egenskaper

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Vattnets former. Rev

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

1:a gången på vårt NTA arbete.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

UNDERVISNINGSMATERIAL

Pedagogisk planering

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Hur man gör en laboration

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

NTA - tema luft - HT-11

Elekricitet. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Tema vatten hösten 2012

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v

Mål med temat vad är ljud?

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Flaxande fjärilen Frida

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

UNDERVISNINGSMATERIAL

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Facit till 38 No-försök

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Storyline och entreprenörskap

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

UNDERVISNINGSMATERIAL

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

FYSIKALISKA APTITRETARE

Lokal Pedagogisk planering

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Alva blir skadad Lärarmaterial

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Krypande kaninen Karin

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Tranbärets månadsbrev september 2015

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Minnesanteckningar NT-ombudsträff 8 18 november 2014

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Avdelning Sporrens utvärdering

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. JIMS VINTER

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Jag vill inte Lärarmaterial

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Marcus Johansson Anneli Nilsson Susann Jenebeck Naturorienterande ämnen och teknik för lärare (1-15hp), F

Sagor och berättelser

Faktakoll i fokus. Pi och Powerbollarna. del 1 - det

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Försök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen

Systematiskt kvalitetsarbete

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kemi. Vatten och Luft

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen

Fenomen som undersöks

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Lilla lyckohjulet Lina

Lingonvägen Oj, ett monster?

En modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Transkript:

Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens intentioner i kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag. s.9 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Följande tema tränar delar av nedanstående vetenskapliga och tekniska förmågor. Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 1-3 Luft Åk 1-3 NO: Metoder och arbetssätt: Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild, och andra uttrycksformer. Material och ämnen i vår omgivning Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Tekniska lösningar Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar 1

Körschema Luft (minst 180min) Förberedelse för läraren att göra eller plocka fram: Placering i klassrummet som en hästsko med bord och stolar om det går Möjlighet att titta på film från Flod Vita papper och pennor Saxar Övrigt material tar ENaT med sig. Presentation av oss och ENaT Introduktion Visningsexperiment: Fäst en handske på en glasburk kan man stoppa ner handen i handsken när den är i burken? Gör en gemensam hypotes på tavlan eller flera olika. Dagens frågor Så här kommer vi att arbeta under den här dagen och med dessa frågor. Visa skyltar med frågorna på. Fyra viktiga frågor om Luft Tar luft plats? Vad är luft? Gör luft motstånd? Varför rör luften på sig? Dela ut en materialpåse till varje elev, det är saker som ni ska ta fram och använda under dagen. Innehåll i materialpåsen: Treliters plastpåse + klämma Papper till vindsnurran, blompinne med kork på, Sax, Ett A4 papper i två delar Servett, fyra snören ca 40 cm långa Plastfigur Läs berättelsen En luftig dag från Försök med Fysik, visa PowerPoint med bilder Tar luft plats? Kalle säger att luft inte är något men vi kan ju fånga luft! Läraren: Samla in luft i en stor säck! Eleverna samlar luft i en påse sätter på en klämma? Luften tog plats i vårt första experiment! 2

Handen i handsken! Titta på virveln i flaskan, där kan vi se luft. Använd två petflaskor och en dubbelkork. Se till att den ena flaskan är fylld med vatten. Vänd flaskorna så att vattnet är överst, luften håller emot vattnet. Rotera flaskorna för att skapa en virvel, nu kan man se att luften flyttar sig till den övre flaskan och vattnet till den nedre. Virvlar och snurrar! Kan ni göra en vindsnurra? Visa hur man gör en vindsnurra genom att klippa och vika ett papper och sätta fast det med en kartnål på en blompinne med kork. Nu kan ni titta i er påse efter ett färgat papper, en sax och en blompinne med kork. Gör din snurra. (Dela ut kartnålar när de har börjat klippa sina snurror.) Vad är luft? Nu har vi sett att luft tar plats, och att det får snurran att snurra, men vad är luft? Berätta att luft innehåller olika gaser/molekyler Rita eller visa bilder på hur vi tänker oss att molekylerna ser ut! Eller visa molekylmodeler Molekyler i luft Berätta för eleverna om kväve, syre och koldioxid samt övriga Kväve: 78 % Syre: 21 % Ädelgaser: <1 % Koldioxid: 0,035 % Ozon: 0,0001 % Rita ett enkelt cirkeldiagram över luften Illustrera med burken hur mycket av luften som är syre, en femtedel av burken innehåller syre. För oss är syret speciellt viktigt och intressant, varför? (Hoppas på att eleverna säger att vi andas syre och att vi dör utan ) Visa hur ljuset slocknar om man ställer på en liten glasburk som en illustration till att vi dör utan syre. (Använd ett värmeljus och en liten burk, slocknar snabbt) 3

Vad skulle hända om jag var i burken? Var kommer syret ifrån? Kan jag ta med mig något in i burken för att bli räddad? Film Titta på filmen om syrekompisar, sök på syremolekyl i flod (5 minuter) www.flod.nu Sammanfatta filmen, vad fick vi veta. Berätta lite om kväve, att det är ett viktigt näringsämne och att det ingår i allt som lever. Experiment: Ljuset på vattnet i burken, hur mycket syre är det i luften. Be om en hypotes! Titta på hur man ställer en burk med luft i färgat vatten, varför kommer det inte in vatten i burken? (luften tar plats) Be om en hypotes! Ställ ett ljus på vattnet, Vad kommer att hända? Tänd ljuset och låt det brinna i burken. Ljuset slocknar och det rinner in vatten i burken, ca en femtedel eller 20% av burken fylls. Hur mycket syre är det i burken, ca 20% Gör luft motstånd? Test på om luft finns, vad har eleverna lärt sig/förstått? Jag kommer att stoppa ner ett glas upp och ner i vattnet. I botten av glaset sitter en lapp som jag har skrivit på. Vad kommer att hända? Hypotes! Genomför experimentet och prata om resultatet. Om det finns tid och lust kan man hälla luft från en mugg till en annan under vattnet också. 4

Kan luft göra motstånd? Vad kommer att hända om vi släpper ett papper? (Jämför t.ex. med en boll eller något litet) Hypotes: Skriv på tavlan Håll upp ett papper och släpp, vad händer? Hade vi rätt? Ta fram de två vita papperna ur er påse. Vad kommer att hända om vi släpper två papper? Uppgift: Hur gör vi om vi vill att de ska falla olika snabbt? Undersök, visa om en stund! (Eleverna får en stund på sig att testa sina idéer fritt i klassrummet.) (Tips om inget händer: Vad händer om vi knöla ihop ett papper och släpper båda?) Titta på vad eleverna har kommit fram till, Slutsats: Visa med en dramatisering Jag är ett papper, ni är luftmolekyler. Om jag rör mig med utsträckta armar kommer jag att krocka med många. Om jag rör mig med nedfällda armar krockar jag med färre. Använd luftmotståndet Nu ska ni fånga in mycket luft för att få den här lilla figuren att inte göra illa sig. Uppgift: Rädda figuren från att slå sig. Kan ni få något att falla riktigt långsamt? (Bygg en fallskärm) Material: servetter, snöre, sax, plastfigur Använd valfritt material från din påse. Ny intresseväckare! Kommer ni ihåg att Kalle visade Fanny att han kunde hålla sin saft upp och ner utan att saften rann ut? Tror ni att vattnet kommer att stanna i glaset? Visa experimentet när man har ett glas fullt med vatten, lägger ett papper på och vänder allt upp och ner. Luften trycker på oss hela tiden, från alla håll. Lufttryck! Kommer ni ihåg bilden från PP om halvkloten och hästarna? MEN 5

Varför rör sig luften? Änglaspel Tänd ett ljus under ett Änglaspel, varför rör sig änglarna. Vilka tankar har barnen om det? Luften i flaskan Värm luften i en petflaska med hett vatten, skruva åt korken. Vad händer? Drama När luftmolekyler är varma rör de sig mycket. Visa med en dramatisering. Kalla och varma molekyler och hur mycket plats de tar. Titta på flaskan igen, den har krympt för att luften har svalnat. Kan vi få flaskan stor igen utan att ta bort korken? Hur ska vi göra? Testa de förslag som går att testa. Ballong försök 1 Petflaska med ballong på! Hur kommer flaskan och ballongen att se ut när vi värmer flaskan och luften i flaskan? Rita din hypotes av flaskan och ballongen. Gör försöket, resonera om resultatet. Ballong försök 2 Flaska med två ballonger en på toppen och en på sidan. Hur kommer flaskan och ballongerna att se ut när vi värmer flaskan och luften i flaskan? Rita din hypotes av flaskan och ballongen. Gör försöket, resonera om resultatet. Man kan tänka sig att molekyler är lata av naturen och alla vill ligga på botten och vila, men när de får mycket energi så måste de röra på sig och då tar de stor plats, som på dansgolvet. De puffar och knuffar och hittar en ny plats utanför flaskan i ballongen. (Som när vi rörde oss på golvet tidigare) Titta tillbaka på änglaspelet. Varm luft stiger, kall luft sjunker. 6

Sammanfatta frågorna och dagen. Har vi fått svar på frågorna? Kan ni mer än Kalle nu? Visa frågorna igen! Fyra viktiga frågor om Luft Tar luft plats? Vad är luft? Gör luft motstånd? Varför rör luften på sig? Städa och lämna tillbaka påsen Eleverna hjälper oss att fylla på material till nästa gång. Då minns vi dagens övningar. Innehåll i materialpåsen: Treliters plastpåse + klämma Papper till vindsnurran, blompinne med kork på, Sax, Ett A4 papper i två delar Servett, fyra snören ca 40 cm långa Plastfigur Tips för pedagogen, se filmklipp hur man gör experimenten: http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/luft_tar_plats Att jobba vidare med i klassen Försök att använda ENaT dagen som en del i den vanliga undervisningen. Dagen kan vara en inledning, komma in under eller i slutet av ett temaarbete. Förslag på andra områden där luft är en del av det hela: de fyra elementen jord, luft, eld och vatten (idéhistoria) frön som sprids med vinden djur som flyger människan och hennes önskan att kunna flyga, myter pyssla med pappersflygplan vinden som kraftkälla från väderkvarnar till vindkraftverk För fler idéer se Försök med NO 1-3 Hans Persson ISBN 978-91-47-08393-0 7