FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Techno Kids Vi kommer fra Husum Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 5 jenter og 5 gutter. Vi representerer Husumskolan Type lag: Skolelag Lag nr: 4 Lagdeltakere: Anders Winblad Gutt 10 år 0 Mattias Ringlöv Gutt 12 år 0 Ellen svedberg Jente 11 år 0 Moa Hedberg Jente 11 år 0 Jonna Eriksson Jente 11 år 0 Niklas Breimert Gutt 12 år 0 Julia Westling Jente 11 år 0 Robin Söderholm Gutt 12 år 0 Malte Lindgren Gutt 11 år 0 Sanna Svedberg Jente 11 år 0

Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Vi började med att träffas och skriva en lista på alla kroppsdelar som vi kunde komma på. Det blev en lång, lång lista. Sedan började vi fundera på vad som skulle kunna bli fel med de olika kroppsdelarna. Ganska högt upp på vår lista hade vi skrivit armar. När vi pratade om det kom vi på att på vår skola har vi en lokalvårdare, Eva som var med om en trafikolycka när hon var ung. Hon fick då amputera sin arm och fick en protes. När vi funderat en stund på detta kom vi fram till att vi skulle arbeta med detta. Vi bjöd in Eva och hon berättade för oss om vad som hänt och visade oss sin arm. Det var intressant och vi fick ställa frågor till henne. Vi frågade bland annat vad som fungerade bra med hennes protes och vad som skulle kunna bli bättre. Nästa gång vi träffades funderade vi på hur vi skulle kunna förbättra proteser. Vi hade många ideér: en arm med inbyggda funktioner, en som man kunde använda för att hålla en flaska med, en för att bära med, en arm där vi satte in ett chip som styrde armen... Eftersom vi inte visste särskilt mycket om armproteser var det dags att börja forska! Vi lånade böcker på biblioteket, letade på internet och började rita och skriva. Vi skrev också en sång som handlar om vår forskning, som vi har tränat in för att sjunga för domarna. Ganska snart fattade vi att armproteser inte var något nytt utan att det har funnits länge. Vi tog reda på hur armproteser fungerar nu och vilka olika sorter det finns, vad de kan göra och inte göra. En dag for några av oss in till ortopedverkstan i Örnsköldsvik för att ta reda på hur proteser fungerar idag och hur man tillverkar dom. Där fick vi träffa Staffan som var ortopedingenjör, han lärde oss jättemycket! Vi fick se hur man tillverkar proteser, vad det fanns för olika sorter och se på gamla och nya proteser. Vi fick också låna med oss två olika sorters proteser som vi ska ha med oss till Härnösand. Vi bestämde oss till slut för att vi skulle lösa problemet med en rolig och liten galen idé. Vi skulle få den förlorade armen att växa ut igen, genom att använda oss av ödlegener. Vi började med att läsa om salamandrar och lite regeneration, som det heter när kroppsdelar växer ut igen. Vi tog också reda på fakta om genteknik och hur det fungerar. Det var inte helt lätt!!! Det visade sig att vår idé inte är helt galen, forskarna använder sig av den lilla zebrafisken som har en mycket unik egenskap. Den kan nämligen få hjärtat att växa ut igen om man skär av en bit av det, något som forskare hoppas kunna härma hos människor. Idag kanske det låter som en omöjlighet, men med forskning tror vi att det ska bli möjligt i framtiden! Hela våran forskning kan sammanfattas i vår sång Min arm Melodi: Mors lilla Olle Mista en arm det är inte lätt, nej,det är svårt på så många sätt, chocken vid skadan och saknaden sen, gör att man vill att den finns där igen. Doktorn hon gör ju så gott hon kan, en skaplig protes hon så slutligen fann, men den är stel och känns inte så bra, någonting annat jag nog ville ha. Tänk att få känna på varmt och kallt, det skulle vara så otroligt ballt, nervtrådar styrs av datorer och chips, och armen blir verklig igen i ett vips. Den nya armen kan röra sig, styrs av tekniken tillsammans med mig, känner och vinkar och kramar och så, kan göra mycket som jag hittar på. Tänk om en ny arm kan växa ut, det skulle vara ett riktigt gott slut, på all den forskning omkring denna grej, tänk om det hände just dej eller mej. Ödlan har gener som styr sin svans, liknande gener hos oss kanske fanns, forskare hittar nog samband till slut, då kanske armen till slut växer ut!

Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Vi började med att bygga grundroboten som fanns beskriven i robotlådan. Den hade ljussensor, ultraljudssensor och trycksensor + att den hade gripklor. Eftersom vi aldrig hade programmerat förut kom Torbjörn och Peter från Komtek i Örnsköldsvik och visade oss hur man skulle göra. Det var inte så svårt! Eftersom det var många linjer att följa på banan, ville vi lära oss hur man gjorde med ljussensorn. De lärde oss det och vi testade att köra efter en tejplinje på golvet. När vi sedan började programmera roboten och köra den på banan märkte vi att den behövde vara ganska liten för att få plats och då byggde vi om den och tog bort allt som vi inte tyckte behövdes. Den blev väldigt enkel och smidig. Så här ser vår robot ut: Den har tre motorer. Två motorer som styr hjulen. En motor som gör så att vi kan lyfta och sänka redskapen. Den har två klor under sig som gör att det blir bättre balans. Den hade först en ljus sensor men vi tog bort den för att det funkade inte så bra. Vi har valt att inte ha några sensorer på den nu. Strategin är att den ska gå smidigt och enkelt. Vi valde att satsa på de uppdrag som vi tyckte såg enklast ut. Vi tycker tiden är kort och vill vara säkra på några som vi tror vi kan göra och bryr oss inte om de andra. Vi började med den mekaniska handen. till den behövde vi ett redskap som kunde putta till handen. Lösningen blev väldigt enkel och den syns på bilden till vänster där uppe, legobitar som sitter fast på motorn och kan få handen att dra till sig patentet. Sen bestämde vi oss för att hämta sjuksköterskan och samtidigt få sprutan in i basen. Vi byggde en fångstarm, den kan vi också använda till att skjuta med. Första gången vi började programmera gick allt jättebra och vi klarade av både sprutan och hjärtat. Sen tror vi nog att det var mest tur för ibland fungerar det och ibland inte. Vi blir irriterade och trötta, vi ändrar inget i programmet och ändå funkar inte det som vi gjorde sist. Vi bad Anders Ringlöv som är Mattias pappa komma och hjälpa oss och han såg några saker som Robin programmerade och då fick vi till fler uppdrag.. Nu kör vi uppdragen och kollar hur lång tid de tar. Ibland fungerar det - ibland inte. Vi fortsätter att träna och hoppas på att få till det bra på tävlingsdagen. Ofta har vi inte fattat nått, varför fungerar det inte... Vi kommer inte att få 400 poäng men vi har haft roligt för det mesta och lärt oss mycket. Ibland har man kunnat höra glädjeskriken över hela skolan!!!

Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringensdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Hur vi har delat lösningen med andra: Vi har bjudit in klasser på skolan och visat våran redovisning för dom. En kväll bjöd vi in föräldrar, syskon och företagen som sponsrat oss och redovisade för dom. Då bjöd vi på Postkaka som Bo Sundström bakar. Han bakar kakor som han säljer över hela världen och våra kakor hade han prytt med vårt namn och vår logga. När vi träffade ortoped ingenjören Staffan Hägglund berättade vi också om vår lösning, tänk om den blir verklig då blir ju han arbetslös!! Vi ville berätta vad vi höll på med och om vårat projekt. Därför skrev Malte och Anders två artiklar en i Örnsköldsviks Allehanda Nära och en på GFG.s hemsida på internet. Vi ringde till ÖA och de bestämde sig för att komma och intervjua oss och göra ett reportage i tidningen. Hasse Tavér och en fotograf kom och intervjuade oss och det blev en bra artikel i tidningen. Hur vi kommer att profilera oss på turneringsdagen: Redan tidigt funderade vi på vad vi skulle heta och bland de förslag som kom fram bestämde vi att Techno Kids skulle vara vårat namn och våran logga skulle vara en legobit som Niklas ritade. Vi ville att det skulle synas vad vi heter och att alla skulle veta att det är vi som är Techno Kids. Eftersom vi har ett företag i Husum som gör tryck på tröjor, ringde vi och frågade Agnetha Alenius som äger företaget om hon ville sponsra oss med trycket. Det ville hon göra. Vi lämnade in vår teckning och Moa, Julia, Sanna och Jonna fick fara till Agnetha och se hur det går till att sy tryck på kläder. Vi fick inte se henne sy vårat tryck som det var tänkt, eftersom de hade programmerat sin robot fel och den hade sytt fel - precis som med vår robot. Men på turneringsdagen kommer ni att lägga märke till våra gröna tröjor med den snygga loggan och namnet Techno Kids. Dessutom kommer vi att bära kepsar som en av våra sponsorer Suve har gett oss. Vi kommer också att ha en hejaramsa som vi kommer att köra på turneringsdagen;"bortom bergen ekar orden: Techno Kids är bäst på jorden -Ååå Techno Kids!!!" Eftersom vi heter Techno kids kommer ni nog också få höra lite techno musik spelas, kanske en ramsa till det med??? Vår monter: På väggen bakom bordet kommer vi att sätta upp papper som berättar om vår forskning och vår lösning. Där kommer vårat namn att finnas och även de artiklar som varit i de olika tidningarna. På bordet kommer vår robot stå. Vi kommer även att ha armproteser som visar hur dom ser ut nu. Ellen har gjort ett bildspel om vårat lag som kommer att visas på en dator på bordet på turneringsdagen. Där kommer vi också att visa bildspelet om vår robot. Naturligtvis kommer vi att visa upp loggorna från alla våra givmilda sponsorer. Hela tio stycken!!! Sist av allt kommer vi ha en postkaka med vår logga på, som vi kan bjuda domarna som lyssnar på vår redovisning på!

Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Det hela började att alla mellanstadieelever fick chansen att välja olika ämnen på elevens val. Ett av ämnena man kunde välja var First Lego league. Det var många som ville ha det, men till slut lottades det och vi blev fem killar och fem tjejer som fick vara med. Våra lagledare är Siw och Gabriella, de har varit med i FLL förut. När vi träffades första gången visste vi inte mycket om FLL, några visste mer eftersom de hade syskon som hade varit med förut. Som tur var kom Bengt Böhlin från Technichus och berättade för oss om vad FLL var. Vi fick se bilder och lära oss en hel del. Laget har sedan träffats varje fredag på elevens val timmen och jobbat tillsammans. Vi började med att prata om hur viktigt det är att vi blir ett lag och samarbetar och har roligt tillsammans. Vissa saker bestämde vi oss för att göra tillsammans, andra saker ville vi dela upp. Vi bestämde att Mattias, Robin och Jonna skulle arbeta med roboten och programmeringen. Alla andra : Malte, Anders, Moa, Niklas, Sanna, Ellen och Julia var intresserade av forskning och marknadsföring. Vi upptäckte ganska snabbt att vi var bra på olika saker och kompletterade varandra bra! När vi började bygga upp legobanan gick det jättebra och alla hjälptes åt att bygga tillsammans. Någon sorterade, en annan delade upp bitar och snart hade vi byggt upp hela banan! Våran robotgrupp byggde upp en robot som vi skulle börja med. Redan tidigt funderade vi på vad vi skulle heta och bland de förslag som kom fram bestämde vi att Techno Kids skulle vara vårat namn och våran logga skulle vara en legobit som Niklas ritade. Eftersom vi har ett företag i Husum som gör tryck på tröjor, ringde vi och frågade Agnetha Alenius som äger företaget om hon ville sponsra oss med trycket. Det ville hon göra. Vi lämnade in vår teckning och Moa, Julia, Sanna och Jonna fick fara till Agnetha och se hur det går till att sy tryck på kläder. vi fick inte se henne sy vårat tryck som det var tänkt, eftersom de hade programmerat sin robot fel och den hade sytt fel - precis som med vår robot.tröjorna blev Fina! Innan uppdraget släpptes visste vi inte riktigt vad det skulle handla om, men vi visste ju att det skulle handla om kroppen. Vi gjorde en lång lista där vi skrev ner alla olika kroppsdelar vi kunde komma på och när uppdraget släpptes satt vi alla tillsammans och skrev ner vad som kunde bli fel med de olika delarna. Högst upp på vår lista fanns armar och nästan direkt kom vi på att man kunde tappa en arm. Vi tog då hjälp av Eva Herngren som kom och berättade för oss, se teoridelen. Vi ville få in lite pengar därför ringde vi till Grundsunda Företagarförening. Dom skulle ha ett lunchmöte veckan därpå och Ellen Och Jonna fick fara dit och berätta och visa ett bildspel om vårat projekt. Det var 30 företagare och människor från kommunen där. De blev intresserade och tyckte att det var bra gjort av dom att våga stå inför så många personer. Efter några dagar hörde Suve, Grundsunda Företagarförening, Knut Nordin Affärskonsult AB, M-real och Grundsunda Framtidsgrupp av sig och vill sponsra oss med pengar. Kul!! Anders och Malte gick till Husums Café och frågade om de ville sponsra oss med mackor att ha med oss på tävlingsdagen och det ville de. Moa och Julia gick till ICA och de lovade att skicka med oss frukt. Ellen ringde också till Nordgrens Buss och de skulle sponsra oss med en del av bussresan till Härnösand. Postkakan är ett känt företag, de bakar kakor och söljer över världen. Vi beställde kakor med vår logga och bjöd föräldrar och sponsorer på den, när vi hade redovisning en kväll och berättade om vår lösning! Vi hade ju inte jobbat med robotprogrammering förut, därför ringde vi till KomTek i Övik och pratade med Torbjörn och Peter. De kom upp till oss och berättade hur man gör för att programmera en robot. Det var roligt. Gruppen som jobbade med roboten tyckte att det var svårt, ibland blev det bara fel fel fel fel och plötsligt så fungerade det. Nästa gång kanske det inte fungerade alls. Anders Ringlöv som är Mattias pappa kom och hjälpte oss en dag. Han gav oss tips på hur vi skulle kunna tänka. Vi forskade om armproteser, läste i böcker och letade på internet. Vi skrev en sång och ritade bilder. En dag for Anders, Malte och Niklas till Ortopedverkstaden på Örnsköldsvikssjukhus och träffade Staffan Hägglund. Han är ortopedingenjör och visade oss hur man gör proteser, vilka sorter det finns och han kunde svara på alla våra frågor. Vi fick även låna proteser och böcker av honom. När vi berättade om våran lösning på problemet trodde han att det nog skulle kunna bli verkligt. Vi märkte att alla behövdes i laget och var bra på nåt. Vi har fått hjälp av många utifrån och företagen har varit snälla och hjälpt oss med mycket, både pengar, kunskap och saker! Vi har lärt oss att forska och sälja en idé och att det krävs mycket jobb för att lyckas. Oavsett hur det går på turneringsdagen har vi haft roligt tillsammans och lärt oss mycket på vägen:)

Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Vi har pratat med olika männsikor som har hjälpt oss: Eva Herngren: som själv har amputerat en arm. Hon har berättat, svarat på frågor och visat oss hur en protes kan se ut. Staffan Hägglund: Ortopedingenjör på Örnsköldsviks sjukhus har visat oss runt på Ortopedverkstan på sjukhuset. Han visade oss hur man tillverkar en protes, vilka sorter det finns och kunde svara på alla våra frågor. Av honom fick vi även låna två olika sorters proteser.han var en otrolig hjälp! Supermannen Staffan Hägglund är ortopeden som tillsammans med Bertil Romanus skapat superskridskon som gjort Foppas comeback till verklighet. Källa : www.aftonbladet.se KÄLLOR: Du skulla inte vilja vara sjuk på 1500-talet : Kathryn Senior, Argyment förlag Bra Bökers lexion band 19, år 1986. http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx.article=1398 http://www.olmed.se/index.php.option=com_content&task=view&id=13&itemid=3 http://ki.se/ki/jsp/poiopoly.jsp.d=130&a=8544&1=sv&newsdep=120 http://gajitz.com/wp-content/uploads/2010/09/victorian-articial-arm=1.jpg http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3580983