Livsmedelsverkets remiss om svenska kostråd

1(7) YTTRANDE 2015-01-30 Dnr 4.5.17-13346/2014 Enheten för handel och marknad Katarina Johansson Tfn: 036-15 50 16 Mobilnr: 070 340 13 66 E-post: tina.johansson@jordbruksverket.se Livsmedelsverket Rådgivningsenheten Box 622 751 26 UPPSALA Livsmedelsverkets remiss om svenska kostråd Jordbruksverket har fått tillfälle att lämna synpunkter på Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd. Remissen omfattar både själva kostråden och en rapport som beskriver underlag och motiv till råden. Jordbruksverkets övergripande ståndpunkt Det är bra att miljöaspekterna beaktas i Livsmedelsverkets kostråd. Det är viktigt att svenska konsumenter kan få neutral information om hur deras kostval påverkar miljön. Vi instämmer här, liksom i andra sammanhang, i rådet att av miljöskäl dra ner på köttkonsumtionen och istället satsa på att köpa kött av god kvalitet vid färre tillfällen. Man skulle i stället för god kvalitet kunna säga att köttet bör väljas med omsorg. När det gäller mejeriprodukter har Livsmedelsverket funnit en välbalanserad formulering i själva kostrådet som ifråga om konsumtionens omfattning egentligen inte utmynnar i något råd. Vi kan ställa oss bakom den formuleringen. I den bakomliggande rapporten utmynnar dock texten i en konkret rekommendation. Vi menar att rekommendationen att begränsa konsumtionen av mejeriprodukter är för kategoriskt formulerad med tanke på att det här handlar om att väga två olika miljömål mot varandra. Texten bör i stället beskriva problemen med att komma fram till en tydlig ståndpunkt för denna produktgrupp. Ett utförligare resonemang finns under rubriken mejeriprodukter längre ner i det här remissvaret. Jordbruksverket är tveksamt till de rekommendationer som framskymtar på flera ställen i såväl kostråd som bakgrundsmaterial att välja frukt och grönsaker efter säsong, främst för att begreppet är otydligt. Jordbruksverket kan inte heller stödja ett allmänt råd att konsumera närproducerade produkter av miljöskäl. Synpunkter på enskilda frågor i rapporten Kommentarerna nedan gäller i första hand bakgrundsrapporten. Om kommentarerna också berör själva kostråden så anger vi det i texten. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

2(7) Grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär Köp efter säsong I de inledande punkterna på sidan 11 föreslår Livsmedelsverket att ett av huvudbudskapen för frukt och grönsaker ska vara att välja produkter efter säsong. Rådet kan tyckas enkelt och handfast men det är inte så självklart vad man menar med efter säsong eller i säsong. Ska rådet tolkas så att man bör välja typ av frukt/grönsak efter säsong i den inhemska produktionen, exempelvis att när svenska tomater eller blomkål inte finns att tillgå skall man ersätta dessa med andra inhemska produkter? Jordbruksverket anser att detta är ett alltför långtgående råd, inte minst för att det kan vara handelsstörande. Det är också oklart vad rådet egentligen avser, till exempel när det gäller lagrade produkter eller produkter som inte har någon svensk säsong. Livsmedelsverket utgår möjligen från att transporten från odlaren till butiken är en så stor del av den totala miljöbelastningen från en produkt att detta bör påverka konsumentens val. Detta samband gäller dock inte generellt utan kan variera beroende på produkt. Vi menar att rådet att köpa efter säsong snarare kan vara relevant för produkter som tappar i kvalitet om de transporteras långa sträckor eller lagras en längre tid. Vi tror att Livsmedelsverket menar detta i sista punkten på sid 14 men anser att den efterföljande motiveringen, att transporterna står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, inte hör ihop med detta. Jordbruksverket föreslår att rådet ändras till att konsumenten bör köpa frukt och grönsaker när de tycker att de håller en hög kvalitet snarare än efter säsong. Antioxidanter På sid 11 sägs i punkt 3 att antioxidanter är en grupp bioaktiva ämnen som skyddar mot skadlig oxidativ stress. I punkt nio sägs sedan att det inte finns vetenskapligt stöd för att rekommendera frukter och grönsaker med högt antioxidantiskt innehåll framför andra. Vi menar att detta förefaller inkonsekvent och bör förtydligas. Vi noterar Livsmedelsverkets slutsats att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att rekommendera produkter med högt innehåll av antioxidanter. Detta är Livsmedelsverkets område, så vi nöjer oss med att påpeka att det trots allt finns flera studier som tyder på positiva hälsoeffekter. Nitrat i bladgrönsaker I punkt 12 på sidan 12 framgår att nitrat kan orsaka skador. Vi föreslår att Livsmedelsverket lägger till något om hur man kan hålla nere nitrathalten. Det kan ha betydelse för personer som äter mycket hemodlade bladgrönsaker. Punkten skulle kunna lyda så här: Nitrat finns i grönsaker, särskilt i vissa bladgrönsaker som salladsblad, spenat och ruccola. Äldre blad och blad som skuggats har högre nitrathalter än unga späda blad. Även rödbeta och rädisa kan innehålla nitrat, men i lägre halter.

3(7) Produkter med stort svinn I punkt 5 på sidan 14 nämns sallat och tomat som känsliga produkter som orsakar stort svinn. Vi menar dock att tomat inte är ett bra exempel på produkter med stort svinn. Vi tycker inte heller att det är korrekt att föreslå konsumtion av lagringsdugliga produkter som rotfrukter och kålväxter för att minska svinnet, eftersom morötter är en av de produkter som har störst svinn. Vi föreslår därför att punkt 5 skrivs om till följande lydelse: Frukt och grönsaker har relativt kort hållbarhet och är den livsmedelsgrupp som orsakar det största matsvinnet. Det gäller framför allt produkter med stor yta eller hög andningsintensitet, till exempel sallat, broccoli, färsk majs och sparris. För att undvika svinn av frukt och grönsaker bör man inte handla mer av dessa produkter än man kommer att äta upp inom de närmaste dagarna. Detta gäller speciellt för känsliga produkter. Närproducerade produkter I den sista punkten på sidan 14 hävdar Livsmedelsverket att man bör ta känsliga produkter från närområdet, med motiveringen att transporterna står för stora utsläpp av växthusgaser. Vi menar att detta inte är det främsta argumentet för att välja närproducerade frukter och grönsaker, utan det har istället att göra med att en del produkter snabbt tappar i kvalitet om de transporteras långa sträckor. Transporterna är ofta en liten del av en produkts totala miljöbelastning. Jordbruksverket stödjer inte någon allmän rekommendation om att köpa närproducerat av miljöskäl. Det finns inget som garanterar att närproducerade produkter skulle vara mer miljö- eller klimatsmarta än andra. Se till exempel Jordbruksverkets rapport 2010:19, Vad får du som konsument när du köper närproducerat? Det kan dock finnas andra anledningar för konsumenten att välja närproducerat. Det kan till exempel handla om att man vill stödja en lokal producent eller att man vill veta varifrån produkterna kommer. I sådana fall handlar det dock om individuella preferenser och detta är inte något vi tycker bör återspeglas i kostråden. Matfetter I den tredje punkten på sidan 25 förs en diskussion som utmynnar i att rapsolja är miljömässigt sett bättre än olivolja. Vi stödjer inte argumentet om att odling på träd och buskar skulle vara mer miljöskadligt än ettåriga växter. Bland annat bortser det från att ettåriga växter kräver en helt annan grad av markbearbetning. Vi noterar också frasen stationära växter. Det är inte ett vedertaget begrepp. Vi föreslår att ni använder antingen fleråriga växter eller perenna växter.

4(7) Mejeriprodukter I bakgrundstexten säger Livsmedelsverket att man bör begränsa konsumtionen av mejeriprodukter av miljöskäl. Vi är tveksamma till den formuleringen. Liksom beträffande kött handlar det om att ställa två miljömål mot varandra att minska utsläppen av växthusgaser respektive att bevara det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. Frågan är komplex vilket bör framgå av bakgrundstexten. Vi noterar, som ju Livsmedelsverket också har gjort, att det är stora skillnader i utsläpp av växthusgaser såväl mellan kött och mejerivaror som mellan olika slags mejeriprodukter. Utsläppen för ost är till exempel många gånger högre än utsläppen för mjölk, räknat per kilo produkt. Samtidigt konsumeras produkterna på olika sätt och oftast i olika mängd. Det kan vara lämpligt att ta hänsyn till detta när man tar fram kostråden. Bilden kompliceras av att det är samma kor som används i produktionen av mjölken, osten och en betydande del nötköttet. Vi tycker att Livsmedelsverket har hittat en bra och nyanserad formulering i själva kostrådet. Vi skulle gärna se att samma nyanser kommer fram tydligare även i bakgrundsdokumentet, i synnerhet i det avslutande stycket på sidan 30. Fisk och skaldjur I kostråden för fisk och skaldjur framför Livsmedelsverket att konsumtionen av fisk med höga halter av dioxiner och PCB eller kvicksilver bör begränsas. För vissa riskgrupper ges rådet att kraftigt begränsa eller helt avstå från att konsumera vissa arter från vissa fångstområden. Jordbruksverket anser att det är bra att konsumenterna informeras om risker kopplade till konsumtionen av fisk och skaldjur men förutsätter att kostråden är flexibla om det kommer fram nya rön som är av betydelse för de råd som ges. I kostråden uppmanar Livsmedelsverket konsumenterna att använda WWF:s fiskguide. Jordbruksverket anser att det är olämpligt att Livsmedelsverket väljer att hänvisa till en enskild organisations riktlinjer, i synnerhet som listan inte är okontroversiell. Hänvisningen borde åtminstone kompletteras med en hänvisning till Konkurrensverkets lista. Vidare nämns i bakgrundsrapporten (se sid 36) att det finns tre miljömärkningar, MSC, ASC och Krav. Dessa är de tre största miljömärkningarna i Sverige men det finns fler. Jordbruksverket föreslår att stycket omformuleras så att det framgår att MSC, ASC och Krav är tre vanliga miljömärkningar på den svenska marknaden. I den kortare text som är riktad direkt till konsumenter ger Livsmedelsverket en direkt uppmaning till konsumenterna att använda WWF:s riktlinjer och att handla miljömärkta produkter. Vi menar att det är för kategoriskt att skriva så, och föreslår istället följande: Om du vill vara extra säker på att produkterna kommer från hållbart fiske så kan du välja miljömärkta produkter eller använda till exempel Konkurrensverkets lista över olika arter och fisken.

5(7) Anledningen till att vi vill modifiera skrivningen om miljömärkt fiske är att detta är ett komplicerat område, och ett fiske kan mycket väl vara hållbart även om det inte är möjligt att få en miljömärkning. Åtminstone två faktorer bidrar till svårigheterna: - Yrkesfiskarna kan inte alltid själva påverka om deras produkter kan miljömärkas eller inte. Det beror på att märkningen tar hänsyn till det globala fisket på vissa arter, så om ett annat land överfiskar bestånden så påverkar det även de fiskare som håller sig inom de lagliga kvoterna. - Ett krav för miljömärkning är att det ska finnas en förvaltningsplan för fisket. För en del arter finns det inte sådana, ibland för att det inte behövs någon och ibland för att hanteringen inom EU:s institutioner är för långsam. Kött och chark Det är bra att underlaget lyfter fram de långtgående djurskyddskraven som gäller i Sverige. Texten antyder dock att detta inte gäller slakteriledet, vilket inte stämmer eftersom vi till skillnad från andra EU-länder inte tillåter slakt utan bedövning. (Andra länder använder sig i stor utsträckning av ett undantag som tillåter slakt utan bedövning av religiösa skäl.) Det är också välkommet att underlaget lyfter fram att den svenska animalieproduktionen använder betydligt mindre antibiotika än i andra länder. Vi vill dock se en tydligare koppling mellan det förebyggande arbetet och den låga antibiotikaanvändningen. Vi föreslår därför att punkterna om djurskydd får följande lydelse: - I Sverige ställer vi mer långtgående djurskyddskrav än vad många andra medlemsstater gör inom EU, vilket innebär att de livsmedelsproducerande djuren i Sverige har en relativt sett bra miljö ur ett djurskyddsperspektiv. I Sverige finns också krav på att alla djur ska vara bedövade vid slakten, samtidigt som flera andra EU-länder tillåter obedövad slakt med hänvisning till ett religiöst undantag. - Svanskupering, att kapa grisens svans, är förbjudet att göra rutinmässigt enligt EU:s gemensamma regler och endast tillåtet i undantagsfall. Svanskupering görs dock på en övervägande andel av de grisar som föds upp inom EU utom i Sverige. - Användningen av antibiotika till djur är i Sverige lägst i EU. Minskad användning av antibiotika minskar risken för uppkomst och spridning av multiresistenta bakterier, vilket har betydelse även för folkhälsan på lång sikt. - Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst förekomst av multiresistenta bakterier i livsmedelsproducerande djurhållning. Samma skrivningar förekommer på flera ställen i dokumentet. Våra synpunkter gäller förstås alla förekomster av samma text.

6(7) En annan fråga handlar om miljöeffekter av köttproduktionen. Punkt 5 på sidan 40 lyfter fram svenska miljömärkningar för kött som producerats på ett mer hållbart sätt än annat. Vi menar att Livsmedelsverket bör undvika att lyfta fram enskilda märkningar framför andra, eftersom det kan tolkas som att dessa märkningar på något sätt är bättre. Vi föreslår att rekommendationen istället nämner tänkbara syften med märkningen, till exempel naturbete eller klimatsmart. Fågel Näst sista punkten på sidan 42 säger att fågeluppfödning inte bidrar till öppna landskap. Detta beror dock på varifrån fodret kommer. Texten skulle kunna ändras till Fågeluppfödning bidrar inte till att hävda betesmarken. Godis, glass och söta drycker I råden till konsumenterna säger Livsmedelsverket att vatten är en mycket bättre törstsläckare än läsk, saft, juice, lättdryck och sportdryck. Vi konstaterar att detta är Livsmedelsverkets expertområde men vill ändå framhålla att vi tycker att det är olyckligt att juice, som är en naturprodukt utan tillsatt socker, läggs in i samma grupp som läsk och sportdrycker. Även om juicer ofta har ett naturligt högt sockerinnehåll så kan det skapa ett pedagogiskt problem om de läggs in i samma kategori som läsk och sportdrycker, inte minst med tanke på att juicen i de nu gällande kostråden får räknas som en av fem när det gäller intaget av frukt och grönsaker. Frågor som berör flera avsnitt Dokumentet använder på flera ställen uttrycket syntetiskt framställda bekämpningsmedel. Detta är inte korrekt. Jordbruksverket vill framhålla att om man vill visa på skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion bör man använda begreppet kemiska växtskyddsmedel. I alla andra sammanhang bör man endast prata om växtskyddsmedel. Avsnitt som skulle kunna läggas till Vi skulle slutligen vilja föra fram några områden som det skulle kunna vara värdefullt att diskutera i bakgrundsunderlaget oavsett om de leder fram till konkreta kostrekommendationer eller inte. Samtliga områden ligger under Livsmedelsverkets ansvarsområde. - behov eller inte av kosttillskott - tomatprodukter som källa till lykopen och dess möjliga inverkan på hälsan hos framför allt män - betaglukaner i havre - vikten av korrekt hantering och lagring av frukt och grönsaker för att produkterna inte ska förlora i näringsvärde

7(7) I detta ärende har divisionsdirektören Håkan Henrikson beslutat. Katarina Johansson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen deltog också Gabriella Cahlin, Martin Sjödahl, Erland Karlsson och Kristina Mattsson. Håkan Henrikson Katarina Johansson