Samordningsförbundet Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSA KOMMUN ARBETSFÖRMEDLING REGION Charlotte Axelsson 2014-09-17 Dnr: 2014/ Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås, organisationsnummer 222 000 2071, med säte i Mölndals Stad avger delårsrapport för perioden januari till och med augusti 2014. Samordningsförbundet bildades 1 juli 2006 utifrån ett initiativ av förbundets medlemmar. Inledning och samordningsförbundets ändamål Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en vision om att man med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar. Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas erfarenheter. De samverkande organisationernas behov är utgångspunkten för hur Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av förbundet. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser. Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet skall vara en arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls. Medlemmar Samordningsförbundets medlemmar är: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Mölndals Stad, Partille-, Lerum-, Härryda- och Alingsås kommuner. Bidrag Samordningsförbundet erhåller bidrag från medlemmarna i syfte att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörerna. Budgeten för helåret är fastställt till 10,9 miljoner kronor 2014, det finansiella bidraget är fördelat enligt tabell nedan. Kommunernas fördelning baseras på andel invånare per den 30 juni 2013. Bidrag i tkr Försäkringskassan 5450 Arbetsförmedlingen Kommunerna 2725 Regionen 2725 Totalt 10 900 Sida 2 av 16
I förbundets verksamhetsmål finns inga finansiella mål angivna. Detta beror på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet bedriver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till bästa pris. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet. FÖRBUNDETS ORGANISATION Styrelsen Samordningsförbundets beslutande organ är dess styrelse. Styrelsen består av fyra ledamöter och sju ersättare. Varje huvudman utser vardera en styrelseledamot och en ersättare, kommunerna representerar med varsin ersättare. Styrelsen har under perioden haft 3 sammanträden. Utöver det har delar av styrelsen medverkat på nationell konferens i Uppsala 1-2 april. Ordinarie ledamöter Ersättare Uppdragsgivare Evert Svenningsson (S) VG-regionen Linda Fröberg (M) VG-regionen Anna Strand (C) Partille kommun Annette Eiserman-Wikström (M) Härryda kommun Anna-Lena Holberg (M) Lerums kommun Daniel Filipsson (M) Alingsås kommun Dagmar Callgard, (FP) Mölndals stad Johnny Öhman Arbetsförmedlingen Karin Skönvall Arbetsförmedlingen Malin Welin Försäkringskassan Rolf Carlsson (ersattes 1/7 av Eva Åkerström) Försäkringskassan Beredningsgrupp Beredningsgruppens uppdrag är att utgöra ett stöd för förbundschefen, skapa förutsättningar för samverkan, återföra information från Samordningsförbundet till den egna organisationen, se till att de uppdrag som Samordningsförbundet beslutar om blir utförda och förankrade. Ytterligare uppdrag är att identifiera hinder och behov för samverkan och samarbete, föra en kontinuerlig dialog med handläggare i samverkan samt skapa förutsättningar för implementering i den egna organisationen. Beredningsgruppen fungerar som ett samarbetsorgan gentemot huvudmännen. På denna plattform fångas de samordningsbehov upp som finns hos varje myndighet, här finns också möjlighet att påverka och diskutera förutsättningar för de verksamheter som samordningsförbundet finansierar. Beredningsgruppen har också som uppgift att ge inriktning för tjänstemännen inom förbundet när ärenden skall beredas inför styrelsen. Beredningsgruppen har träffats vid två tillfällen under perioden samt deltagit vid vårens fokusgrupper samt visionsdag. Nätverk I Västra Götaland finns ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Förbundschefen sitter med i arbetsutskottet för detta nätverk. Nätverkets främsta uppgift är att vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande, i syfte att föra utvecklingen av metoder och verksamheter framåt. Samtliga samordningsförbund i Västra Götaland ingår samt förbundet i Halland samt Samspelet i Värmland. Sida 3 av 16
MÅL och UPPDRAG Styrelsen har antagit en verksamhetsplan som sträcker sig över perioden 2012-2014. Planen är att de ingående parternas samverkan skall stöttas och förbättras ytterligare under perioden. Verksamheterna skall ha realistiska mätbara mål som är kopplade till att mäta effekterna av den samordnade rehabiliteringen (förflyttning mot egen försörjning) snarare än att mäta hur många/hur fort/hur länge. Syftet är att öka möjligheterna till egen försörjning och en effektivare användning av gemensamma resurser. Verksamhetsmålen regleras i varje verksamhets styrdokument. Målen kan uppnås genom att samordningsförbundet formulerar mål och uppdrag som utgår från en helhetssyn på individens behov och på den samhälleliga nyttan. Genom att anslå resurser kan verksamheter organiseras utifrån denna helhetssyn. Under perioden har arbete påbörjats för att forma verksamhetsplanen för kommande period 2015-2017. Detta har skett genom inbjudan till fokusgrupper samt en visionsdag i juni. Målgrupp och finansierade verksamheter: Samordningsförbundet skall ge de samverkande myndigheterna ökad möjlighet till att samordna sina insatser utifrån ett helhetsperspektiv för individen inom hela det geografiska området. Utgångspunkten för insatsen är alltså inte den enskilda organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar. Målgrupp är individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser riktade mot arbete och egen försörjning. Verksamheterna ska rikta sig till individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och syfta till att uppnå eller förbättra förmågan till egen försörjning. Insatserna ska sträva efter en effektiv användning av medlemmarnas gemensamma resurser. Styrelsen har att förhålla sig till nedanstående som framkom under framtidskonferensen 2011. Framtidskonferensens syfte var att ge utgångspunkter för verksamheten under perioden 2012-2014. Tydliggöra för medverkande parter att det inte är den egna organisationen som skall tjäna på samverkan utan att det är individen och samhället som skall gynnas. Viktigt att tydliggöra Vi/Vårt INTE Mig/Mitt Myndigheterna internt behöver klargöra att pengar till samverkan inte tas ur en förvaltningsbudget. Styrelsen ser främst tre prioriterade målgrupper; unga vuxna, personer med långtidsberoende av samhällets stöd för sin försörjning samt personer i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Verksamhetsmål Det övergripande verksamhetsmålet för Samordningsförbundet är att de insatser som är finansierade av förbundet bör leda till arbete, praktik eller utbildning för deltagarna. Mål som mäts är att den offentliga försörjningen minskar samt att sysselsättningsgraden ökar. I vilken mån försörjningen ändras och sysselsättningen ökar relateras till målgruppens problematik. Målet är vidare att behovet av sjukvård skall minska och hälsan förbättras. Detta mäts med hjälp av uppföljningssystem och med självskattningsskalor. Kontinuerligt utifrån vad resultatet visar har styrelsen möjlighet att vidta beslut avseende justeringar i arbetssättet. Styrelsen erhåller rapportering avseende verksamheterna vid varje sammanträde. Intern styrning och kontroll För att säkerställa att beslutade mål uppnås finns dokument avseende intern styrning och kontroll. Målen innefattar verksamheternas ändamålsenlighet och effektivitet, tillförlitlig finansiell rapportering, styrelsens egna mål samt efterlevnad av lag (2003:1210) tillsammans med samordningsförbundets egna föreskrifter och riktlinjer. Dokumentet skall ses som ett hjälpmedel och inte ett mål eller rutin i sig själv, riktlinjerna i dokumentet förväntas över tid integreras i verksamheternas ordinarie processer. I diskussionen avseende intern styrning och kontroll kan även vägas in moral och etik avseende hanteringen av Samordningsförbundets medel. Sida 4 av 16
Jämställdhetsintegrering För att säkerställa att kvinnor och män erbjuds likvärdig arbetslivsinriktad rehabilitering arbetar förbundet aktivt med jämställdhetsintegrering. Det övergripande målet är att allt arbete ska genomsyras av ett arbets- och förhållningssätt som möjliggör att jämställdhetsfrågorna lyfts fram och kommer i fokus vid alla diskussioner om verksamheternas utveckling. För att stärka arbetet med jämställdhetsintegreringen hos vårt samordningsförbund tillsammans med samordningsförbunden Göteborg Centrum och Göteborg väster finns en styrgrupp. Styrgruppen består av Annette Eiserman-Wikström, Nils-Eric Wangler och Frank Andersson (ordf) samt förbundscheferna. Under den nationella konferensen i Uppsala hade samordningsförbundet både föredrag samt seminarier där information om arbetet delgavs. Verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet Samordningsförbundet finansierar verksamheter som riktar sig till personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna uppnå en högre grad av försörjning. Syftet är att forma verksamheterna utifrån individens delaktighet och behov av insatser och därmed möjliggöra effektivare utnyttjande av resurser. För att detta skall vara möjligt behövs en struktur som legitimerar detta arbetssätt och som ser bortom den enskilda myndighetens verksamhetsmål. Samordningsförbundets styrelse ger legitimiteten och finansieringen ger strukturen. För att kunna behålla denna struktur krävs engagemang, uthållighet och mod av medarbetare och chefer. Dessa måste kunna se bortom sektorsmålen och hålla den enskilde medborgarens behov i centrum. Samordningsförbundet har finansierat riktade insatser till 448 personer under perioden (279 kvinnor och 169 män). Utöver detta har ytterligare personer varit föremål för konsultation avseende försäkringskassa på vårdcentral. Förbundets målgrupp uppvisar ofta en svår och komplex problembild vars förmåga till att bli självförsörjande inte alltid är relaterat till tillgången/möjligheter till anställning. Det krävs då ett stort arbete avseende motivation, anpassning och stöttning. Mentorskap Under maj månad åkte en arbetsgrupp på fyra personer, från samordningsförbunden i Göteborgsområdet, till Skive kommun i Danmark för att gå en två dagars mentorskapsutbildning som Skive kommun erbjuder personal och ledning på de företag som tar emot praktikanter och personer på arbetsträning. Detta i syfte att undersöka möjligheten att skapa ett liknade koncept i en försvenskad form. Ett arbete har nu påbörjats att utforma en mentorskapsutbildning anpassad till svenska myndigheters regler och ramar och det första utbildningstillfället kommer att ges under två heldagar hösten 2014. Till detta tillfälle kommer företag som redan i dag tar emot samordningsförbundens praktikanter bjudas in. Under perioden har Samordningsförbundet finansierat nedanstående verksamheter: Förbundet finansierar två Individsamverkansteam. Ett i Mölndal/Härryda och ett i Partille/Lerum/Alingsås. Teamen har tillsammans arbetat med 63 deltagare under perioden (38 kvinnor och 25 män). Teamen är tvärsektoriella och samordnar rehabilitering mot arbete för invånare med behov av arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser. Sida 5 av 16
Balder, (inklusive Balder Exsistre) förbundets verksamhet för unga vuxna i åldern 18-29 år med psykisk ohälsa, sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Balders team består av jobbcoacher, som stöttar deltagarna ut mot arbetsmarknaden samt en psykolog. Coachningen kombineras för flera deltagare med korttidsterapi. Syftet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete alternativt börja studera. Balder har under perioden arbetat med 111 deltagare (54 kvinnor och 57 män). Grön Rehabilitering på Nääs och Jonsereds trädgårdar syftar till att stödja deltagarna till bättre hälsa och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Grön rehabilitering har visat sig framgångsrikt för framför allt personer med stressrelaterad ohälsa. Centrala delar i rehabiliteringen är praktiskt arbete, samt reflekterande samtal. Syfte är att hitta nya förhållningssätt, fokusera på egna resurser och nå ökad kunskap om sin livssituation. Rehabiliteringsträdgårdens målgrupp har funnits främst hos kvinnor även om verksamheten välkomnar män. Under perioden har förbundet finansierat rehabilitering på Nääs och Jonsered för 18 kvinnor och 4 män. AKTIV bedrivs i samtliga av förbundets kommuner. Verksamheten syftar till att med hjälp av fysisk aktivitet förbättra deltagarens fysiska och psykiska hälsa och därmed öka deltagarens arbetsförmåga. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Under perioden har 252 individer deltagit (169 kvinnor och 83 män). Försäkringskassa på vårdcentral innebär att försäkringskassetjänsteman utför en del utav sitt arbete genom att fysiskt arbeta på vårdcentralen. Syftet är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och vårdgivaren förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer. Verksamheten drivs på de vårdcentraler som har relativt sett störst antal sjukskrivna inom verksamhetsområdet. Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen sker i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet). Samordningsförbundet finansierar tillsammans med de övriga samordningsförbunden i Västra Götaland en resursperson riktad mot SUS. Samordningsförbundets styrelse har som mål fastställt att deltagandet i verksamheter som är finansierade av Samordningsförbundet bör leda till arbete, praktik eller studier. Styrelsen har valt ordalydelsen bör istället för skall då de ser att en ökad hälsa och förflyttning närmare egen försörjning är ett mycket värdefullt delmål helt i linje med lagstiftningens intentioner. Exempel på detta är att det är mer samhällsekonomiskt och av större värde för den enskilde att förflyttas från exempelvis sjukpenning till arbetslöshetsersättning. Verksamheterna ska ha en tydlig riktning mot arbetslinjen och deltagandet skall för individen vara tidsbegränsat. Resultatet för perioden visar att den samverkan som bedrivits har gett positiva effekter för de som behövt samordnad rehabilitering i förbundets fem kommuner samt positiv effekt på strukturarbetet kring samverkansfrågor. Samordningsförbundet kan ses som ett nav i det lokala samverkansarbetet. Sida 6 av 16
Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära handläggarteam som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Teamets målsättning är att individen genom gemensamma insatser dels ska uppnå egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Målgruppen för verksamheten är individer i arbetsför ålder 18-64 år, där tidigare insatser inte har gett resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan deltagaren ta del av alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen/begränsningar styr valet av vilka insatser som sätts in. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in och teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. I dagsläget är det tre tjänster som överlappar över teamgränserna och detta är till stor fördel då det gäller kontinuitet och flexibilitet. Resultat och måluppfyllelse Målet är att individen genom den samordnade rehabiliteringen fortare skall uppnå högre grad av egen försörjning i någon form av sysselsättning än vad hon/han skulle ha gjort om ansvaret enbart låg kvar hos var och en av de enskilda myndigheterna. I de fall individen inte visar sig ha förmågan att nå egen försörjning, är teamets uppdrag att hänvisa individen till rätt myndighet och rätt ersättning. Under perioden har teamet arbetat med 63 deltagare (38 kvinnor och 25 män) och utöver detta har 16 personer kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. 13 ärenden är nya för åren, övriga är överflyttade från tidigare år. Under perioden har 18 ärenden avslutats (10 kvinnor och 8 män) och av dessa har 11 personer avslutats till lyckat resultat i form av arbete eller som aktivt arbetssökande (61 %). 3 personer har kunnat slussas vidare till andra rehabiliteringsinsatser och 3 personer har bedömts sakna arbetsförmåga pga av sjukdom. 1 person har flyttat. De avslutade ärenden har följts upp sedan två år tillbaka i enlighet med styrelsens önskemål om en långtidsuppföljning. Uppföljningen efter sex månader visar, att av de deltagare som tillfrågats, har 94 % (29 av 31) samma status som vid avslut. 1 person hade en högre arbetsförmåga än vid avslut, och ytterligare en hade försämrats. När man följer upp ärenden ett år efter avslut på Individsamverkansteamet, så är det väldigt glädjande att notera att 33 % (14 av 21) har en högre arbetsförmåga än vid avslut. 67 % (14 av 21) har behållit samma status som vid avslut, och ingen har försämrats. I samband med denna redovisning bör man dock notera att alla deltagare inte har gett sitt samtycke till långtidsuppföljningar, och därför är siffrorna ovan inte representativa för alla ärenden som handlagts på Individsamverkansteamet. Medelinskrivningstiden har från föregående år sjunkit från 20 till 18 månader. Något längre för kvinnorna än för männen. Erfarenhet från tidigare år är att det behövs en lång rehabiliteringsprocess för att nå ett lyckat resultat. Till skillnad från tidigare år är det endast en person som vid avslut bedöms sakna arbetsförmåga pga. sjukdom. Alla övriga har gått vidare i antingen arbete, arbetssökande eller fortsatt rehabilitering. Detta är mycket glädjande. Sida 7 av 16
SJUKDOM 17% FORTSATT REHABILITERING 17% SYSSELSÄTTNING EFTER AVSLUT FLYTT 5% ARBETE AKTIVT ARBETSSÖKANDE 61% ARBETE AKTIVT ARBETSSÖKANDE FORTSATT REHABILITERING SJUKDOM FLYTT Individ -samverkanstamen Tkr Budget Personal 1 644 1750 Lokal 76 80 Övrigt 46 170 Totalt 1766 2 000 AKTIV Verksamheten finns idag i samtliga av förbundets kommuner. Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare till AKTIV. Verksamheten består av introduktionssamtal, fysisk träning i form av ett individuellt träningsprogram under sex veckor, två dagar i veckan samt en föreläsningsserie om stresshantering och hälsa. Sjukgymnaster ansvarar för introduktionssamtal och den fysiska aktiviteten. Föreläsningarna ges av en psykolog respektive friskvårdsterapeut/kostkonsult. Syftet med AKTIV är att personer med hjälp av fysisk aktivitet skall förbättra sin psykiska och fysiska hälsa och därmed få en positiv påverkan på arbetsförmågan. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig fysisk aktivitet och delta i denna träning och på så sätt korta/undvika sjukskrivning framgent, återfå/öka sin arbetsförmåga och på sikt kunna ta större eget ansvar för sin hälsa. Resultat och måluppfyllelse Medverkan i AKTIV skall leda till förbättrad hälsa för deltagaren. Den förbättrade hälsan kan i sin tur leda till ökad arbetsförmåga. Under perioden har 252 individer (169 kvinnor och 83 män) genomfört sin period i AKTIV. Det är volymrekord för verksamheten. Av dessa har 143 avslutat sin träningsperiod. Trots att huvudsyftet inte är förändrad försörjning syns en förflyttning framförallt från försörjningsstöd till egen försörjning. Sida 8 av 16
24% 19% FÖRDELNING FÖRSÖRJNING FÖRE 0% 0% 57% FK AF KOMMUN 7% 13% 19% FÖRDELNING FÖRSÖRJNING EFTER 61% FK AF KOMMUN LÖN Huvuddelen av deltagarna är över 25 år. Tyvärr är det svårt att få unga vuxna att attraheras av verksamheten AKTIV. Trots att antalet deltagare ökat markant så är fördelningen åldersmässigt på samma nivå. Detta blir ett framtida arbete att försöka locka yngre deltagare att attraheras av verksamheten. Fördelning ålder 14% 86% 18-25 26-64 Psykisk ohälsa dominerar som huvudproblematik hos dem som hänvisas till verksamheten. Trots detta fullföljer huvuddelen av dem som påbörjar AKTIV träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt får en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver att de kan minska sin medicinering och att deras sömn förbättrats avsevärt samt att de äter mer hälsosamt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt arbetsrehabilitering. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är kort är AKTIV en utmärkt förrehabilitering då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen och låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen. Nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal 624 780 Lokal 241 206 Övrigt 18 14 Totalt 883 1000 Sida 9 av 16
BALDER Bakgrund Balder är förbundets verksamhet för unga vuxna mellan 18-29 år och startade 1 januari 2008. Balder har under perioden arbetat med 111 deltagare fördelat på 54 kvinnor och 57 män. Deltagarna har ofta en komplex problematik och alltid någon form av psykisk ohälsa. Verksamheten sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Teamet består av coacher som verkar för att möjliggöra individens resurser för att nå arbete eller börja studera. Teamet kompletteras av psykolog, praktiksamordnare och aktivitetsansvarig. Syftet med Balder är att deltagaren ska erhålla arbete, börja studera eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Arbetslinjen är den gällande för Balders målsättning. Arbetsformer och metodutveckling Remiss inkommer nästan uteslutande från handläggare på någon av myndigheterna eller skola. I undantagsfall kommer remiss från personen själv, föräldrar eller annan anhörig. Deltagaren erbjuds ett introduktionssamtal tillsammans med remitterande personal i syfte att få personlig information om vad Balder kan erbjuda samt ge en bild av den egna motivationen, förväntningar mm. Omgående erbjuds då gruppverksamhet och AKTIV som sedan kan löpa under den fortsatta planeringen. Coachens främsta uppgift är att möjliggöra varje enskild individs resurser för att öka hans/hennes förmåga till arbete eller studier. Genom samverkan med handläggare på myndighet ökar möjligheten till att skräddarsy en lösning som är bäst för varje enskild individ. I terapin arbetar psykologen och deltagaren med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till att individen mår dåligt. Behandlingen utformas för att passa deltagarens behov och därför kan exempelvis en depressionsbehandling se väldigt olika ut. Psykologen har också under perioden varit behjälplig med intyg inför funktionshinderkodning i arbetsförmedlingens register, samt genomfört neuropsykologiska utredningar och föreläsningar. Under perioden har det varit tre metoddagar. Den första syftade till att utvärdera de metoder och de förbättringsområden som skett under Exsistres projekttid. Den andra syftade till att besluta vilka metoder arbetsgruppen ska ta med sig i framtida arbete och den tredje och sista syftade till att förändra de metoder och arbetssätt som gruppen valt att ta med sig framåt för att passa framtida sammanhang ytterligare. Utöver de tre interna metoddagarna har Exsistres projektledning arrangerat metoddagar kring erfarenhetsutbyte, mentorskap och spridning av metoder och verksamheter. Resultat och måluppfyllelse Målet är att individen genom deltagande i Balder fortare ska uppnå en högre grad av egenförsörjning än vad han/hon skulle ha uppnått om ansvaret låg kvar hos var och en av de enskilda myndigheterna. Balder och Balder Exsistre har under perioden arbetat med 111 deltagare och i dagsläget står 48 personer i kö. Under perioden har 56 (28 kvinnor och 28 män) ärenden avslutats och av dessa har 48 % avslutats till arbete, studier eller kunnat stå som aktivt arbetssökande. Inskrivningstiden i Balder och Balder Exsistre är i genomsnitt 17 (10) 1 månader, 15 månader för kvinnor och 19,5 månader för män. I och 1 Siffa inom parantes anger resultat för samma period föregående år. Sida 10 av 16
med Exsistre är målgruppen betydligt tyngre och har en längre rehabiliteringsperiod. Framförallt har betydligt fler aktivitetsersättning vid start. FÖRSÖRJD AV ANNAN 19% KOMMUN 17% FÖRSÖRJNING IN STUDIEMEDEL 2% FK 40% FK AF KOMMUN FÖRSÖRJD AV ANNAN STUDIEMEDEL AF 22% FORTSATT REHABILITERING 43% SYSSELSÄTTNING EFTER AVSLUT ARBETE STUDIER ARBETSSÖKANDE 48% ARBETE STUDIER ARBETSSÖKANDE FLYTT FÖRÄLDRALEDIG ÖVRIGT SJUKDOM SJUKDOM 4% FLYTT FÖRÄLDRALEDIG ÖVRIGT 5% FORTSATT REHABILITERING Projekt Exsistre avslutades per sista juni. Totalt har projektet nått 463 deltagare, 260 kvinnor och 203 män. Per sista juni hade 355 deltagare avslutats. Av dessa har 81 % tagit vidare steg. Dvs har fortsatt sin rehabilitering, blivit öppet arbetssökande, börjat arbeta eller studera eller kommit i arbete. 55 % har avslutats till arbete eller studier och har därmed blivit självförsörjande. Balder/Exsistre Tkr Budget Personalkostnader 2 772 3 000 Lokal 150 183 Övrigt 58 150 Totalt 2 980 3 333 Sida 11 av 16
Trädgårdsrehabilitering på Nääs slott och Jonsereds trädgård i samarbete med Lerum och Partille kommun Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Verksamheten drivs av de två kommunerna och samordningsförbundet finansierar de deltagare som remitteras från annan kommun inom förbundets geografi. Arbetsformer och metodutveckling Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder inför en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Verksamheten pågår under tolv veckor med deltagande i grupp där deltagarna arbetar i skapande verksamheter i kombination med reflekterande samtal och föreläsningar. Den skapande verksamheten utgår från naturen och dess tillgångar. Vid avslut går deltagaren vidare till nästa rehabiliteringsinsats i samråd med inremittent. Resultat och måluppfyllelse Målet är att deltagaren skall uppnå en förbättrad arbetsförmåga och i anslutning eller nära anslutning till rehabiliteringsperiodens avslut gå vidare till en annan typ av arbetslivsinriktad rehabilitering, kunna förvärvsarbeta, studera eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Målet är vidare att under rehabiliteringsarbetet hitta ett för individen uthålligt sätt att arbeta och leva. Under perioden har 22 ärenden varit aktuella, 18 kvinnor och 4 män. Få av deltagarna går till arbete eller studier. Däremot har i stort sett samtliga deltagare en ökad förutsättning för att ta nästa steg i sin rehabilitering mot arbete. I de skriftliga utvärderingar som deltagarna gjort efter avslut framkommer det att insatsen varit en vändpunkt för flertalet. En reflektion kan vara att 12 veckors rehabilitering är i många fall en alltför kort period för att den förändring skall komma till stånd som är önskvärd. Grön rehabilitering Tkr Budget Platskostnad 191 180 Övrigt 2 7 Totalt 193 187 Försäkringskassan på vårdcentral Verksamheten vänder sig till de individer vars rehabilitering och återgång i egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan Försäkringskassan och primärvården kommer till stånd. Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. På generell nivå skapar verksamheten förutsättningar för en gemensam uppfattning kring kraven på de medicinska underlagen som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. Sida 12 av 16
Nettokostnad och finansnetto Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-aug budget jan-aug Helår Budget jan-aug (aktuell) Helår Ledning -193-167 -26-250 -250 Information/Utveckling -64-33 -31-50 -50 AKTIV -883-1000 117-1 200-1 200 Individsamverkansteamen -1 766-1 800 34-2 700-2 700 Grön Rehabilitering Nääs -190-187 -3-440 -440 Kompetensutveckling -62-100 38-150 -150 Uppföljning/Utvärdering -49-100 51-150 -150 Balder Exsistre -2 980-3 000 20-4 500-4 500 Gemensamt -1 101-1 200 99-1 800-1 800 Övrigt -23-59 36-500 -500 Totalt -7 311-7 646 335-12 316-12 316 Beskrivning av kostnadsställen: Ledning: arvoden och reseersättning till ledamöter, kostnader för styrelsemöten, revision. Information & utveckling: kostnad för gemensam SUS samt IT Kompetensutveckling: konferenser/utbildning för styrelseledamöter och tjänstemän, resekostnader i samband med utbildningar för tjänstemän. Uppföljning/utvärdering: kostnader för utvärderingar av verksamheter. Gemensamt: lön förbundschef och biträdande förbundschef, lokalkostnad kansli, övriga kanslikostnader. Ekonomisk sammanfattning: Belopp i tkr Utfall jan-aug Aktuell budget jan-aug Avvikelse jan-aug Aktuell budget 2014 1.Nettokostnad och -7 311-7 646 335-12 316 finansnetto 2.Bidrag 9 678-9 678 0 10 900 3.Resultat finansiella intäkter efter 2 367 2 032-335 -1 416 4.Utgående EK* 4 373 *Eget kapital 140831 RESULTATRÄKNING Sida 13 av 16
Räkenskapsår: 14-01-01 14-12-31 Period: 14-01-01 14-08-31 Rörelsens intäkter Budget jan-aug 2014 Utfall jan-aug 2014 Övriga rörelseintäkter Bidrag FK/Af 4 223 500 4 223 500 Bidrag VG-region, HSN 6 1 009 000 1 009 000 Bidrag VG-region, HSN 7 1 716 000 1 716 000 Bidrag Mölndals stad 804 000 804 000 Bidrag Partille kommun 458 000 458 000 Bidrag Härryda kommun 454 000 454 000 Bidrag Lerums kommun 510 000 510 000 Bidrag Alingsås kommun 499 000 499 000 Övriga ersättningar och intäkter 4 800 4 800 S:a Övriga rörelseintäkter 9 678 300 9 678 300 S:a Rörelsens intäkter 2 9 678 300 9 678 300 Rörelsens kostnader Verksamhetsanknutna kostnader Verksamhetsanknutna personalkostnader -5 225 000-5 042 502 Verksamhetsanknutna lokalkostnader -500 000-466 543 Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt -136 000-121 971 Verksamhetsanknutna kostnader Grön Rehab -293 000-190 722 Verksamhetsanknutna kostnader REDO -60 000-58 751 S:a Verksamhetsanknutna kostnader -6 214 000-5 880 489 Övriga kostnader Arvoden -113 000-193 092 Övriga personalkostnader -1 043 000-960 859 Lokalkostnad kansli -50 000-43 408 Övriga kostnader 3-226 000-233 044 S:a övriga kostnader -1 432 000-1 430 403 S:a Rörelsens kostnader -7 646 000-7 310 892 Finansiella investeringar -479 PERIODENS RESULTAT 2 032 300 2 366 929 2 Bidragen utgör de inkomster som kommit in per 31 augusti 2014. Alla eventuella intäkter från ESF har också utelämnats då det är osäkert vilka exakta summor som det kommer att landa på. Det vi har fakturerat, men ännu inte fått utbetalat står som en fordran på balansräkningen. 3 I posten övriga kostnader ingår konferenser/utbildningar, revisionskostnader, IT-rjänster och telefoni, SUS och förbrukningsmaterial. Sida 14 av 16
BALANSRAPPORT Räkenskapsår: 14-01-01 14-12-31 Period: 14-01-01 14-08-31 Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar, Exsistre 4 492 963 0 492 963 Summa anläggningstillgångar 492 963 0 492 963 Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar ESF 5 424 198 86 879 511 077 Kundfordringar 519 000-519 000 0 Avräkn skatter och avgifter 217 42 430 42 647 Fordran moms 181 816-151 744 30 071 Moms Fyrklövern 36 604-24 224 12 380 Upplupna intäkter Exsistre 211 428-211 428 0 S:a fordringar 1 373 263-777 087 596 176 Kassa och bank Bank, Plusgiro 1 549 979 3 358 691 4 908 670 Bank Fyrklövern 76 111-15 715 60 396 Swedbank 2 086-500 1 586 S:a Kassa och bank 1 628 177 3 342 476 4 970 653 S:a Omsättningstillgångar 3 001 441 2 565 389 5 566 830 S:A TILLGÅNGAR 3 494 404 2 55 389 6 059 793 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital -204 407-1 801 866-2 006 274 Årets resultat -1 801 866-565 061-2 366 928 S:a Eget kapital -2 006 274-2 366 928-4 373 202 Kortfristiga skulder Förskott från bidragsgivare -112 716 39 939-72 777 Leverantörsskulder -737 788 731 717-6 071 Personalens källskatt -21 833-1 567-23 400 Avräkning sociala avgifter -22 151 376-21 775 Avräkning särsk lönesk pens -10 688 0-10 688 Upplupna semesterlöner -39 897 29 923-9 974 Beräkning upplupna avtalade soc. Avgifter -44 055 0-44 055 Upplupna kostnader -499 000-998 849-1 497 849 S:a Kortfristiga skulder -1 488 129-198 460-1 686 590 4 Förutbetald summa till projektägaren av Exsistre. 5 Utgör Existres fakturerade men ej utbetalade belopp Sida 15 av 16
S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER -3 494 404-2 565 389-6 059 793 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 Charlotte Axelsson Förbundschef Sida 16 av 16