Rapport 4 Framtidskuster Bohuslän Lokalbefolkningens, entreprenörers och turisters uppfattningar om Käringön en kartläggning

Rapport 4 Framtidskuster Bohuslän Lokalbefolkningens, entreprenörers och turisters uppfattningar om Käringön en kartläggning Mia Larson Kristina Lindström Erik Lundberg i

Förord Under 2011 och 2012 genomförde Framtidskuster ett flertal olika undersökningar i Södra Bohuslän för att mäta temperaturen på turistindustrin. Syftet var att kartlägga och jämföra situationen i tre kustsamhällen Marstrand, Käringön och Björholmen med omnejd. Denna rapport fokuserar särskilt på Käringön och redovisas på ett offentligt seminarium på Käringön den 2 december 2012. Vi vill tacka våra partners i Framtidskuster för deras insatser. Det goda samarbetet med Södra Bohusläns Turism, Kungälvs kommun, Orust kommun, Tjörns kommun och Västsvenska turistrådet har varit helt avgörande för att kunna genomföra projektet. Vi vill särskilt tacka Björn Johnson, Södra Bohuslän turism och Ronny Svensson, Orust kommun för arrangerandet av seminariet på Käringön. Göteborg, den 1e december 2012 Mia Larson, docent, Lunds universitet Kristina Lindström, filosofie doktor, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Erik Lundberg, doktorand, Handelshögskolan, Göteborgs universitet ii

Inledning Interreg IV projektet Framtidskuster Denna rapport presenterar studier som genomförts inom Interreg IV projektet Framtidskuster. Framtidskuster är ett samarbetsprojekt mellan aktörer i Sverige, Norge och Danmark som överskrider de tre ländernas geografiska, kulturella och ekonomiska gränser. Samtliga projektpartners har olika erfarenheter av besöksnäring och hamnutveckling, men begränsas ofta av den egna organisationens räckvidd och brist på långsiktigt eller innovativt tänkande. I Framtidskuster förenas kommunala och regionala aktörers erfarenheter i de olika länderna med forskares tvärvetenskapliga perspektiv till ett innovativt samarbete. Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS- regionens kuster. (1) De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen, (2) den expanderande turismens interaktion med kustens miljöer och människor och (3) den begynnande privatiseringen av fria fiskeresurser. En utmaning för kustsamhällen i ÖKS- regionen är att bemöta denna utveckling på ett sätt som skapar hållbar tillväxt. Kustområdena inom ÖKS- triangeln befinner sig i olika faser av denna dynamiska omvandlingsprocess som tar sig olika uttryck i olika regionala kontexter. I varje geografiskt område finns därför erfarenheter som kan berika de övriga områdena. Genom att jämföra situationen för hållbar kustutveckling i sörländska, nordjyska och västsvenska kustområden skapar Framtidskuster nya samarbetsformer inom ÖKS- triangeln. Utöver att utveckla kunskapsöverföring mellan de olika deltagande kustområdena, utreder Framtidskuster förutsättningar för ÖKS- övergripande innovativa koncept och tjänster som bidrar till goda förutsättningar för tillväxt i de kustnära samhällena. Detta sker genom ömsesidigt lärande och utveckling av olika strategier för hållbar utveckling i kustsamhällen. Projektet syftar till att bidra till att binda ÖKS- regionen samman genom nya former för samarbete. Det övergripande målet är att profilera och synliggöra ÖKS- triangeln genom nyskapande samverkan och därigenom bidra till hållbar tillväxt. Delprojekt Bohuslän De traditionella näringarnas minskade betydelse i kustsamhällenas lokala ekonomier samt turismen som den nya försörjningsstrategin är två utvecklingstendenser som Framtidskusters delprojekt Bohuslän fokuserar på. Centralt för projektet är hållbarhet, i meningen att maximera positiva och minimera negativa ekonomiska, sociala, kulturella effekter samt miljöeffekter. Grundprincipen för hållbarhet är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (FN, 1988) och att bedriva hållbart ledarskap för att uppnå detta. Det innebär bl a att involvera alla de intressenter som är en del av turismutvecklings- processen. Samhällen längs Bohuskusten har under en längre tid tampats med flera olika problem, typiska för perifera samhällen i Sverige och Europa, såsom utflyttning och en nedåtgående 1

trend för den bärande lokala industrin (ofta fiske). Mindre kustsamhällen är ofta både geografiskt, socialt, ekonomiskt och demografiskt marginaliserade. Andra gemensamma drag hos perifera kustsamhällen är att majoriteten av företagen i samhällena består av mindre företag som ofta har brist på kapital och kunskap. Detta utgör ett hinder för utveckling men kan också medföra fördelar såsom flexibilitet och stark lokal förankring. Turism i olika former har setts som ett alternativ till traditionella industrier eftersom den är geografiskt bunden till en plats och inte kan flyttas ut. Turism kan hindra negativa trender i perifera samhällen såsom utflyttning och nedmontering av publika inrättningar (skola, bibliotek etc) och kan således hålla kustsamhällen levande. Turistindustrin är redan en etablerad näring i bohuslänska kustsamhällen. Vi ifrågasätter alltså inte turismen som en avgörande basnäring i Bohuslän. Projektet syftar till att kartlägga vilka möjligheter och problem kustsamhällen står inför vid ytterligare turismutveckling. Dessa utgör sedan underlag vid utformning av strategier kring hur turismen kan utvecklas till en näring med hög ekonomisk och social avkastning, samtidigt som slitaget på lokalsamhällenas fysiska och kulturella landskap minimeras. Vid en initial workshop med projektgruppen Bohuslän 1 identifierades tre specifika empiriskt grundade problemområden, vilka också bekräftats genom de studier som genomförts. 1) Turistnäringens behov av kvalitetshöjning och professionalisering. Destinationsutveckling bedrivs i många fall utan att platsens, och dess infrastruktur, och attraktionernas fulla potential utnyttjas, något som i sin tur kan härledas till hur aktörer uppfattar turismen som näringsgren. Hamnrummet och de turistiskt betydelsefulla gästhamnarna utmed Bohuskusten är ett centralt exempel där en stor potential inte utnyttjas, bl a eftersom drift och funktion inte är anpassade till turistisk produktutveckling (upplevelseproduktion). 2) Intressekonflikter mellan olika aktörer. Det är inte ovanligt att turismutveckling bidrar till friktion mellan olika intressenter. På ett generellt plan kan sägas att intressekonflikter vanligen handlar om uppfattningar om turismens effekter på lokalsamhället och inte sällan grundar sig på bristen (upplevd eller faktisk) på delaktighet i destinationsutvecklingen. Vikten av att samhällsutveckling är en lokalt förankrad och kontrollerad process är dock avgörande såväl för den lokala bärkraften som för attraktionskraften. 3) Politiska och administrativa strukturer försvårar lokalt turistiskt entreprenörskap. Lokalt förankrat företagande är en förutsättning för hållbar utveckling i de bohuslänska kustsamhällena. Samtidigt är verkligheten i många kustsamhällen att en hög andel entreprenörer inte är lokalt förankrade och är verksamma endast under den intensiva sommarsäsongen. Dessutom vittnar lokala entreprenörer, vid sidan om säsongsproblematiken, om krångliga byråkratiska strukturer och ett politiskt ointresse inför/motstånd mot turistföretagande. 1 Representanter från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Södra Bohusläns Turism, Västsvenska Turistrådet, Kungälvs kommun, Tjörns kommun och Orust kommun. 2

Hamnrummet är arenan som projektet fokuserar på. Där sker möten och där skapas effekter. Där verkar entreprenörerna och där skapas relationer mellan entreprenörer, lokalbefolkning och besökare. Dessa nyckelaktörer är vitala för samhällets destinationsutveckling Sammanfattningsvis enades projektgruppen Bohuslän om att fokusera på hamnrummet och dess outnyttjade potential (punkt 1), lokalbefolkningens uppfattningar om turismutveckling (punkt 2), samt förutsättningar för lokalt entreprenörskap (punkt 3) i tre kustsamhällen utmed Bohuskusten Marstrand, Käringön och Björholmen. Gemensamt för de tre samhällena är att de är högintressanta ur ett turistiskt perspektiv, samtidigt som de har unika karaktärsdrag när det gäller exempelvis lokalt entreprenörskap, konflikter/konsensus och hamndrift. Denna rapport är den fjärde inom ramen för Framtidskusters delprojekt Bohuslän och fokuserar på Käringön. Vi har valt att fokusera den på tre områden: Lokalbefolkningens uppfattningar om samhällsutvecklingen och turismen, som tangerar punkt 2 ovan; Entreprenörers situation, som tangerar punkt 3 ovan och Turisternas syn på Käringön och Bohuslän, som tangerar punkt 1 ovan. Käringön studiens geografiska omfattning Käringön, vars namn härstammar från ett sjömärke som kallas Käring, ligger i Orust kommun, längst ut i havsbandet. Redan på 1500- talet kom de första fiskarna till ön. Under de stora sillperioderna på 1700- och 1800- talen fiskades dessutom torsk och långa. När sillen avtog på 1800- talet lämnade många familjer ön, men ur de kvarvarande växte dagens befolkning fram. Idag bor cirka 130 personer året runt på Käringön och av öns 200 hus är idag 60 % fritidsfastigheter. 180 av öns 200 hus är byggda före år 1920. Ytterligare bostäder har tillkommit i samband med bl a exploateringen av området Ö- viken. På 1800- talet, när de första badgästerna började komma ut till Käringön, öppnades ett pensionat och ett gästgiveri. Idag är Käringön en populär turistdestination för såväl båtfolk som dagsbesökare och det är primärt turismen som är öns inkomstkälla. Käringöns gästhamn är mycket populär och härbärgerar trots sina 135 gästplatser ibland upp emot 200 båtar. Utöver gästhamnen finns ett antal hotell, vandrarhem och andra boendemöjligheter. På Käringön finns ett 30- tal företag, de flesta inom service- och turismsektorerna. Till Käringön kommer man idag med färja från Hällevikstrand på fastlandet, en 30 minuter lång båttur. Till sommaren 2013 flyttas emellertid färjeläget till Tuvesvik och restid till Käringön kommer därmed nära på bli den dubbla. 3

Hållbar destinationsutveckling En turistdestination är en avgränsad geografisk enhet där hänsyn måste tas till flera olika faktorer för att få till stånd en hållbar turismutveckling. Först och främst är turistdestinationen ett lokalsamhälle där andra ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska strukturer existerar och processer pågår. Dessa kan antingen komplettera eller strida mot turismutvecklingen och därmed leda till konsensus eller konflikter kring nyttjandet av resurser (t ex Mowforth och Munt, 2009). Ur ett turistperspektiv är turistdestinationen emellertid i första hand en turistprodukt bestående av tjänster, handfasta produkter och infrastruktur, vilken konsumeras under en begränsad tidsperiod. En förutsättning för framgångsrika turistdestinationer är att offentliga och privata aktörer agerar och samverkar för turismutvecklingens bästa (Davidson och Maitland, 1997). Figur 1: Hållbar utveckling genom turism (Mowforth and Munt, 2009, bearbetad) Idag är det mer eller mindre självklart att prata om turismutveckling som en process som strävar mot hållbarhet, där hållbar utveckling vanligen avser miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar turism. Att verka så att dessa mål faktiskt uppfylls är däremot svårare. Ett grundläggande problem kopplat till begreppet hållbar turism är att man utgår från att turism per automatik är hållbar och leder till ett hållbart samhälle. Ett mer realistiskt mål är istället att samhällen ska utvecklas hållbart och att se turismen som ett möjligt alternativ för att nå detta mål. Viktigt är också att vara medveten om att de tre dimensionerna ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet endast är tre övergripande dimensioner. I praktiken kan det vara lämpligt att komplettera dessa hållbarhetskategorier (i figuren ovan återfinns exempelvis en fjärde kategori kulturell hållbarhet). Avgörande för framgångsrikt arbete med hållbar turism är dessutom att arbeta aktivt med strategier för hur den hållbara turismutvecklingen ska ske i praktiken. I figuren definieras tre centrala strategiska teman: balansen mellan behoven att utveckla samhället och samtidigt bevara det med hjälp av turismen, kunskapsöverföring i syfte att höja kompetensen kring turismens möjligheter, begränsningar och risker, samt strategier för lokal förankring (Mowforth och Munt, 2009; Moscardo, 2007). 4

Tillvägagångssätt I syfte att uppfylla studiens syften har data samlats in med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. Nedan redovisas den datainsamling som skett på Käringön. Motsvarande datainsamling har gjorts i Marstrand och i Björholmen och en viktig del i projektet är att i ett sista skede i projektet jämföra utvecklingstendenserna i de tre kustsamhällena. Personliga intervjuer med lokalboende. Under 2011 har drygt 15 personliga intervjuer genomförts med representanter ur lokalbefolkningen på Käringön. Med lokalbefolkning avses i denna delstudie individer som bor hela eller delar av året på Käringön. Enkät till lokalboende. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för en enkät om Käringöns utveckling som gick ut till alla adresser på Käringön i maj 2012. Den gick även ut till alla ägare av fritidshus inom ovanstående område. Enkäten gick ut till 254 hushåll (inklusive 24 företag) och 116 besvarade enkäten (45,7 %). Personliga intervjuer med entreprenörer. Under 2011 har ett 10- tal personliga intervjuer genomförts med företagare på Käringön. Besökarundersökningar i Bohuslän och Marstrand/Käringön/Skärhamn (i samarbete med Västsvenska turistrådet). En stor besökarundersökning genomfördes sommaren 2011 där 878 turister fyllde i en enkät om bl a besöksmålens kvalitet, utgifter under vistelsen och boendeform. En mindre besökarundersökning genomfördes också på uppdrag av Framtidskuster där fokus var på vilka faktorer som är betydelsefulla för deras turistupplevelse 2 (sammanlagt 144 respondenter) Personliga intervjuer med besökare i Käringöns gästhamn. Under sommaren 2011 genomfördes ett 10- tal intervjuer med turister i gästhamnen på Käringön med fokus på deras upplevelse som båtturist i gästhamnen och på destinationen. Syftet var att förstå hur dessa turister ser på hamnrummet. 2 Enkäterna genomfördes i Marstrand, på Käringön och i Skärhamn 5

Lokalbefolkningens uppfattningar om samhällsutvecklingen och turismen på Käringön Hur ser hel- och delårsboende på samhället? I denna del av rapporten redovisas lokalinvånarnas uppfattningar om samhällsutveckling, speciellt med fokus på synen på turismens möjligheter och begränsningar att bidra till denna. Vad anses som viktigast för en god samhällsutveckling? Hur nöjda är de hel- och delårsboende med samhällsutvecklingen? Hur värderas turismens bidrag till samhällsutvecklingen? Hur uppfattar käringöborna turismens befintliga effekter och hur man uppfattar turismutvecklingens framtida potential? En generellt sett övergripande vision för svenska kustkommuner, där Orust kommun inte utgör något undantag, är det levande kustsamhället. Vanligtvis definieras ett sådant samhälle som ett samhälle där alla generationer har möjlighet att bo och finna sysselsättning och där det finns ett grundutbud av serviceinrättningar året runt. De genomförda studierna visar att även käringöborna tänker så och att tanken om det levande kustsamhället, för Käringöns del, framför allt handlar om affärens bärkraft, men även om postens överlevnad och om möjligheten till rekreation, t ex att kunna gå ut och äta på restaurang året om. Bostäder och arbetstillfällen definieras som viktiga faktorer när det gäller att säkerställa ett levande kustsamhälle året runt. Dessutom är det med självklarhet så att kommunikationer med fastlandet, för ett isolerat samhälle som Käringön, är något av ett grundläggande behov. Samhällsnöjdhet Kommun & offentlig service 3,02 Utbildning 3,51 Kultur & Rekreakon 4,17 Socialt liv & umgänge 5,05 Miljö & Natur 5,56 1 2 3 4 5 6 7 Figur 2: Samhällsnöjdhet enligt invånarna på Käringön 6

Ett viktigt tema i undersökningen är i vilken grad käringöborna känner sig nöjda med samhället. Respondenterna anser att detta i första hand handlar om relationen med kommunen och andra offentliga aktörer. Både i enkäten och i intervjuerna framkommer det att invånarna på Käringön framför allt känner sig nöjda med naturen, det sociala livet och föreningslivet. Det är dessa faktorer som (i kombination) bidrar till att i stort sett samtliga av de som ingått i studien uttrycker sig i mycket positiva ordalag över hur det är att bo (året runt eller delår) på Käringön. Du har den här närheten till havet och friskheten, det är frisk luft och samtidigt som det händer saker och ting. Det är en kombination som jag tror är väldigt positiv. (Käringöbo) Minst nöjda är käringöborna med kommunen och offentlig service. Missnöjet riktar sig då i första hand mot hur olika kommunala ärenden hanteras, men också möjligheten att påverka samhällsbeslut. Käringöbornas relation till kommunen kan liknas vid en förtroendekris som trappats upp under det aktuella projektets gång. Det är framför allt två aktuella kommunala ärenden som resulterat i stort missnöje med kommunen, dels färjelägets flytt från Hälleviksstrand till Tuvesvik och dels exploateringen av Ö- viken. För det stora flertalet framstår flytten av färjeläget som ett beslut som kommer få stora konsekvenser både för lokalbefolkningens livskvalitet och för tillströmningen av besökare (vilket indirekt påverkar de bofastas livskvalitet). Oron är stor när det gäller effekterna av längre restid till fastlandet, glesare turer och logistiken i Tuvesvik, en oro som kan förstås utifrån käringöbornas beroende av färjan och färjans betydelse för Käringöns attraktionskraft. Samtidigt visar utredningar som kommunen och Västtrafik genomfört att färjelägesflytten är nödvändig för att skapa effektivitet och lönsamhet och det råder uppenbarligen vitt skilda åsikter i frågan. Oavsett ståndpunkt i frågan kan konstateras att ett grundläggande problem i den här besluts- och planeringsprocessen tycks vara bristen på information om projektet, men framför allt upplevelsen av bristen på inflytande och delaktighet i processen. Vi har ju aldrig riktigt förstått det där [flytten av färjeläget]. Och sen har det, även om man liksom har varit på möten och om det här i många år liksom, och nu är det snart verklighet (Käringöbo) Vad är viktigast med turismutveckling enligt de boende på Käringön? I studierna ställdes frågor för att på olika vis belysa hur käringöborna ser på turismutvecklingen utifrån hur man anser att turismen kan/bör bidra till samhällsutvecklingen. Såväl det kvalitativa som det kvantitativa materialet visar med tydlighet att Käringöns invånare värderar turismens positiva inverkan på den socioekonomiska utvecklingen och bevarandet av samhället mycket högt. Det innebär framför allt att man relaterar turismutveckling till möjligheten att skapa arbetstillfällen för de bofasta och ökade intäkter i lokalsamhället, vilket i sin tur säkerställer att det lokala näringslivet (mataffären, posten och restauranger) kan bevaras och utvecklas. En viktig och intressant skillnad när det gäller turismens effekter på samhällets sociokulturella utveckling, d v s faktorer som ökad stolthet, stärkt identitet, bevarande av traditioner och möten mellan människor, är att de helårsboende på Käringön värderar sådana effekter betydligt högre än de delårsboende (som därmed kan sägas ha en mer 7

ekonomisk syn på turismens värde för lokalsamhället). Även kategorin hänsyn till miljö är viktig för käringöborna och kan främst relateras till nedskräpning, höga ljudvolymer, trängsel och exploatering av landskapets värden och då i första hand under de extrema högsäsongsveckorna under sommaren. En balans mellan en öppen modern turistnäring och bevarandet av öns genuina traditioner och leverne och att funktioner som affär, post, hotell finns och utökas. (Käringöbo) Vad är vikkgast gällande turistutveckling? Helårsboende 4,41 5,47 6,56 Sociokulturell utveckling Visskdsboende 4,86 4,98 6,27 Hänsyn kll miljö Samtliga 5,03 4,83 6,36 Socioekonomisk utveckling och bevarande 1 2 3 4 5 6 7 Figur 3: Turismens viktigaste funktion för samhällsutvecklingen. Upplevda effekter av turismen Som framgår av redovisningen ovan, sätter käringöborna ett högt värde på turismen och hur den kan bidra till framför allt ekonomisk tillväxt och näringslivsutveckling, men också till sociokulturell utveckling. Samtidigt menar man att en sådan utveckling behöver drivas med hänsyn till Käringöns känsliga natur och begränsade yta. En viktig del i undersökningen av lokalbefolkningens inställning till turism är dock att också mer i detalj förstå upplevelsen av effekter av den befintliga turismen på Käringön såväl de positiva som de negativa eller mer problematiska aspekterna av denna. En viktig fråga i sammanhanget är vem som är turist? För vissa är det uppenbart att Käringöns turister är bad- och båtgästerna, medan fritidshusägarna anses vara en del av befolkningen på ön och för andra är de delårsboende snarare en kategori av turister. Framför allt är det i berättelser och kommentarer om hur sommargäster tar sig friheter och inte respekterar de normer och traditioner som råder på ön som denna grupp tenderar att betraktas som en del av turismen. I många andra sammanhang beskriver dock både hel- och delårsboende hur det råder goda relationer, ömsesidig respekt och samverkan mellan dessa grupperingar på ön. 8

Att ha uppfattningen att turismen kan bidra till att utveckla och bibehålla det levande samhället är i sig en relativt vanlig ståndpunkt. I den aktuella studien är det dock mycket tydligt att käringborna ser att fler samhällsfunktioner och rekreationsutbud är en effekt av att Käringön är ett populärt turistmål. Annorlunda uttryckt, att turismen på Käringön är en förutsättning för det levande samhället och att detta är ett faktum som värdesätts högt. Alltså öborna förstår ju värdet utav en ökad turism vad den påverkar i form av arbetstillfällen och så vidare. Alltså hade vi inte haft den här turismen så hade vi inte haft Petersons krog, vi hade inte haft butiken och vi hade inte haft någon post o s v så att alla de här viktiga samhällsfunktionerna det förstår de att det är en förutsättning med turismen. (Käringöbo) Den korta och intensiva sommarsäsongen medför att flertalet upplever trängsel och nedskräpning som ett påtagligt problem som innebär ett slitage på naturen, såväl på land som i den marina miljön. Trots detta uppger många att flertalet besökare på Käringön visar respekt för människor och natur på Käringön. Citaten nedan visar några typiska svar på den öppna enkätfrågan vad är mest negativt med turismen i ditt samhälle. Ett vanligt uttryck för turismens negativa effekter är de ökade boendekostnaderna, vilket stänger dörren bland annat för den yngre generationen att bosätta sig på ön. Slitage på naturen Att Käringön med ökad turismutveckling förlorar sin charm Buller, oljud, nedskräpning Vill inte att Käringön ska bli ett nytt Smögen... Att det blir för mycket kommersialiserat. Huspriserna går upp Problematiskt för käringöbornas upplevelse av turismens effekter är exploateringen i Ö- viken och alla de turer som varit kring detta utvecklingsprojekt. Det är tydligt att det inverkar negativt på synen på turismutveckling och inte minst på uppfattningen om kommunens kompetens att hantera turismfrågor. Så [refererar till Havshotellet i Marstrand] skulle det ju bli här trodde vi med ett stort hotell och med sjöstugor och det skulle hyras ut och det skulle ge 20 arbetstillfällen. (Käringöbo) Hur ser invånarna på turismens potential? Samtidigt som käringöborna ser turismens värde för samhällsutvecklingen, är det intressant och relevant att klargöra uppfattningarna om hur turismutvecklingen bör ske i framtiden. Frågor har därför ställts till hel- och delårsboende om hur man ser på den fortsatta turismutvecklingen på ön. Som framgår av figuren nedan är samtliga käringöbor restriktiva till turismutveckling som innebär att fler turister kommer till ön. En intressant 9

och signifikant skillnad kan emellertid noteras mellan Käringöns fast- och fritidsboende när gäller uppfattningar kring turismens potential. Som framgår av figur 4 har Käringöns delårsboende en betydligt mer negativ inställning till påståendet man bör satsa på att attrahera fler turister än de fastboende som har besvarat enkäten. En vanlig kommentar och påpekande från delårsboende i det kvalitativa materialet är att sommarveckorna i juli månad är allt för intensiv, d v s den tid på året då de själva kan antas tillbringa på ön. Samtidigt indikerar undersökningen (främst det kvalitativa materialet) att även många bland de helårsboende upplever att gränsen för den så kallade turistiska bärkraften är nådd på ön, framför allt i och omkring hamnområdet under juli månad. Många menar därför att Käringöns framtida potential ligger i att höja kvaliteten på den befintliga turismen under högsäsong, snarare än att öka volymerna. Visskdsboende Fastboende Samtliga 4,08 3,3 5,73 5,05 4,54 3,83 FramKda turismutveckling Käringöns hamnområde har stor potenkal Käringön bör satsa på aq aqrahera fler turister 1 2 3 4 5 6 7 Figur 4: Turismens potential enligt invånarna på Käringön Men sommaren är liksom, jag tycker det är lite för mycket folk på sommaren kan jag säga då, utan att vara. det är inte så att jag inte tycker om turister så men det blir lite hårt tryck då. (Käringöbo) Jag tror nog att Käringön med nuvarande status på de faciliteterna som finns har man nog nått sitt maximum. Man kan inte svälja mycket mer nu. Hamnen är ju full. Varenda dag. De får ju avvisa gäster hela tiden, då får du bygga ut hamnen, det är ju inte bara till att bygga ut och lägga ut en ny ponton, vad händer med toaletten exempelvis? (Käringöbo) Andra strategier att utnyttja turismens potential är att förlänga säsongen och att skapa nya säsonger. Konferensturism är ett sätt att göra detta på menar flera respondenter och det kan således sägas finnas ett intresse att satsa på den här formen av turism. Samtidigt påpekas det att en sådan satsning kräver andra resurser än vad den turismen man är van vid på Käringön kräver, exempelvis infrastruktur, kunskap och viljan att arbeta under andra delar av året än sommaren. Inte minst uttrycker många stor besvikelse över de falska förhoppningar som exploateringen av Ö- viken med bl a en konferensanläggning har inneburit. Viktigast är att turismen sprids över året. (Käringöbo) 10

Det gäller ju för öns företagare att försöka sträcka på säsongerna, alltså starta tidigare, avsluta senare. (Käringöbo) Många betonar hur de ser tillgängligheten till och från ön som en avgörande och mycket kritisk faktor när det gäller turismens potential. Om det hittills varit en situation med så hårt tryck på färjan under högsäsong att det ibland inträffar att båten lämnar Hällevikstrand utan att alla passagerare kommit ombord, så uttrycker många en farhåga med att den förlängda restiden kommer avskräcka turisterna. Ja och turister som vill komma hit över dagen, då kanske de tycker nej men det tar för lång tid eller du vet jag menar det vill till alltså, färjan kan ju vara full här ibland, ska de dessutom då köra folk till Gullholmen och nej då väljer de kanske Gullholmen istället för att det är närmare och då får de utnyttja fler timmar och.. (Käringöbo) 11

Entreprenörernas situation på Käringön Företagande på Käringön I den här delen av rapporten redovisas entreprenörernas erfarenheter och uppfattningar av att vara turistentreprenör på Käringön, samt av företagsklimatet på Käringön och av Orust kommun. Vilka möjligheter och hinder upplever man när det gäller att driva företag på ön? På Käringön finns ett 30- tal företag. De flesta är kopplade till turistindustrin, såsom restauranger, affärer, butiker, hotell, båttaxi, galleri etc, men där finns även andra såsom räddningstjänst och egna företagare. Antalet företag har stadigt vuxit under de senaste 20 åren och många påtalar Petersons krog som den drivande faktorn till att Käringön blivit ett attraktivt besöksmål, inte bara på sommaren utan även andra säsonger. Nästan alla företagare hade någon form av koppling till Käringön innan de startade sin verksamhet. Antingen var de födda och uppvuxna på Käringön eller så var de sommarbarn på ön. Några har en man eller fru som är uppvuxen på ön. Flera av företagarna har sin släkt på ön. Nästan alla företagare talar om sin verksamhet som ett sätt att kunna bo på ön, att det är platsen som sådan och det sociala livet på ön som är viktigast för motivet till att driva företag. Den ekonomiska utdelningen är sekundär. Nästan alla talar om den extremt stora arbetsbördan under högsäsong och flera har ett annat jobb vid sidan om. Jag flyttade inte hit ut för att jag trodde att vi skulle kunna tjäna mycket pengar på detta utan det var ju mer en livsstil att kunna bo här ute igen. (företagare på Käringön) Ekonomin är ju liksom fullständigt kris men vi har det ju så jävla bra liksom. Jag har ju hela mitt sociala liv här ute, i princip alla mina vänner och det här är ju hemma för mig så jag menar det är ju här jag vill vara och då kan jag känna lite grand att egentligen så gör jag vad fan som helst för att kunna vara här. (företagare på Käringön) Som alla andra platser i skärgården har Käringön en intensiv sommarsäsong då ön fylls av turister. Men till skillnad från många andra skärgårdsdestinationer har Käringön även viss turism under lågsäsong. Nästan alla turismverksamheter har öppet på helgerna fram till jul och öppnar sedan till påsk. Under januari, februari och mars har de flesta stängt. Flera menar att eftersom Petersons krog har stängt då så klipps Käringöns livsnerv av. Alla respondenter anser att det inte är möjligt att öka antalet turister under högsäsongen, dvs juli månad, men att det under övriga säsonger är möjligt att utöka t ex med fler konferenser och utbildningsverksamhet. Jag kan inte säga att jag har målsättning januari, februari, mars här nu, för vi behöver ha lite vilotid också men man kan fylla upp mer på hösten och våren så är det väldigt positivt. (företagare på Käringön) Men några tycker också att det är bra som det är. 12

Vi har bra med folk på lågsäsong, för jag menar vi har hummerfisket, vi har konferenser, vi har sjösäkerhetscentra som är igång året runt, och sen har vi Peterssons julbord som är fullbokade med dubbla sittningar 1 år i förväg. Så helgerna i december är oftast jättebra för mig och sen kommer nyår, då är det hur mycket folk som helst av de som har hus som är här ute. Min bästa, alltså nyårsafton slog ju midsommarafton förra året i min kassa. Och sen dör det ut och sen är det januari, februari, mars och det är väl lite grand räddningen alltså vi behöver ju den andningspausen. Vi behöver den tiden också. [ ] kan jag tycka att det är ganska skönt också att veta, att inte känna den här stressen att jag borde vara ute och ha öppet utan det räcker att jag öppnar upp till helgen liksom för det är då det är folk, så att för min del så är det ju bra som det är. (företagare på Käringön) Marknadsföring Entreprenörerna marknadsför sina verksamheter framför allt via den gemensamma Käringöhemsidan som drivs via företagarföreningen och sina egna hemsidor. De flesta lägger inga pengar på att marknadsföra på annat sätt, utan förlitar sig på word- of- mouth och återkommande gäster. Södra Bohusläns turism hjälper även till med marknadsföring. Besökarna på Käringön tenderar att vara lite äldre och lite rikare. På sommaren kommer många norrmän. Trots det påtalar flera av respondenterna vikten av att inte lägga priserna för högt, trots den ofta penningstarka kunden. Man vill att det inte ska bli för dyrt för lokalbefolkningen och man ser även en långsiktighet i att hålla normala priser för att få återkommande gäster. Käringöandan Alla respondenter talar om Käringön som en plats där människorna är mycket vänliga, samarbetsvilliga och hjälpsamma. Det finns en öppenhet som gör att nya inflyttande blir väl mottagna och snabbt blir en del av samhället. Vi är som en stor familj. Alla tittar till alla, alla hjälper alla, alla ställer upp för alla, och det spelar ingen roll om man är lite udda, lite speciell så man ja blir accepterad här hur man än är. (företagare på Käringön) Folk väldigt vana, det har varit turister här och sommargäster sedan slutet på 1800 talet, folk verkar bara vara glada att det är någon som flyttar ut, jag kände mig väldigt, väldigt välkommen från första stund. (företagare på Käringön) Det är till och med så att man inte låser sina dörrar till husen, vilket vittnar om den tillit man har för varandra, men även för besökarna på ön. Många respondenter berättar om den positiva respons de fått från övriga företagare på ön samt lokalbefolkningen efter att de startat upp sin verksamhet. Men samtidigt finns en 13

viss misstänksamhet mot nya verksamheter och någon respondent berättar om att dåliga, osanna rykten spreds om den nya verksamheten, framförallt från de fritidsboende. Det skulle bli så mycket trassel på ön för att vi skulle ha det, bara rena påhitten. Jag kan inte säga allt konstigt de hittade på att det skulle bli. (företagare på Käringön) Käringön har alltså en mycket stark social sammanhållning, framförallt hos de lokalt boende. Många vittnar om att det är det som gör att de vill bo kvar på ön och driva en verksamhet som kräver mycket arbete och inte alla gånger så stor ekonomisk utdelning. Företagarna försöker se till att alla kan leva på sina verksamheter genom att inte gå in på varandras nischer och konkurrera. Man vill inte klampa in på varandras revir om man säger. Det är ju ganska noga med det att man håller på sin egen business liksom och inte tar någon annans kaka. (företagare på Käringön) Du kan ju inte stoppa något idag för den som vill, det är ju fria företagsamheten. Men det har löst sig rätt bra. Han hade det jobbigt skeppshandeln ett tag för då hyrde kommunen ut den lille boden där så startade de klädförsäljning där. Det tog 2 år innan vi fick stopp på dem. (företagare på Käringön) Man ser alltså med oblida ögon på initiativ från utomstående, som inte bor på ön, som försöker sig på att etablera t ex en sommarbutik. Även vid evenemang som t ex julmarknaden får endast lokala företagare vara med. Andan som finns på ön menar respondenterna är anledningen till att man vill bo och jobba på ön och att den också spelar stor roll för att kunna driva en framgångsrik verksamhet. Samarbete mellan företag Det finns en företagarförening på ön där nästan alla företag är medlemmar. Man träffas några gånger per år och samarbetar och diskuterar kring saker som den gemensamma hemsidan, gemensamma evenemang såsom julmarknaden, skyltning på ön, det planerade nya färjeläget på fastlandet, hur man ska förhålla sig till kommunen etc Samarbetet upplevs som gott trots att man har olika intressen och idéer som kan skapa diskussioner och ibland motsättningar. Här finns många intressegrupper på ön, här finns sommargäster, här finns bofasta och det är alltid motstånd från alla håll så och samtidigt det finns också stöd kan man säga, varje liten centimeter bygger ut, får liksom konsekvenser på alla håll. (företagare på Käringön) Eftersom Käringön är en liten ö med trångt mellan husen är det inte konstigt att dispyter kan uppstå. De flesta av respondenterna är inte särskilt aktiva i företagarföreningen som vissa anser som lite tandlös. Men det informella samarbetet upplevs som mycket välfungerande. Man 14

hjälps åt med att rekommendera varandra när man har fullt eller när gästen har frågor om t ex aktiviteter. Samarbete med kommunen De flesta respondenter är mycket kritiska till kommunen och dess sätt att sköta angelägenheter kring Käringön. Flera företagare anser att det tar orimligt lång till att få ärenden som t ex bygglov hanterat (i ett fall så länge som 15 år och i ett annat 8 år) och de anser även att kommunen många gånger agerar oprofessionellt och otrevligt. En företagare berättar om sin kontakt med kommunen: Sen var det många vändor och han var så fruktansvärt otrevlig och fruktansvärt nonchalant och vi fattade inte hur någon kunde bete sig så fruktansvärt illa mot oss. (företagare på Käringön) Det händer ingenting, det händer ingenting, och en låt- gå mentalitet som är otrolig, nä usch. (företagare på Käringön) Vill vi ha en levande skärgård så måste ju kommunen hjälpa till och man kan inte stoppa folk i deras intentioner att flytta hit och jobba. (företagare på Käringön) En av förklaringarna till den långa ledtiden vid bygglov är att det sker många överklaganden när nybyggen ska ske på ön. En stor orsak till missnöje med kommunen som alla respondenter tar upp är utvecklingen på Ö- viken där en planerad hotellverksamhet övergavs och blev till bostadsrätter istället. Framgångsfaktorer och svårigheter Käringöns unika läge, dess vackra natur, genuina miljö, tystnaden och lugnet utgör speciella värden som företagarna säger gör Käringön så attraktiv. Flera arbetar aktivt med att koppla dessa värden till sina verksamheter. Käringön har ett alldeles speciellt varumärke vilket gör att det är så där lite etno lite vad ska jag säga kulturellt, det är en utpost, en sista utpost och jag tror på det här med lite särpräglat etno, jag vet inte vad jag ska kalla det kultur. Alltså när man reser, när man upplever nya platser så vill man ha genuina platser, kultur och känsla och så och det är det jag tycker att man ska satsa på här, och det tycker jag att man har lyckats med ganska väl. (företagare på Käringön) Varenda logga, de står ju överallt, alltså allt vi gör står det Käringön. (företagare på Käringön) 15

Den största svårigheten som respondenterna pekade på avseende att driva företag på Käringön är transporter. Logistiken kring att få varor till ön upplevs som besvärlig och tidskrävande. Det här med varorna och när de kommer och att det är liksom fysiskt jobbigt och att det är ett jäkla strul med att leverantörerna ställer av på bryggan och inte ringer och säger att det står där för då hamnar de på Käringöns brygga utan att jag vet att godset har kommit och så spöregnar det och du vet, det har varit mycket sånt strul. (företagare på Käringön) Man upplever också att transporter i form av färjan till ön inte är tillräckligt frekventa, särskilt på lågsäsong. Det medför att man förlorar en del kunder som kanske annars hade stannat kvar senare på kvällen. Dessutom blir det svårt att pendla till fastlandet för att jobba med något annat. Jag skulle säga en av de största bovarna till Käringön det är Västtrafik. (företagare på Käringön) En annan problematik som tas upp av respondenterna är sophanteringen på sommaren, som inte fungerar. Personalbostäder är ytterligare ett problem, eftersom det är mycket svårt att hitta boende som inte kostar för mycket. Boendet och lokaler är också ett hinder för personer som vill etablera nya verksamheter på Käringön eller ta en anställning. För att flera respondenter menar att det finns gott om jobb för de som vill på Käringön, särskilt för hantverkare. 16

Turisternas syn på Käringön Turisterna i Bohuslän När besökarna i 2011 års stora besökarundersökning (HUI, 2011) får bedöma kvaliteten på sin vistelse i Bohuslän bedöms naturlandskapet (6,68 3 ), stämningen (6,33), ordning/lugn/säkerhet (6,02) och boende (6,00) högst. De parametrar som får lägst betyg är prisnivån (4,42), shoppingen (5,23), nöjeslivet (5,26) och infrastrukturen (5,43). Om man ser på resultatet i den något mindre omfattande studien som genomförts av Handelns utredningsinstitut på uppdrag av Framtidskuster kan man också utläsa vilka faktorer som har störst betydelse för turistens totalupplevelse på Orust. I topp kommer då omgivningen (6,81 4 ), stämningen (6,59) och infrastruktur (5,86). De två första faktorerna (omgivningen och stämningen) matchar de faktorer med högst kvalitet ovan (naturlandskapet och stämningen). Det är således inte främst för attraktioner, sevärdheter, aktiviteter eller shopping som turister söker sig till Bohuslän eller Käringön utan för omgivningarna och för stämningen. Turisterna i Bohuslän spenderar i snitt 1655 kr/dygn per familj. De största utgiftsposterna är restaurang (c:a 350kr), shopping (c:a 340kr), logi (c:a 330kr) och livsmedel (c:a 285kr). Knappt hälften bor i egna fritidshus (21,8%) eller på campingplatser (28,7%). Endast 10,5% bor på hotell, pensionat eller vandrarhem och 7,1 % i gästhamn. Besökare i Käringöns gästhamn Hamnrummet och potentialen som finns för att utnyttja den arenan är ett fokusområde för studien. Här följer en djupdykning i hur turisterna uppfattar hamnrummet, dvs gästhamnen och destinationen Käringön. Datan är baserad på ett tiotal intervjuer med båtturister i Käringöns gästhamn utförda under sommaren 2011. Käringöns image Käringön uppfattas av båtturisterna som en lugn och trivsam plats där man, till skillnad från t ex Smögen och Marstrand kan koppla av i lugn och ro. En av de viktigaste anledningarna till att respondenterna väljer Käringön är Petersons krog. Den kända restaurangen har ett högt attraktionsvärde. Men många påtalade också den fina naturen och det pittoreska samhället som något unikt som motiverade till besök. Flera av respondenterna återkom varje år till ön och ett par stannade under en längre tid i hamnen eftersom de trivs så bra. It is a really lovely little town, it looks fantastic, we just arrived two hours ago and get some lunch so we begin to discover, yes like I said there is an amazing restaurant. (båtturist på Käringön) 3 På en skala från 1 till 7 där 1 står för mycket låg kvalitet och 7 står för mycket hög kvalitet 4 På en skala från 1 till 7 där 1 står för helt oviktig för min totalupplevelse och 7 står för mycket viktig för min totalupplevelse 17

Det är lite exotiskt, ja det syns vi. Ja alltså det är ju flotta byggnader och de tar gott vara på husena sina här, de har ett gått rykt här, det är en blåsig hamn men det är en god hamn så det, ja det är fint att gå tur här och spatsera lite. Och så till Peterson. Det är ett måste. (båtturist på Käringön) Anledningen till att vi stannar på Käringön ska jag säga är helt klart den här miljön som är här, alltså med bebyggelsen helt gammalt klassiskt fiskesamhälle, oerhört vackert, ja det är väldigt välbevarat här ute och det är väldigt mysigt att komma hit och strosa och promenera. (båtturist på Käringön) Intryck av gästhamnen Gästhamnen uppfattas ha en god kvalitet av respondenterna där det finns det som de efterfrågar. Den viktigaste servicen anses vara god förtöjning vid bryggan, vatten, el, sophantering, toaletter och dusch, något man anser fungerar bra i Käringöns hamn. Någon respondent tyckte dock att toaletterna ligger lite för långt bort. Suganording med god tillgänglighet efterfrågades också. God service från hamnvärdarna ansågs som viktigt. Några var nöjda med hamnvärden på Käringön, medan andra efterfrågade mer värdskap. Alla hjälps åt här. Vad som än händer så finns det alltid någon som har en lösning på någonting. Ungefär som förra året så var det någon som körde in i oss när vi låg här och då kommer genast en man här och så säger han men jag kan svetsa och det upplever man inte någon annanstans. (båtturist på Käringön) Då har det varit naturligt att det har kommit en hamnvärd och sagt Hej! Välkommen och så hvis det är någonting snacka med mig här är mitt kort, här är min turistinformation, då föller du dig extra välkommen. (båtturist på Käringön) Flera ansåg att det också är hamnvärdens uppgift att se till att det är lugnt och tyst i hamnen på kvällarna, och att Käringön är en bra plats vad gäller detta till skillnad från vissa andra hamnar som t ex Smögen. Några respondenter, särskilt de utländska, påtalade behovet av Internet, vilket de saknade i hamnen. Att hamnarna har ett bokningssystem tycker alla är bra. Någon tyckte att det kunde byggas ut med mer information om hur många båtar som ligger inne för tillfället, hur många som väntas komma etc. Ett par personer resonerade dock kring att bokningssystemet inte bör bli för dominerande eftersom en del av spontaniteten i båtlivet försvinner då, dvs att man kan gå in i en hamn spontant och hitta en plats utan att planera i förväg. Dessutom är det viktigt att där finns en affär där man kan handla det viktigaste. Någon nämner fiskaffären som en viktig tillgång på Käringön. 18

Det är alltid hyggligt att komma till en hamn som är lite grand fiskeri och kanske man kan köpa lite fisk, en god fiskaffär, färsk fisk. (båtturist på Käringön) Några anser att det är viktigt med möjligheter till shopping och att Käringön har ett bra utbud på butiker. Restauranger och någon bar, såsom det finns på Käringön, upplevs också som viktigt. Vad gäller övriga aktiviteter anser de flesta respondenterna att det inte behövs. Det är oftast det enkla livet som man söker Jag tror man ska inte exploatera för hårt och det gäller att välja liksom Det kan vara att man driver en bastu eller som på Dyrön t ex de har en fantastisk bastuförening den är ju otrolig och ja det finns lite andra saker runtomkring man kan erbjuda. Men det viktigaste för en båtägare skulle jag säga det är liksom proviant, sopor och färskt vatten. (båtturist på Käringön) 19

Slutord Framtidens turistefterfrågan Svensk turism har under de senaste 10 åren haft en stark tillväxt. En nationell strategi har formulerats som siktar på att fördubbla svensk besöksnäring på tio år och samtidigt fokusera på hållbarhet (www.strategi2020.se). Konkurrensen är dock hård och för att kunna uppnå detta mål krävs kunskap om trender i turistindustrin. Dwyer m fl (2009) menar att turistindustrin under det kommande decenniet kommer att få uppleva stora förändringar i konsumentvärderingar, politik, miljö och informationsteknologi och att verksamheter måste se mer till vad som efterfrågas för att kunna vara framgångsrika. Som ett resultat av den ökande konkurrensen blir turister alltmer kräsna vad gäller servicekvalitet. De blir också alltmer intresserade av att upptäcka, uppleva, delta i och lära sig om destinationen och dess vardagsliv. Samtidigt finns ett ökat intresse för att utveckla sig själv i samband med turistupplevelsen, t ex med fokus på hälsa, utbildning och kultur. Dock krävs en satsning på produktutveckling och samverkan för att kunna erbjuda attraktiva turistprodukter som får turisterna att stanna längre på destinationen. Framgångsrik och hållbar destinationsutveckling rekommendationer till Käringön Till skillnad från många andra svenska samhällen med hög turistisk attraktionskraft, visar den här undersökningen att Käringön har en unik käringöanda och ett genuint lokalt förankrat näringsliv, som till viss del är livskraftigt året runt. Käringön har lyckats bevara dess genuina värden och har inte exploaterat ön under sommarmånaderna så som vissa andra orter, t ex Smögen, har gjort. Utbudet av butiker har hållits under kontroll så att man inte konkurrerar ut varandra och de verksamheter som stöds av samhället har alltid någon koppling till ön som främjar dess långsiktiga utveckling. På så vis har ett levande samhälle året runt kunnat bibehållas, och därmed också de unika, autentiska värden som är så attraktiva hos turistdestinationer. Det ger Käringön unika möjligheter. Samtidigt står Käringön (och Orust kommun) inför ett antal viktiga utmaningar för att säkerställa en framtida hållbar ekonomisk tillväxt på Käringön. Resultaten av studierna pekar på fyra strategiska områden som bör stå i fokus för att förbättra förutsättningarna för framgångsrik och hållbar destinationsutveckling på Käringön. Förvalta och bygga varumärke kring det autentiska Käringön Stärka relationen mellan Käringöns invånare och Orust kommun Skapa förutsättningar för säsongsförlängning och nya säsonger Kvalitet framför kvantitet i hamn- och turismutvecklingen Det autentiska Käringön som efterfrågas av turister i studien bör förvaltas och utvecklas. Varumärket Käringön bör byggas kring detta och strategier för fortsatt turismutveckling likaså. Konkurrensen om turisterna hårdnar och i och med längre restid till Käringön är det ännu viktigare att jobba med ovanstående strategi- och varumärkesarbete. Av stor vikt vid detta arbete är att nya verksamheter på Käringön länkas till den så kallade käringöandan 20

och inte strider mot denna. Detta innebär att destinationsutveckling bör karaktäriseras av en balans mellan protektionism (bevara det unika med Käringön) och öppenhet (vara öppen för nya initiativ och verksamheter). Företagarföreningen är det centrala navet i detta arbete, som med stöd från Orust kommun kan arbeta för hållbar destinationsutveckling. Samtidigt är det viktigt att fler än entreprenörerna involveras, dvs även lokalt boende utan direkt koppling till företagande. De goda informella kanaler för samarbete som redan existerar och fungerar bör nyttjas och möjligen formaliseras för att skapa transparens och generera samsyn kring den fortsatta utvecklingen på Käringön. I den här studien utgår vi från ett samhällsorienterat hållbarhetsperspektiv (Saarinen, 2006) som innebär att turismutveckling bör utgå ifrån och ske i dialog med lokalbefolkningen. Tesen är att inflytande skapar delaktighet, vilket i sin tur möjliggör samarbete, vilket i sin tur möjliggör formuleringen av gemensamma målsättningar en förutsättning för lokalt förankrade beslutsprocesser. Med utgångspunkt från undersökningens resultat är en rekommendation att relationen mellan käringöborna och Orust kommun (och andra relevanta offentliga aktörer) stärks genom att dialog skapas. En konkret rekommendation är att Orust kommun, med hjälp av modeller för lokal förankring i planeringsarbete, följer upp och utvärderar effekterna av flytten av färjeläget. Dels när det gäller hur den förändrade tillgängligheten inverkar på käringöbornas livskvalitet och dels hur turismen påverkas av den längre restiden. En sådan process har möjlighet att återskapa förtroendet mellan parterna och inleda samverkan på längre sikt om gemensamma målsättningar utifrån utvärderingen. Ett viktigt resultat i undersökningen är att käringöborna inte ser fortsatt expansion under de intensiva sommarveckorna som ett alternativ. Käringöns gynnsamma förutsättningar såväl på utbuds- som på efterfrågesidan ger dock goda förutsättningar att utveckla nya säsonger, exempelvis genom konferensturism. Detta kräver dock samverkan kring destinationsutveckling för att generera de rätta förutsättningarna. I Käringöns fall (i motsats till t ex Marstrand) handlar det främst om att skapa den rätta infrastrukturen. Den samverkan som redan sker i existerande nätverk tillsammans med en förbättrad relation till kommunen är en förutsättning för detta. Det gäller vidare att ta tillvara och förädla öns och gästhamnens attraktionskraft genom att fortsätta verka för kvalitet framför kvantitet i hamn- och turismutvecklingen. Kvalitet står i det här sammanhanget för service- och produktutveckling med utgångspunkt i Käringöns autencitet och avpassat efter dagens upplevelsesökande och servicekrävande turister och båtgäster. Såsom avspeglas i studien står värdskap också i centrum för en sådan kvalitetssatsning i form av personligt bemötande i linje med käringöandan och individbaserat utbud. Målet bör således vara att genom en kvalitetshöjning förbättra gästernas upplevelse och samtidigt öka deras betalningsvilja som alternativ till att locka en större kvantitet av besökare och båtturister som riskerar att både försämra gästernas upplevelser (trängsel, nedskräpning etc) och framförallt lokalbefolkningens uppfattning om turismutveckling. En fortsatt satsning på exklusiva turismprodukter, i form av t ex högkvalitativa hotell och restauranger, i kombination med en moderat prisstrategi på basutbudet, gynnar en positiv och hållbar utveckling trots den potentiella hotbild Käringön står inför i form av den förlängda restiden till ön. Dessa turismprodukter bör vara särskilt anpassade för att attrahera turister på för- och eftersäsong eftersom Käringön inte har kapacitet för att ta emot fler gäster på högsäsong. 21