LÄGET 6 Ungdomsenkäten 2 Resultat och analys Bemötande Psykosocial hälsa Alkohol, tobak, narkotika
Innehållsförteckning FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 REFLEKTIONER INFÖR FORTSATT ARBETE... 4 BAKGRUND... 6 BEMÖTANDE... 8 Diskriminering... 8 Nedsättande språkbruk och sexuella trakasserier... 9 Mobbning... Vuxnas bemötande i skolan... Reflektioner... PSYKOSOCIAL SITUATION... 2 Trivsel, självförtroende och förväntningar inför framtiden... 2 Stress, nedstämdhet och sömn... 3 Reflektioner... 4 TOBAK, ALKOHOL OCH NARKOTIKA... 5 Tobak... 5 Alkohol... 6 Narkotika... 7 Reflektioner... 8 REFERENSER... 9
FÖRORD Enkäten som denna rapport bygger på har kunnat genomföras tack vare att skolorna har tagit ansvar för det praktiska genomförandet och gjort det möjligt att ta lektionstid i anspråk. Tack för ett gott samarbete med rektorer, skolpersonal och administrativ personal. Stort TACK till alla som har medverkat i arbetet och till alla ungdomar som svarat på enkäten! Mölndal februari 22 Folkhälsorådet i Mölndal LSBU Ledningsgrupp samverkan barn och unga 2
SAMMANFATTNING Ungdomsenkäten 2 har haft fokus på tre områden; Bemötande, Psykosocial hälsa och Alkohol, tobak och narkotika. Generellt följer årets resultat ganska väl de resultat vi sett tidigare år. Glädjande är att positiva förändringar har skett i ungas psykosociala situation och vad det gäller konsumtion av tobak och alkohol. Samtidigt väcker resultatet frågor kring hur vi vuxna bemöter våra ungdomar och hur vårt bemötande påverkar deras värderingar och beteende, men också deras möjligheter att utveckla sina förmågor, sin personlighet och sin potential. Bemötande Skolan är den miljö där ungdomarna främst blir utsatta för orättvis behandling och det är andra ungdomar och även personal som diskriminerar. % av eleverna i gymnasieskolans år 2 anger att de mycket ofta, ofta eller ibland känner sig orättvist behandlade. I grundskolans år 8 är detta inte lika vanligt. Killarna anger etnicitet som den vanligaste anledningen och tjejerna att det är vanligast att de blir diskriminerade på grund av sitt kön. Killarna uppger i något större utsträckning än tjejerna att de blivit utsatta för nedsättande språkbruk. % av killarna i år 8 svarar att de blir utsatta varje vecka och 35 % har blivit utsatta under terminen. Endast hälften av eleverna tycker att skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbing och att vuxna i skolan reagerar om någon blir illa behandlad. Killarna upplever att vuxna ingriper i större utsträckning än vad tjejerna gör. Psykosocial situation Ungefär 7 % av ungdomarna som svarat på enkäten uppger att de trivs mycket bra eller bra med livet i stort. 2 ser vi som tidigare påtagliga skillnader mellan hur killar och tjejer upplever sin psykosociala situation. Glappet har minskat något då tjejernas situation blivit lite bättre och killarnas något sämre. Den stora positiva förändringen ser vi bland tjejerna på gymnasiet som bland annat uppger lägre stressnivå och en högre framtidstro än tidigare. Resultatet för killarna på gymnasiet visar dock inte på en lika positiv trend. När det gäller stress så är resultatet totalt sett positivt då siffrorna är lägre för både killar och tjejer, både i år 8 och gymnasieskolornas andra år. I år 8 så svarar dock ca 4 % av tjejerna att påståendet jag känner mig ofta stressad stämmer mycket bra eller bra överens med deras livssituation. Motsvarande siffra för jämnåriga killar är ca 2 %. I gymnasieåldrarna är stressnivån överlag högre, 65 % av tjejerna och 5 % av killarna är ofta eller mycket ofta stressade. Tobak, alkohol och narkotika Utvecklingen är positiv jämfört med 24 och 27 då enkäten också innehöll frågor om alkohol, tobak och narkotika. Gruppen som aldrig har testat alkohol är större än tidigare och färre har blivit bjudna av sina föräldrar. Även när det gäller tobak är det färre än tidigare som testat. 7 % av ungdomarna i år 8 och 45 % i gymnasieskolans år 2 har aldrig provat att röka. Samtidigt är det en liten grupp unga som röker dagligen eller varje vecka, under 5 % i grundskolan, men runt 2 % i gymnasieåldern. På samma sätt finns en mindre grupp unga som dricker alkohol regelbundet. Ett fåtal i grundskolan och ca 5 % i gymnasieskolornas år 2 har testat narkotika, främst cannabis. 3
REFLEKTIONER INFÖR FORTSATT ARBETE De frågor som är i fokus i rapporten har tydliga kopplingar sinsemellan och är också de teman som i vår analys visar oss vägen framåt. En gemensam nämnare vi ser är att det fortsatta arbetet handlar om konsten att leva, om värdegrund och om hur vi vuxna förmedlar vårt samhälles grundläggande värden och normer till de yngre. De yttre ramarna måste vara tydliga, samtidigt som varje ung människa behöver utrymme att utveckla sin identitet. Uppmärksamma killarna Enkätresultatet visar tydligt att pojkarnas situation behöver uppmärksammas. Utan att övertolka resultatet kan vi konstatera att trenden för killarna genomgående är nedåtgående - ökad stress, sämre framtidstro, fler som känner sig ensamma och sämre självförtroende i kombination med signaler om nedsättande språkbruk och känslan av orättvis behandling. Det kan vara dags att fördjupa kunskapen om hur killar upplever sin situation, vilka krav och förväntningar de känner. Arbetet med Tjej 29 (Mölndals stad 29) gav goda erfarenheter av att genomföra intervjuer i grupp, så kallade fokusgrupper. Arbetet med tjejerna får inte avstanna då 2 års resultat visar på fortsatt stora skillnader mellan killar och tjejers självskattade hälsa. Fortsatt arbete för jämställt bemötande Ett fortsatt arbete för jämställt bemötande stämmer väl överens med behovet av att uppmärksamma både killarnas situation och även tjejernas situation. Hälften av de svarande håller med om att vuxna har samma förväntningar på killar och tjejer. Hur vi, både ungdomar och vuxna, bemöter andra människor signalerar vilka förväntningar vi har på dem. Ungdomarna upplever olika förväntningar på tjejer respektive killar. Jämställt bemötande handlar om att öppna möjligheter för alla barn och unga att utvecklas efter sina förmågor och intressen och att undvika begränsningar genom stereotyper. Stärk vuxnas närvaro i de ungas liv Enkäten ger oss också en tydlig bild av att de unga saknar vuxnas närvaro, vuxna som finns att prata med, som kan förmedla tydliga normer och ingripa när någon behandlas illa. Vi är många som berörs, professionella inom skola och fritid och kultur, men också föräldrar, föreningsledare och andra vuxna. Hur kan vi värna om och underlätta kontakterna mellan ungdomar och vuxna, på olika arenor? Vuxna professionella i verksamheterna behöver kunna se när ungdomar far illa och behöver ha kunskap och förmåga att ingripa på ett konstruktivt sätt. Hur skapar vi denna trygghet? ANT-arbetet kan ge draghjälp Det övergripande ANT-arbetet har under senare år haft vuxna som målgrupp och syftat till att stärka normer och stödja tydliga budskap från vuxenvärlden, ett arbetssätt som gett positivt resultat. En fortsatt utveckling av ANT-arbetet bör handla om att sprida bra former och metoder för dialog med de unga, om alkohol och droger, men också om nära kopplade frågor som identitet, gemenskap, grupptryck, upplevda krav och behovet av att duga som man är. 4
TEMA för fortsatt arbete: Bemötande och närvarande vuxna Jämställdhetsarbete i vardagen Ett fortsatt medvetet jämställdhetsarbete i vardagen kan ge oss kunskap och öka vår medvetenhet om hur vi stödjer både flickor och pojkar att utvecklas utan att begränsas av varken kön, omedvetna eller medvetna regler och normer eller av strikta könsroller. Fortsatt ANT-arbete Fortsatt arbete riktat till vuxna stärker normer om att tonåringar och alkohol inte hör ihop och gör att de vuxnas budskap blir tydligt. Formerna för dialog med de unga kan också utvecklas för att bli hållbara. Att prata ANT handlar om att också prata identitet och grupptryck, krav och förväntningar, jämställdhet och bemötande. Samordning kan ge stöd. Trygghet i skolan och vardagsmiljön Goda sociala miljöer främjar både hälsa och lärande. Trygga relationer som präglas av tillit, förtroende och bra bemötande mellan unga, mellan unga och vuxna och mellan vuxna är viktiga komponenter i ungas vardagsmiljöer. Närvarande vuxna Vi bör uppmärksamma att ungdomarna saknar oss vuxna. De unga efterfrågar vuxna att prata med om livsfrågor, krav och förväntningar. Närvarande vuxna kan förmedla tydliga normer och ingripa när någon behandlas illa. Hur underlättar vi kontakter mellan unga och vuxna på olika arenor? Vuxna professionella i verksamheterna behöver kunna se när ungdomar far illa. Hur skapar vi den trygghet bland oss vuxna som gör att vi vågar fråga och får förmåga att ingripa på ett konstruktivt sätt? Vi som arbetar med barn och unga måste fråga oss vad vi anser om den bild av ungas vardag som resultatet visar. Är vi nöjda och hur kan vi jobba vidare för att ge barn och ungdomar i Mölndal så bra förutsättningar som möjligt? 5
BAKGRUND Ungdomsenkäten Läget genomfördes första gången år 24 och har sedan dess genomförts fem gånger med i stort sett samma grundfrågeställningar, men med olika fördjupningsteman. 2 års version ser lite annorlunda ut än tidigare. Då skolorna i samarbete med GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) har genomfört undersökningar med fokus på skolans lärandemiljö är de delarna borttagna ur årets enkät. Syftet med Läget är att få en bild av hur ungdomar som bor i Mölndal och/eller går i Mölndals skolor ser på sin livssituation. Årets tre teman Årets rapport innehåller tre huvudteman; Bemötande, Psykosocial situation och Alkohol, tobak och narkotika. Uppföljning av jämställdhetsarbetet År 2 genomförde Mölndals stad med stöd från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ett jämställdhetsprojekt, Jämställt bemötande i Mölndals stad. Projektet vände sig till personal, chefer och politiker inom Kultur och Fritid, Arbets- och familjestöd, Barnomsorg och Utbildning, Vård och Omsorg samt Gymnasieskolan. Målet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för unga i Mölndal och fokus låg i hög grad på hur vuxna bemöter barn och unga. Projektet tog avstamp i den bild som Läget visat genom åren att tjejer upplever sämre hälsa än pojkar. Den kompletterande intervjustudien, Tjej 29, bidrog till att skapa en större förståelse kring tjejers situation och vad vi i staden kan göra för att förbättra förutsättningarna för en god psykosocial hälsa. En av slutsatserna var att vuxnas bemötande och förväntningar är en viktig faktor som påverkar ungas hälsa och denna kunskap låg till grund för projektet. Årets enkätundersökning innehåller fler frågor kring bemötande än tidigare då vi vill följa upp jämställdhetsprojektet i årets undersökning. Frågorna om psykosocial hälsa är de samma som tidigare år. Uppföljning av ANT-arbetet Precis som år 24 och 27 så innehåller årets temadel frågor kring alkohol, tobak och narkotika. Dessa frågor blir en uppföljning av de senaste årens intensiva arbete för att minska tonåringars tillgång till alkohol. Mölndals stad har tillsammans med 25 andra kommuner deltagit i det nationella LUMA-projektet under åren 29-2. Syftet har varit att minska tonåringars alkoholkonsumtion genom insatser riktade till vuxna. Insatser har gjorts för att stärka föräldrarollen, för att via opinionsbildning stärka normen om alkoholfri tonårstid och via kommunens tillsynsansvar stärka handlare och krögare att upprätthålla åldersgränser för tobak och alkohol. Använd rapporten! Vi har valt att i rapporten ge en överblick över tre viktiga och breda områden utifrån ett helhetsperspektiv. Som bilaga finns det samlade resultatet av enkäten. Precis som tidigare år vill vi uppmuntra läsaren att se till mönster och övergripande trender, snarare än till enskilda siffror och små variationer. 6
Vår förhoppning är att läsarna av denna rapport analyserar och reflekterar över vad resultatet står för i både det stora och lilla sammanhanget. Vi hoppas också att den används som underlag för analys och diskussion i personalgrupper kring till exempel hur förhållningssätt, arbetsmetoder, kompetensutveckling och organisation kan påverka den vardag som de unga ger en bild av. Rapporten kan också användas i dialog med ungdomar, föräldrar och andra intresserade. METOD Enkäten som ligger till grund för denna rapport besvarades under vecka 47 av elever i år 8 i grundskolorna och i år 2 på de två kommunala gymnasieskolorna i Mölndal. (En grundskola besvarade enkäten under v.48-49.) Enkäten besvarades via dator under lärarledd lektionstid och enkäten fanns tillgänglig genom skolornas intranät. Enkätgenomförandet är upplagt på samma sätt som tidigare för att få en så stor jämförbarhet som möjligt. De flesta frågorna i enkäten är samma som tidigare år för att jämförelser ska kunna ske. De nya frågor som funnits med i årets enkät testades i förväg på en grupp ungdomar. Det gjordes endast små förändringar i frågorna efter diskussionen med ungdomarna. Den största förändringen var att det på sista sidan av enkäten lades till en text om var man som ung kan vända sig om frågorna i enkäten väckte känslor man behöver prata med någon om. Enkäten besvaras på internet och har så kallad överhoppslogik, vilket innebär att alla ungdomar inte svarar på alla frågor utan om du till exempel svarar att du aldrig har druckit alkohol så får du inte de följande frågorna om alkoholkonsumtion. Totalt har 87 ungdomar besvarat enkäten. År 28 då enkäten senast genomfördes svarade 88 ungdomar. Antalet elever i skolorna i Mölndal har sjunkit något vilket speglas i antalet svarande. Svarsfrekvensen för 2 års enkät är totalt 88 % och 28 var den 79 %. Bortfallet beror i de flesta fall på sjukdom eller att elever utan lov varit frånvarande vid lektionen då enkäten skulle besvaras. I årskurs 8 har 92 % av eleverna svarat och i år 2 på gymnasiet är svarsfrekvensen 8 %. Av de svarande är 47 % killar och 53 % tjejer och fördelningen mellan årskurserna är 68 % i åk 8 och 32 % i år 2 på gymnasiet. Analysarbetet och sammanställningen av rapporten har gjorts av Jenny Andersson, samordnare ungdomshälsa inom Kultur och Fritid och Hillevi Funck, folkhälsoplanerare, kommunledningskontoret. Fokusområdena i denna rapport har valts ut i samråd med LSBU, Ledningsgruppen för samverkan barn och unga. 7
BEMÖTANDE Bemötande är ett brett begrepp som innefattar många faktorer. I årets undersökning är några frågor nya och det finns därför inget jämförande material från tidigare års undersökningar. Frågor kring diskriminering är centrala i arbetet med bemötande. Den januari 29 trädde den nya diskrimineringslagstiftningen i kraft som omfattar sju diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering Runt % av eleverna i år 2 på gymnasiet upplever att de blivit diskriminerade. Vanligaste är att detta sker på grund av etnisk bakgrund, kön eller religion. I grundskolan är känslan inte alls lika utbredd då 5 % upplever detta. Killarna upplever att de blir diskriminerade främst på grund av etnicitet och religion, medan tjejerna anger kön som främsta anledning. Det som redovisas här är andel ungdomar som svarat mycket ofta, ofta och ibland på frågan om de blir orättvist behandlad och på vilken grund de i sådana fall blivit diskriminerade. Tabell visar resultatet uppdelat på årskurs och uppdelat på kön. Vi ser liknande mönster hos tjejerna och killarna oavsett ålder. Upplever du att du blir orättvist behandlad på grund av: År 8 Gymn år 2 Killar Tjejer Din etniska bakgrund 4 % % 7 % 5 % Din religion 2 % 8 % 6 % 3 % Att du är kille eller tjej 5 % 9 % 3 % 9 % Din sexuella läggning 2 % 4 % 4 % 2 % Funktionsnedsättning % 4 % 3 % % Tabell visar andelen som svarat mycket ofta, ofta och ibland. Då det finns ungdomar som upplever att de blir orättvist behandlade eller diskriminerade så är intressant att veta av vem och i vilka miljöer de upplever detta. Vanligast är att känna sig utsatt i skolan. Där är det är i princip lika vanligt att uppleva sig utsatt av andra ungdomar som av personal. 2 % anger detta. Diagram visar vem ungdomarna känner sig orättvist behandlad av, uppdelat på kön. Denna fråga har man kunnat besvara med flera alternativ. En person kan alltså ha uppgett att hon eller han känner sig orättvist behandlad i flera situationer. Resultatet visar sammanlagt 33 svar på alternativen mycket ofta, ofta eller ibland. Det är ungefär dubbelt så många svar som antalet personer som uppgett att de upplever sig orättvist behandlad i föregående fråga. Det är därför troligt att de ungdomar som känner sig diskriminerade upplever detta i flera miljöer och situationer. 8
Om du upplever dig orättvist behandlad, i sådana fall av vem? 8 6 4 2 8 6 Tjejer Killar 4 2 Ungdomar i skolan Ungdomar på fritidsgården Personalen i skolan Personalen Ungdomar på på annan plats fritidsgården Vuxna på annan plats Diagram visar andelen som svarat mycket ofta, ofta och ibland uppdelat på kön. Nedsättande språkbruk och sexuella trakasserier I Tjej 29 (Mölndals stad, 29) beskrev tjejerna som blev intervjuade en arbetsmiljö i skolan där hårt språkbruk och kränkningar var vanligt. Av den anledningen innehöll årets enkät en fråga om huruvida ungdomarna blivit utsatta för nedsättande språkbruk. Resultatet visar att killarna upplever att de blir utsatta för detta i högre utsträckning än tjejerna. Nära hälften av killarna har blivit utsatta under den senaste terminen och runt 35 % av tjejerna. Runt % av killarna är utsatta varje vecka. Det är vanligare med nedsättande språkbruk i år 8 än i gymnasiet. I år 8 uppger 35 % att de blivit utsatta under terminen och motsvarande resultat för gymnasiets år 2 är 22 %. Har någon i skolan talat till dig på ett nedsättande vis som att t.ex. bli kallad hora, bögjävel eller liknande under senaste terminen? 8% 7% 6% 5% 4% 3% Tjejer Killar 2% % % Aldrig -2 ggr termin -2 ggr i månaden -2 ggr i veckan Mer än 2 ggr i veckan Vet ej Diagram 2 visar resultatet uppdelat på kön. 9
Vi ställde även en fråga om ungdomarna under terminen blivit utsatta för att någon i skolan mot din vilja har tagit på dig på ett sexuellt sätt. 89 % av alla svarande ungdomar uppger att de inte har blivit utsatta för detta. 7 % har blivit utsatta och 4 % vet inte. Vi kan inte se någon skillnad mellan hur killar och tjejer känner sig utsatta men det är fler i år 8 (9 %) än i år 2 på gymnasiet (4 %) som uppger att de mot sin vilja blivit tagna på, på ett sexuellt sätt. Mobbning När det gäller mobbning i Mölndals skolor visar årets resultat på ungefär samma nivå som tidigare år. Totalt uppger 4 % av eleverna att de mycket ofta eller ofta har varit utsatta för mobbning av andra elever på skolan den senaste terminen. Resultatet från 28 för motsvarande fråga är i samma nivå, 2 %. Andelen elever som uppger att de mycket ofta eller ofta blivit mobbade av personal på skolan är i år 3 % och motsvarar även det resultatet från 28. Det är fler i åk 8 (4 %) som ofta och mycket ofta blir utsatta än i gymnasiet (2 %). Om man inkluderar även de som har svarat att de ibland är utsatta blir siffran för år 8 ca % och för år 2 i gymnasiet 4 %, vilket också det är i nivå med tidigare resultat. Vuxnas bemötande i skolan Endast hälften av eleverna i år 8 anser att skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbning. Samtidigt tycker två tredjedelar att vuxna i skolan reagerar när någon blir illa behandlad. I gymnasieskolornas år 2 är det färre, mindre än hälften av de svarande, som tycker att vuxna reagerar när någon blir illa behandlad. Killarna upplever i högre grad än tjejerna att skolan och de vuxna reagerar på mobbning och när någon behandlas illa. Vuxnas förväntningar på killar och tjejer är en viktig fråga ur jämställdhetsperspektiv. De förväntningar vuxna har på ungdomarna avspeglas i hur man bemöter dem. Endast hälften av de svarande ungdomarna tycker att vuxna i skolan har samma förväntningar på killar och tjejer. Det är ingen skillnad mellan åldersgruppernas åsikter och inte heller mellan vad tjejer och killar tycker. År 8 Gymn år 2 Tjejer Killar Min skola gör tillräckligt för att förhindra mobbning (48) 5 % (47) 42 % (47) 44 % (48) 54 % Vuxna i skolan reagerar om någon blir illa behandlad 65 % 44 % 52 % 67 % Vuxna i skolan har samma förväntningar på killar och tjejer 5 % 52 % 54 % 5 % Tabell 2 visar andelen elever som svarat att påståendena stämmer mycket bra eller stämmer bra. Inom parentesen visas resultatet från år 28. Reflektioner Knappt hälften av ungdomarna som svarat på enkäten håller med om att skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbning. En lika stor andel har samtidigt blivit utsatta för nedsättande språkbruk under den senaste terminen. Ungdomarnas signaler visar att de unga inte upplever att vi vuxna lever upp till de intentioner som finns i våra måldokument och uppdrag. Alla skolor i Mölndal har en likabehandlingsplan och alla som arbetar med barn och ungdomar har uppdraget att utgå från människors lika värde och arbeta för att ingen ska bli mobbad, orättvist behandlad eller diskriminerad. Signalerna från ungdomarna behöver tas på allvar, till exempel genom samtal för att få mera kunskap om deras upplevelser. Samtidigt behöver vi reflektera över hur vi vuxna kan stödja varandra för att skapa goda möten med de unga.
Ungefär hälften av ungdomarna, både killar och tjejer, tycker att vuxna har samma förväntningar på tjejer och killar. Så många som en tredjedel av ungdomarna har på denna fråga svarat stämmer varken bra eller dåligt eller vet ej. Svaren kan tolkas på olika sätt och kan bygga på både medvetenhet och omedvetenhet. De visar ändå att de unga upplever att vuxna signalerar olika förväntningar på tjejer och killar. Troligen gäller det mer i vissa situationer än i andra. Ett arbete för jämställt bemötande behöver finnas i vardagen och vara långsiktigt. Jämställt bemötande innebär inte att alla ska vara och göra lika, utan att alla barn och unga ska få samma möjligheter att utvecklas oavsett kön. Arbetet handlar därför om att få kunskap för att kunna upptäcka och reflektera över djupt rotade tankesätt och strukturer som motverkar lika möjligheter. Skolans styrdokument, men även de nationella jämställdhetsmålen och till exempel Mölndals stads Bemötandeplan och Mål för folkhälsoarbetet slår fast att alla ungdomar i Mölndal ska få en chans att utveckla sina förmågor, sina intressen, sin personlighet och få möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor. Frågor kring jämställt bemötande har tidigare inte funnits med i ungdomsenkäten och det kan vara svårt att sätta siffror i ett sammanhang när det inte finns tidigare resultat att jämföra med för att se utveckling över tid. Det vi ändå kan uppmärksamma är vad ungdomarna säger oss just idag och hur det stämmer situationen överens med stadens mål. Är vi nöjda med det vi ser?
PSYKOSOCIAL SITUATION Precis som att bemötande är ett brett begrepp så ingår det många faktorer i begreppet psykosocial hälsa. Ungdomars psykiska hälsa inkluderar enligt Westling Allodi (2) bland annat självkänsla, känsla av att ha en trygg identitet och att vara en värdefull person. Andra faktorer som nämns är tillgång till sunda sociala relationer, förmåga att vara aktiv och produktiv och kapabel att utvecklas. I ungdomsenkäten har vi försökt att få en bild av hur ungdomar i Mölndal uppfattar sin situation genom att ställa frågor kring bland annat självförtroende, stress, sömn och hur de trivs med livet. I de tidigare årens rapporter har tjejernas situation lyfts fram. Tjejernas svar i enkäten har pekat på att de mår sämre än killarna. I 2 års undersökning ser vi att det fortfarande finns stora skillnader, vilket syns i tabellen här nedanför. 2 Tjejer Killar Jag trivs med livet just nu 72 % 86 % Jag känner mig förväntansfull när jag tänker på framtiden 72 % 83 % Jag har bra självförtroende 52 % 75 % Jag känner mig ofta lugn 64 % 8 % Jag känner mig ofta ensam 9 % 8 % Jag känner mig ofta stressad 39 % 22 % Jag känner mig ofta ledsen/nedstämd 4 % 5 % jag har ofta svårt att sova 6 % 6 % Jag har ofta huvudvärk 22 % 5 % Jag har ofta ont i magen (ej mensvärk) 4 % 5 % Jag är nöjd med mig själv i det stora hela 66 % 86 % Tabell 3 visar andelen som svarat stämmer mycket bra och stämmer bra. Trivsel, självförtroende och förväntningar inför framtiden I genomsnitt trivs över 7 % av ungdomarna med livet. Siffran har stigit bland tjejerna, men är lägre än tidigare bland pojkarna. Den grupp som trivs bäst är dock fortfarande killarna i år 8. Av dem trivs 86 % bra eller mycket bra med livet. Glädjande är att resultatet visar en positiv förändring bland tjejerna i gymnasiet sedan 28. En större andel tjejer än tidigare, 7-8 % trivs med livet, känner sig för förväntansfulla inför framtiden och är nöjda med sig själva. Däremot är förändringen den motsatta när det gäller killarna i gymnasiet. Här syns sämre värden på i stort sett alla frågor. I årskurs 8 syns inte lika tydliga förändringar som bland de äldre. Fler av de yngre är i årets enkät mer nöjda med sig själva i det stora hela jämfört med tidigare år. Samtidigt har andelen med bra självförtroende minskat. Diagrammen 3 och 4 visar hur ungdomarna har svarat över tid när det gäller självförtroende och hur de trivs med sin livssituation. Diagram 5 illustrerar de ungas framtidstro. 2
Jag trivs med livet just nu Jag har bra självförtroende 9 8 7 6 5 25 26 27 28 2 9 8 7 6 5 4 25 26 27 28 2 Killar år 8 Tjejer år 8 Killar år 8 Tjejer år 8 Killar gymnasiet Tjejer gymnasiet Killar gymnasiet Tjejer gymnasiet Diagram 3 Diagram 4 9 8 7 6 5 Jag känner mig förväntansfull när jag tänker på framtiden 25 26 27 28 2 Killar år 8 Tjejer år 8 Killar gymnasiet Tjejer gymnasiet Diagram 5 Stress, nedstämdhet och sömn Både killarna och tjejerna i år 8 uppvisar en mera positiv situation vad gäller stress, nedstämdhet och sömn i årets enkät jämfört med 28 års resultat. Den faktor som förändrats mest är stress, där andelen som ofta känner sig stressade har sjunkit. Trots det uppger fortfarande 4 % av tjejerna respektive 2 % av killarna i år 8 att de ofta är stressade. Samtidigt säger 64 % av tjejerna och 8 % av killarna att de ofta känner sig lugna. 2 % av tjejerna har ofta huvudvärk mot 5 % av killarna. Tjejer Killar Tjejer Killar åk 8 åk 8 år 2 gymn år 2 gymn Jag känner mig ofta lugn (53) 64 % (8) 8 % (47) 52 % (84) 73 % Jag känner mig ofta ensam (4) 9 % (9) 8 % (5) % (8) 23 % Jag känner mig ofta stressad (47) 39 % (3) 22 % (67) 63 % (4) 48 % Jag känner mig ofta ledsen/nedstämd (9) 4 % (8) 5 % (26) 24 % (6) 9 % jag har ofta svårt att sova (23) 6 % (8) 6 % (33) 28 % (29) 28 % Jag har ofta huvudvärk (24) 22 % (6) 5 % (34) 32 % (5) 3 % Jag har ofta ont i magen (ej mensvärk) (6) 4 % () 5 % (24) 2 % (2) 3 % Tabell 4 visar andelen som har svarat stämmer mycket bra eller stämmer bra i årskurs 8 och år 2 gymnasiet uppdelat på kön. Inom parentes resultatet från år 28. 3
Även i gymnasieåldern kan vi ana en positiv förändring kring stress, nedstämdhet och sömn bland tjejerna jämfört med 28 men däremot är resultatet för killarna inte lika tydligt. Fler killar än tidigare uppger att de ofta är stressade och färre uppger att de ofta känner sig lugna. Samtidigt är det fler killar som ofta känner sig ensamma. Reflektioner I årets ungdomsenkät kan vi se att tjejerna visar en mer positiv bild av sin livssituation än tidigare. Även på nationell nivå bedöms att den negativa trenden med ökad psykisk ohälsa bland kvinnor har brutits. Under flera år har enkäterna visat stora skillnader i tjejers och killars självskattade hälsa. Detta har också varit trenden i landet som bekräftats bland annat via den nationella undersökningen om barn och ungas psykiska hälsa som gjordes på regeringens initiativ hösten 29 (Statens folkhälsoinstitut, 2). Det är viktigt att påpeka att det fortfarande är en stor skillnad mellan hur killar och tjejer upplever sin situation. Skillnaderna minskar i några avseenden på grund av att tjejerna i viss mån uppger att de mår bättre, men tyvärr också för att fler killar uppger att de inte mår lika bra. Resultatet pekar med andra ord på att killarnas situation också behöver uppmärksammas. Utan att övertolka resultatet kan vi ändå konstatera ett genomgående mönster som visar att fler killar känner sig stressade, andelen med hög framtidstro har blivit mindre, färre upplever att de har gott självförtroende och fler känner sig ensamma. Som en följd av diskussioner utifrån tidigare enkäter görs insatser för ökad psykisk hälsa inom flera delar av stadens verksamhet, riktade till både killar och tjejer. Till exempel arbetar elevhälsan med DISA-grupper bland flickor i högstadiet, fritidsgårdarna arbetar både i öppen verksamhet och i grupper med att stärka ungdomars självkänsla och känsla av delaktighet. Det finns generellt en större medvetenhet om frågorna. Skolan driver pedagogisk utveckling och arbetar med bemötandefrågorna, liksom med EQ- eller livskunskap, hälsa och livsstil. Skolhälsovården genomför strukturerade insatser för tjejer i mellanstadiet. Om insatser och kompetensutveckling inom ramen för projektet Jämställt bemötande har påverkat resultatet är svårt att säga, men det finns generellt en större medvetenhet om frågorna idag än tidigare. Det finns därmed en bra grund för fortsatt arbete. 4
TOBAK, ALKOHOL OCH NARKOTIKA I Mölndals stad arbetar flera olika verksamheter för att minska bruket av tobak, alkohol och narkotika bland ungdomar. Bruk av tobak, alkohol och narkotika är skadligt för alla människors hälsa och framförallt för ungdomar. Senast det i ungdomsenkäten ställdes frågor kring dessa ämnen var år 27 och siffrorna inom parenteserna visar på detta resultat. Årets undersökning visar en mycket positiv utveckling sedan dess. Tobak Rökning Över 7 % av ungdomarna i år 8 och 45 % i gymnasieåldern har aldrig rökt. Andelen ickerökare har ökat i jämförelse med resultatet i Läget (24) och Läget 4 (27). Detta stämmer väl med utvecklingen i landet. Samtidigt visar CAN:s nationella undersökning att motpolen, det vill säga andelen unga som röker dagligen också ökar. Vår undersökning indikerar en svag ökning även i Mölndal. Drygt % av ungdomarna i år 2 på gymnasiet i Mölndal röker dagligen och runt 2 % röker varje vecka. I år 8 röker runt 5 % varje vecka. Idag är det nästan lika stor andel killar som tjejer som röker, både i år 8 och i gymnasiets år 2. Precis som tidigare är det betydligt fler som röker i år 2 på gymnasiet än i årskurs 8. Många börjar röka efter årskurs 8, till exempel i samband med att man börjar gymnasiet. Röker du? År 8 Gymnasiet Har aldrig provat (69) 72 % (39) 44 % Har provat (23) 2 % (34) 32 % Någon/några ggr i mån (5) 2 % () 5 % Någon/några ggr i veckan (2) 2 % (7) 6 % Dagligen (3) 4 % () 3 % Tabell5 visar resultatet uppdelat på årskurs. Inom parentesen visas resultatet från år 27. Snus Över 7 % av tjejerna och drygt 5 % av killarna i gymnasiets år 2 har aldrig testat att snusa. Det är fler än i tidigare undersökningar. Det är betydligt vanligare att killar snusar än att tjejer gör det. En tredjedel av killarna i gymnasiet har provat att snusa, men inte fortsatt. Drygt % snusar dagligen. Bland de yngre är det mera ovanligt att snusa. I årskurs 8 är det % som har provat och 2 % uppger att de snusar regelbundet Snusar du? År 2 gymnasiet Totalt Tjejer Killar Har aldrig provat (58) 65 % 73 % 53 % Har provat (33) 27 % 23 % 33 % Någon/några ggr i mån (2) % 2 % % Någon/några ggr i veckan (2),5 % % % Dagligen (7) 6 % 2 % 3 % Tabell 6 visar totalresultatet för år 2 gymnasiet och uppdelat på kön. Inom parentes resultat 27. 5
Alkohol Frågan Dricker du alkohol? besvaras av alla ungdomar, men de som uppgett att de aldrig har provat får inte några följdfrågor kring alkohol. 45 % av de unga i år 8 och 25 % i gymnasiet år 2 har aldrig provat alkohol, vilket är en större grupp än tidigare år. 5 4 3 2 Har ej druckit alkohol 24 27 2 Årskurs 8 Gymnasiet Diagram 6 visar andelen som har svarat har aldrig provat på frågan Dricker du alkohol. En del har provat alkohol endast någon gång. Det gäller 4 % av de yngre och 2 % i gymnasiegruppen vilket är färre än tidigare år. Den positiva förändringen är störst bland tjejerna. I gymnasiet är det fortfarande -5 % i gymnasiets år 2, av dem som provat alkohol, som dricker varje vecka. I samma grupp är det ytterligare 2 % av både tjejer och killarna som dricker varje månad. I åk 8 är det ca 8 % som dricker varje månad. Dricker du alkohol? 5 4 3 2 Har aldrig provat Har provat Någon/några ggr om året Någon/några ggr i månaden Någon/några ggr i veckan Tjejer 27 Tjejer 2 Killar 27 Killar 2 Diagram 7 visar resultatet för år 2 i gymnasiet, 27 och 2, uppdelat på kön. De ungdomar som har svarat att de någon gång har druckit alkohol har också svarat på frågan om berusningsdrickande. Frågorna går hand i hand eftersom väldigt få unga dricker av någon annan anledning än att bli berusade. Generellt har därför färre ungdomar även svarat att de varit berusade 2 än 27 Undantaget är att andelen 7-åriga killar som dricker sig berusade varje vecka har ökat. Nära 3 % av både tjejer och killar som provat alkohol dricker sig berusade en eller flera gånger varje månad, vilket dock är en betydligt lägre andel än 27, då siffrorna var 4-5 %. 6
Hur ofta dricker du så mycket alkohol så att du Tjej Kille Tjej Kille känner dig berusad? år 8 år 8 År 2 gym År 2 gym Har aldrig varit berusad (42) 64 % (62) 76 % (2) 33 % (24) 26 % Har varit berusad -2 gånger (3) 2 % (25) 6 % () 2 % (7) 6 % Någon/några ggr om året (6) 7 % () 3 % (27) 8 % (24) 3 % Någon/några ggr i månaden () 6 % (3) 3 % (43) 9 % (35) 6 % Någon/några ggr i veckan (2) 2 % (3) % (9) % (3) 2 % Tabell 7 visar resultatet för åk 8 och år 2 i gymnasiet uppdelat på kön. Inom parentes resultat 27. I jämförelse med resultatet från 27 är det idag betydligt färre ungdomar som uppger att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Hälften blir aldrig bjudna, jämfört med ca 3 % 27. Relativt många får dock smaka ur föräldrars glas, framför allt bland de yngre. Runt 25 % av ungdomarna i år 2 på gymnasiet får enstaka glas av sina föräldrar. Både i gymnasiet och i år 8 är det fler tjejer (ca 6 %) än killar (ca 4 %) som blir bjudna på alkohol hemma. 8 6 4 2 Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? Nej, jag blir aldrig bjuden Ja, får smaka ur föräldrars glas Ja, enstaka glas Åk 8 27 Åk 8 2 Gymn 27Gymn 2 Ja, mer än enstaka glas Diagram 8 visar resultatet uppdelat på årskurs och kön, 24 och 2. Narkotika Undersökningen visar ingen skillnad när det gäller antalet unga som har använt narkotika i Mölndal sedan 27. 4 % av ungdomarna i gymnasiets år 2 har testat narkotika någon gång. Motsvarande siffra för riket är 7 % enligt CAN. Enligt CANs drogvaneundersökning (2) är siffrorna generellt sett högre i riket än i Mölndal. Narkotika är ovanligt på grundskolan och vår undersökning visar att 4 % i år 8 någon gång testat, jämfört med 8 % i årskurs 9 i landet (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, 2). Har du någon gång använt narkotika? År 8 Gym år2 Ja Nej Tabell 8 visar resultatet uppdelat på årskurs. Inom parentesen visas resultatet från år 27. (3) 4 % (3) 4 % (97) 96 % (87) 86 % Av de ungdomar som i enkäten uppger att de har använt narkotika har i stort sett alla brukat cannabis. Vissa har även testat andra droger som till exempel Spice, GHB, amfetamin och kokain. 7
Reflektioner I årets resultat ser vi en positiv utveckling när det gäller både tobak och alkohol. De senaste tre åren har intensivt arbete skett både nationellt och lokalt i Mölndal för att minska tonåringars tillgång till och konsumtion av alkohol. Insatser har gjorts för att stärka föräldrar i föräldrarollen och bland annat uppmärksamma betydelsen av att föräldrar är restriktiva kring frågan om tonåringar och alkohol. I detta ingår att inte förse tonåringar med alkohol och att inte bjuda på alkohol hemma. Insatserna är baserade på forskning som visar att de ungdomar som blir bjudna hemma dricker mer alkohol än de som har mer restriktiva föräldrar (Koutakis, Stattin, 23). Detta budskap har spridits bland annat på föräldramöten i skolor genom Örebro Preventions program (ÖPP). De nationella informationskampanjerna Tänk Om och Störa langningen är riktade till vuxna och har förstärkts lokalt. Dialogen med krögare och handlare har stärkts. Vi kan se att detta arbete har gett effekt då årets resultat visar på minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar och att färre föräldrar bjuder hemma jämfört med tidigare år. Fler ungdomar än tidigare har aldrig testat varken alkohol och tobak. Vi kan dock samtidigt se en polarisering eftersom en liten grupp unga dricker och röker mer. Det främjande och förebyggande arbetet bör bidra till tobaks- och drogfria miljöer som stärker ungdomar att inte börja använda tobak, alkohol eller andra droger och stödjer dem som börjat att sluta. Dialog med unga om tobak, alkohol och droger innehåller en naturlig koppling till frågor om till exempel identitet, grupptryck och livsstil. På det sättet är ANTarbetet också en del i arbetet med likabehandling, bemötande och jämställdhet. Perioden i slutet av högstadiet och övergången till gymnasiet verkar vara speciellt viktig. 8
REFERENSER Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (2) Skolelevers drogvanor 2 Koutakis, Nikolaus/Stattin, Håkan (23) Örebro preventions program Mölndals stad (29) TJEJ 29 Mölndals stad (24) Läget Mölndals stad (27) Läget 4 Mölndals stad (28) Läget 5 Statens folkhälsoinstitut (2): Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 29. Västra Götalands Regionen Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2 Westling/Allodi (2) Pojkar och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt 9
Resultat Läget 2 Totalt År 8 Gymn år 2 Upplever du att du blir orättvist behandlad på grund av: (mycket ofta + ofta+ibland) Din etniska bakgrund 6% 4% % din religion 4% 2% 8% att du är kille eller tjej 6% 5% 9% din sexuella läggning 3% 2% 4% funktionsnedsättning 2% % 4% I sådana fall av vem? Totalt År 8 Gymn år 2 (mycket ofta + ofta+ibland) Ungdomar i skolan 4% 6% 9% Ungdomar på fritidsgården 3% 2% 3% Personalen i skolan 4% 3% 7% Personalen på fritidsgården 2% 2% % Ungdomar på annan plats 6% 5% 8% Vuxna på annan plats 7% 6% 8% Markera hur det är för dig? Totalt År 8 Gymn år 2 (stämmer mkt bra+stmmer bra) Mina föräldrar känner mina kompisar 69% 73% 6% Mina föräldrar vet var jag är på fredag och lördagkvällar 85% 86% 82% Mina föräldrar bestämmer när jag ska vara hemma på kvällen 6% 72% 37% Jag och min mamma/pappa brukar göra saker tillsammans på 5% 5% 5% VÅR fritid Finns det någon som du känner förtroende för Totalt År 8 Gymn år 2 som du skulle kunna prata med om du är ledsen eller bekymrad? Nej, ingen 6% 5% 8% Ja, kompis, syskon eller pojk-flickvän 74% 72% 78% Ja, förälder 6% 62% 56% Ja, annan vuxen släkting 2% 23% 5% Ja, vuxen i skolan 5% 8% % Ja, vuxenpå fritidsgården 4% 6% % Ja, vuxen i förening jag är med i 5% 6% 4% Ja, annan person % % % Jag tror inte att jag skulle vilja prata med någon 9% 9% % Har du blivit mobbad den här terminen? Totalt År 8 Gymn år 2 (mycket ofta+ofta) av elever i skolan 4% 4% 2% av personal i skolan 3% 3% 4% av ungdomar ute på stan och på allmän plats 2% % 3% av vuxna ute på stan och på allmän plats 2% 2% 2%
Har någon tagit på dig mot din vilja på ett sexuellt sätt? Totalt År 8 Gymn år 2 Aldrig 89% 87% 93% -2 ggr termin 3% 4% 2% -2 ggr i månaden % 2% % -2 ggr i veckan % % % mer än 2 ggr i veckan 2% 2% % vet ej 4% 5% 3% Har någon talat till dig på ett nedsättande vis? Totalt År 8 Gymn år 2 Aldrig 62% 56% 74% -2 ggr termin 8% 2% 2% -2 ggr i månaden 5% 6% 2% -2 ggr i veckan 3% 4% % mer än 2 ggr i veckan 6% 5% 7% vet ej 7% 9% 4% Känner du dig trygg? (Alltid + oftast) Totalt År 8 Gymn år 2 I skolans lokaler och på skolgården 9% 9% 87% På väg till och från skolan 92% 94% 88% I området där du bor 9% 94% 82% När du åker kollektivt hem på kvällen 7% 72% 68% Hemma hos dig själv 96% 96% 94% Markera hur påståendena stämmer för dig. Totalt År 8 Gymn år 2 (stämmer mkt bra+stämmer bra) Jag trivs med livet just nu 77% 79% 73% Jag känner mig förväntansfull när jag tänker på framtiden 76% 78% 72% Jag har bra självförtroende 63% 64% 6% Jag känner mig ofta lugn 69% 72% 6% Jag känner mig ofta ensam % 9% 6% Jag känner mig ofta stressad 39% 3% 56% Jag känner mig ofta ledsen/nedstämd 3% % 22% jag har ofta svårt att sova 2% 6% 29% Jag har ofta huvudvärk 2% 9% 24% Jag har ofta ont i magen (ej mensvärk) 2% % 7% Jag är nöjd med mig själv i det stora hela 74% 76% 7% Har du varit med om något av följande under Totalt År 8 Gymn år 2 det senaste halvåret? Blivit hotad eller trakasserad via mobil eller internet 3% 3% 3% Blivit kränkt via mobileller internet (genom tex. Bild, film m.m) 9% 9% 8% Blivit hotad IRL % 8% 4% Blilit rånad 3% 2% 5% Blivit bestulen 9% 8% 2% Blivit misshandlad 4% 3% 5% Blivit tvingad till sex/sexuell handling 3% 2% 5% Blivit vittne till brott % % % Blivit "bötad" 4% 3% 5%
Om du har svarat ja på något av det som nämndes tidigare i frågan, Totalt År 8 Gymn år 2 har detta då blivit polisanmält? Ja 3% % 7% Nej 7% 73% 63% Vet ej 7% 6% 2% Markera hur det är för dig. Totalt År 8 Gymn år 2 (stämmer mkt bra+stämmer bra) Jag trivs i skolan 83% 85% 77% Jag trivs med mina klasskamrater 85% 87% 8% Jag tycker att skolarbetet är roligt 39% 39% 39% Min skola gör tillräckligt för att förhindra mobbning 49% 5% 42% Vuxna i skolan reagerar om någon blir illa behandlad 58% 65% 44% Vuxna i skolan har samma förväntningar på killar och tjejer 52% 5% 52% Jag har skolkat tre gånger eller fler från skolan under denna terminen 2% 5% 36% Är du med i någon ledarledd organiserad Totalt År 8 Gymn år 2 fritidsverksamhet såsom rid-, handboll, fotboll, scout, teater eller musikförening? Ja 59% 7% 35% Nej 38% 28% 6% Vet ej 4% 3% 5% Händer det att du går på fritidsgård? Totalt År 8 Gymn år 2 Ja 23% 27% 3% Nej 77% 73% 87% Röker du? Totalt År 8 Gymn år 2 Har aldrig provat 63% 72% 44% Har provat 25% 2% 32% Någon/några ggr i mån 3% 2% 5% Någon/några ggr i veckan 3% 2% 6% Dagligen 7% 4% 3% Snusar du? Totalt År 8 Gymn år 2 Har aldrig provat 8% 87% 65% Har provat 6% % 27% Någon/några ggr i mån % % % Någon/några ggr i veckan % % % Dagligen 3% 2% 6% Dricker du alkohol? Totalt År 8 Gymn år 2 Har aldrig provat 39% 45% 26% Har provat 32% 38% 2% Någon/några ggr om året 3% % 2% Någon/några ggr i månaden % 6% 2% Någon/några ggr i veckan 5% 2% 3%
Hur ofta dricker du så mycket alkohol så att du känner Totalt År 8 Gymn år 2 dig berusad? Har aldrig varit berusad 56% 7% 3% Har varit berusad -2 gånger 8% 8% 9% Någon/några ggr om året 2% 5% 23% Någon/några ggr i månaden 9% 4% 7% Någon/några ggr i veckan 5% 2% % Hur får du tag på alkoholen? Totalt År 8 Gymn år 2 Köper själv i affär 8% 3% 3% Från syskon eller kompis 52% 53% 5% Från egna föräldrar med lov 23% 24% 23% Från egna föräldrar utan lov 6% 24% 8% Från annan vuxen du känner 2% % 5% Från annan vuxen du inte känner (t.ex. säljer från bil eller internet) % % 2% Restaurang, pub eller liknande % 3% 2% Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? Totalt År 8 Gymn år 2 Nej, jag blir aldrig bjuden 49% 5% 46% Ja, får smaka ur föräldrars glad 33% 4% 2% Ja, enstaka glas 4% 7% 27% Ja, mer än enstaka glas 4% 3% 6% Har du någonsin fått något av följande problem på grund av Totalt År 8 Gymn år 2 att du har druckit alkohol? Grälat 7% % 27% Råkat i slagsmål % 4% 2% Råkat ut för olycka eller skadats % 6% 8% Tappat pengar eller andra värdesaker 4% 8% 24% Förstört kläder eller saker 7% % 26% Problem med relationer till vänner 2% 8% 7% Försämrade prestationer i skolan 7% 6% 8% Haft oönskat sex 6% 4% % Haft oskyddat sex % 5% 2% Blivit bestulen eller rånad 5% 2% 8% Behövt uppsöka sjukvård 5% 3% 8% Har du någon gång använt narkotika? Totalt År 8 Gymn år 2 Ja 7% 4% 4% Nej 93% 96% 86%