Samordningsförbundet Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås. Charlotte Axelsson Dnr: 2012/

Transkript

1 Samordningsförbundet Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSA KOMMUN ARBETSFÖRMEDLING REGION Charlotte Axelsson Dnr: 2012/ Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås, organisationsnummer , med säte i Mölndals Stad avger delårsrapport för perioden januari till och med augusti Samordningsförbundet bildades 1 juli 2006 utifrån ett initiativ av förbundets medlemmar. Inledning och samordningsförbundets ändamål Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en vision om att man med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar. Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas erfarenheter. De samverkande organisationernas behov är utgångspunkten för hur Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av förbundet. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser. Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet skall vara en arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls. Medlemmar Samordningsförbundets medlemmar är: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Mölndals Stad, Partille-, Lerum-, Härryda- och Alingsås kommuner. Bidrag Samordningsförbundet erhåller bidrag från medlemmarna i syfte att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörerna. Budgeten för helåret är fastställt till 10,8 miljoner kronor 2012, det finansiella bidraget är fördelat enligt tabell nedan. Kommunernas fördelning baseras på andel invånare per den 30 juni Bidrag i tkr Försäkringskassan 5400 Arbetsförmedlingen Kommunerna 2700 Regionen 2700 Totalt Sida 2 av 16

3 Begränsat bidrag innebär en strikt prioritering bland samordningsförbundets målgrupper. Styrelsen har beviljats extern finansiering från Europeiska Socialfonden för att kunna nå fler personer i behov av samordnade resurser. För 2012 rör det sig om ca Skr som riktas till målgruppen unga vuxna. I förbundets verksamhetsmål finns inga finansiella mål angivna. Detta beror på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet bedriver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till så låg kostnad som möjligt. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet. FÖRBUNDETS ORGANISATION Styrelse Samordningsförbundets beslutande organ är dess styrelse. Styrelsen består av fyra ledamöter och sju ersättare. Varje huvudman utser vardera en styrelseledamot och en ersättare, kommunerna representerar med varsin ersättare. Styrelsen har under perioden haft 3 sammanträden. Utöver det har delar av styrelsen medverkat på nationell konferens i Karlstad april samt vid en gemensam styrelsekonferens med de övriga förbunden i Göteborgsområdet på Lärjeåns trädgårdar 1 juni. Ordinarie ledamöter Ersättare Uppdragsgivare Daniel Filipsson (M) Evert Svenningsson (S) Johnny Öhman Rolf Carlsson Alingsås kommun Dagmar Callgard, (FP) Mölndals stad Anna Strand (C) Partille kommun Annette Eiserman-Wikström (M) Härryda kommun Anna-Lena Holberg (M) Lerums kommun VG-regionen Linda Fröberg (M) VG-regionen Arbetsförmedlingen Karin Skönvall Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Malin Welin Försäkringskassan Beredningsgrupp Under 2011 fanns det inte någon beredningsgrupp då styrelsen beslutade att flytta beredningsfunktionen till att samordnas i anslutning till de lokala samverkansgrupper (LSG), som då fanns i fyra av förbundets fem kommuner. Då LSG försvann i ytterligare en kommun hösten 2011 tog styrelsen beslut om att inför 2012 på nytt kalla samman en beredningsgrupp. Beredningsgruppens uppdrag är att utgöra ett stöd för förbundschefen, skapa förutsättningar för samverkan, återföra information från Samordningsförbundet till den egna organisationen, se till att de uppdrag som Samordningsförbundet beslutar om blir utförda, förankrade. Ytterligare uppdrag är att identifiera hinder och behov för samverkan och samarbete, föra en kontinuerlig dialog med handläggare i samverkan samt skapa förutsättningar för implementering i den egna organisationen. Beredningsgruppen fungerar som ett samarbetsorgan gentemot huvudmännen. På denna plattform fångas de samordningsbehov upp som finns hos varje myndighet, här finns också möjlighet att påverka och diskutera förutsättningar för de verksamheter som samordningsförbundet finansierar. Beredningsgruppen har också som uppgift att ge inriktning för tjänstemännen inom förbundet när ärenden skall beredas inför styrelsen. Sida 3 av 16

4 Nätverk I Västra Götaland finns ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Förbundschefen sitter med i arbetsutskottet för detta nätverk. Nätverkets främsta uppgift är att vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande, i syfte att föra utvecklingen av metoder och verksamheter framåt. MÅL och UPPDRAG Styrelsen har antagit en verksamhetsplan som sträcker sig över perioden Planen är att de ingående parternas samverkan skall stöttas och förbättras ytterligare under perioden. Verksamheterna skall ha realistiska mätbara mål som är kopplade till att mäta effekterna av den samordnade rehabiliteringen (förflyttning mot egen försörjning) snarare än att mäta hur många/hur fort/hur länge. Syftet är att öka möjligheterna till egen försörjning och en effektivare användning av gemensamma resurser. Verksamhetsmålen regleras i varje verksamhets styrdokument. Målen kan uppnås genom att samordningsförbundet formulerar mål och uppdrag som utgår från en helhetssyn på individens behov och på den samhälleliga nyttan. Genom att anslå resurser kan verksamheter organiseras utifrån denna helhetssyn. Målgrupp och finansierade verksamheter: Samordningsförbundet skall ge ägarorganisationerna ökad möjlighet till att samordna sina insatser utifrån ett helhetsperspektiv för individen inom hela det geografiska området. Utgångspunkten för insatsen är alltså inte den enskilda organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar. Målgrupp är individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser riktade mot arbete och egen försörjning. Verksamheterna ska rikta sig till individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och syfta till att uppnå eller förbättra förmågan till egen försörjning. Insatserna ska sträva efter en effektiv användning av medlemmarnas gemensamma resurser. Styrelsen har att förhålla sig till nedanstående som framkom under framtidskonferensen Tydliggöra för medverkande parter att det inte är den egna organisationen som skall tjäna på samverkan utan att det är individen och samhället som skall gynnas. Viktigt att tydliggöra Vi/Vårt INTE Mig/Mitt Myndigheterna internt behöver klargöra att pengar till samverkan inte tas ur en förvaltningsbudget. Styrelsen ser främst tre prioriterade målgrupper; unga vuxna, personer med långtidsberoende av samhällets stöd för sin försörjning samt personer i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Verksamhetsmål Det övergripande verksamhetsmålet för Samordningsförbundet är att de insatser som är finansierade av förbundet bör leda till arbete, praktik eller utbildning för deltagarna. Mål som mäts är att den offentliga försörjningen minskar samt att sysselsättningsgraden ökar. I vilken mån försörjningen ändras och sysselsättningen ökar relateras till målgruppens problematik. Målet är vidare att behovet av sjukvård skall minska och hälsan förbättras. Detta mäts med hjälp av uppföljningssystem och med självskattningsskalor. Kontinuerligt utifrån vad resultatet visar har styrelsen möjlighet att vidta beslut avseende justeringar i arbetssättet. Styrelsen erhåller rapportering avseende verksamheterna vid varje sammanträde. Intern styrning och kontroll För att säkerställa att beslutade mål uppnås finns dokument avseende intern styrning och kontroll. Målen innefattar verksamheternas ändamålsenlighet och effektivitet, tillförlitlig finansiell rapportering, styrelsens egna mål samt efterlevnad av lag (2003:1210) tillsammans med samordningsförbundets egna föreskrifter och riktlinjer. Dokumentet skall ses som ett hjälpmedel och inte ett mål eller rutin i sig själv, riktlinjerna i dokumentet förväntas över tid integreras i verksamheternas ordinarie processer. I diskussionen avseende intern styrning och kontroll kan även vägas in moral och etik avseende hanteringen av Samordningsförbundets medel. Sida 4 av 16

5 Händelser av vikt under perioden (Under denna rubrik presenteras de händelser som inte har med resultatet avseende finansierade verksamheter och förflyttning i försörjning för våra deltagare att göra) - Nationell konferens i Karlstad april. Tjänstemännen i förbundet deltog tillsammans med ett par styrelsemedlemmar. Programmet var inriktat utifrån Finsam en unik möjlighet. - ESF-projektet Exsistre. Verksamheten i Exsistre har under våren startats, och rullar på som beräknat. Intresset för verksamheten är stor, och det kvarstår att se vilka följdeffekter denna typ av samverkan över förbundsgränserna medför. - Samordningsförbundet har för första gången tagit emot en praktikant, som varit aktuell på AF-FK handlingsplanssamverkan. - Samordningsförbundet har handlett en praktikant från högskolan i Malmö, en student som är i slutet av sina studier till studie- och yrkesvägledare. - Samordningsförbundet har utökat verktygslådan med hälsoprofilbedömningar - Samordningsförbundet och Lerums kommun har samarbetat för att få igång en verksamhet med inriktning mot grön rehabilitering på Nääs slott. Första gruppen påbörjade i verksamheten i augusti. - Individsamverkansteamen har fortsatt med sitt nätverkande med andra handläggarteam i Göteborgsområdet. Samverkan har resulterat bland annat i planerandet av gemensamma utbildningsinsatser under våren Samordningsförbundet har påbörjat ett arbete med jämställdhetsfrågor, där de flesta medarbetare och styrelsen erbjuds möjlighet till kompetensutveckling inom området tack vare pengar från SKL (Sveriges kommun och landsting). - Förbundschefen har deltagit i ett regionalt samarbete runt frågor om jämställd hälsa. - Biträdande förbundschef har deltagit i ett nationellt nätverk för processledarna inom Samordningsförbunden. - Biträdande förbundschef har avslutat sitt konsulterande uppdrag på Samordningsförbundet Halland. - I förbundet har man påbörjat ett arbete om att kvalitetssäkra kompetensöverföring mellan medarbetarna. Arbetet kommer att fortsätta under hösten Förbundet bjöd in till en sommarlunch den 11 juni. Lunchen var välbesökt såväl av medarbetarna som av medlemmar i beredningsgruppen och styrelsen. Jämställdhetsintegrering För att säkerställa att kvinnor och män erbjuds likvärdig arbetslivsinriktad rehabilitering arbetar förbundet aktivt med jämställdhetsintegrering. Det övergripande målet är att allt arbete ska genomsyras av ett arbets- och förhållningssätt som möjliggör att jämställdhetsfrågorna lyfts fram och kommer i fokus vid alla diskussioner om verksamheternas utveckling. Tillsammans med Samordningsförbundet Göteborg Centrum och Samordningsförbundet Göteborg Väster har förbundet beviljats kr från Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att under arbeta med och få stöd kring arbetet med jämställdhetsintegrering. Under våren har verksamheten Balder fått utbildning och handledning i jämställdhetsintegrering och under hösten kommer styrelsen, kansliet och Individsamverkansteamet att få utbildning. Verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet Samordningsförbundet finansierar verksamheter som riktar sig till personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna uppnå en högre grad av försörjning. Syftet är att forma verksamheterna utifrån individens delaktighet och behov av insatser och därmed möjliggöra effektivare utnyttjande av resurser. För att detta skall vara möjligt behövs en struktur som legitimerar detta arbetssätt och som ser bortom den enskilda myndighetens verksamhetsmål. Samordningsförbundets styrelse ger legitimiteten och finansieringen ger strukturen. För att kunna Sida 5 av 16

6 behålla denna struktur krävs engagemang, uthållighet och mod av medarbetare och chefer. Dessa måste kunna se bortom sektorsmålen och hålla den enskilde medborgarens behov i centrum. Samordningsförbundet finansierar riktade insatser till ungefär 500 personer per halvår. Utöver detta har ytterligare 467 personer varit föremål för konsultation avseende försäkringskassa på vårdcentral. Förbundets målgrupp uppvisar ofta en svår och komplex problembild vars förmåga till att bli självförsörjande inte alltid är relaterat till tillgången/möjligheter till anställning. Det krävs då ett stort arbete avseende motivation, anpassning och stöttning. Under perioden har Samordningsförbundet finansierat nedanstående verksamheter: Förbundet finansierar två Individsamverkansteam. Ett i Mölndal/Härryda och ett i Partille/Lerum/Alingsås. Teamen har tillsammans arbetat med 68 deltagare under perioden (43 kvinnor och 25 män). Teamen är tvärsektoriella och samordnar rehabilitering mot arbete för invånare med behov av arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser. Balder, förbundets verksamhet för unga vuxna i åldern år med psykisk ohälsa, sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Balders team består av jobbcoacher, som stöttar deltagarna ut mot arbetsmarknaden samt en psykolog. Coachningen kombineras för flera deltagare med korttidsterapi. Syftet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete alternativt börja studera. Balder har under perioden arbetat med 101 deltagare (49 kvinnor och 52 män). Grön Rehabilitering på Gunnebo Slott syftar till att stödja deltagarna till bättre hälsa och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Grön rehabilitering har visat sig framgångsrikt för framför allt personer med stressrelaterad ohälsa. Centrala delar i rehabiliteringen är praktiskt arbete i trädgården, samt reflekterande samtal. Syfte är att hitta nya förhållningssätt, fokusera på egna resurser och nå ökad kunskap om sin livssituation. Rehabiliteringsträdgårdens målgrupp har funnits främst hos kvinnor även om verksamheten välkomnar män. Under perioden har 24 deltagare varit aktuella, samtliga kvinnor. AKTIV bedrivs i samtliga av förbundets kommuner. Verksamheten syftar till att med hjälp av fysisk aktivitet förbättra deltagarens fysiska och psykiska hälsa och därmed öka deltagarens arbetsförmåga. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Under perioden har 186 individer deltagit (124 kvinnor och 62 män). Försäkringskassa på vårdcentral innebär att försäkringskassetjänsteman utför en del utav sitt arbete genom att fysiskt arbeta på vårdcentralen. Syftet är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och vårdgivaren förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer. Verksamheten drivs på de vårdcentraler som har relativt sett störst antal sjukskrivna inom verksamhetsområdet. 467 konsultationer har skett under perioden (denna statistik finns inte könsuppdelad). Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen sker i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet) och kompletteras med uppföljningsverktyget DIS (deltagare i samverkan). Samordningsförbundet finansierar tillsammans med de övriga samordningsförbunden i Västra Götaland en resursperson riktad mot SUS och DIS. Samordningsförbundets styrelse har som mål fastställt att deltagandet i verksamheter som är finansierade av Samordningsförbundet bör leda till arbete, praktik eller studier. Styrelsen har valt Sida 6 av 16

7 ordalydelsen bör istället för skall då de ser att en ökad hälsa och förflyttning närmare egen försörjning är ett mycket värdefullt delmål helt i linje med lagstiftningens intentioner. Exempel på detta är att det är mer samhällsekonomiskt och av större värde för den enskilde att förflyttas från exempelvis sjukpenning till arbetslöshetsersättning. Verksamheterna ska ha en tydlig riktning mot arbetslinjen och deltagandet skall för individen vara tidsbegränsat. Resultatet för perioden visar att den samverkan som bedrivits har gett positiva effekter för de som behövt samordnad rehabilitering i förbundets fem kommuner samt positiv effekt på strukturarbetet kring samverkansfrågor. Samordningsförbundet kan ses som ett nav i det lokala samverkansarbetet. Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära handläggarteam som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Teamets målsättning är att individen genom gemensamma insatser dels ska uppnå egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Målgruppen för verksamheten är individer i arbetsför ålder år, där tidigare insatser inte har gett resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan deltagaren ta del av alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen/begränsningar styr valet av vilka insatser som sätts in. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in och teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har teamet arbetar med 68 deltagare (43 kvinnor och 25 män) och utöver detta har 16 personer kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. 20 ärenden är nya för åren, övriga är överflyttade från tidigare år. Under perioden har 12 ärenden avslutats (9 kvinnor och 3 män) och av dessa har 5 gått vidare till arbete (inklusive subventionerade arbeten). En högre andel tidigare år. Utöver detta är det två personer som kunnat stå som aktivt arbetssökande på arbetsförmedlingen. Fyra personer (samtliga kvinnor) har bedömts behöva annan rehabilitering eller bedömts inte vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget. Medelinskrivningstiden ligger kvar på ca 1,5 år. Dock är medelinskrivningstiden med de som avslutas med egenförsörjning 28 månader. Detta har visats sig även från tidigare år att för att lyckas hela vägen med målgruppen behövs det en lång rehabiliteringsprocess. Individsamverkansteamen använder självskattningsinstrumentet Q-list (Quality of life) för att utvärdera deltagarnas egna upplevelser om förändringar på livskvalité som skett under tiden de varit aktuella på teamen. Det är tydligt att deltagarnas självskattningar avspeglar deras resultat i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Av de individer som avslutats under året och som fyllt i enkäten upplever 57 % att deras livskvalité har förbättrats både avseende livet i allmänhet och den upplevda individuella hälsan. Dessa individer är de personer som efter rehabiliteringen lyckats komma till egen försörjning, utbildning eller som blivit aktivt arbetssökande på AF. För den gruppen som rekommenderats fortsatt medicinsk rehabilitering går det inte att notera någon förbättring trots insatsernas omfattning. En bråkdel av dessa bedömer att livskvalitéen till och med har försämrats under den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Sida 7 av 16

8 AVSLUTSANLEDNING 23% 15% 0% 39% Arbete Aktuell på af Ej rehab mot arbete 8% 15% Fortsatt rehabilitering Annan orsak Individsamverkansteamen Tkr Budget Personal Lokal Övrigt Totalt AKTIV Verksamheten finns idag i samtliga av förbundets kommuner. Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare till AKTIV. Verksamheten består av introduktionssamtal, fysisk träning i form av ett individuellt träningsprogram under sex veckor, två dagar i veckan samt en föreläsningsserie om stresshantering och träningsfysiologi. Sjukgymnaster ansvarar för introduktionssamtal och den fysiska aktiviteten medan föreläsningarna ges av en psykolog och en före detta elitidrottare. Syftet med AKTIV är att personer med hjälp av fysisk aktivitet skall förbättra sin psykiska och fysiska hälsa och därmed få en positiv påverkan på arbetsförmågan. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig fysisk aktivitet och delta i denna träning och på så sätt korta/undvika sjukskrivning framgent, återfå/öka sin arbetsförmåga och på sikt kunna ta större eget ansvar för sin hälsa. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har 186 individer (124 kvinnor och 62 män) genomfört sin period i AKTIV. Fortsatt är det primärvård och psykiatri som är huvudremittent med 40 % av deltagarna. Kommunen hänvisar 22 % och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 12 respektive 10 %. Resterande 16 % hänvisas från andra av förbundet finansierade verksamheter eller är från personer som själva tagit kontakt med verksamheten. Sida 8 av 16

9 FÖRDELNING HÄNVISNING 16% 12% 10% FK AF 40% 22% KOMMUN VÅRD ANNAN SAMVERKAN Huvuddelen av deltagarna är över 25 år. Dock har andelen av de som är under 25 år ökat från 11 % till 22 % sedan förra året. Mycket glädjande då ambitionen under flera år har varit att i större utsträckning få med deltagare från verksamheten Balder. Medelåldern är dock precis som för år. Fördelning ålder 78% 22% Vid start har över hälften ersättning i form av sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan och närmare 30 % uppbär försörjningsstöd från kommunen. Övriga har ersättning från Arbetsförmedlingen eller är försörjda av annan, ex. föräldrar eller partner. Psykisk ohälsa dominerar som huvudproblematik hos dem som hänvisas till verksamheten. Trots detta fullföljer huvuddelen av dem som påbörjar AKTIV träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt får en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver att de kan minska sin medicinering och att deras sömn förbättrats avsevärt samt att de äter mer hälsosamt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt arbetsrehabilitering. I självskattningsformulär som deltagaren fyller i vid start och avslut gällande upplevd livssituation så har det skett en ökning från 4,3 till 5,7 på en 10 gradig skala och på frågan om hur deltagaren ser på sin möjlighet att börja arbeta eller studera så har ökningen gått från 5,6 till 6,8. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är kort är AKTIV en utmärkt förrehabilitering då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen och låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen. Nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal Lokal Övrigt 13 Totalt Sida 9 av 16

10 Balder Bakgrund Balder är förbundets verksamhet för unga vuxna mellan år och startade 1 januari Balder har under perioden januari t.o.m 15 augusti arbetat med 101 deltagare (ökning med ca 20 deltagare från föregående period vilket kan förklaras med projektet Exsistre), fördelat på 49 kvinnor och 52 män och mottagit totalt 92 st. remisser. Deltagarna har ofta en komplex problematik och alltid någon form av psykisk ohälsa. Verksamheten sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Teamet består av coacher som verkar för att möjliggöra individens resurser för att nå arbete eller börja studera. Teamet kompletteras av psykolog, praktiksamordnare och aktivitetsansvarig. Syftet med Balder är att deltagaren ska erhålla arbete, börja studera eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Arbetslinjen är den gällande för Balders målsättning. Arbetsformer och metodutveckling Remiss inkommer nästan uteslutande från handläggare på någon av myndigheterna eller skola. I undantagsfall kommer remiss från personen själv, föräldrar eller annan anhörig. Deltagaren erbjuds ett introduktionssamtal i syfte att få personlig information om vad Balder kan erbjuda samt ge en bild av den egna motivationen, förväntningar mm. Omgående erbjuds då AKTIV som sedan kan löpa under den fortsatta planeringen. Coachens främsta uppgift är att möjliggöra varje enskild individs resurser för att öka hans/hennes förmåga till arbete eller studier. Genom samverkan med handläggare på myndighet ökar möjligheten till att skräddarsy en lösning som är bäst för varje enskild individ. I terapin arbetar psykologen och deltagaren med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till att individen mår dåligt, oavsett om det handlar om depression, social fobi, tvångssyndrom, relationsproblem, olika fobier, långvarig smärta, sömnproblem, post traumatisk stress, neuropsykiatriska funktionshinder, personlighetsstörning, bipolär sjukdom, förvärvad hjärnskada, generaliserad ångest, panikångest eller något annat. För i stort sett alla psykiska problem finns en behandling. Behandlingen utformas för att passa deltagarens behov och därför kan exempelvis en depressionsbehandling se väldigt olika ut. Psykologen har också under perioden varit behjälplig med intyg inför funktionshinderkodning i arbetsförmedlingens register, samt genomfört neuropsykologiska utredningar och föreläsningar. Vid två planeringsdagar i juni arbetade Balderteamet med att konkretisera skillnader och likheter mellan Balder och Balder-Exsistre. Teamet beslutade att fördela tid med Exsistre på samtliga teammedlemmar för att fördela metodutvecklingen och därigenom nyttja och utveckla allas kompetens. Teamet arbetade också fram förslag till nya gruppverksamheter. Avsikten är att använda gruppverksamhet som ett första steg i att närma sig att vara i en arbetsgrupp samt att skapa utrymme att träffa fler deltagare under mer tid. Resultat och måluppfyllelse Balder har under perioden arbetat med 101 deltagare (49 kvinnor och 52 män). I dagsläget står 23 personer i kö. Sida 10 av 16

11 Vid start i Balder uppbar 38 % försörjningsstöd från kommunen, 16 % har ersättning från arbetsförmedlingen (ökning med 5 % sedan föregående period), 31 % uppbär ersättning från Försäkringskassan och 15 % saknar försörjning helt vid start eller var försörjda av förälder/anhörig. Andelen som saknar försörjning vid start har minskat från tidigare år. Försörjning IN KOMMUN 31% 15% 16% 38% AF FK FÖRSÖRJD AV ANNAN/SAKNAR FÖRSÖRJNING Försöjning UT 39% 3% 23% 16% 19% KOMMUN AF FK EGEN FÖRSÖRJD AV ANNAN/SAKNAR FÖRSÖRJNING Under perioden har 38 (21 kvinnor och 17 män) ärenden avslutats och av dessa har 39 % haft egen försörjning när de avslutats i Balder. Inskrivningstiden i Balder är i genomsnitt 9 månader. Balder Tkr Budget Personalkostnader Lokal Övrigt Totalt Exsistre Exsistre är en förstärkning av Balder och en del av ett ESF-finansierat projekt som kommer att pågå under tiden Insatserna inom Exsistre skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och vars problematik är något större än Balderdeltagaren. Projektet bygger på befintliga verksamheter inom de medverkande Samordningsförbunden vad gäller de unga vuxna med psykisk ohälsa. Sida 11 av 16

12 De befintliga verksamheterna kommer att utvecklas och utvidgas för att kunna ta emot dem som varit passiviserade i flera år. Verksamheterna kommer i större utsträckning ta emot dem med neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser och dem som lämnar särskolegymnasiet samt personer som tidigare haft svårt att få plats i verksamheterna. Utöver att tillskjuta resurser i de konkreta insatser som görs för målgrupperna, vill projektet fördjupa samverkan. En samverkan där olika myndigheters professioner och myndigheters samlade resurser möts, gör att individen har större möjlighet att få komplexa problem hanterade. Samordningsförbunden har stor erfarenhet av samverkan. De positiva erfarenheterna är många men samverkan används inte i tillräcklig omfattning och når inte alla de individer som har behov av den. Ambitionen är både en ökad samverkan mellan myndigheters handläggare och myndigheters chefer och politiker. Alla verksamheter i hela området ska vara tillgängliga för de individer vi arbetar med i projektet. Trädgårdsrehabilitering på Gunnebo Slott och Trädgårdar Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Arbetsformer och metodutveckling Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder för en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Verksamheten startar med tolv veckors deltagande i grupp där deltagarna arbetar i trädgården samt har enskilda reflekterande samtal. Om deltagaren efter denna period inte är redo för nästa steg, kan hänvisning till individuell träningsplats ske. Träningsplatsen är handledarledd och sker i någon av Gunnebos verksamheter såsom café, butik, lantgård, trädgård etc. Detta sker i första hand under en fyraveckorsperiod och under tiden erbjuds deltagaren att fortsätta med de reflekterande samtal som han/hon haft under gruppverksamheten. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har 24 ärenden varit aktuella, alla kvinnor. Samtliga förutom två hade sin ersättning från försäkringskassan vid start. Vid avslut bedöms 78 % ha uppnått/återfått arbetsförmågan, en anmärkningsvärd hög siffra då rehabiliteringen i första hand är en förrehabilitering inför andra aktiva åtgärder. Under augusti månad har samarbetet med Lerums kommun i form av trädgårdsrehabilitering på Nääs Slott påbörjats med 7 deltagare. Rehabiliteringsträdgård på Gunnebo Slott Budget Tkr Deltagarkostnad Övrigt Totalt Sida 12 av 16

13 Försäkringskassan på vårdcentral Verksamheten vänder sig till de individer vars rehabilitering och återgång i egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan Försäkringskassan och primärvården kommer till stånd. Samverkan kring de enskilda ärendena initieras både av Försäkringskassan och vårdcentralerna, och i enskilda fall av individerna själva. Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Avsikten med verksamheten är att genom en tät samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer i arbete samt främja kunskapsöverföring mellan de aktuella organisationerna. Vidare är målsättningen att den nära dialogen skapar förtroende mellan de samverkande parterna, och leder till en mer korrekt och snabbare handläggning samt en förbättrad och effektiviserad arbetsmetodik. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultation i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att snabbt komma fram till åtgärder för sjukskrivna, genomförs mer effektivt och snabbt. På generell nivå skapar verksamheten förutsättningar för en gemensam uppfattning kring kraven på de medicinska underlagen som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har 467 konsultationer i ärenden skett. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansieringen har genererat att avstämningsmöten genomförs snabbare. Fk på Vc 2011 Tkr Budget Personalkostnader Totalt Uppföljning av verksamhet och projekt 2012 Sida 13 av 16

14 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område janaug budget jan-aug Helår Budget jan-aug (aktuell) Helår Ledning Information/Utveckling AKTIV Individsamverkansteame n Rehabiliteringsträdgård Gunnebo Kompetensutveckling Uppföljning/Utvärdering Försäkringskassan på VC Balder Gemensamt Existre Övrigt Totalt Beskrivning av kostnadsställen: Politisk organisation: arvoden och reseersättning till ledamöter, kostnader för styrelsemöten, revision. Information & utveckling: kostnad för gemensam SUS- och DIS-resurs, samt IT-ansvarig för samverkanvg.se Kompetensutveckling: konferenser/utbildning för styrelseledamöter och tjänstemän, resekostnader i samband med utbildningar för tjänstemän. Uppföljning/utvärdering: kostnader för utvärderingar av verksamheter. Gemensamt: lön förbundschef och biträdande förbundschef, lokalkostnad kansli, övriga kanslikostnader. Gunnebo Rehabiliteringsträdgård: Prognos helår inkluderar inte platskostnader avseende andra halvåret Ekonomisk sammanfattning: Belopp i tkr Utfall jan-aug 2012 Aktuell budget jan-aug 2012 Avvikelse jan-aug 2012 Aktuell budget Nettokostnad och finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK* *Eget kapital plus resultat RESULTATRÄKNING Sida 14 av 16

15 Räkenskapsår: Period: Budget Utfall jan-aug 2012 jan-aug 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning Försäljning av tjänst 0, ,00 S:a Nettoomsättning 0, ,00 Övriga rörelseintäkter Bidrag FK/Af , ,00 Bidrag VG-region, HSN , ,00 Bidrag VG-region, HSN , ,00 Bidrag Mölndals stad , ,00 Bidrag Partille kommun , ,00 Bidrag Härryda kommun , ,00 Bidrag Lerums kommun , ,00 Bidrag Alingsås kommun , ,00 Bidrag ESF , ,00 S:a Övriga rörelseintäkter , ,00 S:a Rörelsens intäkter , ,00 Rörelsens kostnader Verksamhetsanknutna kostnader Verksamhetsanknutna personalkostnader , ,00 Verksamhetsanknutna lokalkostnader , ,00 Verksamhetsanknutna platskostnader , ,00 Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt , ,00 Verksamhetsanknutna kostnader Exsistre , ,00 S:a Verksamhetsanknutna kostnader , ,00 Övriga kostnader Arvoden , ,00 Övriga personalkostnader , ,00 Lokalkostnad kansli , ,00 Övriga kostnader , ,00 S:a övriga kostnader , ,00 S:a Rörelsens kostnader , ,00 PERIODENS RESULTAT , ,00 Sida 15 av 16

16 BALANSRAPPORT Räkenskapsår: Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar , , ,00 Avräkn skatter och avgifter 96, , ,54 Fordran moms , ,62 0,00 Moms Fyrklövern ,60 0, ,60 S:a fordringar , , ,14 Kassa och bank Bank, Plusgiro , , ,59 Bank Fyrklövern , , ,84 Swedbank 2 336,67 0, ,67 S:a Kassa och bank , , ,10 S:a Omsättningstillgångar , , ,24 S:A TILLGÅNGAR , , ,24 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , , ,84 Årets resultat , , ,76 S:a Eget kapital , , ,60 Kortfristiga skulder Förskott från bidragsgivare ,44 0, ,44 Leverantörsskulder , , ,25 Ludvikamoms 0, , ,20 Personalens källskatt 6 523, , ,00 Innehållen personalskatt , , ,00 Upplupna semlöner 0, , ,00 Beräkning upplupna soc. Avgifter 0, , ,85 Upplupna kostnader , , ,00 S:a Kortfristiga skulder , , ,64 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,24 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 Charlotte Axelsson Förbundschef Sida 16 av 16