HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA



Relevanta dokument
Hässleholms sjukhusorganisation

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Aktivitetsnamn. Giltig från

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering?

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

SOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

Akilles tendinopati 4, 10.

Efter artroskopin.

Uppvärmning. Stretching

Jakten på Severs skada Raiders of Severs disease Disposition

Undersökning Starke Arvid Hållningsväst

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Stretching. Nedvarvning. Stretching

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Hälsofrågor årskurs 7

ink far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Kondition hos barn & ungdomar

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Försäsongs träning för U15 /U16

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Lär dig bli en joggare

Glucosamine ratiopharm

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Metoder att träna kondition på!

Startprogram version 3

Kan motion orsaka hälsa?

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Patientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

INLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden

Hälsofrågor årskurs 4

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.

Seniorsportutrustning

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg

Vill du delta i forskning om stroke?

Motivation till hälsa

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Strandträning med funktionella övningar

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Sommarträning 2013 Stenungsunds HK P-01

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Bröstrygg och Skuldra

Träningssupport inför hinderlopp

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping Mätning 2011

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Idrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter)

Kroniskt smärtande senor vad vet vi om dem?

Träningstips: Grunder i fysisk träning

PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Fysisk träning under polisutbildningen i Umeå

Svenskarna och övervikten

Till dig som har höftledsartros

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Transkript:

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 1

Innehåll Sammanfattning sida 3 Inledning sida 4 Undersökt grupp sida 5 Metod sida 5 Resultat sida 6-7 Diskussion sida 7-8 Referenser sida 9 2

Sammanfattning Författare: Sten Sundberg, Regementsläkare Bodens Garnison, Box 9105, 961 19 Boden. Tel. 0921-34 85 39. E-mail: sten.sundberg@mil.se Skador som drabbar hälsenan och som ger symtom i form av hälsenesmärta är vanliga, speciellt hos motionärer. Tidigare var besvären kända för att vara svårbehandlade. Numera är det visat att excentrisk vadmuskelträning har kliniskt god effekt, men okänt om denna träning har en förebyggande effekt. Syftet med denna studie var dels att se hur vanligt förekommande hälsenebesvär var hos en grupp nyinryckta värnpliktiga, dels att se om man med excentrisk vadmuskelträning kunde förebygga uppkomsten av hälsenebesvär samt att se om det var möjligt att få en grupp att träna förebyggande. Studiebasen utgjordes av 160 värnpliktiga i åldern 18-20 år, varav 8 % var kvinnor. Hela gruppen fick först svara på en enkät för att ta reda på förekomsten av hälsenebesvär. Dessutom frågades efter träningsvanor, längd och vikt. Därefter delades gruppen i en träningsgrupp och en referensgrupp. Träningsgrupp samt befäl instruerades i träningsmetoden. Träningen pågick i tre månader och därefter fick grupperna ånyo svara på en förenklad enkät gällande aktuella besvär och genomförd vadmuskelträning. Resultat Vid starten hade 16,3 % av de värnpliktiga haft ont i någon hälsena de sista fem åren, 6,9 % angav aktuella besvär. Vid slutet av försöksperioden hade 6,6 % aktuella besvär i träningsgruppen och i referensgruppen var motsvarande siffra 0 %. Det visade sig dock att endast en tiondel i träningsgruppen hade genomfört träningen tillfredställande. Konklusion Studien visade att det är mycket svårt att motivera en grupp ungdomar att träna vadmuskeln i förebyggande syfte. Därmed kan man inte dra några slutsatser utifrån denna studie, om att excentrisk vadmuskelträning kan förebygga hälsenebesvär. 3

Inledning I19 i Boden är ett regemente bestående av flera olika truppslag. På regementet arbetar ca 1500 personer varav 1000 är officerare. Regementet utbildar ca 1400 värnpliktiga varje år. Alla värnpliktiga har en gemensam grundutbildning på tre månader direkt efter inryckningen. Därefter gör de sin befattningsutbildning. I grundutbildningen ingår många fysiska moment såsom exercis, marsch, strid och löpning, vilket för många som är otränade ger träningsvärk och i en del fall även överbelastningsskador. Enligt egen klinisk erfarenhet är det främst knä och hälsenor som drabbas. Dessa skador ställer till problem för den värnpliktige då de hindrar utbildningen. Överbelastningsskador från rörelseapparaten, däribland kroniska hälsenebesvär, är relativt vanliga bland motionärer och då framför allt hos manliga löpare i åldern 35-45 år (3). I en studie av badmintonspelare har man sett att 32-44 % av spelarna haft ont i en hälsena under de sista fem åren (1). Orsaken till hälsenesmärta beror på flera olika saker. Tidigare skada på hälsenan, överansträngning, övervikt, hög ålder, muskelsvaghet, dåliga skor och felaktig träning är möjliga predisponerande faktorer som diskuteras i litteraturen (1). Hälsenebesvär har tidigare varit kända för att ha varit svårbehandlade och kirurgisk behandling var ofta nödvändig. Numera är det visat att excentrisk vadmuskelträning är effektiv vilket minskat behovet av kirurgisk behandling. Det senaste i behandlingsväg som visat goda resultat är sklerosering av nybildade blodkärl i det smärtande området av hälsenan (2). Det är idag inte visat att excentrisk vadmuskelträning kan förebygga uppkomsten av besvär. Syftet med denna studie var dels att se hur vanligt förekommande hälsenebesvär var hos en grupp nyinryckta värnpliktiga, dels att se om man med excentrisk vadmuskelträning kunde förebygga uppkomsten av hälsenesmärta samt att se om det var möjligt att motivera en grupp värnpliktiga att träna förebyggande. 4

Undersökt grupp Studiebasen utgjordes av 160 värnpliktiga, vilket var alla nyinryckta under januari månad, varav 13 var kvinnor. Åldern på de undersökta var 18-20 år. De hade varierande social bakgrund och kom från hela Sverige. Samtliga samlades till ett första möte där de informerades om studien. Samtliga valde att vara med i studien. Metod Först fick alla värnpliktiga svara på en enkät gällande tidigare och aktuella hälsenebesvär, träningsvanor samt längd och vikt. Denna enkät är tidigare använd på elitidrottsmän. Därefter delades de värnpliktiga in i två grupper. Gruppindelningen gjordes förbandsvis vilket innebar en grupp på 82 (grupp A) och en grupp på 78 (grupp B) individer. Grupp A blev av praktiska skäl (bättre träningsmöjligheter) den grupp som skulle få excentrisk vadmuskelträning fem dagar i veckan i samband med sin morgongymnastik. Grupp B fick ingen speciell vadmuskelträning. Befäl utbildades i excentrisk vadmuskelträning och befälen i sin tur lärde ut och tränade med de värnpliktiga. Träningen går till på så sätt att man står med främre delen av foten på trappsteget och sänker långsamt ner kroppen (anspänning under samtidig förlängning av muskeln, omvänd tåhävning ). Därefter upphävning med hjälp av det andra benet. Träningen utfördes i trapp, och omfattade 3 x 15 repetitioner per vad med rakt ben 3 ggr/vecka. Träningen pågick i tolv veckor och en uppföljning gjordes efter fyra veckor. Uppkomna hälsenesmärtor under undersökningstiden behandlades på sedvanligt sätt. Efter tre månader fick alla värnpliktiga fylla i en förenklad enkät gällande aktuella hälsenebesvär. Förutom frågan om smärta eller ej ställdes frågan om hur många gånger de tränat per vecka (0 gånger 1 gång, 2 gånger, 3 gånger per vecka). 5

Resultat Bortfallet var 20 % vilket berodde på avbrott från värnplikten på grund av psykiska besvär eller att man fått vapenfri tjänst. Enkät 1 visade att 26 (16,3 %) av de värnpliktiga haft ont i någon hälsena mer än tre dagar i sträck de sista fem åren och 11 (6,9 %) angav att de hade aktuella besvär just nu. I grupp A (träningsgruppen) hade 14 (15,9 %) haft ont i någon hälsena mer än tre dagar i sträck de sista fem åren. Vid starten hade 4 (4,8 %) ont och efter tre månaders träning hade 5 (6,6 %) ont. I grupp B (referensgruppen) hade 12 (16,7 %) haft ont i någon hälsena de sista fem åren. Vid starten hade 7 (8,9 %) ont och efter tre månader utan specifik vadmuskelträning hade ingen ont. Se figur 1. Vid slutet av försöksperioden ställdes även frågan hur många gånger per vecka de uppskattade att de genomfört excentrisk vadmuskelträning. 70 (89,7 %) angav att de inte tränat alls och 8 (10,7 %) värnpliktiga angav att de tränat 2-3 gånger i veckan. Av de 5 som hade ont efter tre månader hade 1 värnpliktig tränat 1 gång/vecka. De andra 4 hade inte tränat alls. Vidare framkom att 149 (93,2 %) av alla värnpliktiga (Grupp A+B) tränade regelbundet i någon form varje vecka. 51 (31,9 %) var överviktiga, det vill säga hade ett BMI 25-30. Medel-BMI var 24. Lägsta BMI var 18 och högsta var 32. 6

HÄLSENEBESVÄR 18 16 14 12 Procent 10 8 Träningsgrupp A Referensgrupp B 6 4 2 0 Senaste 5 åren Vid inryckning Efter 3 mån Figur 1. Andel värnpliktiga med hälsenebesvär de sista fem åren, vid inryckning (aktuella besvär) samt efter tre månaders träning. Diskussion Förekomsten av hälsenebesvär de sista fem åren var hos gruppen nyinryckta värnpliktiga 16,3 %. Denna siffra kan jämföras med en grupp medelålders badmintonspelande män där 32-44 % angav smärta i någon hälsena de sista fem åren. En allmän uppfattning är att värnpliktiga nu för tiden är dåligt tränade och därför lätt får överbelastningsskador när de börjar sin värnplikt. Den här studien visade dock att 93% av de värnpliktiga tränade i någon form varje vecka. Detta kan vara en förklaring till att så många hade besvär med sina hälsenor trots sin låga ålder (18-19 år). En annan faktor som spelar roll för uppkomsten av hälsenebesvär är övervikt och att övervikt ökar i alla åldrar men främst bland yngre vuxna är känt (4). I studien kunde man se att 31 % hade BMI 25-30, det vill säga var överviktiga. Dessutom var medel-bmi 24. Man såg dock inget samband mellan besvär och hög vikt. 7

När det gäller effekten av förebyggande excentrisk vadmuskelträning visade undersökningen att man inte hade tränat så som var uppgjort. 89,7 % hade inte tränat alls, endast 10,3 % hade tränat 2-3 ggr/vecka. Det går alltså inte att dra några slutsatser utifrån denna studie om att excentrisk vadmuskelträning kan förebygga hälsenesmärta. Förutsättningen för träning var goda; gruppen fick noggrann information inför studien, utbildning i träningsmetod genomfördes med gruppen och med befäl samt uppföljning gjordes efter fyra veckor. Gruppen ombads träna på kvällstid eller helger om man inte tränade på tjänstetid. Det finns flera tänkbara orsaker till varför man inte tränade. Min förklaring till det dåliga träningsresultatet är dels tidsbrist, man hann helt enkelt inte med att träna, dels tror jag också att befälen inte kontrollerade träningen utan gjorde det mer eller mindre till något frivilligt. Men framförallt tror jag att det är en motivationsfråga. Har man inte några besvär är det lätt att strunta i att träna. En uppföljning på varför man inte tränade skulle vara önskvärd men låter sig inte göras inom ramen för det här arbetet. Om man tittar på grupp A+B så hade 6,9 % besvär vid inryckningen och efter tre månader hade 3,5 % besvär. Detta är en halvering av antalet värnpliktiga med besvär. Detta skulle ju kunna tyda på att bara det att allsidigt röra på sig mera, vilket man verkligen gör under värnpliktens tre första månader, har en positiv och läkande effekt på hälsenebesvär. Utifrån detta antagande skulle det vara intressant att vid utryckningen åter fråga om besvär och se om ännu färre har besvär då. 8

Referenser (1) Fahlström M. Badminton and the achilles tendon. 2001 (2) Alfredson H. Chronic midportion Achilles tendinopathy: an update on research and treatment. Clin Sports Med. 2003 Oct; 22(4): 727-41. (3) Alfredson H,Lorentzon R. Chronic Achilles tendinosis: recommendations for treatment and prevention. Sports Med. 2000 Feb; 29(2): 135-46. (4) Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen. 9

FRÅGEFORMULÄR HÄLSENEBESVÄR Bilaga 1 Kön? Man? Kvinna?.. Längd?.cm Vikt?.kg Röker du? Ja? Nej? Snusar du? Ja? Nej? Beskriv vad Du tränar och försök uppskatta sammanlagda tiden på en normal vecka. Bollidrott antal gånger/vecka?... (exempelvis fotboll, badminton, tennis e dyl.) sammanlagd längd tim/vecka Konditionsträning antal gånger/vecka?.. sammanlagd längd tim/vecka. (exempelvis löpning, cykling e dyl) Styrketräning antal gånger/vecka?. Annan träning antal gånger/vecka?... (exempelvis gymnastik, simning, promenader e dyl) sammanlagd längd tim/vecka sammanlagd längd tim/vecka. Har du haft ont i någon hälsena mer än tre dagar i sträck de sista fem åren? Ja? Nej?. Om ja vilken? Höger?. Vänster?.. Bägge? Hur började besvären? Plötsligt?. Smygande? Hur länge satt besvären i? veckor Har du känt någon ömmande knöl eller svullnad i senan? Ja?.. Nej?.. Om ja var satt knölen/svullnaden? Har du fått någon diagnos? Har du fått någon behandling? Mitt på senan? Längst ner i fästet på hälbenet?. Ja? Nej? Om ja vilken?. Ja? Nej? Om ja vilken?. Hade du så ont att du hade svårt att vara fysiskt aktiv? Ja?. Nej? Har du ont i någon hälsena just nu? Ja? Nej? Om ja vilken? Höger?. Vänster? Bägge? Hur började besvären? Plötsligt?.. Smygande? När har du ont? Av och till oberoende av aktivitet? Vid fysisk aktivitet?.. Efter fysisk aktivitet?. Ständigt? Har du känt någon ömmande knöl eller svullnad i senan? Ja?.. Nej?

Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR HÄLSENEBESVÄR 2 Har du ont i någon hälsena just nu? Ja Nej Om ja vilken? Höger Vänster Bägge Hur började besvären? Plötsligt Smygande När har du ont? Vid fysisk aktivitet Efter fysisk aktivitet Av och till oberoende av aktivitet? Har du känt någon ömmande knöl eller svullnad i senan? Har du morgonstelhet i vadmuskeln? Ständigt Ja Nej Ja Nej Har du fått någon diagnos? Har du fått någon behandling? Ja Nej Om ja vilken? Ja Nej Om ja vilken? Har du så ont att du har svårt att vara fysiskt aktiv? Ja Nej