Behandlingsplanering



Relevanta dokument
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Beroende och psykisk samsjuklighet

Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykosocial behandling

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Organisations- och gruppsykologi

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Screening och utredning av drogproblem

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Beroende och psykisk samsjuklighet

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosocial behandling

Beroendekliniken. i Göteborg

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Beroendevårdkedja Halland.

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

SN-DD:s remissvar på Missbruksutredningen SOU 2011:35

Arbetsblad för SARA:SV

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Inledning

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den september 2009

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Beroende och psykisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Syftet men handlingsplanen

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Behandling vid samsjuklighet

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Stöd för initial vårdplanering

Case management enligt ACT

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Att kritiskt granska forskningsresultat

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

-Stöd för styrning och ledning

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Antagen av Samverkansnämnden

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Psykiskt funktionshinder

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Psykologi 25 yh poäng

Transkript:

Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Missbruk / beroende finns i många samhällsgrupper och bland olika vårdtagare Stor del av socialtjänstens klienter 15 % av primärvårdens patienter 25% av den somatiska vården 25-50% av psykiatrins patienter

Socialstyrelsens definition Skiljer mellan psykosocialt stöd & behandling Psykosocialt stöd: stödjande insatser som främst är ägnade åt att förbättra den enskildes sociala situation och livssituation i övrigt Psykosocial behandling: systematiska & teorietiskt grundade [beprövade] teorier/metoder som används för att hjälpa individen från sitt missbruk/beroende

Behandlingsbegreppet Enl. Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård Evidenskriteriet (avser systematiska och teoretiska metoder med stöd iforskning). Intentionskriteriet (avsikten att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende och inte återvända till det). Kompetenskriteriet (utövare av behandlingen ska ha lämplig kompetens). Kriteriet om terapeutisk kontext (praktik som utövas inom en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter).

Ramar för insatser Klientens ramar Verksamhetens ramar Professionella ramar Behandlarens personliga ramar

Att ta emot hjälp underlättas av Tidigare goda erfarenheter av hjälp och omvårdnad Tillit till omvärlden Tillit till den egna förmågan till förändring Hopp Integritet Identitet Autonomi/förmåga till närhet

Psyksocial behandling - struktur Bedömning/matchning rätt patient till rätt insats. Överenskommelse mål, syfte och ramar för kontakten. Etablerande av arbetsallians Bearbetande av Beteendemönster,Tankar, Känslor och/eller Relationer. Avslutning Uppföljning utvärdering

Matchning vilken metod, omfattning till vilken patient? Svagt vetenskapligt stöd matcha: metod individkaraktäristika Patienten/klienten bör ges möjlighet att välja Vetenskaplig stöd matcha: behandlingsintensitet -missbruket svårighetsgrad -svårare beroende: mer behandling större effekt sluten vård > öppen vård -mindre svårt beroende: lite behandling samma effekt som mer behandling Agneta Öjehagen

(A-G Melin) Att anpassa behandling - kartläggning Missbrukarprofil missbruket, medicinska faktorer sociala faktorer, psykiska faktorer tidigare behandlingsinsatser Klientens egen uppfattning om vad som hjälper Fas i förändringsprocessen förebegrundan begrundan förberedelse/beslut handling stabilisering

Kartläggning som motivation, olika mål i olika faser Ann-Gerd Melin Före begrundan:förståelse för att förändring är nödvändig Begrundan: utforska och lösa ambivalensen Beslut: konkreta planer Handling: verkställa planen, ge sig in i behandling Definiera problemområden kopplade till missbruk Beskriva problemen konkret Fördjupa synen på problemen: hur hänger olika problem ihop? Tidigare hanteringsförsök:hur gick det då? Inventera resurser

Utredning Utred bara det som är relevant med tanke på problemställning och verksamhetens/myndighetens uppgift. (Screening, fördjupad utredning, specialistutredning) Tag reda på om utredningar redan gjorts läs dem och tidigare dokumentation. Samverka med brukare och närstående redan i utredningsskedet. Bedömning av funktionsnivå Rehabilitering / Habilitering

Utredning av missbruk- psykiatri - psykiska funktionshinder I stort sätt alla droger ger försämrad kognitiv förmåga Kan ge psykiatriska symptom Gör det svårt att bedöma den egentliga funktionsnivån Tillförlitliga psykologutredningar kräver längre tids drogfrihet olika för olika droger Går ändå att se mönster över tid - om man ställer samman information från vårdgivarna Utnyttja eventuella LVM-vistelser för neuropsykologiska utredningar

HABILITERING / REHABILITERING (latin: Ha bilis) Habil Tjänlig, skicklig Habilitering Utveckling av ny förmåga Rehabilitering Återvinnande av förlorad förmåga

Ansvar för missbruks- och beroendevård i dag: Socialtjänsten övergripande ansvar Primärvården - delat ansvar för tidig upptäckt högkonsumtion och riskbruk/missbruk Psykiatrin delat ansvar missbruk/beroende och psykiatrisk samsjuklighet - (Kriminalvården ansvar för rehabilitering från kriminalitet. Tar därför ansvar för viss missbruksvård)

Psykiatriska problem Komplexa vårdbehov I relation till omfattning av missbruk och psykiatrisk problematik Hög Grad ++ +++ + ++ Låg grad Missbruk + = Svårighetsgrad Hög Grad

Psykiatriska problem Olika organisationers vårdansvar vid samsjuklighet I relation till omfattning av missbruk och psykiatrisk problematik Hög ++ +++ Psykiatri Psykiatrisk beroendevård Soc.tjänst Rehab/hab Psykiatrisk beroendevård Psykiatri Soc.tjänst: Rehab / Hab. Låg + Primärvård Soc.tjänst Behandling Psykitrisk beroendevård - akut Och konsultativt ++ Soc.tjänst: Behandling Rehab Hab. Psykiatrisk Beroendevård Akut långsiktig behandling Primärvård - uppföljning Hög Missbruk + = Behov av koordinerade insatser