Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi AB har en av kommunfullmäktige beviljad borgensram på 252 192 000 kronor. Bolaget har under åren 2012 och 2013 investerat i en ny pelletspanna och har i samband med investeringen erhållit en utökad borgensram på 13 000 000 kronor vilket är inkluderat i ovan angiven borgensram. Bolaget har önskemål om att investera cirka 9 500 000 kronor i ytterligare en pelletspanna under år 2013. Kostnadsbesparingen beräknas till 1600 000 per år om investeringen genomförs. Bolaget beräknar att egenfinansiering kan ske med 5 500 000 kronor. En utökad borgensram med 4 000 000 kronor behövs för att Arboga Energi AB ska kunna genomföra motsvarande extern upplåning. Borgensåtagandet uppgår i dagsläget till 252 190 000 kronor medan totala lån (exklusive checkkredit) uppgår till 244 348 000 kronor. Om utökad borgen med 4 000 000 beslutas kommer det totala borgensåtagandet att uppgå till 256 190 000 kronor. Stefan Arnoldsson, S, och Ola Eriksson; S, anmäler jäv och deltar inte i handläggandet. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ingår, såsom för egen skuld, borgen för Arboga Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 256 190 000 kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens ursprungliga lånebelopp. Borgensavgift utgår årligen med 0,75 % på Arboga Energi AB:s låneskuld. Skickas till: Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekretgrarens sign. UtdjQgsbestyrkande

ARBOGA KOMMUN Kommunkansliet 2013-07- U 1 Diarle L'.t ni3 Diariepianbeteckn. ^FVB PM avseende : Utökad kapacitet med pellets för spets- och reservproduktion Till: Björn Norberg Från: Lars Lindgren Kopia: Datum: 2013-03-26 Projektro: 130194 Granskad: MagnusAbrahamsson Datum: 2013-03-20 Bakgrund Den stora oljeanvändningen under senare år har aktualiserat frågan angående spets- och reservproduktion med torra biobränslen. Under 2012 togs beslut om investering i FB3, en ny pelletspanna på 4 MW vid Asby. Efter investeringen i FB3 bedöms behovet av olja för spets- och reservproduktion uppgå till ca 10 GWh. Denna PM är en översiktlig bedömning av förutsättningarna för minskning av oljeanvändningen genom byggnation av en andra pelletspanna vid Asby. Pannan förutsätts bli på 4 MW, dvs lika den nybyggda FB3. Årlig värmeproduktion Värmeproduktion och -försäljning under 2012 visar att värmeunderlag och produktionsbehov efter anslutning av Asby överensstämmer med tidigare bedömning. Värmeförsäljningen under senaste helår efter anslutning av Asby-området uppgick till 101 GWh. Korrigerat för normalår motsvarar det ett produktionsbehov på 118 GWh, vilket används i de fortsatta beräkningarna. PM utökad pelletskapacitet 2013-03-26b.docx

2 Nedanstående varaktighetsdiagram visar produktionsmixen vid 118 GWh/år. Produktionsmix med ny pellets/torrflis-panna 4 MW 44 MW 118 GWh BioOlja2,6 GWh ~Ny Pelletslrorrflis 2,3 GWh ~PelletsfTorrflis F133 5,5 GM Fastbransle FB2: 21,4 GWh FastbränsleFB1: 69,9 GWh RGK 16,4 GWh KAK-leverans 0,0 GWh Utomhustemperatur 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 h Ovanstående beräkning baseras på 100% tillgänglighet för fastbränslepannorna FBI, FB2 och FB3. Om man antar en tillgänglighet på 95% för befintliga fastbränslepannor kommer den årliga värmeproduktionen med en ny spetspanna på 4 MW, att uppgå till närmare 5,5 GWh. För att inte överskatta lönsamheten för spetspannan baseras lönsamhetskalkylen på en årlig produktion på 3,5 GWh. Befintlig utrustning vid Asby I samband med byggnationen av FB3 har förberedelser gjorts för att möjliggöra en framtida komplettering med ytterligare pannenhet. Befintliga bränslesilos kan nyttjas och bränslesystemet begränsas till en kortare bränsleskruv inne i pannhallen. Fjärrvärmekrets med pump och styrning kan nyttjas även för den nya pannan. Stora delar av den utförda byggprojekteringen kan nyttjas för fundament för panna, rökgasrening och askcontainer. Den befintliga DN1 00-ledningen i mark som är ca 160 m utgör en flödesmässig begränsning för anläggningen. Ledningen bedöms dock inte behöva bytas om den totala effekten vid Åsby ökas från 4 MW till 8 MW. Enligt utförda tryckfallsberäkningar erfordras vid 8 MW och ett dt på 60 C, en pumpuppfordring på 88 mvp plus tryckfallet över pannanläggningen. Den befintliga fjärrvärmepumpen beräknas klara detta driftfall. Om man i framtiden vill utöka effekten ytterligare vid Asby, erfordras byte av ledningen och komplettering med en ny pump. PM utökad pelletskapacitet 2013-03-26b.docx

3 Investering Investeringsbehovet för processleverans har baserats på anbud från upphandling av FB3 och övriga poster baseras på mängdberäkningar med å-priser. Processleverans 6840 FV-rör & VVS 450 Mark & Bygg 680 El & styr 400 Provning & övriga byggherrekostnader 710 Div & oförutsett 450 Totalt 9 530 Övriga förutsättningar för lönsamhetskalkylen Lönsamhetskalkylen redovisar återbetalningstid med hänsyn till kalkylräntan 5% (sk cashflowkalkyl) samt internräntan för en kalkylperiod på 15 år. Det årliga driftöverskottet beräknas med produktionen 3 GWh och nedan angivna rörliga värmeproduktionskostnad för respektive bränslealternativ. Rörlig värmeproduktionskostnad Bränsle Rör1.D&U n Kostnad kr/mwh kr/mwh kr/mwhv Pellets 350 30 88% 428 Bioolja 770 10 88% 885 Med ovanstående bränslepriser erhålls ett rörligt netto på 460 kr/mwh värme. Med den studerade pannstorleken på 4 MW motsvarar det en kostnadsminskning med drygt 1800 krlh. Lönsamhet Med ovan angivna kalkylförutsättningar erhålls följande lönsamhet för alternativen. FB4 Investering kkr 9510 Årlig värmeproduktion GWh 3,5 Produktionskostnad bioolja kkr 3098 Produktionskostnad kkr 1497 Årligt driftnetto kkr 1600 Kalkylränta 5% Återbetalningstid mht ränta år 7,2 Internränta vid 15 år avskrivning 15% PM utökad pefietskapacitet 2013-03-26b.docx

4 Resultatdiskussion Investeringen på 9,5 milj kr bedöms lönsam och den kommer att bidra positivt till rörelseresultatet redan det första driftåret. Investeringen är relativt låg jämfört med den för FB3 då det inte erfordras några rivningsarbeten och för att stora delar av befintlig utrustning kan nyttjas. De delar som kan nyttjas för en ny panna är i huvudsak befintliga bränslesilos, fjärrvärmekrets med pump och styrsystem. Beräkningarna visar en återbetalningstid på 7,2 år. Normalt kalkylerar man med 15 år för denna panntyp och internräntan för denna period är 15%. Utöver den resultatförbättring som erhålls under ett sk normalår, erhålls ett riskavlyft i verksamheten avseende enskilda större haverier. Ett exempel är om en fastbränslepanna får ett haveri på murning eller enskild komponent med lång leveranstid samtidigt som den andra pannan är avställd för revision. Leveranstiden för större fläktar och pumpar kan vara 12-16 veckor, vilket kan ge långa drifttider för spetslastpannan. I ett sådant läge minskar produktionskostnaden med ca 310.000 kr per vecka om pellets kan ersätta bioolja. Ett annat exempel är vid extrema kallår liknande 2010 som skulle ge en årsproduktion kring 6 GWh och ett fördubblat årligt driftnetto för spetslastpannan. Investering i en ny pelletseldad panna på 4 MW gör att Asby-anläggningen får totalt 8 MW och kan klara hela nätets behov under ca 3000 h per år. Det gör att leveranssäkerheten ökar och att reparations- och underhållsarbeten vid Vimman kan göras sommartid utan att det påverkar värmeleveranserna. Åldern på FB2 vid Vimman gör att tillgängligheten gradvis försämras vilket skapar ett reinvesteringsbehov. Byggs en ny pelletspanna kan reinvestering i en ny FB2 skjutas framåt i tiden. En ökad pelletskapacitet ger även ökade möjligheter att undvika att FB2 kommer över 25 GWh i årlig produktion. Detta ger minskade kostnader i NOx-avgift. Lönsamheten för spetslastpannan påverkas endast marginellt om det sk KAK-projektet genomförs eftersom den huvudsakliga produktionen sker under höglasttid utan spillvärmeleveranser från Köping. Det finns en allmän utveckling i de svenska fjärrvärmesystemen där behovet i systemen minskar sommartid och ökar relativt sett då det är kallare ute. I ett sådant perspektiv är det viktigt att aktivt gå in och ersätta befintlig oljeanvändning för att undvika en framtida försämring av medelproduktionskostnaden, FVB Sverige ab Lars Lindgren PM utökad pejletskapacftet 2013-03-26b.docx