2003:023 SHU EXAMENSARBETE Lagstiftningens inverkan på vinkonsumtionen i Sverige 1991-2001 Åsa Pettersson Samhällsvetenskapliga utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Nationalekonomi 2003:023 SHU - ISSN: 1404-5508 - ISRN: LTU-SHU-EX--03/023--SE
Lagstiftningens inverkan på vinkonsumtionen i Sverige 1991-2001 ÅSA PETTERSSON Institutionen för/department of: Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap/ Business Administration and Social Sciences Avdelningen för/division of: Nationalekonomi/Economics Vetenskaplig handledare: Fredrik Pettersson
SAMMANFATTNING Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin. När det gäller de tre förändringarna som studien syftar på visade estimeringarna att efter Sveriges inträde i EU minskade efterfrågan på vin och efter införandet av lördagsöppet ökade efterfrågan. Skatteförändringarna som skett under den valda tidsperioden har givit olika resultat, varför det inte går att dra några generella slutsatser huruvida en skattehöjning medför en minskad efterfrågan och vice versa. Detta kan bero på att de individer som konsumerar vin inte är särskilt känsliga för skatteförändringar på vin. I
ABSTRACT This thesis study how three specific changes affect the consumer demand of wine between the years 1991 to 2001 in Sweden. These three changes are; Sweden s entry in the European Union, the prolonged opening hours at Systembolaget and tax changes on wine. The thesis starts with an overall description of the alcohol consumption and current alcohol policies in Sweden and proceeds by describing the three changes in detail. Employing econometric techniques the result shows that wine can be classified as a normal good with high own price elasticity and that both spirits and beer can be classified as substitutes to wine. In view of the thesis purpose, the effects of the three changes, the estimations show that when Sweden entered the European Union the demand for wine decreased and the prolonged opening hours increased the demand for wine. Further, the tax alterations proved different results in the model, which indicates that no general conclusions can be made whether a tax change increases or decreases the demand for wine. This can be due to that individuals who consume wine are not particular sensitive to a tax change on wine. II
FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING Figurer 2.1 Systembolagets försäljning av sprit, vin och öl mellan åren 1980-2001... 9 3.1 Rörelse längs med och skift av efterfrågekurvan...17 Tabeller 2.1 Skatteförändringar på vin mellan åren 1991-2001...11 2.2 Tillåten införsel av alkoholhaltiga drycker...12 5.1 Resultat...22 5.2 Alternativa resultat...26 III
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I ABSTRACT... II FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING...III Kapitel 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Avgränsning... 3 1.5 Tidigare studier... 3 1.6 Disposition... 6 Kapitel 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINFÖRSÄLJNING I SVERIGE UNDER ÅREN 1991-2001... 7 2.1 Svensk alkoholpolitik... 7 2.2 Sveriges alkoholkonsumtion... 8 2.3 Alkoholskatt... 9 2.4 Europeiska unionen...11 2.5 Lördagsöppet...13 Kapitel 3 TEORI...14 3.1 Efterfrågan...14 3.1.1 Individuella efterfrågan...14 3.1.2 Marknadsefterfrågan...15 3.2 Efterfrågekurvan...16 3.3 Elasticiteter...17 3.3.1 Priselasticitet...17 3.3.2 Korspriselasticitet...18 3.3.3 Inkomstelasticitet...18
Kapitel 4 MODELLSPECIFIKATION...19 4.1 Efterfrågan på vin...19 4.2 Datamaterial...20 Kapitel 5 EMPIRISKA RESULTAT...22 5.1 Resultat...22 5.2 Alternativ modell...25 5.3 Validitet och reliabilitet...28 Kapitel 6 SLUTDISKUSSION...29 REFERENSER BILAGA
Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund De flesta människor har någon gång i livet konsumerat någon form av alkoholhaltig dryck och för många ses konsumtionen av öl, vin och andra drycker som både stimulerande och som en naturlig del av det sociala livet (Berggren, 1997, s.1). Förtäring av alkohol medför egentligen dubbla signaler för en individ. Å ena sidan ger det en positiv och glädjande effekt när det gäller det sociala, men å andra sidan kan det också medföra, vid felaktig konsumtion, höga kostnader och inte minst olika problem och skador. Njutningen som förtäringen medför är oftast en omedelbar effekt medan de negativa konsekvenserna är mer långsiktiga följder. Alkohol är vidare ett av de mest använda beroendeframkallande medlen vi har i vår tid och därmed också ett av våra största folkhälsoproblem. Statistiken visar att var tionde man och tre procent av kvinnorna har problem med att hantera sin alkoholkonsumtion (Leissner, 1997, s.13ff). Användandet av alkohol i Sverige går långt tillbaka i tiden. Arkeologer har funnit fynd som tyder på att framställning av vin gjordes redan 3 000 f Kr. Det är dock oklart hur stor betydelse alkoholen hade under denna tid. Vin konsumerades regelbundet, men öl blev den dryck som dracks vid de flesta tillfällen. Dagskonsumtionen av öl vid ett flertal kloster runt om i landet kunde uppgå till fem liter per dag. Orsaken till detta sades vara den rikligt saltade maten samt det mycket dåliga dricksvattnet. Redan under denna tid utsattes alkoholhaltiga drycker för beskattning och främst det som importerades beskattades med en tullavgift. När sedan framställning av brännvin blev vida känt förändrades alkoholsituationen i landet. Under 1500-talet var det endast adelsmän som tilläts dricka brännvin, men på grund av alla krig under denna tid lärde sig även folket att framställa rusdrycken. Det fanns inga restriktioner på detta så länge skatt betalades för det som tillverkades. Skatteintäkterna samt exportintäkter från försäljningen av brännvin bidrog till en förbättring av statsfinanserna. Alkoholkonsumtionen fortsatte att öka på grund av hembränningen. Ett antal lagar 1
uppkom, men resultaten uteblev eftersom ingen följde dessa. Mot slutet av 1700-talet försökte staten införa monopol på framställning av brännvin. Resultatet blev höga inkomster men ett missnöje hos bönderna ledde senare till att monopolet avskaffades. Under tidigt 1900-tal infördes en slags ransonering av alkoholhaltiga drycker i Sverige i form av den så kallade motboken. Varje hushåll tilldelades en motbok och fick därmed hämta ut fyra liter sprit per månad. 1955 ersattes dock systemet av ett försäljningsmonopol, vilket fortlever än idag. (Leissner, 1997, s.13ff) Ovannämnda visar att det under lång tid existerat en vilja hos människan att konsumera alkoholhaltiga drycker. Möjligheterna att göra detta förändras också ständigt. Medlemskapet i europeiska unionen, 1995, ledde till ökad konkurrens för Systembolaget då reglerna gällande tillåten införsel av alkoholdrycker i Sverige förändrades. När riksdagen i juli 2001 beslutade att Systembolaget tilläts ha öppet även lördagar skapades ytterligare möjligheter för konsumenterna att inhandla alkohol, nu även under en helgdag i veckan (Internet 1). En tredje faktor som påverkar konsumtionen är alkoholskatterna. Dessa måste ligga på en rimlig nivå, det vill säga skapa intäkter för staten, minska konsumtionen samt inte vara för höga då effekten istället kan bli att smuggling och hembränning ökar (1999/2000:SoU4). Hur har då dessa förändringar påverkat vinkonsumtionen i Sverige under de senaste åren? Och vilken eller vilka av dessa förändringar har varit de bidragande orsakerna till en, förmodad, ökad konsumtion? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra hur ett antal förändringar såsom lördagsöppet, ökad tillåten införsel av alkoholhaltiga drycker i och med Sveriges medlemskap i EU samt förändrade skattesatser har påverkat efterfrågan på vin. 1.3 Metod Den teoretiska basen som används i uppsatsen är traditionell mikroteori. Skattningen av efterfrågan på vin kommer att genomföras med ekonometriska modeller, mer specifikt genom minsta kvadreringsmetoden, OLS. I modellen är vinkonsumtionen den beroende variabeln och de förklarande variablerna är inkomst, relativpriserna mellan vin och sprit och mellan vin samt öl och konsumtion av sprit och öl. De tre 2
förändringarna, alltså lördagsöppet, medlemskap i EU samt förändrade skattesatser på vin kommer att behandlas som dummyvariabler i modellen. 1.4 Avgränsning Jag kommer i denna uppsats att avgränsa alkoholförsäljningen till att enbart gälla vin med en alkoholhalt mellan 2.8 och 22 volymprocent. Vidare begränsar jag mig till åren mellan 1991-2001 då det var under denna tid som förändringarna jag tar hänsyn till skedde, alltså EU-medlemskap, införande av lördagsöppet samt ändrade skattesatser. Det senare har givetvis även ändrats under andra tidsperioder, men det är inget jag kommer att beröra. Det finns ytterligare variabler som kan komma att påverka efterfrågan på vin som jag dock utelämnar. Ett exempel kan vara tillåtelse av alkoholreklam som förmodligen skulle påverka försäljningen. Jag tar emellertid inte hänsyn till denna då det fortfarande är förbjudet i Sverige att marknadsföra alkoholhaltiga drycker annat än i facktidskrifter och av försäljningsställen. En annan variabel som skulle kunna påverka försäljningen är det faktum att alkoholförsäljning är relativt säsongsbetonat. Med andra ord tenderar den att öka under speciellt midsommar och jul (Assarsson, 1997, s.8), men det är inget som är av intresse för denna studie. Ytterligare en påverkande faktor skulle kunna vara graden av hembränning samt smuggling, men detta tar jag inte heller någon hänsyn till då denna studie endast avser den försäljning som gjorts av Systembolaget. Det finns dessutom ingen observerbar marknadsdata på hembränning och smuggling, såsom pris och kvantitet, tillgänglig. En annan tänkbar metod att mäta hur de tre förändringarna påverkat efterfrågan på vin skulle kunna vara insamling av data på individnivå, det vill säga i form av en enkät. 1.5 Tidigare studier I dagens samhälle är alkoholmissbruk ett av våra större folkhälsoproblem. Därför är det både intressant och viktigt att ta reda på vilka faktorer som bidrar till den ökade alkoholkonsumtionen i vårt land. En hel del studier har utförts inom detta område där försök har gjorts för att kartlägga alkoholkonsumtionens bestämningsfaktorer samt se hur dessa har förändrats i vårt land under givna tidsperioder. Berggren [1997] har studerat efterfrågan på alkohol i Sverige under åren 1985-1995. Syftet med studien var att studera efterfrågeelasticiteten på alkoholhaltiga drycker i 3
Sverige, samt se om den skattereform som skedde 1992 1 har bidragit till förändringar i elasticiteterna. Författaren har ställt upp en modell som innehåller aggregerad budgetandel för respektive vara, pris på varan, totala utgifter per capita samt ett särskilt prisindex. Resultaten som kunde dras från ovanstående modell var att vin visade sig ha en priselasticitet på -0.93, vilket tyder på att vin är en vara som karaktäriseras som oelastisk. Priselasticiteten säger att om priset på vin skulle öka med en procent skulle efterfrågan minska med 0.93 procent. När sedan estimeringar gjordes av utgiftselasticiteten gällande hela marknaden visade sig alla alkoholhaltiga drycker ha en elasticitet mellan noll och ett, vilket tyder på att alkoholdrycker kan ses som nödvändighetsvaror. Korspriselasticiteterna visade att vin kan ses som ett substitut till sprit och starköl då efterfrågan på dessa ökade om priset på vin steg. Däremot kunde vin ses som ett komplement till lättöl och folköl då efterfrågan på vin minskade om priset på dessa ökade. Resultaten tyder också på ett gemensamt konsumtionsmönster. Om priset ökar på en alkoholhaltig dryck, ökade konsumtionen av en dryck med lägre alkoholhalt. När det gäller de skatteförändringar som trädde i kraft i juli 1992 visar beräkningarna att alkoholhaltiga drycker är en lönsam vara att beskatta, mycket beroende på att konsumenterna ändå köper varan. Om själva efterfrågan förändras vid skattereformer beror mycket på dryckernas egen- och korspriselasticiteter. Dock misslyckades författaren med att lägga till skattereformen i sin modell, vilket han för övrigt inte såg som särskilt överraskande, då statens mening med skatteändringen inte var att generera högre intäkter än tidigare. Meningen var istället att omfördela skatten inom de olika varugrupperna och inte mellan dessa. Assarsson [1992] analyserar efterfrågan på alkohol i Sverige mellan åren 1978-1988. De empiriska resultaten bygger, likt denna studie, på kvartalsdata. Fyra alkoholhaltiga drycker; sprit, vin, starköl samt folköl innefattas i studien. Den beroende variabeln är de budgetandelar som spenderas på respektive vara och de förklarande är olika prisoch utgiftsvariabler. Efterfrågeelasticiteten för vin visade sig även i denna studie tyda på en oelastisk vara med en elasticitet på -0.8. Variationen mellan kvartalen var inte särskilt betydande, men elasticiteten för vin blev något lägre under det fjärde kvartalet. De långsiktiga efterfrågeelasticiteterna förklarar att vin blir mindre och mindre priskänslig under en period på två år, men att varan sedan anpassar sig till de 1 Se 2.3 4
kortsiktiga värdena igen. Inkomstelasticiteten för vin var 0.4. Detta tyder på att vin skulle vara en normal vara, samt en nödvändighetsvara då elasticiteten inte är större än ett. Assarsson menar också att det inte finns några klara substitut att tillgå. Detta kan jämföras med studien gjord av Berggren som menade att vin faktiskt kan ses just som ett substitut till både sprit och starköl. Slutligen anser Assarsson att det även i denna studie kan urskiljas ett speciellt konsumtionsmönster. Mönstret visar att konsumtionen trots allt är väldigt säsongsbetonad om vikt läggs vid samtliga drycker samt att det som konsumeras i stor del beror på individernas dryckesvanor. Leifman och Trolldal [2001] har studerat hur svenskens alkoholkonsumtion förändrats under 2000-talet med betoning på 2001. Detta är en studie som kommer att pågå i ett antal år framöver, åtminstone fram till 2004. Studien visar att den generella svenskens totala årskonsumtion av alkoholhaltiga drycker har ökat från 8.4 liter ren alkohol per person över 15 år till 9.1 liter från 2000 till 2001. Ökningen av starköl är störst följd av konsumtionen av vin. Däremot har försäljningen av folköl minskat. Den ökade konsumtionen tros vara en följd av en ökad försäljning hos Systembolaget, en ökad införsel från utlandet samt en ökad försäljning av sprit och vin på restauranger. De två förstnämnda har även fortsatt att tillta under de första månaderna under 2002. Om konsumtionen fortsätter öka i samma takt antas årskonsumtionen att överstiga 10 liter ren alkohol per person i slutet av 2002 eller i början av 2003. Denna studie påvisar också tydliga konsumtionsmönster i Sverige och då främst att konsumtionen är säsongsbetonad. Den högsta försäljningen infaller under sommaren, främst juli månad, samt under december. Ovanstående studier undersöker, i likhet med min studie, hur försäljningen har förändrats under en given tidsperiod samt vad som har varit orsaken till en, förmodad, ökad försäljning. Det som skiljer min studie mot ovanstående är det faktum att jag enbart kommer att titta på vin som alkoholhaltig dryck. 1.6 Disposition Kapitel två har för avsikt att ge en överblick över de viktigaste förändringarna som har skett inom Sveriges förutsättningar för vinförsäljning mellan åren 1991-2001. Efter en övergripande inledning om Sveriges alkoholpolitik, följt av ett avsnitt där Sveriges totala alkoholkonsumtion visas, diskuteras sedan tre olika förändringar som 5
har skett under den valda tidsperioden och som antas vara relevanta för frågeställningen i denna studie. Kapitel tre förklarar bakomliggande teori och antaganden för att skatta efterfrågan på en vara. Kapitlet inleds med generell efterfrågeteori för att sedan gå över till att förklara olika typer av elasticiteter. Kapitel fyra beskriver den teoretiska modellen och hur estimeringarna förväntas vara. Det sista avsnittet i kapitlet behandlar datamaterialet som ligger till grund för studien. I kapitel fem presenteras samt analyseras de resultat som erhållits. Här diskuteras även begreppen validitet och reliabilitet. I det sjätte och avslutande kapitlet presenteras de slutgiltiga slutsatserna. 6
Kapitel 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINFÖRSÄLJNING I SVERIGE UNDER ÅREN 1991-2001 2.1 Svensk alkoholpolitik Den nu gällande alkohollagen trädde i kraft den 1 januari 1995 till följd av Sveriges medlemskap i EU. I stora drag tar lagen upp definitioner om vad som får klassas som sprit, vin och öl och vad som menas med olika begrepp som tillverkare, tillverkning samt försäljning. Till exempel definieras vin som en alkoholdryck som framställs genom jäsning av druvor, druvmust, bär, frukt eller andra växtdelar med en alkoholhalt på högst 22 procent (SOU 2000:59, s.52f). Alkohollagen ersatte de tidigare lagarna som behandlade regler gällande handel och tillverkning av alkoholdrycker. En betydande förändring, till följd av Sveriges medlemskap i EU, var den att Vin och Sprit AB:s monopol för import, tillverkning och distribution avskaffades (1996/97:SoU1). Generellt sett syftar svensk alkoholpolitik till att försöka minska den totala alkoholkonsumtionen och detta ska göras med hjälp av skatter, regleringar och lagstiftningar (Berggren, 1997, s.116). Dessa restriktioner påverkar främst utbudssidan i ekonomin och kan exempelvis innebära en begränsning av antal försäljningsställen, begränsade öppettider samt någon form av prisreglering. Idag är det Systembolaget som har monopol på försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Monopolet ersatte motboken 1955 och därmed kunde staten begränsa antal försäljningsställen samt dess öppettider. Följden blev att försäljningen nu kunde regleras på ett mer tillfredsställande sätt än tidigare. Det har gjorts ett antal försök i Sverige att tillåta försäljning av alkoholdrycker på andra ställen än Systembolaget. Dessa gällde mellanöl som fick säljas mellan åren 1965-77 och även starköl under åren 1967-68 men då endast i Bohus-, Göteborgs-, samt Värmlands län. Resultatet av försöket blev en genomgående ökad försäljning, så detta blev inget annat än just ett försök (Leissner, 1997, s.57ff). En betydande del i lagstiftningen i Sverige är att enbart personer över 20 år har tillåtelse att handla alkoholhaltiga drycker på 7
Systembolaget (Berggren, 1997, s.116ff). Tydliga positiva samband har kunnat påvisats, främst i USA, då det gäller en sänkning av denna ålder och antal trafikolyckor där alkohol är inblandat (Leissner, 1997, s.64). De flesta länder i Europa för en mindre restriktiv alkoholpolitik än Sverige. Skillnaden är att de har en högre total alkoholkonsumtion och betydande fler skador i samband med alkoholförtäring (Leissner, 1997, s.54). Efter Sveriges inträde i europeiska unionen har det i vissa fall medfört lättnader på de lagar och regler vi har gällande vår alkoholpolitik. Detta visar sig inte minst genom att det nu är tillåtet att föra in betydligt större mängder alkoholdrycker till Sverige när den resande kommer från ett annat EU-land. 2.2 Sveriges alkoholkonsumtion Det är svårt att mäta hur stor Sveriges totala alkoholkonsumtion egentligen är. Det vanligaste sättet är att använda sig av försäljningsstatistik. I länder med fri försäljning av alkoholhaltiga drycker är det troligt att statistiken ses som mindre trovärdig medan den i länder med statliga monopol torde vara väldigt tillförlitlig. Den svenska försäljningsstatistiken är därmed relativt säker. Den största nackdelen med att bara titta på Systembolagets försäljningssiffror är givetvis att kvantitet av hembränning och smuggling inte inkluderas (Leissner, 1997, s.38f). Figur 2.1 visar Systembolagets totala försäljning av sprit, öl och vin mellan åren 1980-2001. 350000 300000 Tusentals liter 250000 200000 150000 100000 50000 0 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 År Totalt Vin Figur 2.1 Systembolagets försäljning av sprit, vin och öl mellan åren 1980-2001 8
Källa: Systembolaget (2002) Figuren ovan tyder rent generellt på en genomgående ökad försäljning av alkoholhaltiga drycker mellan åren 1980-2001. En förklaring skulle kunna vara det faktum att Sverige haft en ökad befolkningstillväxt under dessa år (Internet 2). En liten minskning av total såld kvantitet skulle kunna urskiljas kring 1995, vilket förmodas ha samband med Sveriges medlemskap i EU. Eftersom svenskar då tilläts föra in större mängd alkohol från andra länder blev det naturliga resultatet en minskning av Systembolagets försäljning. Från 1998 ses en klart uppåtgående trend, både totalt och enbart för vin. Vinförsäljningen ökade med cirka 20 procent och starkölsförsäljningen med nära 80 procent (Leifman & Trolldal, 2001, s.15). Den väldiga ökningen i starkölförsäljningen kan ha att göra med en skattesänkning på nästan en krona per liter öl som överstiger 2.8 volymprocent. Skattesatsen på vin har däremot varit konstant mellan åren 1998-2001 (Åsa Lundgren, Riksskatteverket 2002). Om fokusering sker på vinförsäljning följer den i stort sett samma mönster som den totala försäljningen, det vill säga en liten minskning kan även här urskiljas vid tiden när Sverige gick med i EU för att därefter vända uppåt igen. 2.3 Alkoholskatt En skatt är en viss summa pengar som betalas till staten och som sedan används för finansiering av den offentliga sektorn i form av till exempel pengar till försvarsmakten eller utbildningsväsendet (Eklund, 2001, s.201ff). Skatten som alla betalar för alkoholhaltiga drycker klassas som en punktskatt. En punktskatt är en speciell konsumtionsskatt som betalas för en särskild utvald vara eller tjänst. Exempel på andra punktskatter är skatt på tobak och energi som, tillsammans med alkohol, är Sveriges äldsta punktskatter. Alla drycker som innehåller en alkoholhalt som överstiger 2.8 volymprocent ska beskattas (Internet 3). Den första betydande skattehöjningen ägde rum 1955, alltså det år som motboken avskaffades. Detta gjordes som ett försök att komma tillrätta med den kraftigt ökande spritkonsumtionen. Priserna steg med 25 procent i slutet av 1956, vilket ledde till en minskning av konsumtionen (SOU 1972:91 s.14). Sedan dess har Sverige haft en hög alkoholskatt och därmed också ett högt pris. Detta har varit en bidragande faktor till 9
att vi har kunnat hålla konsumtionen på en relativt låg nivå i jämförelse med tiden innan 1955 (Olsson, 2000, s.15f). Fram till juli 1992 bestämdes priset på alkoholhaltiga drycker utav två saker. Dels på alkoholhalten drycken innehöll men också på tillverkningskostnaden (SOU 1991:52, s.26f). I juli 1992 infördes däremot en progressiv skatteskala vilket innebar att drycken enbart beskattades beroende på alkoholhalt och ju högre denna var desto högre blev skatten. Efter Sveriges inträde i EU har den progressiva skatten ersatts med en i princip proportionell beskattning efter alkoholhalt (1999/2000:SoU4). Detta för att det inte är tillåtet med en progressiv alkoholskatteskala inom EU (Berggren, 1997, s.117). Denna studie behandlar efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001 och alkoholskatten har förändrats ett antal gånger under den givna perioden i form av både höjningar och sänkningar. Höjningar har främst gjorts för att anpassa priserna till konsumentprisutvecklingen för att på så sätt hålla en konstant hög prisnivå men också i försök att styra konsumtionen mot mer alkoholsvaga drycker (SOU 1991:52, s.29f). Det har visat sig att starköl är den dryck som är mest lönsam att beskatta och särskilt då det samtidigt sker en sänkning av priset på lättöl om syftet är att minska den totala konsumtionen i Sverige. Den minst effektiva varan att beskatta är vin om samma syfte som ovan vill uppnås eftersom den totala konsumtionen då istället tenderar att öka (Assarsson, 1992, s.12). Tabell 2.1 visar de skatteförändringar som skett på vin mellan åren 1991-2001. Tabell 2.1 Skatteförändringar på vin mellan åren 1991-2001 År där vinskatten förändrats 1991 1992 1995 1996 1997 1998 2001 Medelpris på vin i kronor per liter 78.84 78.50 83.98 88.04 90.13 90.72 93.12 Skattesats på vin i kronor per liter 13.58 kr + procentavgift 2 22.57 22.06 22.57 22.56 22.90 20.29 Källa: Åsa Lundgren, Riksskatteverket 2002 2 Procentavgiften var 39 procent av försäljningspriset som tillämpades av Systembolaget. 10
1991 var grundavgiften som synes 13.58 kr per liter. Därutöver tillkom en procentavgift beroende på Systembolagets försäljningspris. 1992 infördes den progressiva skatteskalan och därmed förändrades skattesatsen. Därefter dröjde det fram till 1995 innan skatten förändrades och detta skedde i samband med Sveriges medlemskap i EU och då skedde också en övergång till en proportionell skatteskala. Efter 1995 har vinskatten förändrats ytterligare ett antal gånger 3. 2.4 Europeiska unionen 1994 genomförde Sverige en folkomröstning gällande medlemskap i den europeiska unionen där 52.3 procent röstade för ett medlemskap och året efter, 1 januari 1995, iscensattes detta (Halvarson, 1999, s.23). Införseln av alkoholhaltiga drycker, det vill säga den mängd alkohol som en resenär tillåts ta in i landet utan att behöva betala skatt för det, var en av många förändringar som skedde. Denna kvantitet skiljer sig beroende på om individen reser in i Sverige från ett annat EU-land eller från ett land som står utanför samarbetet. Tillåten införsel beroende på land redovisas nedan i tabell 2.2. Tabell 2.2 Tillåten införsel av alkoholhaltiga drycker i liter T o m 31/12 2002, inom EU Fr o m 1/1 2003, inom EU T o m 31/12 2002, icke EU Fr o m 1/1 2003, icke EU Sprit 2 5 1 1 Starkvin 6 6 2 2 Vin 26 52 2 2 Starköl 32 64 32 64 Källa: Tullverket 2002 Innan Sverige blev medlem av den europeiska unionen var ovanstående kvantiteter något annorlunda. Då var det endast tillåtet att ta in en liter starksprit, en liter vin och två liter starköl. Det fanns dock en möjlighet att byta ut spriten mot en extra liter vin (Tullverket 2002). Det finns vissa regler gällande införsel av drycker som skiljer sig åt beroende på vilket land individen reser in i Sverige från. En gemensam bestämmelse för alla länder 3 Se bilaga för fullständiga skattesatser. 11
är den att resenären alltid personligen måste transportera dryckerna eller bevara dem i sitt bagage från det andra landet och till Sverige. Reglerna är sedan något striktare när det gäller införsel mellan Sverige och ett land som inte är med i EU. Här krävs att resenären antingen varit utanför Sveriges gränser i mer än 20 timmar eller att varorna förs in med båt eller flyg eller att dessa redan beskattats på till exempel Åland för att de ska få föras in i Sverige både skatt- och tullfritt. Gemensamt för alla länder är dessutom att individen måste vara över 20 år. Det finns en möjlighet att ta in mer alkohol än vad som angivs i tabellen, men då tvingas den resande betala skatt för det som överskrider den skattefria kvantiteten. Dessa belopp skiljer sig också åt beroende på vilket land resenären kommer ifrån. För vin är den närvarande skatten 33.50 kronor per liter inom EU, medan den är 49 kronor per liter utanför EU (ibid). Begränsningarna som anges i tabell 2.2 gäller endast om konsumtionen är avsedd för privat bruk. Det finns emellertid fall där införseln istället kan klassas som yrkesmässig användning och då är tillåtna kvantiteter något högre. Dock finns ingen klar gräns mellan privat- och yrkesmässigt bruk utan varje enskilt fall bedöms individuellt. 2.5 Lördagsöppet I Sverige infördes lördagsstängning av alla Systembolag runtom i landet från och med 1 juli 1982. Detta beslut togs efter en testperiod som bevisade att antal anmälda lägenhetsbråk och anmälda fall av misshandel både inomhus och utomhus hade minskat samt att antal fylleriomhändertagna hade sjunkit med tio procent. Däremot kunde det inte bevisas att den totala konsumtionen i landet hade reducerats (Leissner, 1997 s.60ff). Dock skulle beslutet om lördagsstängt inte hålla längre än till 2001. Socialutskottet skriver i sitt betänkande 1999/2000:SoU4: [A]tt försök ska göras med lördagsöppet igen, dock längst till klockan 15.00, på Systembolag i vissa utvalda delar av landet, närmare bestämt i sex olika län. Försöket ska vidare bedrivas som ett rent vetenskapligt forskningsprojekt och utvärdering ska ske efter ett år. Resultatet från detta är sedan avgörande för om även resterande Systembolag runtom i landet ska hålla öppet på lördagar. 12
Försöket visade sig ge ett positivt utfall. Den 1 juli 2001 trädde en ny lag i kraft om lördagsöppet på alla Systembolag runtom i landet, fortfarande längst till klockan 15.00. Ett argument för att ha lördagsöppet sades vara det faktum att svartsprit tros vara tillgängligt i stort sett alla dagar på året, och i många fall även dygnet runt. Syftet med förändringen var med andra ord ett försök att komma tillrätta med den försäljning av svartsprit som sker under helgerna. Med svartsprit menas all sprit som inte säljs under lagliga förhållanden (2000/01:SoU19). Effekten av lördagsöppet i Sverige kan även tänkas som en möjlighet att närma sig den mer liberala alkoholpolitiken i EU. 13
Kapitel 3 TEORI 3.1 Efterfrågan Enligt mikroekonomisk teori består en marknad av en utbudsida och en efterfrågesida. Med utbud menas det som representeras av producenterna medan efterfrågesidan i sin tur representeras av konsumenterna. Mer ingående kan sägas att med efterfrågan avses vad en konsument är villig att betala för en viss mängd av en specifik vara och kan sammanfattas i den så kallade lagen om efterfrågan: Om efterfrågan på en vara ökar när inkomsten ökar då måste efterfrågan på den varan minska om priset ökar (Varian, 1997, s.147, egen översättning). Hur efterfrågan ändras beroende på inkomst- och prisförändringar har att göra med vilken typ av vara det handlar om. Ovanstående gäller då varan klassas som en normal vara. Efterfrågan kan delas upp i en individuell och en marknadsefterfrågan. Den individuella kännetecknar vad en enskild individ efterfrågar och marknadsefterfrågan representerar hela den aktuella marknadens efterfrågan. Den senare erhålls genom summering av alla enskilda individers efterfrågor (Nicholson, 2002, s.116f). 3.1.1 Individuella efterfrågan Individens nytta är bakgrunden till den totala efterfrågan på marknaden. En individ antas ha förmågan att ranka olika varukorgar och antas därmed göra rationella val. Det som individen strävar efter är att maximera sin nytta, givet inkomst, relativpriser och preferenser. Individers preferenser representeras av följande nyttofunktion: U X, X,..., X ) (1) ( 1 2 n 14
där X 1, X 2,, X n, är kvantiteterna av varje n vara som konsumeras i en viss period (Nicholson, 2002, s.68 f). Generellt kan sägas att en individs efterfrågan bestäms av pris på varan (P), pris på substitut, inkomst (I), samt preferenser (λ). Vid nyttomaximering kommer efterfrågefunktionerna (d) att få följande form, där varorna X 1, X 2,, X n, alla är funktioner av priset (P), individens inkomst (I) samt individens preferenser (λ): X 1 = d ( P, P,..., P, I, λ) 1 1 2 n (2)... X X 2 n = d = d 2 n ( P, P,..., P, I, λ) 1 ( P, P,... P, I, λ) 1 2 2 n n (3) (4) Om funktionerna d 1, d 2,, d n, priserna P 1, P 2,, P n, I samt λ är kända kan det förutsägas hur mycket av dessa varor som individen kommer att köpa (Nicholson, 2002, s.116f). 3.1.2 Marknadsefterfrågan Marknadsefterfrågan är summan av alla enskilda individers efterfrågade kvantiteter på den aktuella marknaden. Antag en ekonomi med två varor, X och Y och två individer, 1 och 2. Antag vidare att båda individerna möter samma priser på marknaden samt att dessa två är pristagare. I representerar individernas respektive inkomster och därmed deras budgetbegränsning och efterfrågan kommer i slutändan att bero på denna. Efterfrågefunktionerna för vara X uttrycks som följer: X 1 x ( x y 1 λ 1 = d P, P, I, ) (5) X 2 x ( x y 2 λ 2 = d P, P, I, ) (6) 15
Den totala efterfrågan för vara X är helt enkelt summan av de två kvantiteterna som efterfrågas av respektive individ. Funktionen ser ut som följer: total X = D P, P, I, I ) (7) x ( x y 1 2, λ där D x representerar hela marknadens efterfråga som i sin tur beror av priset på vara X och Y, båda individernas inkomster samt preferenser (Nicholson, 2002, s.172 ff). 3.2 Efterfrågekurvan Själva efterfrågekurvan visar förhållandet mellan priset på en vara samt vilken kvantitet som efterfrågas vid ett specifikt pris, vid en viss given tidpunkt, givet att alla andra faktorer hålls konstanta. I regel är det priset på varan som bestämmer hur mycket som efterfrågas. Andra faktorer som kan avgöra är priset på tillgängliga substitut och komplement, inkomst samt preferenser. Vad en individ föredrar är högst personligt och därför är det svårt att dra några generella slutsatser om detta. Efterfrågekurvan bygger på antagandet om ceteris paribus, det vill säga allt annat lika. Om till exempel priset ändras så hålls alla andra faktorer, såsom pris på substitut, inkomst samt preferenser, konstanta. Figur 3.1 visar att om den enda faktor som ändras är priset kommer det illustreras som en rörelse längs med kurvan. Om någon av de andra faktorerna ändras kommer ett skift i kurvan att uppstå. Åt vilket håll skiftet sker beror på om den påverkande faktorn ökar eller minskar (Nicholson, 2002, s.172). Pris Efterfrågekurva Kvantitet Figur 3.1 Rörelse längs med och skift av efterfrågekurvan 16
3.3 Elasticiteter Elasticiteter mäter den relativa förändringen i en faktor i förhållande till den relativa förändringen i en annan faktor (Grubbström, 1997, s.48). Det visar hur känslig efterfrågan är om en förändring av en variabel sker. En generell definition av elasticiteten är: Procentuell förändring i B B A, = = (8) Procentuell förändring i A A B e B A där B är en variabel som beror på en annan variabel, A. Uttrycket visar hur B förändras om A förändras med en procent, ceteris paribus. 3.3.1 Priselasticitet Beskriver hur förändringar i priset (P) leder till förändringar i efterfrågad kvantitet (Q). Priselasticiteten definieras som följer: Q P ε P = (9) P Q Uttrycket visar hur Q förändras procentuellt när en procentuell förändring i priset görs. Priselasticiteten är oftast negativ eftersom priset och kvantiteten alltid rör sig i motsatt riktning då varan klassas som normal. Med andra ord kommer efterfrågad kvantitet minska om priset ökar. Om vin, i likhet med Assarsson [1992], skulle antas vara en normal vara, och om en 1-procentig ökning av priset per liter antas, skulle efterfrågad kvantitet minska med ε P procent. 3.3.2 Korspriselasticitet Korspriselasticiteten visar hur efterfrågan på en produkt förändras om priset på en annan produkt ändras. Definitionen är följande: Q P A B ε P = (10) B PB QA 17
Om Q A och den andra varan, Q B är substitut till varandra kommer ε PB att vara positiv. Om detta ska knytas till studien betyder det att om priset på starköl, som i likhet med Berggren [1997] kan antas vara ett substitut till vin, ökar med en procent, kommer efterfrågan på vin att öka med ε PB procent. 3.3.3 Inkomstelasticitet Inkomstelasticiteten visar hur efterfrågad kvantitet ändras om det sker en förändring i inkomsten och definieras: Q I ε I = (11) I Q När det handlar om normala varor är inkomstelasticiteten positiv. Om den visar sig vara större än ett avser det en lyxvara och om den ligger mellan noll och ett klassas varan som en nödvändighetsvara. Om inkomstelasticiteten däremot visar sig vara negativ tyder det på att varan i fråga är inferior. Med en inferior vara menas en minskad konsumtion vid en inkomstökning. Om inkomsten skulle stiga med en procent skulle efterfrågan på vin stiga med ε I procent om det är en normal vara och minska med ε I om det är en inferior vara (Nicholson, 2002, s.176 f). Då vin antas vara en normal vara, kommer en inkomstökning resultera i en ökad efterfrågan på vin. 18
Kapitel 4 MODELLSPECIFIKATION 4.1 Efterfrågan på vin Med utgångspunkt från det teoretiska resonemanget i föregående kapitel kommer en modell för efterfrågan på vin att utformas. En loglinjär modell används vid estimeringarna eftersom koefficienterna då direkt kan tolkas som elasticiteter (Dougherty, 1992, s.123). I denna studie antas efterfrågan på vin vara en funktion av relativpriset mellan vin och sprit samt mellan vin och öl, inkomsten, såld kvantitet av sprit och öl under given tidsperiod, Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag, skatteförändringar på vin samt individers preferenser. Funktionen antas vara en Cobb Douglas-funktion och får följande form: P β P 1 β 2 β3 β 4 β5 β6 β7 β8 Q = sprit öl D α( ) ( ) I Qsprit, öl EU LOR SKATT λ µ P P (12) vin vin (+) (+) (+) (+) (-) (+) (+/-) Q D är efterfrågan på vin och modellens beroende variabel, α är en konstant, (P sprit /P vin ) är relativpriset mellan sprit och vin, (P öl /P vin ) är relativpriset mellan öl och vin, I är inkomsten, Q sprit,öl är såld kvantitet av sprit och öl under given tidsperiod. EU, LOR och SKATT är alla dummyvariabler. EU representerar Sveriges medlemskap i EU, LOR är införandet av lördagsöppet och SKATT står för de sex skatteförändringarna som skett under den tidsperiod som studien avser. Slutligen representerar λ individernas preferenser vad gäller konsumtion av sprit och öl. β 1,, β 8 är koefficienter och µ är en slumpterm. De förväntade tecknen för de olika koefficienterna betecknas (+) och (-) i funktionen om ett antagande görs där vin förväntas vara en normal vara. De variabler som förväntas anta positiva tecken medför en ökning av den beroende variabeln och de som förväntas anta negativa tecken medför således en minskning. Variabeln SKATT är betecknad (+/-) vilket 19
betyder att en skatteminskning borde medföra en ökning av den beroende variabeln och en skatteökning borde medföra det motsatta. Efter att ha logaritmerat funktionen får den följande form: log Psprit Pöl = α + β1 log( ) + β 2 log( ) + β 3 log I + β 4 logqsprit öl + P P Q D, vin vin (+) (+) (+) (+) β 5 log EU + β 6 log LOR + β 7 log SKATT + β 8 log λ + log µ (13) (-) (+) (+/-) Tecknet för β 1 förväntas vara positivt då en kostnadsökning på sprit i förhållande till vin borde medföra en ökad efterfrågan på vin. För β 2 förväntas också tecknet bli positivt då en ökad efterfrågan på vin är att förväntas om priset på öl blir dyrare i förhållande till vin. Vidare förväntas β 3 få ett positivt värde då en inkomstökning borde medföra en ökad konsumtion av vin, det vill säga att vin är en normal vara. β 4 torde få ett positivt värde då en ökad försäljning av sprit och öl borde medföra en ökad efterfrågan på vin då figur 2.1 visar att den totala försäljningen har ökat från 1980 och fram till idag. β 5 torde få ett negativt värde då en minskad efterfrågan på vin är att vänta efter det att Sverige ingick medlemskap i EU och β 6 förväntas få ett positivt värde då en ökad efterfrågan är att vänta vid tidpunkten där alla Systembolag i Sverige införde lördagsöppet. Värdet på β 7 varierar beroende på om skatteförändringen avser en höjning eller en sänkning. Det är svårt att göra något antagande om vilken effekt individers olika preferenser har på efterfrågan varför det är svårt att veta vilket tecken som förväntas. 4.2 Datamaterial Datamaterialet som studien bygger på är i stor del hämtad från Systembolagets egen statistik. Tillförlitligheten på denna beror i hög grad på hur insamlandet av materialet gått till, exempelvis om samma metoder använts genomgående under hela tidsperioden. Detta gäller den beroende variabeln, försäljning av vin per kvartal mellan åren 1991-2001, försäljningssiffrorna för sprit och öl som anges i liter samt det prisdata som modellerna bygger på. Försäljningssiffrorna för sprit och öl kan kopplas 20
samman med individernas preferenser. Preferensvariabeln ska mäta huruvida konsumenter hellre konsumerar sprit och öl än vin. Priserna har räknats om för att få ut ett medelpris per kvartal på vin. I datamaterialet bygger priserna på månadsdata och de är även uppdelade i stark- samt lättvin. För att få ut ett medelpris på vin per kvartal har priserna för de båda vinsorterna för respektive kvartal först summerats ihop och därefter dividerats med antal observationer, som i detta fall blir 6 stycken per kvartal. Slutligen har då ett medelpris på vin per kvartal mellan åren 1991-2001 erhållits. Likadant har gjorts med både öl och sprit och ur beräkningarna har medelpris för respektive vara utfåtts. Inkomstuppgifterna är hämtade från Statistiska Centralbyrån och avser bruttonationalprodukten (BNP) i miljoner kronor per kvartal mellan åren 1991-2001 (Internet 4). Denna studie avser tre olika förändringar som tros ha kunnat påverka vinförsäljningen i Sverige under åren 1991-2001. Den första är alkoholskatten och som beskrivits i kapitel två har denna förändrats ett antal gånger under den givna tidsperioden. Dessa förändringar är sex till antalet och varje enskild förändring representeras av en dummyvariabel i modellen. Tar vi den första skatteförändringen som exempel, den som skedde 1 juli 1992, benämns tiden innan förändringen som 0 i modellen och tiden efter som 1. Det har sedan gjorts likadant för alla efterföljande förändringar, i slutändan finns det sex olika dummyvariabler som avser skatteförändringar. Den andra förändringen är medlemskap i EU. Detta skedde 1995 och då representeras tiden till och med kvartal ett 1995 som 0 och tiden efter som 1. Den sista förändringen som avses i denna studie är lördagsöppet. Detta infördes 1 juli 2001 vilket betyder att tiden innan detta representeras av 0 i modellen och tiden från och med kvartal tre 2001 som 1. 21
Kapitel 5 EMPIRISKA RESULTAT 5.1 Resultat Tabell 5.1 visar de resultat som erhållits vid estimering av ekvation 13. Den beroende variabeln i modellen är försäljning av vin i tusentals liter. Samtliga värden är avrundade till två decimaler. Tabell 5.1 Resultat Variabler Estimerad koefficient t-statistik Rel.pris sprit/vin 1.04* 3.52 Rel.pris öl/vin 1.11* 5.95 Inkomst 0.61* 4.67 Försäljning sprit/öl 0.47* 13.73 EU -0.07* -3.84 Lördagsöppet 0.04 1.43 Skatt 1 0.07* 4.27 Skatt 3 0.02 1.26 Skatt 4 0.10* 2.79 Skatt 5-0.03*** -1.94 Skatt 6-0.05-1.16 R 2 0.96 D-W 2.04 F-stat 59.05 *Statistiskt signifikant på en 1-procentig nivå ***Statistiskt signifikant på en 10-procentig nivå De dummyvariabler som lagts till är följande; EU som visar hur efterfrågan på vin har förändrats i och med Sveriges medlemskap i EU, lördagsöppet som visar hur efterfrågan har förändrats sedan det infördes lag på lördagsöppet i Sverige. Skatt 1, skatt 3, skatt 4, skatt 5 och skatt 6 visar hur efterfrågan har svarat på de skatteförändringar som skett på vin. Skatt 2 har exkluderats ur modellen då den skedde vid exakt samma tidpunkt som Sveriges medlemskap i EU vilket betyder att det inte går att särskilja effekterna som de två variablerna medför. 22
Denna regression innefattar 43 stycken observationer. F-statistiken visar ett värde på 59.05 vilket tyder på att nollhypotesen där alla koefficienter är lika med noll kan förkastas. Däremot säger det värdet inte att alla individuella koefficienter är skilda från noll. För att kunna dra några slutsatser om enskilda koefficienter görs ett t-test. Det kritiska t-värdet är 2.704 inom ett 99-procentigt konfidensintervall vid dubbelsidigt t-test och 1.684 inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Variablerna relativpris mellan sprit och vin samt mellan öl och vin, inkomst, total försäljning av sprit och öl, EU, skatt 1 samt skatt 4 är alla signifikanta på en 1-procentig signifikansnivå och därmed kan slutsatsen dras att de är skilda från noll. Skatt 5 är signifikant på en 10-procentig signifikansnivå och därmed också skild från noll. När det gäller resterande variabler, alltså lördagsöppet, skatt 3 och skatt 6, kan det inte uteslutas att de kan vara noll och då är de alltså inte signifikanta. Enligt tabell 5.1 är förklaringsgraden (R 2 ) cirka 96 procent vilket innebär att de inkluderade variablerna förklarar 96 procent av variationen i efterfrågan på vin. Ett problem som kan uppstå då estimeringar görs av tidsserier är autokorrelation. Vid förekomst av autokorrelation är de variabler som inte finns inkluderade i ekvationen men som ändå påverkar den beroende variabeln korrelerade med tidigare observationer. Den vanligaste orsaken till autokorrelation är förmodligen förekomsten av utelämnade variabler (Dougherty, 1992, s.216f). Durbin-Watson är ett test som görs för att testa om autokorrelation förekommer. Om värdet är över två görs testet för negativ autokorrelation och om det är under två görs test för positiv autokorrelation. Innan någon korrigering gjorts av detta var Durbin-Watson 2.24 vilket tyder på negativ autokorrelation. Efter korrigering blev dock Durbin-Watson statistiken 2.04, vilket är bättre då värdet ska ligga så nära två som möjligt. Beräkningar visar att de övre och undre kritiska värdena är 2.71 respektive 2.28. Då 2.04 ligger under detta intervall kan slutsatsen dras att ingen autokorrelation förekommer. De flesta av de skattade elasticiteterna har de tecken som förväntades. När det gäller skatt 1 kan det dock inte sägas vilket tecken som förväntades då inga slutsatser kan dras om detta var en höjning eller en sänkning av vinskatten. Relativpriserna visar att om priset på både sprit och öl blir en procent dyrare i förhållande till vin kommer efterfrågan på vin att öka med 1.04 respektive 1.11 procent. Sprit och öl kan därmed klassas som substitut till vin. Inkomstelasticiteten på 0.62 visar att vin är en normal 23
vara då denna är positiv samt en nödvändighetsvara då den skattade elasticiteten ligger mellan noll och ett. Koefficienten gällande total försäljning av sprit och öl visade ett positivt värde på 0.48 och kan tolkas som att då den totala försäljningen av sprit och öl ökar med en procent ökar efterfrågan på vin med 0.48 procent. Detta kan förklaras med att Systembolagets totala försäljning faktiskt har ökat under den tidsperiod som studien avser. Om en koppling görs med preferensvariabeln kan slutsatsen dras att försäljningen av sprit och öl ökar mer än försäljningen av vin vilket borde innebära att individer föredrar sprit eller öl något mer än vin. Koefficienten för variabeln EU visar att när Sverige ingick medlemskap minskade efterfrågan på vin med 0.07 procent. En förklaring kan vara de ökade tillåtna införselkvoterna. Koefficienten för lördagsöppet visar att när lagen om lördagsöppet infördes ökade efterfrågan på vin med 0.04 procent. Denna är dock inte signifikant. Skatt 4 och skatt 5 var de skatteförändringarna, förutom skatt 1, som visade sig vara signifikanta och som visade rätt tecken. Skatt 4 var en sänkning och regressionen visar att efterfrågan ökade med 0.10 procent och skatt 5 var en höjning och regressionerna visar en minskad efterfrågan med 0.03 procent. Skatt 3 och 6 har inte de tecken som förväntades. Skatt 3 var en skattehöjning vilket borde medföra en minskad efterfrågan, men resultaten tyder på det motsatta, en ökad efterfrågan med 0.02 procent. Skatt 6 representeras av en skattesänkning och detta borde ge en ökad efterfrågan. Resultaten visar dock en minskad efterfrågan med 0.05 procent. Anledningen till att koefficienterna som tillhör skatteförändringarna inte alltid visar på rätt tecken kan vara det faktum att de individer som konsumerar vin inte är särskilt känsliga för skatteförändringar. En annan anledning skulle kunna vara att då det sker en skattehöjning på vin sker det samtidigt en höjning på andra skatter i samhället. Skatten på vin blir då inte särskilt utmärkande då den sammanfaller med andra skatteförändringar vilket medför att konsumenten kanske inte märker av en prisförändring. Då några av dummyvariablerna som avser att förklara hur efterfrågan svarar på skatteförändringar inte är signifikanta kan frågan ställas om de överhuvudtaget ska inkluderas i modellen. Ett test kan därmed göras där en modell testas där först alla dummyvariabler inkluderas och sedan där de exkluderas ur modellen. Ur detta erhålls därefter en F-statistik som jämförs med det kritiska värdet. Beräkningarna visar ett 24
statistiskt F-värde på 5.649 och ett kritiskt F-värde på 2.69. Då det statistiska värdet är högre än det kritiska kan slutsatsen dras att dummyvariablerna ska inkluderas, med andra ord tillför de modellen något. 5.2 Alternativ modell En alternativ modell har också testas där relativprisförhållandena ersatts med egenpriser på vin, öl och sprit. Detta för att kunna skatta priselasticiteten för vin och därmed se om denna är en vara som kan klassas som oelastisk såsom tidigare studier påvisar. Resultaten för denna regression presenteras i tabell 5.2. Tabell 5.2 Alternativa resultat Variabler Estimerad koefficient t-statistik Medelpris vin -2.01* -9.37 Medelpris sprit 1.28* 4.73 Medelpris öl Inkomst 1.89* 0.57* 5.41 4.60 Försäljning sprit/öl 0.49* 14.80 EU -0.11* -4.95 Lördagsöppet 0.07** 2.27 Skatt 1 0.09* 5.61 Skatt 3-0.02-0.94 Skatt 4 0.22* 3.93 Skatt 5-0.03** -2.29 Skatt 6-0.05-1.26 R 2 0.97 D-W 2.14 F-stat 64.61 *Statistiskt signifikant på en 1-procentig nivå **Statistiskt signifikant på en 5-procentig nivå Denna modell innefattar också 43 observationer. F-statistiken visar ett värde på 64.61 vilket tyder på att alla variabler tillsammans är skilda från noll. För att testa signifikansen på de enskilda variablerna genomförs ett t-test. Det kritiska t-värdet är såsom i föregående modell 2.704 på en 1-procentig signifikansnivå och 2.021 på en 5- procentig signifikansnivå. Variablerna medelpris för vin, sprit och öl, inkomst, total försäljning av sprit och öl, EU, skatt 1 samt skatt 4 kan alla sägas vara signifikanta på en 1-procentig signifikansnivå och därmed skilda från noll. Variabeln lördagsöppet och skatt 5 kan sägas vara signifikant på en 5-procentig signifikansnivå. Skatt 3 och skatt 6 kan däremot inte sägas vara skilda från noll. 25