Barnens Ortopediska Register, NKR14-301

Barnens Ortopediska Register, NKR14-301 Barnens Ortopediska Register Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund: Det barnortopediska perspektivet skiljer sig kraftigt från det i vuxen ålder pga. att barns ortopediska åkommor är helt andra än de vuxnas samt att fortsatt tillväxt påverkar skelettets/ledernas utformning vilket kan medföra resttillstånd. Barnortopedi utgör grunden för vuxenortopedi. Därför behövs Barnens Ortopediska Register, "BORE", som omfattar de fem vanligaste åkommorna inom barnortopedin: höftåkommor (medfödd höftinstabilitet, Perthes sjukdom samt glidning i höftkulans tillväxtzon), medfödd klumpfot samt knäskador. Dessa upptar en stor del av barnortopediska vårdens resurser inom öppen och sluten vård. Utebliven eller försenad behandling medför betydande funktionsnedsättning och risk för sekundära komplikationer, t ex tidig artrosutveckling. Även med behandling är resttillstånd inte helt ovanligt, dessutom finns risk för behandlingskomplikationer. Detta kan leda till omfattande kirurgiska åtgärder även i vuxen ålder. Behandlingsevidensen är begränsad. Mycket är baserat på beprövad erfarenhet och studier av relativt låg vetenskaplig kvalitet. Det finns stor spridning inom vård och rutiner i Sverige, liksom internationellt. Kunskap om behandlingseffekter, resttillstånd, komplikationer och patientrapporterat resultat behöver ökas. Eftersom patientgrupperna är relativt små behöver data samlas i ett nationellt register för att få tillräckligt stora grupper för tillförlitliga jämförelser. Registrets syfte: Minska tid till diagnos/ behandlingsstart Utvärdera screeningprocess för höftinstabiltet hos barn födda i Sverige Utvärdera pågående och nya behandlingsmetoder Förhindra komplikationer Reducera behovet av behandling/operationer under barnaår och vuxenlivet. Grund för forskning. Utveckling av evidensbaserad vård. Förbättrad hälsorelaterad livskvalitet på kort och lång sikt. Viktigaste process- och resultatmåtten: Processmått: tid från symptomdebut/1:a sjukvårdskontakt till behandling, genomgångna operationer (typ, antal), rörelseinskränkning. Resultatmått: andel barn med avvikande utseende av höftled/knäled/fot, sjukdomsspecifika och generiska utfallsmått. Täckningsgrad: Två delar finns nu som enskilda register, DDH (= höftled som ligger ur led) samt höftfyseolys: Coverage 100 % Completeness >95%

Analys/återkoppling: Återkoppling vid Sv. Barnortopedisk Förenings Årsmöten: info/diskussion av resultat. Återkoppling i realtid: vid webbaserad inrapportering fås en rapport där barnets utveckling ses över tid med relevanta utfallsvariabler. Årsvisa sammanställningar till behandlande enhet med jämförelser på nationell nivå. Exempel på förbättringar som registret kan förväntas bidra med: Ökad evidens i behandlingen. Minskad tid från symptomdebut till behandlingsstart ger kraftigt minskad behandlingstid/ komplikationsrisk. Patientrapporterade mått lyfter fram patientens egen erfarenhet med viktiga aspekter vid utvärdering av behandlingsresultat. Samarbete med andra kvalitetsregister ger ökad kunskap om följdtillstånd i vuxen ålder. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Ej aktuellt, registret inte startat ännu. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Ej aktuellt, registret inte startat ännu. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Göra registret klart för att påbörja inmatning, preliminärt till sista kvartalet 2014: 1. Fastställa indikatorer och variabelspecifikation 2. Web-baserad databas för inmatning klar. 3. Arbeta med logistik för inrapportering av data: få registret förankrat på deltagande enheter samt fastställa denna förankring med en sekreterare och en läkare på var enhet. 4. Fastställa juridiska och övriga dokument som behövs för registret. 5. Utöka styrgruppen med patientrepresentant. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Barnens Ortopediska Register BORE

Registrets kortnamn BORE Nummer 301 Startår 2013 Webbadress till registrets webbplats Sannolikt registercentrum.se, registret inte startat än Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Nej Epost till registret inte klart än Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Registret kommer anmälas till: Mats Dahlbom Certifieringsnivå Kategori Rörelseorganens sjukdomar Kontaktperson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Aina Efternamn Danielsson Telefonnummer (inklusive riktnummer) 031-3438262 E-post aina.danielsson@vgregion.se Sjukhus/Vårdcentral Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetsplats Ortopeden Adress Ortopeden, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Postnummer 418 65 Stad Göteborg Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? DDH: Den aktuella förekomsten (incidensen) av sent upptäckt höftledsluxation (>2 veckors ålder) är ca 15 fall/100,000 levande födda barn/år enligt resultat från "Svenska DDH Registret", vilket registrerat tillståndet sedan år 2000 (Düppe H, 2013). HÖFTFYSEOLYS: 47 barn/ungdomar drabbas årligen av denna höftsjukdom. 15 % har sjukdomen i båda höftlederna redan vid första vårdtillfället (årsrapport från existerande höftfyseolys-register publicerad på Svensk Barnortopedisk Förenings hemsida). Samtliga opereras. PERTHES: Den exakta volymen som drabbas årligen av LCPD i Sverige är f.n. okänd, men beräknas vara kring 1/1000 barn. Detta baseras bl.a. på en incidensstudie från Uppsala 1992. KNÄSKADA: Allvarliga knäskador är i åldersgruppen 9-14 år omkring 800 per år i Sverige. KLUMPFOT: Idiopatisk klumpfot drabbar ca 1.4 barn per tusen födda, vilket innebär att 120-140 I övrigt friska barn föds med denna fotdeformitet per år Sverige. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning).

Mycket svårt att beräkna kostnad då spännvidden inom var diagnos är stor och rutinerna skiljer mellan olika enheter. En lyckad behandling ger måttliga kostnader, medan sen diagnos, komplikationer eller bestående funktionsnedsättning i vuxen ålder medför mycket höga samhällskostnader avseende operationer, handikapp och inskränkning av arbetsförmåga. Kostnadsexempel: Behandling av tidigt upptäckt höftinstabilitet c:a 20 000 kr, komplicerade knäskador c:a 15 000 kr och klumpfot från nyfödd till 14 års ålder ca 100 000 kr. 140 nya patienter årligen med klumpfot medför nationell kostnad om 14 mkr/år i öppen vård, om behandling är framgångsrik, 800 nya patienter med knäskador ger totalkostnad om 20 mkr/år. Sen diagnos, kvarstående/återkommande fot-deformitet eller ofullständigt behandlad knäskada medför en/ flera operationer med kostnad på upp till flera hundra tusen kronor/ patient pga. längre och komplicerade operationer, förlängd rehabilitering och sjukskrivning. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja DDH: En höftkula som ligger ur led (höftledsluxation) kan upptäckas på förlossningsavdelningen med en klinisk undersökning. När man upptäcker tillståndet i detta skede är behandlingen relativt enkel och mycket framgångsrik. En fördröjning ökar behandlingsbehovet påtagligt, samtidigt som prognosen försämras kraftigt med risk för ett betydande livslångt handikapp. HÖFTFYSEOLYS: Uppkommer i 10-14 års ålder och patienten söker oftast i primärvård. Kunskap om tillståndet är avgörande för snabb diagnos, fördröjning försämrar prognosen avsevärt. Akut röntgen ger diagnos och patienten opereras akut med spikfixation av höftkulan. Patienten följs en gång per år till avslutad tillväxt. Via registret sker enkätuppföljning av höftfunktion och hälsa. PERTHES: Sjukdomen drabbar mest barn mellan 3 och 8 år. Diagnosen ställs via slätröntgen eller MR. Behandlingen bestäms efter sjukdomens svårighet, stadium och patientens ålder. Regelbundna kliniska och radiologiska kontroller genomförs vart tredje månad för att följa förloppet. Vissa behöver en operation av höften eller bäckenet. Kontrollerna sker tills patienten är färdigvuxen. KNÄSKADA: 9-14 år gammal patient med tidigare god knäfunktion, söker för akut knäskada med blödning i knät. Efter klinisk undersökning och röntgen, samt vid osäker diagnos även akut magnetkamera, tas beslut om behandling. Den första registreringen i registret görs efter avslutad behandling. Därefter web-baserad patientrapporterad uppföljning på KOOS-child formulär efter 1, 3 och 5 år. KLUMPFOT: Behandlingen inleds 1:a levnadsveckan. Foten töjs mot ett normalläge och gipsas en gång/vecka i 5-8 veckor. Hälsenan delas hos >80%. Därefter behandling med specialskena till 4 års ålder för att förhindra återfall. C:a 1/3 opereras före 4 års ålder med senförflyttning, ett fåtal genomgår större operationer. Kontroller sker 2 ggr/år till 4 år, sedan mera glest till 14 års ålder. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Barnortopediska åkommor drabbar barnet under den tid då skelettet växer. Om inte sjukdomen behandlas på bästa sätt och komplikationer uppstår finns risk för resttillstånd i vuxen ålder, vilket förorsakar betydande problem med för tidig artrosutveckling, funktionsnedsättning och behov av ytterligare operationer. De åkommor som ingår i registret är den kvarvarande delen av barnortopedin som inte täcks av något tidigare existerande kvalitetsregister.

Nationella riktlinjer saknas. Flera vedertagna metoder finns men används olika i landet. Behandlingsmetoderna för de aktuella tillstånden genomgår för närvarande en utveckling och behöver utvärderas för att uppnå bästa evidens och ge likvärdig vård i hela Sverige. Här finns stor förbättringspotential avseende riktade utbildningsinsatser, nationella riktlinjer och forskningsinsatser vid dessa tillstånd med ofta otillfredsställande behandlingsresultat. Tidig och korrekt diagnos liksom behandling utförd efter nationella riktlinjer ger bäst chans till bra slutresultat. Förbättringspotential finns: DDH: i att utbildning kan förstärkas. Screeningprocedur och behandlingsprinciper måste följas kontinuerligt för att säkerställa hög kvalitet. HÖFTFYSEOLYS: i ökad utbildning till primärvården för snabbare diagnos samt ökad kunskap avseende komplikationsfrekvens och patientupplevd hälsa och höftfunktion. PERTHES: i hela vårdkedjan ang. diagnostik, behandlingsmetod/operation (när och hur), follow-up samt tillkomst av nationella riktlinjer. KNÄSKADA: i minskad tid till korrekt diagnos, brister i det primära behandlingsvalet och i kvaliteten på rehabiliteringen efter avslutad initial behandling samt skapande av nationella riktlinjer. KLUMPFOT: i att förbättra följsamheten till behandlingsregim (Ponseti s teknik) genom kartläggande av vilka avvikelser och resttillstånd som medför återfall och framtida funktionsnedsättning. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet och nyttan med ett barnortopediskt kvalitetsregister är generellt att vi kommer att kunna: Kartlägga vården på olika ställen och fastställa resultatet av behandlingen Effektivisera vården genom att minska tid till diagnos och insättande av behandling Studera orsak till och behandlingen av komplikationer Kontrollera att vårdkedjan fungerar så att initialt förbisedda fall diagnosticeras så tidigt som möjligt Utvärdera behandlingsmetoder i olika delar av landet Utvärdera följsamhet till existerande vårdrutiner i olika delar av landet Öka evidensen vid diagnostik och behandling Skapa förutsättning för nationella riktlinjer Skapa förutsättningar för jämlik vård i hela Sverige Utgöra grund för patientnära klinisk forskning Syftet med registret är mera specifikt för de olika delarna att: DDH: Utvärdera screeningprocessen för höftledsluxation hos barn på olika vårdnivåer. Kartlägga utbildningsbehov regionalt och nationellt. HÖFTFYSEOLYS: Erbjuda jämlik vård med god kvalitet för barn med glidning i höftledkulans tillväxtområde. Öka kunskapen om given behandling och komplikationer till sjukdomen, vilket ger möjlighet till riktade fortbildningsinsatser, en viktig uppgift att initiera och genomföra från registret. Klargöra följsamhet till de nationella rekommendationer som finns ang. behovet av primär kirurgisk behandling, där man vet att metoderna varierar liksom om förebyggande behandling ges mot friska höften. Ge kunskap om patientupplevd hälsa och höftfunktion efter avslutad behandling, vilket hittills saknas. Ge kunskap om effekten av de olika omfattande kirurgiska alternativ som används vid behandling av rest-tillstånd.

PERTHES: Klargöra om röntgen och/eller MR behövs i diagnostik. Klargöra vilken radiologisk indelning som är lämpligast? Kartlägga vilka faktorer som kan styra val av behandling (icke-operativ/ operativ): ålder, sjukdomens svårighet, kön, andra faktorer, samt när byte sker från icke-operativ till operativ behandling. Kartlägga negativa effekter, komplikationer och sena besvär. Förbättra patientens vård och sjukdomens prognos på en ekonomiskt effektiv bas. Komma fram till konsensus vad gäller diagnostiken, behandlingen, prognosen och behandlingen av sena men. KNÄSKADA: Säkerställa att effektiv diagnostik och evidensbaserat omhändertagande används, och i förekommande fall kartlägga eventuella brister i vårdkedjan. Utgöra grund för fortsatt patientnära klinisk forskning inom diagnosgrupper som har otillfredsställande behandlingsresultat avseende subjektiv knäfunktion enligt KOOS-child (patientrapporterat funktionsmått). Leda fram till nationella riktlinjer för allvarliga knäskador hos barn. KLUMPFOT: Utvärdera behandlingen av klumpfot i Sverige Tidigt upptäcka skillnader i behandlingsresultat vid avsiktliga eller oavsiktliga modifieringar av behandlingsrutinerna. Påvisa skillnader i behandlingsresultat och användarvänlighet mellan olika typer av skenor. Minska operationsbehovet. Befrämja kunskapsöverföring och utbildning. Säkra hög och jämn kvalitet och likvärdig behandling över hela landet. Utvärdera hälsorelaterad livskvalitet för patientgruppen. Leda fram till nationella riktlinjer för klumpfotsbehandling. Beskriv avgränsning till närliggande register DDH, HÖFTFYSEOLYS och PERTHES: Svenska höftprotesregistret innehåller de patienter som får höftprotes, vilket kan vara ett slutresultat för dessa tillstånd, medan BORE registrerar ett kontinuerligt sjukdomsförlopp hos alla patienter med en specifik höftåkomma som inte alltid leder till höftprotesoperation. KNÄSKADA: Korsbandsoperationsregistret innehåller endast de opererade patienterna med korsbandsskada, medan BORE registrerar alla korsbandsskador oavsett operation eller ej. Frakturregistret innehåller endast de skador i knäleden som ger skelettskador synliga på vanlig röntgen, medan BORE registrerar alla typer av allvarliga skador i knäleden oavsett skelettskada eller ej. KLUMPFOT: RiksFot innehåller enbart vuxna patienter som opererats (bl.a. pga klumpfot) medan BORE registrerar behandling och utveckling av klumpfotsfelställningen under hela uppväxten. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Bakgrundsdata kan hämtas från följande register: Folkbokföringsregistret Patientregistret (PAR) Födelseregistret Möjlighet att vinna ytterligare kunskaper i framtiden finns genom samverkan med följande register: Folkbokföringsregistret

Patientregistret (PAR) Födelseregistret Missbildningsregistret Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige Svenska Höftprotesregistret BOA BORIS (Nationellt barnobesitasregister) Svenska Korsbandsregistret Knäprotesregistret Svenska Frakturregistret RiksFot Beskriv även annan relevant samverkan Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Planerad anslutning/samverkan Kontakt tagen Nej Nej Nej Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Kontakt har etablerats med Registercentrum i Västra Götaland. Aina Danielsson (blivande registerhållande) har: deltagit i heldagskonferens ang. Kvalitetsregister haft fortlöpande kontakt under skrivande av denna ansökan. etablerat kontakt med Mats Dahlbom, personuppgiftsansvarig på Regionkansliet i Västra Götalandsregionen vid beviljat anslag kommer registret att ansluta sig och få uppstartshjälp. samarbetspersoner inkl. projektledare kommer att utses. arbetsplats finns tillgänglig för registerhållaren. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående

Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Aina Danielsson Docent Överläkare, Ortoped klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Läkare Marie Askenberger Bitr. Överläkare, Barnortopeden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Läkare Torsten Backteman Överläkare, Barnkir. Klin., Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Läkare Stephanie Böhm Med. dr. Överläkare, Barnortopeden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Läkare Henrik Düppe Docent Överläkare, Ortoped klin., Skånes Universitetssjukhus, Lund Läkare Karin Enskär Professor Professor i omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping Sjuksköterska Yasmin Hailer Specialistläkare, Ortopedkliniken, Sektion för barnortopedi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Bengt Herngren Överläkare, Barnortopediskt regionalt centrum, Linköping samt Ortopedkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Läkare Läkare Gunnar Hägglud Professor Överläkare, Ortoped klin., Skånes Universitetssjukhus, Lund Läkare Per-Mats Janarv Med. dr. Överläkare, Capio Artro Clinic, Stockholm Läkare Arne Johansson Överläkare, Ortoped klin., Skaraborgs sjukhus/skövde, Skövde Läkare Henrik Wallander Med. dr. Överläkare, Ortoped klin., Gävle lasarett, Gävle Läkare Mimmi Örtqvist Motoriklab. Q2:07, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Sjukgymnast Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister G Hägglund: Grundare och registerhållare för CPUP K Enskär, Specialkunnig PROM, såsom hälsa, livskvalitet, bemötande och vårdkvalitet, utvärderar patientrapporterade utfallsmått inom olika nationella kvalitetsregister. H Düppe (ansvarig DDH). 2000: registerhållare för register för DDH (Nat. Kvalitetsregister 2004). B Herngren (ansvarig höftfyseolys): Doktorandprojekt om Höftfyseolys. 2007 registerhållare register för höftfyseolyser (Nat. Kvalitetsregister 2012). Förbättringsmetodik På Registercentrum Västra Götaland finns expertis för förbättrinsgmetodik samt även en PROM-grupp, som vi kommer att förlita oss på. Biostatisk och epidemiologi På Registercentrum Västra Götaland finns grupp som har expertkunnande om biostatistik och epidemiologi. Relevanta kliniska ämnen Alla har bred klinisk kunskap/erfarenhet i specialämnen, de flesta disputerade el. aktiva i pågående doktorandprojekt. A Danielsson: Upplägg studier m stora databaser m process/resultatmått Perthes: Yasmin Hailer Knäskador: PM Janarv: Utvärdering PROM/knäfunktion barn, M Askenberger, M Örtqvist. Klumpfot: A Johansson, H Wallander: Översatt/validerat PROM (barn med klumpfot), S Böhm: Internat. arbete om konsensus klumpfots-behandling T Backteman: Samordn. m Sv. Frakturregistret Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Den kompetens som saknas kommer att inhämtas alltefter vilket område som är aktuellt. På Registercentrum i Västra Götaland finns statistisk och juridisk kompetens, liksom den kompetens som behövs för underhåll och kontroll av registret och för förbättringsarbete. Vi planerar att få in ytterligare vårdpersonal, sjuksköterska och/eller sjukgymnast, som aktivt arbetar i vården.

Patientrepresentant kommer att rekryteras. Eftersom det saknas patientföreningar för dessa tillstånd, får vi försöka hitta lämpliga individer på andra vägar, tex genom äldre patienter med dessa diagnoser eller lämpliga föräldrar. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Professionell förankring: Svensk Barnortopedisk Förening (SBOF), specialistförening för barnortopeder: Sedan flera år aktivt arbetat för registerarbete (CPUP, 2 enskilda höftregister ("Svenska Höftfyseolysregistret" samt "DDH-registret"). Gett ekonomiskt stöd till startarbetet med registret. Barnortopederna i Sverige har visat stort intresse och deltagit i aktivt beslut att starta detta register, vana finns av registerarbete sedan 1993. Ordförande (Per-Mats Janarv) och vice ordförande Henrik Düppe) i SBOF:s styrelse är med i styrgruppen. Svensk Ortopedisk Förening (SOF) specialistförening för svenska ortopeder: Stödjer uppbyggnaden av ett barnortopediskt Nationellt Kvalitetsregister. Geografisk spridning: God. Vi har täckning upp till Gävle, norr därom enbart ett fåtal barnortopediska enheter med mycket stor arbetsbörda, vi har inte kunnat rekrytera någon till styrgruppen. Goda kontakter med enskilda enheter via SBOF. Typ av vård: Både privat och offentlig vård representerad Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Nej Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Genom Svensk Barnortopedisk Förening (SBOF) har intresserade barnortopeder med specialkunskaper sedan några år deltagit i förbättringsarbete för olika diagnosgrupper och då har basen till denna styrgrupp formerat sig. Vi har valt att ha alla som är engagerade i ett del-register med i styrgruppen, då vi bedömer det lättast att arbeta effektivt på det sättet och alla åsikter kan beaktas under uppbyggnadsfasen. När registret börjar tas i bruk får antalet deltagare övervägas igen. Fram till dess kommer också flera representanter för andra personalgrupper att rekryteras. Alla ortopeder verksamma i Sverige med inriktning barnortopedi är medlemmar i SBOF, varför det är god geografisk täckning. Vi planerar att inkludera patientrepresentant så snart som möjligt. Det finns dock ingen patientförening som täcker de aktuella patientgrupperna, och vi får därför söka efter lämpliga individer, som t.ex. föräldrar eller patienter som är vuxna och som har de åkommor som ingår i registret. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret

Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 71 69 73 59 53 26 Vilka är inklusionskriterierna för registret? DDH: Barn födda i Sverige där höftleden ligger ur led (sent upptäckt höftledsluxation - DDH) efter 2 v ålder. Exkluderas om orsak är missbildningar, syndrom eller neurologisk åkomma. HÖFTYSEOLYS: Barn/ungdomar med kvarvarande tillväxt i höftledkulans tillväxtområde med diagnos höftfyseolys (M93.0 enl. ICD 10). Patienter med rent traumatiskt orsakade skador/fyseolyser utesluts (pga. annan genes). Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? DDH och HÖFTYSEOLYS Coverage: Andel rapporterande enheter som andel av antal behandlande enheter för aktuell åkomma Completeness: a. Antal rapporterade patienter som andel av förväntad incidens b. antal rapporterade patienter som andel av antalet diagnosticerade/faktiska fall Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 100% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 38 st Hur många enheter deltar i registret? 38 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 100% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. DDH och HÖFTYSEOLYS: Samtliga ortopedkliniker i Sverige som behandlar det resp. tillståndet deltar i registret Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad De tre delregistren som nu byggs upp har ingen täckning alls. Den logistik som används för insamling av data i de två existerande delregistren kommer att användas för att få lika hög täckningsgrad på dessa tre nya delar.

Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? DDH: Validitet: Diagnosen "sent upptäckt höftledsluxation" ställs via klinisk och röntgenologisk undersökning av barnet. Kopia av undersökningsfynd, vidtagna åtgärder (journalkopia) och röntgenbilder skickas till den ansvarige för registret som bedömer, klassificerar och kontrollerar att patienten uppfyller kriterierna för att ingå i registret. Reliabilitet: Om höftkulan ligger ur led är detta relativt lätt att konstatera med en röntgenundersökning. En oberoende bedömning av samtliga fall görs av såväl röntgenläkare som ortoped på det sjukhus där diagnos sker och senare även av registeransvarig ortoped. Bortfall: Bedöms inte föreligga då symtomen av tillståndet med tiden blir så påtagliga att det inte missas. Felregistrering: Har inte undersökts men bedöms enligt ovanstående resonemang vara negligerbart. HÖFTFYSEOLYS: Validitet: då diagnosen ställs med vanlig röntgen så är det fullt möjligt att kontrollera i samband med klassifikation av sjukdomens svårighets grad (sker med hjälp av till registret insända röntgenbilder kombinerat med medicinsk journal) att det endast är patienter med den aktuella sjukdomen som inkluderas i registret. Reliabilitet: Diagnos är lätta att ställa men reliabiliteten för grad av glidning har inte testats Bortfall: har vi planerat kontrollera med samkörning med PAR. Ingen familj har avböjt registrering under perioden 2007-2011. Felregistrering: detta har kontrollerats genom att en oberoende läkar-kollega inom ramen för ett av Etiska Prövningsnämnden i Lund godkänt forskningsprojekt med registerdatabasen som grund gått igenom samtliga registrerade patienter för perioden 2007-2011 (271 höftleder totalt) och funnit en missad registrering av en successivt utvecklad höftledssjukdom även på den tidigare friska sidan. För nystartade del-register finns följande kunskap: PERTHES: Validitet: Diagnosen ställs via vanlig röntgen på behandlande klinik. Inom registret sker klassifikation av sjukdomens svårighetsgrad genom bedömning av insända röntgenbilder. Detta kombineras med insända kliniska data, och då säkerställs att endast patienter med den aktuella sjukdomen inkluderas i registret. Reliabilitet: Diagnos ställs via röntgen enl. accepterade klassifikationer (sk. "Lateral Pillar" samt efter att tillväxtzonen slutit sig "Stulberg"). Interobserver reliabiliteten ca.0,8. för LP och 0,7 för Stulberg. Bortfall och felregistrering kommer att hanteras på samma sätt som för andra delar av registret. KNÄSKADA: Diagnosen ställs med hög validitet och reliabilitet om både röntgen och MR används, vid tveksamhet används artroskopi för att ytterligare höja kvaliteten i diagnostiken. Dock används inte primärt MR vid alla tillfällen vilket sänker kvaliteten. Utvecklingen av KOOS-child med säkerställandet av validitet och reliabilitet är i sin slutfas. KLUMPFOT: Validitet och reliabilitet: Diagnosen ställs kliniskt. Felställningarna är så uppenbara och karakteristiska att man kan räkna med att alla diagnostiseras och att reliabiliteten blir god. För bedömning av svårighetsgrad och patientrapporterat resultatet finns validerade protokoll. Felrapportering kan uppstå om klumpfoten är sekundär till annan sjukdom som ej är diagnostiserad vid första rapporten, detta korrigeras vid följande rapporter. Gemensamt för alla delar gäller också: Vi kommer att utveckla det webbaserade inmatningssystemet så att inmatningen alltid blir korrekt, dvs. felaktigheter ska inte kunna matas in. Vi planerar också att efter några års erfarenhet utveckla monitorering på olika kliniker, via kontaktläkare och sekreterare. Vi kommer också be olika behandlande enheter att samköra PAR (inneliggande patienter med olika diagnoser) mot egna operationsliggare. De ska också stämmas av mot inrapporterade data.

Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Ett samlat barnortopediskt register finns inte någon annan stans i världen, såvitt vi känner till. Eftersom de barnortopediska sjukdomarna är relativt ovanliga, får internationellt samarbete mycket stor betydelse och vi arbetar med detta redan från starten. Det finns ett kvalitetsregister i Norge, det sk. "Barnehöft registret", vilket omfattar barns höftsjukdomar, Vi har redan inlett ett samarbete med dem, för att vi ska samordna variabler/mätningar, för att kunna dels jämföra resultat, men också kunna få större material och få mer tillförlitliga analyser. Det praktiska arbetet påbörjas januari 2014. Vi avser också inleda ett samarbete med NARA (Nordiska höftprotesregistret), vilket ger stora möjligheter för avancerade jämförelser. Det finns diskussioner om start av register för klumpfotsbehandling internationellt, och så snart vårt register kommer igång kommer vi inleda internationellt samarbete. Kommentar till ovanstående frågor Uppgifter ovan avseende inklusionskriterier och täckningsgrad härrör sig till de två delregister som redan är i drift. De delar av registret som täcker Perthes sjukdom, knätrauma och klumpfot är helt nya och täckning saknas. Följande gäller för dessa tre delar: INKLUSIONSKRITERIER Perthes: Alla barn 2-15 år med diagnos Perthes sjukdom i höften, exklusion om skada < 6 mån innan eller känd orsak. Knäskada: Barn 9-14 år med akut knäskada med blodutgjutning, exklusion om tidigare knäskada el. tillstånd i rörelseapparaten som påverkar knäfunktion. Klumpfot: Alla nyfödda barn som behandlas för diagnosen (isolerad) klumpfotsfelställning, Q66.0 enl. ICD 10. DEFINITION AV TÄCKNINGSGRAD Coverage: Andel rapporterande enheter som andel av antal behandlande enheter för aktuell åkomma Completeness: Antal rapporterade barn med tillståndet som andel av förväntad incidens Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? DDH: Ålder, kön, sida (höger/vänster/bilateralt), hereditet, ålder vid diagnos och eventuell tidigare behandling. HÖFTFYSEOLYS: Ålder, kön, längd och vikt samt åldersrelaterat BMI. KNÄSKADA: kön, ålder vid skadetillfället, aktivitetsnivå (deltagande i org.idrott med antal träningstillfällen/vecka), olycksorsak. PERTHES: ålder vid diagnos, kön, längd och vikt samt åldersrelaterat BMI, aktivitetsnivå (IPAQ), hereditet, antal syskon

KLUMPFOT: Kön, sida (höger/vänster/bilateralt), hereditet, andra sjukdomar. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Ledtider: Patients och doctor s delay till diagnos och behandling Diagnosmetod Typ av behandling: när o hur Sjukgymnastik Ortoser (skenor) Kirurgi: antal, när o hur Behandlingstidens längd Behov av kompletterande behandling eller kirurgi Följsamhet till behandlingsprogram (patient och doktor) om sådant finns Patient/förälders tillfredsställelse med vården Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Rörelseinskränkning Smärta Kända komplikationer till åkomman, typ och frekvens, behov av ytterligare behandling Komplikationer till behandlingen, typ och frekvens, behov av ytterligare behandling Antal reoperationer Funktionsmått Radiologiska mått: Höftdysplasi/artrosutveckling samt andel vaskulär nekros (gäller höftåkommorna DDH, höftfyseolys, Perthes) PROM, sjukdomsspecifika och generiska Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Nej Det är inte helt relevant, eftersom stor del av patienterna är nyfödda eller åtminstone mycket unga. Sjukdomsspecifika PROMs innehåller dock mätningar på patientens funktionsförmåga. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag EQ-5D-Y SF36/RAND 36 Planeras Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Planeras

Vi kommer överväga att använda DISABKIDS och/eller KIDSCREEN som generiskt instrument för komplettering av EQ-5D Y för hälsorelaterad livskvalitet. Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Planeras När registret är helt igång planeras använda även dessa sjukdomsspecifika PROM: Fotfunktions-score: Oxford Ankle and Foot Questionnaire som är anpassat för barn med klumpfot ASK = Activities Scale for Kids/ performance version. Översätts och valideras just nu till svenska för bl.a. detta ändamål. Knä-funktions-score: KOOS-child som är en patientrapporterad utvärdering av den subjektiva knäfunktion utifrån fem dimensioner: Smärta, symptom, vardagsfunktion, sport/rekreation Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras CHOHES (Harris Hip Score anpassat för barn/ungdomar) Non-arthritis hip score IPAQ (aktivitetsnivå), deltagande i skolidrott och idrottsorganisationer Smärta, VAS-skala Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras När registret kommer igång avser vi att komplettera med inhämtande av såväl patienters som föräldrars åsikter. För DDH och klumpfot gäller att huvuddelen av behandlingen sker innan 1 års ålder, därför går det inte att få patientens egen åsikt. Nöjdhet med vården: Vi kommer att registrera hur nöjda patienter/föräldrar är med vården Resultat: Inhämtas via PROM Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras När registret kommer igång avser vi att komplettera med inhämtande av såväl patienters som föräldrars åsikter. Vi kommer att gå igenom de PREMS, validerade formulär som mäter patientens erfarenhet av vården, som finns och vilka som är under utveckling. Frågor/formulär måste vara utformat så att det gäller för alla åldrar samt i förekommande fall kunna besvaras av förälder och barn (eller ha olika versioner), vilket ställer speciella krav på såväl innehåll som validering. För DDH och klumpfot gäller att huvuddelen av behandlingen sker innan 1 års ålder, därför går det inte att få patientens egen åsikt. Annat patientrapporterat mått Nej Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? DDH: mäts som slutkontroll vid 18 års ålder. Registret har inte funnits så länge att någon patient har uppnått 18 års ålder ännu. HÖFTFYSEOLYS: EQ-5DY samt barnversion av Harris Hip Score används minst 1 år efter uppkomst av tillståndet. Alla patienter som inkluderats under 2007-2011 (271 höftleder totalt) har besvarat formulären, dvs svarsfrekvens är 100 %. För de nystartade delarna kommer detaljer att utarbetas under det första året. Tidpunkter för datafångst och val av processmått och resultatmått bestäms för att så mycket som möjligt kunna samordna såväl rutiner på de olika enheterna som att underlätta gruppvisa jämförelser i framtiden. Urvalet blir sådant att man kommer att kunna jämföra resultaten av yngre med äldre barn, men också jämförelse av resultaten före respektive efter behandlingen samt med tillståndet senare i vuxen ålder. Sista planerade kontrollen beräknas ske vid 18 års ålder för alla del-register. I en framtid kan individerna följas enligt

speciell plan även i vuxen ålder för att kunna säkerställa förändringar som kommer senare i livet. Den barnortopediska behandlingen syftar inte bara till att man ska ha så bra utgångsläge som möjligt när man går över i vuxenlivet (orsak till val av 18 års ålder som kontrolltidpunkt) men också att behandlingen ska ha bestående effekt under hela vuxenlivet. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Den organisation som redan används inom DDH och höftfyseolys kommer att utvidgas till att gälla alla delarna, dvs även de nystartade, då fortsättningsvis en kontaktperson (ortopedläkare) och en sekreterare per klinik svarar för alla diagnoserna. För dem gäller: Verksamhetschef vid varje deltagande klinik (38 stycken) har utsett en vårdadministratör respektive en ortopedläkare för att se till att detta fungerar. Ortopedläkaren har skriftligen medgivit att han/hon är ansvarig för att registrering sker först efter att muntlig och skriftlig information getts till familjen samt att informerat samtycke inhämtats och dokumenterats i medicinsk journal. Registrering sker löpande i första hand. Kontroll sker 2 ggr/år genom att den som är ansvarig administratör inom BORE kontaktar de olika vårdenheterna så att inmatning sker och att den är komplett. Vårdadministratörerna vid varje klinik gör då en sökning i databas för slutenvård, öppenvårdsbesök samt operationsregistrering med resp. ICD-koder. Samtliga uppgifter i registret finns också dokumenterade i medicinsk journal. Ett webbaserat system för inmatning av alla data kommer att läggas upp under första året. I detta system ingår också påminnelser om nästa uppföljningstidpunkt från registret samt olika typer av resultatrapporter. De exakta tidpunkterna för uppföljningarna vid de olika tillstånden, med tex. återbesök efter den mest intensiva behandlingsfasen eller besvarande av PROM, kommer att detaljplaneras i samband med att inmatningssystemet planeras. De kommer då att samordnas, för att få möjligheter till jämförelser mellan de olika åkommorna. DDH: I dagsläget finns en ansvarig datainsamlare (ortopedläkare) på varje ortopedisk klinik i Sverige där tillståndet behandlas. Denne rapporterar en gång årligen de upptäckta fallen. Relevanta journalhandlingar och röntgenbilder skickas in till den registeransvarige som eftergranskar och registrerar fallen. HÖFTFYSEOLYS: För de patienter där familjen gett sitt samtycke sker idag en dokumentation i medicinsk journal om att uppgifter rapporterats till registret och kopior av medicinsk journal, anestesijournal, omvårdnadsjournal och akutjournal tillsammans med röntgenbilder skickas till registerhållaren för analys, klassifikation och registrering. Vid stöd från SKL planeras att delar av detta sker web-baserat vid behandlande sjukhus via en gemensam plattform och att en komplettering sedan sker från registret vilken även inkluderar en kvalitetskontroll av ingående data. För nystartade delarna planeras följande: PERTHES: För de patienter där familjen ger sitt samtycke ska en dokumentation i medicinsk journal om att uppgifter rapporterats till registret och utvalda data från medicinsk journal, anestesijournal, omvårdnadsjournal och akutjournal tillsammans med röntgenbilder skickas till registerhållaren för analys, klassifikation och registrering. KNÄSKADA: Ingångsdata vid första vårdtillfället fylls i av behandlande enhet i web-baserat formulär. Patienten fyller i KOOS-child i web-baserat formulär efter 1, 3 och 5 år efter första avslutade behandlingstillfället.

KLUMPFOT: Inrapporteringen är web-baserad från start. Tid mellan behandling (första besök) och inrapporteringen är max. två veckor. Alla primärdata finns även i journal. Viktigt att primär klassifikation görs vid första besök eftersom denna uppgift inte kan återskapas i efterhand. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 100% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Detta kommer att utarbetas under första arbetsåret, eftersom det behöver samordnas. Patienterna ska följas tills de kan förväntas vara färdigvuxna: Alla patienter med höftåkommor och klumpfötter kollas vid 18 års ålder med patientrapporterade mått. Registret håller koll på när det är dags för uppföljning av patienten, och logistik kommer att utarbetas för detta. För patienter med knäskador sker sista rapporteringen 5 år efter skadan, vilket medför att de yngsta patienterna kommer att vara 14 år (9 år vid skadan) och då kan förväntas vara färdigväxta. För att klara av detta kommer vi att ändra rutinen för uppföljning av dessa patienter i Sverige, kontroller kommer i fortsättningen hålla på längre än hittills. DDH: Första registrering vid diagnos, förnyad registrering kommer att ske då patienten är färdigvuxen (18 års ålder). HÖFTFYSEOLYS: Idag registreras patienten primärt och sedan rapporteras data och eventuella komplikationer så länge patienten går på planerade återbesök enligt sjukdomens uppföljningsprogram, dvs fram till avslutad tillväxt i höftledkulans tillväxtområde. Registerhållaren uppmanar utsedda kontaktpersoner på behandlande klinik 2 gånger årligen till genomgång av berörda patienters medicinska journal, varefter de data som efterfrågas kan rapporteras in. PERTHES: Data ska registreras web-baserad av behandlande ortopedläkare när första röntgenbild visar tecken till Perthes. Förnyad registrering sker vid eventuell(a) operation(er) (primär- och sekundäroperationer) samt vid avslutad tillväxt i höften. Även vid nytillkomna höftsymptom i vuxenålder där en röntgenbild tas, kommer data att kunna matas in. I ett senare skede planeras en uppföljning vid omkring 40 års ålder inkluderande röntgenundersökning samt besvarande av PROM, för att med säkerhet kunna fastställa långtidsresultat. KNÄSKADA: Data registreras av behandlande läkare vid avslutad primärbehandling samt av patient 1,3 o 5 år efter avslutad behandling och då webbaserat, dvs. alla patienter är färdigvuxna. KLUMPFOT: Första registrering inom 2 veckor efter första besöket. Därefter registrering vid 1, 2, 3, 4, 8, 10 och 18 års ålder (8 tillfällen).

Kommentar till ovanstående frågor Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Nej. Nationella standarder saknas, dvs det kan inte bli behov av anpassning. Nationellt fackspråk finns, men eftersom de två del-registren som redan finns har byggts upp av professionen själv, så har dessa redan använts från början. Det kommer gå till på samma sätt i de tre nystartade delarna också. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. DDH: Årsrapport på regional och nationell nivå. Kön, sida och ålder vid diagnos redovisas liksom vårdnivå där tillståndet har upptäckts. Vidare redovisas typ av behandling, behandlingskomplikationer och eventuella kompletterande åtgärder som har utförts. I vuxen ålder (18 år) redovisas självskattad funktion och i förekommande fall aktuell röntgenundersökning. HÖFTFYSEOLYS och PERTHES: Data sammanställs i årsrapport på nationell nivå. På begäran kan respektive klinik få ut sina rapporterade data och i jämförelse med siffror för hela landet. Senare kommer resultatrapporter kunna tas ut av respektive klinik genom det webbaserade inmatningssystemet. Förekomst av riskfaktorer, komplikationer samt självskattad funktion och hälsa är viktiga data tillsammans med rent epidemiologiska data. KNÄSKADA: Analys och sammanställning av registerdata sker årligen av den person i styrgruppen som är ansvarig knäskaderegistret i BORE. Resultaten diskuteras i styrgruppen. KLUMPFOT: Analys på regionnivå/landstingsnivå och nationellt. Genom klassifikation och tillkomst successivt av ev. associerade diagnoser (syndrom) i rapporteringen kan svårighetsgrad klarläggas. Incidens-rapportering kan jämföras med tidigare referenser. Negativa resultatparametrar: hög frekvens av långa gipsbehandlingar, hög frekvens av omfattande kirurgi, hög återfallsfrekvens. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Det finns en stor kompetens av analys av observationella studier på Registercentrum, med olika typer av regressionsanalys, mest använd Cox regressionsanalys, för att ta höjd för olika typer av confounders. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Nej Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet

Svar: Nej Med andra jämförbara enheter Svar: Nej Mellan landsting och region Svar: Nej Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga Registret startas nu (om anslag beviljas). Under första verksamhetsåret kommer system för webbaserad återföring av analysresultaten att tas fram, med målsättning att alla ovanstående frågor ska kunna besvaras med ja. Metoder: Resultatjämförelse i web-modul, som kan läsas av de kliniker som deltar i registret. Publicering av data på extern hemsida, i skriftlig årsrapport som skickas ut till landets samtliga ortopedkliniker samt vid Svensk barnortopedisk förenings årsmöte. Forskning som utgår från registret publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Nej Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Planerar att bygga in det i redovisningen redan från början. Det webbaserade inmatningssystemet skall läggas upp med början 2014. Resultatrapporterna kommer att konstrueras i samband med detta. Planen är att detta arbete ska kunna vara färdigt under 2014. Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Nej Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Så länge registret inte har kommit igång och det är full coverage, är det inte rättvisande att börja med det. När registret väl har konsoliderats och nått hög coverage, kommer vi naturligtvis starta med det. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Nej Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet

Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Nej Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Genom redovisning vid årligt möte, initialt i samband med Svensk barnortopedisk förenings årsmöte. redovisning av forskningsresultat vid nationella och internationella kongresser publikation av resultat i peer-reviewed tidskrifter. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Publicering av data på extern hemsida. Skriftlig årsrapport som skickas ut till landets samtliga ortopedkliniker. Det är inte meningsfyllt med täta resultatrapporter (mer än 1 gång per år t.ex. kvartalsvis) till deltagande kliniker pga. att det är relativt låga incidenstal tar lång tid innan slutresultat kan bedömas, ofta dröjer det många år innan slutresultatet av behandlingen kan värderas. Exempelvis behandlas en klumpfot med start vid en veckas ålder, pågår under några år. Slutresultatet kan ses när barnet är färdigvuxet vid 15-17 års ålder eller egentligen efter 20-årsålder. Effekterna av behandling utvecklas hela livet. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. DDH: Höftundersökningar av nyfödda barn för att upptäcka om höftleden är ur led infördes succesivt på 1950-talet i Sverige. Detta är nu rutin sedan många år på samtliga förlossningsavdelningar i landet. Flera studier och det nu aktuella "Svenska DDH Registret" kunde visa att tidig diagnos och behandling medförde en kraftig reduktion av antalet "sent upptäckta" fall av åkomman (från ca 150 till 15 fall hos de omkring 100 000 barn som föds levande varje år i Sverige). För att bibehålla detta goda resultat måste verksamheten även framöver kvalitetssäkras. Registret ger oss möjlighet att på nationell och regional nivå kontrollera om undersökningsteknik, rutiner, behandling och uppföljning behöver modifieras. Registret ger också en möjlighet att se om nationella riktlinjer följs. HÖFTFYSEOLYS och PERTHES: Vid genomgång av röntgenbilder och journalmaterial noteras huruvida evidensbaserad handläggning skett. I de fall där man av insamlat material får bilden att så inte är fallet kontaktas direkt berörd kontaktperson alternativt verksamhetschef vid den aktuella kliniken för att man lokalt skall kunna arbeta med en förbättrad följsamhet till aktuella behandlingsrekommendationer. KNÄSKADA: Den kliniska erfarenheten är att kvaliteten varierar avseende diagnostik och behandling. Det finns problem med fördröjd diagnos, brister i det primära behandlingsvalet och i kvaliteten på rehabiliteringen efter avslutad initial behandling. Förhoppningen är att registret ska ge vägledning till konkreta förbättringsåtgärder som riktade utbildningsinsatser, nationella riktlinjer och forskningsinsatser på diagnoser med otillfredsställande

behandlingsresultat. KLUMPFOT: Genom registrering kan kliniker med ett litet antal patienter med aktuell diagnos få en återkoppling av sina resultat och det blir en naturlig utgångspunkt för diskussion och nationellt utvecklingsarbete. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Frågan kan enbart besvaras av de delregister som redan finns: DDH: Se ovanstående fråga. HÖFTFYSEOLYS: En ökad medvetenhet om att sjukdomen kan drabba båda höftlederna har kunnat spridas via registerarbetet, vid symposium i ämnet i samband med Svensk Ortopedisk Förenings årliga utbildningsvecka samt i och med den direktkontakt med varje kliniks kontaktperson som löpande förekommer. Flera kliniker har rapporterat att de uppdaterat sina vårdprogram utifrån registerinformationen. Det faktum att sjukdomen är nästan lika vanligt förekommande bland flickor som hos pojkar samt att långtifrån alla har höft/ljumsksmärta som debutsymtom har kunnat spridas och medvetenheten om detta förhållande har därmed ökat. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? DDH: Höftundersökningar av nyfödda barn för att upptäcka om höftleden var ur led infördes succesivt på 1950-talet i Sverige. Detta är nu rutin sedan många år på samtliga förlossningsavdelningar i landet. HÖFTFYSEOLYS: De artiklar som det senaste året publicerats i Läkartidningen rörande olika barnortopediska tillstånd såsom t.ex. höftfyseolys har delvis registerdata som grund och uppfattas av de flesta som ett slags riktlinje för behandlingen även om det inte finns SBU rapporter eller motsvarande på området. PERTHES: Nationella riktlinjer saknas för behandling. KNÄSKADA: Nationella riktlinjer saknas för behandling PEVA: Det finns inga nationella riktlinjer. På Europeisk nivå finns enbart en preliminär rapport, men inget färdigt konsensusdokument: Report of the 1st European consensus meeting on Ponseti clubfoot treatment, Karolinska Institutet Stockholm, July 6th 2012. Stephanie Böhm, Marc Sinslair. J. Child Orthop 2013. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Frågan kan enbart besvaras av de delregister som redan finns: DDH: Antalet sent upptäckta fall av höftledsluxation hos barn. Antalet behandlingskomplikationer. Självskattad hälsa vid avslutad tillväxt (18 år). HÖFTFYSEOLYS: De nyligen införda självskattad hälsa respektive höftfunktionsmåtten är viktiga kvalitetsindikatorer som kommer att kunna ge ny och värdefull kunskap när det gäller resultatet av den behandling som getts. Registret kan också när databasen utökats ytterligare redovisa mer säkra data avseende komplikationer baserat på vilken primär behandling som erbjudits patienten. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? 1. Ökad kunskap inom primärvård och skolhälsovård för att uppnå en tidigarelagd diagnostik och behandling. 2. Få en likvärdig vårdkvalitet inom hela Sverige