Vår tids stora samhällsomdaning

Relevanta dokument
Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Vår tids stora samhällsomdaning

Hans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Hans Abrahamsson School of Global Studies

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Blekinge län i en värld i förändring

Vår tids stora samhällsomdaning

SYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar

Vår tids stora samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Vår tids samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Vägar till ett motståndskraftigt samhälle

Vår tids samhällsomdaning

Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson

Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

KAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap Delprojekt I PROBLEMET

I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

Introduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered

Människan i staden - hur fungerar vi?

Extremism och lägesbilder

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Demokrati medborgardialog och governance

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Demokratiutveckling och medborgardialog

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Kunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Det handlar om jämlik hälsa

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Strategi. Kulturstrategi

Strategisk plan. för Umeå kommun

SKL:s kongressmål och prioritering

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Malmös väg mot en hållbar framtid

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Vår tids stora samhällsomdaning Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande medborgardialog

Intraservice Integration i boendemiljö

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Regional tillväxt 2015

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Det handlar om jämlik hälsa

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

styrning, trängsel och helhet

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer. Lena Lang

Dialog, medskapande och beslut i komplexa samhällsfrågor

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Region Gotlands styrmodell

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

Demokratisatsning med ungt inflytande

Transkript:

Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på delak&ghetens betydelse för folkhälsa och social hållbarhet Anförande vid Nordisk Vänortskonferen kring Folkhälsa, Uddevalla den 15 18 juni 2014 Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Förädlings- (försörjnings-) kedjor Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS The Great Doubling Konkurrenskraft genom kunskapsinnehåll eller löner Ökad rörlighet och globala kontaktytor, Face-book, skype Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd. Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

Den stora omdaningen i e5 historiskt perspek&v Globalisering, det poli&ska rummet och na&onalstatens förändrade roll Fram t.o.m treeoåriga kriget pre- Wes>alisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Wes>alisk Ordning Government Na6onalstaten 1648 1944 Post- Wes>alisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transna=onella Företag Mul=laterala Organisa=oner (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Euroci=es Na=onalstater - SKL Städer När staten drar sig 6llbaka från det poli=ska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transna=onella nätverk. Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Lands=ng Urbana regioner Västra Götaland

Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur transporter/ kommunikationsteknologi Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter

Kostnad Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och krea&vitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbilje5en kan skapa e5 bekymmersamt finansieringsgap Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Självfinansieringsgrad Tid Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta demografiska krav tenderar att öka. Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning Socialt kontrakt Fordism Global nätverksproduk6on Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstkly[or ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världs- ordning Na=onal stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestrik6oner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från welfare to workfare Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Iden=tetsforma=on och lojalitet Vi- grupper och gängbildningar flyk=ga nätverk o\a i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legi6ma Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 %

Utestängningens frustra=onsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oar=kulerad skam år Vrede / våld Inte bara om unga män i resursvaga områden All>ler unga kvinnor söker an6depressiva medel och all>ler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid

Statens förändrade roll När staten drar sig 6llbaka från det poli6ska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Fram&dens urbana regioner hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Nav för global samhälls - styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En lokal stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor!!

Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (posi&v) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social =llit genom: Fri$dsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legi$mitetsskapande och rela$onsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (nega&v) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera Målkonflikterna Tidiga insatser minskar Framtida kostnader Medskapande och invånardialog - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering

Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd ` Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse- och målkonflikter Samstämmighet mellan Politikområdem Arbetsmarknadspolitik Bostadspolitik Välfärdssystem Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och minskat innanförskap

Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes Antites - Syntes Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog medskapande (för medborgarna) Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management ` Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

Dialog är att tänka tillsammans. Den synliggör och ökar medvetenheten om förekommande intresse- och målkonflikter. Den bemäktigar samtalande parter att också ta samhällsansvar och förstärka sitt aktörskap. En väl genomförd dialog resulterar i ett medskapande som gör skillnad. Medskapande handlar om ett jämlikt samspel som ger deltagande parter lika möjligheter att bli lyssnande på, få sin röst hörd och kunna påverka sitt eget vardagsliv såväl som stadens utveckling i stort. Medskapandet kräver en medvetandegörande och bemäktigande dialog Dialog och medskapande Ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande Dialog och medskapande handlar om att skapa förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande för att hantera vår tids komplexa samhällsfrågor. Identifiera åtgärder som kan främja social hållbarhet och som kan förebygga sociala konflikter.

Medborgardialogens hinder Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen hot mot den representativa demokratin Frågan om makt synen på sitt politiska mandat Rädsla maktlöshet att inte kunna leverera Makt över eller makt till (bemäktiga): Dialog om fondernas användning Deltagande budgetering

Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska la Politique Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Policybildning Dialogen synliggörande Policy le Police Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Retoriskt gap särkoppling Dialogen konsensuskapande Politiken le Politique Hur Medel Processägande Implementering Dialogen disciplinerande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se