Handlingar till socialnämndens sammanträde den 23 maj 2012

Handlingar till socialnämndens sammanträde den 23 maj 2012

Sidan 3 av 140 Ärende 1

Sidan 4 av 140

Socialkontoret Sidan 5 av 140 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Martin Taavola 2012-05-14 Dnr 2012-7062 1 Socialnämnden Delårsrapport och vårprognos per den 30 april 2012 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delårsrapport och vårprognos per den 30 april 2012 och översända densamma till kommunstyrelsen Sammanfattning Delårsrapporten visar ett totalt överskott för socialnämnden på + 6 600 tkr och vårprognosen visar en budget i balans. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 14 maj 2012 SOCIALKONTORET Socialchef Eva Folke Avdelningschef Karin Lindbom Bilagor: Delårsrapport med helårsprognos per den 30 april 2012 Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

Sidan 6 av 140 2012-04-12 Delårsrapport 1 med vårprognos per 2012-04-30 Socialnämnden Driftredovisning Budget 201204 Redovisat 201204 Budget avvikelse 201204 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden huvudram 119 849 27 543 113 106 28 592 6 743 1 049 7 792 Ekonomiskt bistånd SN 6 962 133 8 275 277-1 313 144-1 169 Summa 126 811 27 676 121 381 28 870 5 429 1 193 6 623 Helårsprognos Budget 2012 Prognos 2012 Budget avvikelse 2012 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden 358 282 82 629 356 682 85 629 1 600 3 000 4 600 Ekonomiskt bistånd SN 20 886 400 25 686 600-4 800 200-4 600 Summa 379 168 83 029 382 368 86 229-3 200 3 200 0 Ekonomisk uppföljning Delårsbokslut (resultat tom 30/4 2012) Socialnämnden (inkl. ekonomiskt bistånd) redovisar ett totalt överskott på + 6 600 tkr, exkl. ekonomiskt bistånd visar socialnämnden ett överskott på + 7 800 tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på 1 200 tkr. Helårsprognos (prognostiserat resultat på helåret 2012) Socialnämnden (inkl. ekonomiskt bistånd) visar ett resultat i enlighet med budget, exkl. ekonomiskt bistånd visar socialnämnden ett överskott på + 4 600 tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på 4 600 tkr. Äldreomsorg (prognostiserat resultat på helåret 2012) Visar ett överskott på + 800 tkr med en total budget på 110 000 tkr. Hemtjänst Visar på en budget i balans med en budget på 29 400 tkr. Äldreboende Visar ett överskott på + 400 tkr med en budget på 70 800 tkr. Biståndsenheten, äldre Visar ett överskott på + 400 tkr med en budget på 9 800 tkr. Funktionshindrade (prognostiserat resultat på helåret 2012) Sammanlagt visar området ett överskott på + 700 tkr med en total budget på 93 900 tkr.

Sidan 7 av 140 Socialpsykiatri Visar ett överskott på + 700 tkr med en budget på 6 500 tkr. Orsaken till överskottet beror främst på lägre personalkostnader och livsmedelskostnader än vad som är budgeterat LSS övriga insatser Visar ett överskott på + 500 tkr med en budget på 5 400 tkr. Orsaken till överskottet beror främst på lägre kostnader för ledsagning och avlösning. LSS gruppbostäder och daglig verksamhet Visar ett underskott på - 500 tkr med en budget på 38 700 tkr. Orsaken till underskottet beror främst på högre kostnader för den nystartade gruppbostaden Kamrervägen, vilket beror på att en av de boende brukarna är mycket vårdkrävande. Biståndsenheten, funktionshindrade Visar på en budget i balans med en budget på 43 300 tkr. Individ- och familjeomsorg (prognostiserat resultat på helåret 2012) Visar ett underskott på 2 800 tkr med en total budget på 61 500 tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att placeringarna av både barn, ungdomar (-3 600 tkr) och vuxna (-200 tkr) överstiger lagd budget. Åtgärder: Förvaltningen följer noga kostnadsutvecklingen av placeringar, både vuxna och barn. Vid eventuella placeringar föregås beslutet av att chefer och aktuell handläggare träffas för diskussion om alternativa lösningar, främst inom den egna utförarverksamheten. Kommunens egen öppenvård inom utförarenheten erbjuds/prövas alltid i första hand. I de fall extern placering är nödvändig eftersträvas i första hand familjehem, framför HVB-institutioner. Varje placerat ärende följs noga upp med täta intervaller för att löpande pröva om placering är det mest optimala, om den kan ske på lägre vårdnivå eller om öppenvårdsinsatser på hemmaplan kan erbjudas i stället. Under året avslutas ett antal framför allt ungdomsplaceringar, både vid familjehem och vid institutioner. I flera av dessa ärenden sker samarbete mellan utredare, öppenvård, klientens egna nätverk, skola, BUP, polis med flera för att möjliggöra öppenvårdsinsatser på hemmaplan istället för externa placeringar. Riktlinjer för handläggning av barn och ungdomsärenden har utarbetats och rutiner som stöd för samarbetet internt har skapats. Riktlinjer för arbetet med vuxna kommer att påbörjas under hösten och arbetet med rutiner och manualer för arbetet med barn och unga fortgår. Nämnd och administration (prognostiserat resultat på helåret 2012) Verksamheten visar ett överskott på + 1 000 tkr med en budget på 9 800 tkr. Överskottet är främst hänförligt till lägre kostnader för fastighetsåtgärder än beräknat, samt att ekonomiska medel för svårprognostiserade kostnader avsatts inom verksamheten. 2(4)

Sidan 8 av 140 Flyktingmottagning (prognostiserat resultat på helåret 2012) Verksamheten visar ett överskott på + 4 900 tkr med en budget på 500 tkr. Orsaken till detta överskott är att de statliga intäkterna för flyktingar i år beräknas bli högre än de kommunala kostnaderna. Ekonomiskt bistånd (prognostiserat resultat på helåret 2012) Verksamheten visar ett underskott på 4 600 tkr med en budget på 20 500 tkr. Orsaken till underskottet beror främst på högre kostnad per hushåll och månad under 2012 (8 128 kr) mot (7 738 kr) 2011, dvs 5,0 % högre kostnad 2012 jämfört med 2011. Detta beror främst på den nya högre riksnormen. Åtgärder: Arbetet med att följa utvecklingen och initiera nya eller förändrade arbetssätt och insatser fortgår. Förvaltningen har kompletterat den månatliga redovisningen av ekonomiskt bistånd med ett antal variabler för att bättre kunna följa utvecklingen. Vid analys av dessa variabler har förvaltningen beslutat att prioritera arbetet med arbetslösa, invandrare som fortfarande går på SFI efter sin introduktion samt de sjukskrivna. Förvaltningen arbetar även med att definiera vilka grupper som finns inom gruppen arbetslösa för att insatserna från arbetsmarknadsgruppen ska kunna vara mer riktade. All uppföljning/trepartssamtal med personer som är sjukskrivna ska fortsättningsvis ske tillsammans med försäkringskassan som har samordningsansvar för denna grupp. Förvaltningen har också ett övergripande forum tillsammans med arbetsförmedlingens chef och representanter från försäkringskassan. Drygt 30 personer med 0-25% arbetsförmåga är inskrivna i ESF-projektet UMA Utveckling mot arbete - i regi av Alma folkhögskola. Målet är att personerna ska komma närmare arbetsmarknaden. Ett samarbete planeras även med SFI-skolan för att kunna erbjuda fler aktiviteter för de studerande med försörjningsstöd, som därmed kan ges förutsättningar att fortare komma ut i egen försörjning. 3(4)

Sidan 9 av 140 Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2011 Prognos 2012 Prognos 2012 Budget 2012 Kvar av projektbudget 2012 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter 7015 Inventarier Svartviken 415 347 0 0 0 7016 Inventarier Skutan 217 41 176 0 176 0 7018 Trädgård 150 153 0 0 0 7020 Procapita 500 253 247 0 247 0 7022 IT-stöd Mobipen 0 0 0 7026 Jobbpaket 2010 Ombyggnad 0 308 0 0-308 dagligvh,gruppboende 7027 Växthus socialpsykiatri 300 0 300 0 300 0 7029 Inventarier LSS gruppboende 200 139 61 0 61 0 Kamrervägen och Skyttens väg 7030 Upprustning och inventarier daglig 250 0 250 0 250 0 verksamhet 7031 Inventarier ensamkommande 200 0 200 0 200 0 flyktingbarn 7032 Inventarier och upprustning 400 0 400 0 400 0 arbetsmarknadsenheten 7033 Kungsgården nedrustning 120 0 120 0 120 0 mottagningskök. Summa 2 752 933 2 062 0 1 754-308 Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Alla investeringsprojekt beräknas förbrukas under 2012. 4(4)

Sidan 10 av 140

Sidan 11 av 140 Ärende 2

Sidan 12 av 140

Sidan 13 av 140 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 1 2012-05-23 Dnr 2012-007057 Socialnämnden Kvalitetsuppföljning av kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen 2012 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården vid de särskilda boendena inom äldreomsorgen, med de av medicinskt ansvarig sjuksköterska föreslagna åtgärderna. Sammanfattning Under januari 2012 har MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) genomfört en uppföljning avseende den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs vid Upplands-Bro kommuns särskilda boenden. Uppföljningen har baserats på en enkätundersökning samt de besök som MAS tillsammans med farmaceut vid Apoteket Farmaci AB genomfört vid samtliga särskilda boenden, i samband med årlig granskning av förekommande läkemedelshantering. En journalgranskning har även gjorts vid årsskiftet, där synpunkter och förbättringsområden har återförts till verksamhetschef samt enhetschef för HSE (hälsooch sjukvårdsenheten). Därutöver har i 2011 års internkontroll av kommunal hälso- och sjukvård, behörigheten hos de patientansvariga sjuksköterskorna gällande ordinationsrätt/förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel kontrollerats (redovisat i internkontroll). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, daterad 2012-05-23. Ärendet Kvalitet inom den kommunala hälso- och sjukvården I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 18, ska kommunen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård åt dem som bor i kommunens särskilda boenden. Socialnämnden är ytterst ansvarig vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs tom sjuksköterskenivå. Uppgifter om verksamheten Granskade enheter är Upplands-Bro kommuns sex särskilda boenden. Sammanlagda antalet brukare/patienter vid dessa var vid mättillfället 196 stycken. En av enheterna har åtta korttidsplatser. Två av enheterna är servicehus.

2(6) Sidan 14 av 140 Kontakt med läkare Läkare finns att tillgå dygnet runt genom Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som är en av landstinget auktoriserad vårdgivare för läkarinsatser vid särskilda boenden. Dessa har ett dygnetruntansvar för läkarinsatser. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt. Namngiven huvudansvarig läkare finns för varje boende. Kontakt med sjuksköterska Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterska ska kontaktas. Varje brukare har sin egen PAS (namngiven patientansvarig sjuksköterska). Sjukgymnasts ansvar Varje brukare har en namngiven sjukgymnast. 103 brukare (52 %) är funktionsbedömda av sjukgymnast (55 % föregående år). Arbetsterapeuts ansvar Varje brukare har en namngiven arbetsterapeut. 153 brukare (78 %) är ADLbedömda av arbetsterapeut (66 % föregående år). Förflyttning Resultatet från enkätundersökningen visade att: 24 brukare (12 %) går själva utan stöd (17 % föregående år) 90 brukare (46 %) går själva med rullatorer (32 % föregående år) 63 brukare (32 %) är rullstolsburna (37 % föregående år) 42 brukare (21 %) använder lift (18 % föregående år) Medicintekniska produkter Fyra enheter uppger sig ha avtal gällande service och underhåll av medicintekniska produkter (fem föregående år). Två enheter uppger sig ha skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av de medicintekniska produkterna. Övriga uppger sig ha det för vissa produkter (en enhet), inte ha skriftliga rutiner ( två enheter), eller har inte besvarat frågan (en enhet). Tre enheter uppger sig registrera medicintekniska produkter (inventarieförteckning). Vårdhygien Hygienrond genomfördes hösten 2010 av Vårdhygien och kan därför erhållas tidigast hösten 2012. Basala hygienrutiner uppges vara kända av all personal vid fyra enheter. I samband med nyanställning erhåller personal en skriftlig information om basala hygienregler som de undertecknar och som sedan sparas hos respektive enhetschef. Fem enheter uppger att brister förekommer i följsamheten till rutinerna. Vårdhygien har bokats in för ett utbildningstillfälle angående vårdhygien under april 2012 för personal. Två brukare med känd MRSA ( Metacillinas Resistent Staphyloccus Aureus) vid de totalt sex enheterna fanns vid undersökningstillfället.

Sidan 15 av 140 3(6) Nutrition Enkätundersökningen visade att vid mättillfället hade 126 brukare (64 %) riskbedömts avseende risk för undernäring med Mini Nutritional Assessment - MNA (52 % föregående år). 135 brukare (69 %) har BMI dokumenterad i journal (61 % föregående år). Vid fyra enheter uppger man att man kontrollerar vikt var tredje månad, vid servicehusen uppges vikt kontrolleras vid förändrat hälsotillstånd. Fem enheter uppger sig ha tillgång till sittvåg (samtliga enheter föregående år). Tre enheter uppger att man följer upp nattfastan individuellt. Vid en enhet uppges nattfastan variera mellan 9-11 timmar, två enheter uppger att nattfastan varierar mellan 11-13 timmar. Vid servicehusen uppger man att nattfastan ej följs upp. Trycksår 31 brukare (16 %) matas (17 % föregående år) 4 brukare (2 %) nutrierar sig via PEG-sond (5 % föregående år) 29 brukare (15 %) är ordinerade näringsdryck (17 % föregående år) Gällande trycksår framkom att 127 brukare (65 %) har riskbedömts avseende risk för trycksår med Modifierad Nortonskala (49 % föregående år). Fem brukare (2,5 %) har trycksår (4 % föregående år). Av dessa har tre trycksår uppkommit i annan vårdform och två på respektive enhet. Ingen enhet uppger att man dokumenterar trycksår i sårjournal med fotografi (en enhet uppgav detta föregående år). Fall och fallskador Enkätresultatet visade att 134 brukare (68 %) har riskbedömts avseende fallrisk med Downton Fall Risk Index (51 % föregående år).vid fem enheter ansvarar sjuksköterskan ensam för att riskanalysen görs i likhet med föregående år. Endast vid en enhet görs analysen i samarbete mellan sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast i enlighet med gällande riktlinjer. Inkontinens Beträffande inkontinens uppges 140 brukare (71 %) ha inkontinens (73 % föregående år). 14 brukare (6 %) har KAD (kateter) i likhet med föregående år. 95 brukare (68 %) uppges ha ordination dokumenterad i journal avseende inkontinenshjälpmedel mot samtliga föregående år (två enheter har dock inte besvarat frågan). Läkemedel/läkemedelsgenomgång/läkemedelshantering Resultatet från enkätundersökningen visade att: 93 brukare (47 %) har stående ordination av smärtstillande läkemedel (39 % föregående år). En enhet (två föregående år) uppger att man har rutin för utvärdering av smärtbehandling med vedertaget instrument, d v s VAS-skalan. 54 brukare (27 %) har stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel (25 % föregående år). Vid samtliga enheter kartläggs orsaker till brukares sömn- och orosproblematik.

4(6) Sidan 16 av 140 50 brukare (26 %) har stående ordination av sömnläkemedel (18 % föregående år) 78 brukare (39 %) använder antidepressiva läkemedel (38 % föregående år) 91 brukare (43 %) använder laxermedel i likhet med föregående år 1 brukare (0,5 %) använder inget läkemedel (1 % föregående år) 49 brukare (25 %) använder mellan 1-5 läkemedel (33 % föregående år). 92 brukare (47 %) använder mellan 6-10 läkemedel (44 % föregående år). 30 brukare (15 %) använder mellan 11-15 läkemedel (8 % föregående år). 7 brukare (3 %) använder fler än 15 läkemedel i likhet med föregående år. Totalt 123 brukare (63 %) hade vid tidpunkten för mätningen erhållit en systematisk/strukturerad läkemedelsgenomgång av sjuksköterska och läkare i samarbete (49 % föregående år). En enhet har dock inte besvarat frågan. Läkemedelsgenomgångar kan i många fall- men inte alla - minska läkemedelsanvändningen. I landstingets uppdragsbeskrivning för läkarinsatser i särskilt boende för äldre 2012, ställs krav på att läkaren i samarbete med sjuksköterska ska genomföra läkemedelsgenomgång vid inflyttning och därefter minst en gång per år. Detta gäller dock inte korttidsboenden. Fem enheter har uppgett att utsedd ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen finns (alla enheter sådan dokumenterad vid Apotekets kvalitetsgranskning i november/december 2011). Samtliga enheter uppger att de har lokal rutin för läkemedelshanteringen. Samtliga enheter uppger att de har skriftlig rutin för narkotikakontroll. Apoteket genomförde tillsammans med MAS årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen vid samtliga enheter i november/december 2011. Mun- och tandvård Enkätundersökningen visade vidare att 107 brukare (55 %) av brukarna har tandvårdstödsintyg utfärdat (50 % förra mättillfället). Munhälsobedömning har 104 brukare (53 %) erhållit under senaste året. Totalt 86 brukare (44 %) bedöms behöva hjälp med sin munvård (47 % föregående mätning) och av dessa har 90 brukare erhållit ett munvårdskort från landstingets utförare av munhälsobedömningar som visar för brukare och personal hur munhygienen ska skötas. Ett servicehus har inte svarat på frågan hur många brukare som behöver hjälp med sin munvård. På två äldreboenden har samtlig personal erhållit utbildning i munvård det senaste året. Ett boende uppger att ingen personal erhållit utbildning i munvård senaste året, och för övriga tre saknas uppgift om detta. Medicinsk fotvård Medicinsk fotvård erhåller för närvarande 26 brukare på kommunal remiss av ansvarig sjuksköterska/läkare på enheten. Medicinsk fotvård bekostas av kommunen.

Sidan 17 av 140 5(6) Logoped Tre brukare erhåller logopedbehandling som bekostas av landstinget. Egenvård/hälso- och sjukvård En bedömning ska alltid göras huruvida en medicinsk arbetsuppgift kan utföras som egenvård eller ska övergå till hälso- och sjukvård. Fyra enheter uppger att de dokumenterar denna bedömning i journalen. 10 brukare (5 %) ansvarar själva eller med hjälp av handräckning (egenvård) för utförandet av de av läkare till sig ordinerade medicinska åtgärderna (6 % förra mätningen). Delegering Delegeringarna omfattar huvudsakligen uppgiften att överlämna läkemedel till brukare, men kan även omfatta andra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Samtliga enheter uppger sig ha ett fungerande bevakningssystem för delegeringars giltighetstid. Ingen delegering har dragits in under 2011 med anledning av. misskötsamhet (tre delegeringar föregående år). 105 omsorgspersonal varav 18 vikarier uppges ha getts delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker. Ett servicehus har dock inte besvarat frågan. Vårdplanering Samtliga enheter utom en uppger sig ha rutiner för vårdplaneringar. Alla enheter uppger att vårdplaner dokumenteras i den kommunala hälso- och sjukvårdens patientdatajournal, Pro Capita. Vårdplanering tillsammans med läkare uppger fem enheter att de gör vid inflyttning till boendet samt vid bestående förändring i den enskildes hälsotillstånd. Samtliga sex enheter uppger att de dessutom vårdplanerar tillsammans med läkare vid vård i livets slutskede/palliativ vård. Dokumentation Vid den journalgranskning som gjordes i december 2011 där kommunens legitimerade personals journalföring granskades, visade att till 79,7 % uppfylldes kraven på dokumentationsföring (67,5 % föregående år). En betydande förbättring har där skett från föregående år. Dock har några förbättringsområden där angetts och kommunicerats till verksamhetschef samt enhetschef för HSE (hälso- och sjukvårdsenheten). Fem enheter uppger sig ha rutiner för hantering och förvaring av de delar av journalen som ej är databaserade (samtliga föregående år). Fem av enheterna uppger att deras system för informationsöverföring till omsorgspersonal behöver förbättras. Faktainhämtning/informationskällor Fem enheter uppger att man använder Vårdhandboken som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment (samtliga föregående år). Även Vårdhygien Stockholms hemsida, uppger fem enheter använda sig av, för att erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar.

6(6) Sidan 18 av 140 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter Positivt är att en förbättring har skett inom flera av de beskrivna områdena. Dock finns fortfarande förbättringsområden att arbeta vidare med. Det gäller bl.a. att: de enheter som uppger sig sakna avtal för service och underhåll, inventarieförteckning, samt rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av sina medicintekniska produkter, bör snarast åtgärda detta då det är viktigt att de basala hygienrutinerna alltid efterlevs i det dagliga omsorgs-/omvårdnadsarbetet så att personal ej förorsakar onödig smittspridning mellan brukare, måste enhetschefer enligt gällande rutin utföra årlig egenkontroll för att tillse att basala hygienrutiner efterlevs färre brukare än vid föregående mätning anges vara funktionsbedömda av sjukgymnast. Detta är ett förbättringsområde att se över. positivt är att fler brukare har riskbedömts sedan föregående mätning. Riskbedömningar avseende undernäring, fall och trycksår ska enligt riktlinjer erbjudas alla brukare vid inflyttning till särskilt boende samt därefter utifrån respektive riskbedömnings gällande riktlinjer ordinationer av inkontinenshjälpmedel ska finnas dokumenterade i journal för samtliga brukare med inkontinens samtliga brukare som bor permanent på ett särskilt boende för äldre (undantag för vissa brukare på servicehus) har oberoende av munstatus rätt till ett tandvårdstödsintyg, samt ett årligt erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning. Tandvårdstödsintyg ska utfärdas i anslutning till den enskildes inflyttning till särskilt boende, likväl som att erbjudandet om kostnadsfri munhälsobedömning ska ges i samband med inflyttning. På särskilda boenden är detta en uppgift som den patientansvariga sjuksköterskan svarar för. Omsorgspersonalen ska också årligen erbjudas utbildning i munvård av den utförare Stockholms läns landsting anlitat för munhälsovård. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Karin Lindbom Avdelningschef kvalitets- och verksamhetsstöd Bilagor: Enkät Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre

Sidan 19 av 140 1 Socialkontoret Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre Uppgiftslämnare Äldreboendets namn Antal boende/platser Datum (år/mån/dag) Verksamhetsuppgifter Kontakt med läkare Ange läkarorganisation kontorstid Om annan läkarorganisation övrig tid, ange denna Har alla brukare en namngiven patientansvarig läkare? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur läkare ska JA NEJ kontaktas dygnet runt? Vid vilka tillfällen av följande tillfällen görs en vårdplanering tillsammans med ansvarig läkare? vid inflyttning till äldreboendet årligen vid bestående förändrat hälsotillstånd vid vård i livets slutskede/palliativ vård Kontakt med sjuksköterska/sjuksköterskas ansvar Har alla brukare en namngiven patientansvarig JA NEJ sjuksköterska (PAS)? Hur många brukare är PAS ansvarig för? Finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur sjuksköterska ska kontaktas dygnet runt? JA NEJ Sjukgymnasts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig sjukgymnast? JA NEJ Hur många brukare ansvarar sjukgymnast för? Hur många brukare är funktionsbedömda? Arbetsterapeuts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig JA NEJ arbetsterapeut? Hur många brukare ansvarar arbetsterapeut för? Hur många brukare är ADL-bedömda? Ange antal brukare som går själva utan stöd Ange antal brukare som går själva med rullator Ange antal rullstolsburna brukare Ange antal brukare som förflyttas med lyft Förflyttningar

Sidan 20 av 140 2 Vårdplanering Finns rutiner för vårdplanering? JA NEJ Om ja; hur dokumenteras resultatet? Vårdhygien Är basala hygienrutiner kända av all personal? JA NEJ Efterlevs dessa i vård- och omsorgsarbetet? JA NEJ Brister förekommer i följsamhet Ange antal brukare med MRSA på boendet Nutrition Ange hur många brukare som har riskbedömts utifrån MNA avseende risk för undernäring Ange hur ofta vikt kontrolleras Var 3:e månad Var 6:e månad Vid viktminskning Vid viktökning Vid förändrat hälsotillstånd Ange hur många brukare som har BMI dokumenterat i journal Följs tidsperioden för nattfastan upp individuellt (bör JA NEJ Ibland ej överstiga 11 timmar) Ange nattfastans längd på boendet < 9 timmar 9 timmar men < 11 timmar 11 timmar men <13 timmar 13 timmar Finns tillgång till sittvåg? JA NEJ Ange hur många brukare som matas Ange hur många brukare som nutrieras parenteralt Ange hur många brukare som är ordinerade näringsdryck Trycksår Ange hur många brukare som har riskbedömts avseende trycksår utifrån Norton-skalan Ange hur många brukare som har trycksår Ange antalet brukare med trycksår grad 1 Ange antalet brukare med trycksår grad 2 Ange antalet brukare med trycksår grad 3 Ange antalet brukare med trycksår grad 4 Ange antal trycksår som uppkommit på boendet Ange antal trycksår som uppkommit utanför boendet Dokumenteras trycksår i sårjournal med fotografi JA NEJ Inkontinens Ange antal brukare med inkontinens Ange antal brukare med av läkare utredd inkontinens Ange antalet brukare med KAD Ange hur många brukare som har ordination av inkontinenshjälpmedel dokumenterad i journal Smärta Ange antal brukare med stående ordination av smärtstillande läkemedel Finns rutin för utvärdering av smärtbehandling ex VAS-skalan? Läkemedel JA NEJ

Sidan 21 av 140 3 Sömn, oro och ångest Ange antal brukare med stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel Ange antal brukare med stående ordination av sömnläkemedel Ange antal brukare med ordination på antidepressiva läkemedel Kartläggs orsaker till brukares sömn-, oros och ångestproblematik? Övrigt: läkemedel Ange antal brukare med laxermedel Ange antal brukare utan läkemedelsbehandling Ange antal brukare med 1-5 läkemedel stående ordination Ange antal brukare med 6-10 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med 11-15 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med > 15 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare som fått en läkemedelsgenomgång /uppföljning, de senaste 12 månaderna JA NEJ Läkemedelshantering Ange utsedd (skriftligt) ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen på boendet Finns skriftliga lokala rutiner för JA NEJ läkemedelshanteringen utarbetade? Finns skriftliga rutiner för kontroll av narkotiska JA NEJ preparat? Ange när senast kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen utfördes (se protokoll) Mun- och tandvård Ange antal brukare som har tandvårdsintyg Ange antal brukare som erhållit munhälsobedömning senaste året Ange antal brukare som har munvårdskort Ange antal brukare som får hjälp med sin munvård Hur många av omsorgspersonalen har erhållit utbildning i munvård under det senaste året? Medicintekniska produkter Registreras medicintekniska produkter i en JA NEJ Vissa produkter inventarieförteckning? Finns skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, JA NEJ Vissa produkter användning, underhåll och utrangering av medicintekniska produkter? Finns avtal gällande service och underhåll? JA NEJ Vissa produkter Fall och fallskador Ange hur många brukare som bedömts avseende fallrisk enligt DFRI Vem ansvarar för att riskbedömning genomförs? Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast

Sidan 22 av 140 4 Delegering Finns det ett fungerande bevakningssystem för JA delegeringars giltighetstid? Ange hur många av omsorgspersonalen som har delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker? Ange antal delegeringar som dragits in under året NEJ Dokumentation av hälso- och sjukvård Finns rutiner för hantering och förvaring av de delar i JA NEJ journalen som ej är datorbaserade? Upprättas vårdplaner vid stora/långvariga JA NEJ Ibland omvårdnadsproblem? Finns system för informationsöverföring av väsentliga uppgifter mellan den legitimerade personalen och övrig omsorgspersonal? JA NEJ Behöver förbättras Medicinsk fotvård Ange antal brukare som får medicinsk fotvård på kommunal remiss av ansvarig läkare/sjuksköterska Ange hur många brukare som har behandling av logoped Logoped Egenvård respektive hälso- och sjukvård Dokumenteras ställningstagande att en brukare JA NEJ bedömts själv kunna ansvara för sina ordinerade medicinska åtgärder som egenvård? (ex läkemedelshantering) Ange antal brukare som själva eller med hjälp av handräckning ansvarar för utförandet av de ordinerade medicinska åtgärderna (ex läkemedelshantering) Ange antalet brukare som är bedömda att ej själva kunna ansvara för utförandet av de ordinerade medicinska uppgifterna (dvs hälso- och sjukvården har tagit över ansvaret) Faktainhämtning/informationskällor Används Vårdhandboken - www.vårdhandboken.se JA NEJ som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment? Används Vårdhygien Stockholms hemsidawww.vardhygien.nu för att alltid erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar? JA NEJ

Sidan 23 av 140 Ärende 3

Sidan 24 av 140

Sidan 25 av 140 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 2012-05-23 Dnr 2012-007059 1 Socialnämnden Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2011 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den medicinskt ansvariga sjuksköterskans sammanställning av avvikelserapporter under tiden januari december år 2011. Sammanfattning Under perioden januari-december 2011 har antalet avvikelser minskat gällande fall. Totalt har 544 avvikelser (541 år 2010; 627 år 2009) rapporterats, varav 313 fall (342 år 2010; 373 år 2009) och 227 avvikelser (189 år 2010; 254 år 2009) i samband med läkemedelshantering. I övrigt har två avvikelser om hot & våld rapporterats, en avvikelseavseende tekniska hjälpmede samt en avvikelse gällande nutrition. Ingen avvikelse har varit grund för Lex Mariaanmälan. Ingen delegering har dragits in under året. Avvikelse inom hälso- och sjukvård är en icke-förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra vårdskada eller risk för uppkomst av vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). Syftet med avvikelsehantering och rapportering är att verksamheterna ska kunna dra lärdom av tillbud och negativa händelser i form av avvikelser och vidta riskförebyggande insatser för att förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. I Upplands-Bro registreras avvikelser i ett databaserat avvikelsesystem (Pro Capita) där avvikelser avseende fall och läkemedel särskilt belyses. Samtliga avvikelser granskas av MAS för ställningstagande till Lex Maria- anmälan. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, daterad 2012-05-23.

2(4) Sidan 26 av 140 Ärendet Fall Antalet fallavvikelser under perioden januari-december 2011 var 313 stycken (342 stycken föregående period). Av dessa var 224 stycken (72 %) utan synlig skada. medan 89 stycken (28 %) medförde någon typ av skada, ex sår, hudskrap eller fraktur (12 stycken). Behov av sjukhusbesök uppstod vid 15 tillfällen (4,7 %) för att med röntgen utesluta fraktur, suturering eller frakturbehandling. Vem faller? I 84 % av fallen har brukare fallit tidigare. Det är ofta ett mindre antal brukare som svarar för de flesta fallen. Var och hur sker fallen? I 81 % sker fallen i den egna lägenheten och 56 % i samband med förflyttning. När sker fallen? 62 % av fallen sker under dag- och kvällstid och 64 % av fallen sker på vardagar. 84 % av fallen sker när brukaren är ensam. Att skriva avvikelserapport när en brukare fallit, även om brukaren inte har skadat sig, är viktigt för att försöka förebygga fall och fallskador. Genom att analysera varför personen ramlat och vidta adekvata åtgärder kan i många fall skador förebyggas. Riskbedömning avseende risk för fall ska i särskilda boenden i Upplands-Bro göras med Downton Fall Risk Index. Enligt riktlinjer ska detta göras vid inflyttning, samt vid upprepade fall. Fallpreventiva åtgärder ska sedan vidtas utifrån analysen. Enligt kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården som gjorts i januari 2012, hade 134 brukare (68 %) vid tillfället riskbedömts avseende risk för fall, med vedertaget riskbedömningsinstrument. Läkemedel Under år 2011har ca 250 000 läkemedelsdoser överlämnats. Antalet avvikelser gällande läkemedelshantering under perioden januaridecember 2011 var 227 stycken (189 år 2010; 254 år 2009). Av dessa inträffade 189 (83 %) avvikelser vid överlämnandet av läkemedel. Mest förekommande avvikelse är uteblivet läkemedelsöverlämnande, vilket har registrerats vid 159 tillfällen (70 %) mot 133 föregående år. I 59 % av dessa uteblivna läkemedelsöverlämnanden, uppges glömska hos personal vara orsak. Avvikelser avseende läkemedelshanteringen skedde i 70 % på vardagar. 141 avvikelser (62 %) inträffade vid överlämnandet av morgon- respektive kvällsdoser av läkemedel. Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada eller sjukdom på grund av den uteblivna läkemedelsdosen. Ingen delegering har dragits in under året (tre delegeringar föregående år). Vid hantering av läkemedel kan fel ske i olika moment. Fel kan ske vid iordningställandet av läkemedel, felaktig dos kan ges vid överlämnandet, förväxling av person kan ske, läkemedel kan glömmas bort att ges osv.

Sidan 27 av 140 3(4) Hot & våld Av de 2 avvikelser som rapporterats inom detta område, behandlar dessa hot och våld mellan brukare. En brukare drabbades av fraktur i samband med att den knuffades omkull av medboende. Tekniska hjälpmedel En avvikelse har upprättats avseende tekniska hjälpmedel, och handlar då om eftersatt rengöring av en rullstol. Nutrition En avvikelse har upprättats inom området. Denna handlar om att sondmat som kopplats till en patient med PEG-sond, hade avstannat under pågående sondmatning. MAS sammanfattning, analys och förslag till åtgärd Rapporten visar att antalet avvikelser inom den kommunala hälso- och sjukvården har minskat ytterligare mot föregående år avseende fallavvikelser, men att en mindre ökning av avvikelser gällande läkemedelshantering har skett. Det är positivt att fallavvikelser har minskat, vilket kan tolkas som att man arbetar aktivt ute på enheterna för att minska dessa genom förebyggande arbete. Detta trots att olika typer av skyddsåtgärder ej längre får vidtas i samma utsträckning som tidigare på grund av ändrade författningsregler. Fallolyckor beror i hög grad att på att brukarna idag har ett betydligt sämre allmäntillstånd när de flyttar in på särskilda boenden Exempel på detta kan vara yrsel, ålderssvaghet, balanssvårigheter, läkemedel med mera. Många brukare har en övertro på sin egenförmåga och vill gärna klara sig själva istället för att be om hjälp. Bedömningen är att hälso- och sjukvården bedrivits på ett säkert och betryggande sätt under perioden. Avvikelsehanteringen är en viktig del i det kontinuerligt pågående kvalitetssäkringsarbete som all personal inom särskilda boenden är ålagd att delta i. Arbetet utgör grunden för förbättringsåtgärder och minimerar risker för uppkomna vårdskador. Varje enhetschef föreslås fortsätta - följa upp avvikelser på sin respektive enhet - aktivt arbeta med att diskutera och analysera enhetens avvikelser i tvärprofessionella personalgrupper (kvalitetsgrupper) för ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete för en förbättrad patientsäkerhet. - utöva ett utökat fokus inom enheten gällande läkemedelsavvikelser där läkemedel ej överlämnats relaterat till glömska som angiven orsaksförklaring

4(4) Sidan 28 av 140 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Karin Lindbom Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor: Powerpoint-presentation Avvikelser hälso- och sjukvård 2011

Sidan 29 av 140 Socialkontoret

Sidan 30 av 140 Avvikelser 2011 350 300 250 200 150 100 50 0 Fall Läkemedel Hot & våld Tekniska hjälpmedel Nutrition

Sidan 31 av 140 Fall 2008-2011 400 350 300 250 200 150 100 50 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Sidan 32 av 140 Läkemedel 2008-2011 350 300 250 200 150 100 50 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Sidan 33 av 140 Ärende 4

Sidan 34 av 140

Sidan 35 av 140 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 2012-05-23 Dnr 2012-007058 1 Socialnämnden Journalgranskning 2011 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreliggande rapport avseende journalgranskning. Sammanfattning En journalgranskning har genomförts av MAS, 2011-12-30 avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är skyldiga att ansvara för enligt patientjournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 2012-05-23. Ärendet En journalgranskning har genomförts 2011-12-30 avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att ansvara för enligt patientdatajournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Vid granskningen har den mall använts som togs fram i kommunen, i samband med införandet 2009 av den ICF-baserade versionen av datajournalen för hälso- och sjukvård. Tio stycken journaler har granskats vid kommunens sex särskilda boenden. Totalt 16 olika rubriker/ämnesområden har granskats och poängsatts utifrån skala 0-2 utifrån given mall. Hela journaler har dels jämförts med varandra, dels har rubriker/ämnesområden jämförts separat med varandra innehållsmässigt. Resultatet visade att till 79,7 % (67,5 % år 2010 och 69 % år 2009) uppfylldes kraven på dokumentationsföring. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att journalföringen väsentligen har utvecklats och förbättrats mot tidigare år. Journalgranskningen visar dock fortfarande några förbättringsområden som den legitimerade personalen i form av sjuksköterskor,

2(2) Sidan 36 av 140 arbetsterapeuter och sjukgymnaster har att arbeta vidare med i sin journalföring. Rapporten bör därför kunna utgöra ett stöd i utvecklingen av den fortsatta journalföringen. Socialkontoret föreslår att socialnämnden godkänner rapporten. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Eva Lindbom Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor: Rapport Journalgranskning 2011 Kopia av beslut till: Elisabeth Hedrenius, enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten, HSE.

Sidan 37 av 140 RAPPORT Socialkontoret 2012-04-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1(4) JOURNALGRANSKNING 2011 Bakgrund En journalgranskning har genomförts av MAS, 2011-12-30 avseende den kommunala hälsooch sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är skyldiga att ansvara för enligt patientjournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Skyldighet att föra patientjournal - den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke inom hälso- och sjukvården eller tandvården är skyldig att föra journal vid vård av patienter En patientjournals innehåll - får endast innehålla de uppgifter som behövs för de ändamål som anges i 2 kap. 4 första stycket 1 och 2, Patientdatalagen 2008:355. - ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienter dvs uppgifter om: patients identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, ställd diagnos*, aktuellt hälsotillstånd, medicinska bedömningar, vidtagna och planerade åtgärder* information som lämnats till patienten, uppgifter om överkänslighet, vårdhygienisk smitta, samtycke till informationsöverföring, uppgift om vem som gjort anteckningar och när dessa gjordes. * En komplett vårdplan ska innehålla omvårdnads/rehabdiagnos, mål, planerade åtgärder och utvärderingsdatum. Hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar sedan 2009 i ICF, Pro Capita hälso- och sjukvård. Tio stycken journaler har granskats utifrån följande fördelning: Servicehuset Servicehuset Kungsgården Hagtorp Norrgården Allégårde Kungsängen Bro n 2 st 1 st 2 st 2 st 2 st 1 st Urvalet har gjorts genom att den yngsta respektive den äldsta av brukarna valts ut vid de 4 boendena där 2 journaler granskats. Vid de två boendena där vardera en journal granskats, har ett boende representerats av den äldsta brukaren och det andra av den yngsta brukaren. Vid granskningen har den mall använts som togs fram i kommunen i samband med införandet av den ICF-baserade journalen. Följande områden har granskats: 1. Bakgrundsuppgifter 2. Uppgift om namngiven patientansvarig sjuksköterska, sjukgymnast respektive arbetsterapeut 3. Uppgift om namngiven ansvarig läkare 4. Kontaktuppgifter till närstående 5. Utförd identitetskontroll 6. Uppgifter om varning/ överkänslighet

Sidan 38 av 140 Sida 2(4) 7. Samtycke till informationsöverföring inhämtat 8. Hälsotillstånd 9. Aktivitet/delaktighet 10. Omgivningsfaktorer 11. Omvårdnads-rehabdiagnos/ mål och måluppfyllelse dvs utvärdering 12. Åtgärder i form av behandling/ träning 13. Kvalitetsindikatorer 14. Läkemedelshantering 15. Läkarkontakt 16. Mätvärden De olika områdenas förekomst i journalen har poängbedömts utifrån skala 0-2, där 0 = uppgift saknas, 1 = uppgiften finns delgiven angiven men är inte fullständig och 2 = uppgiften är fullständig. Resultat Resultatet visade att till 79,7 % (67,5 % år 2010 och 69 % år 2009) uppfyllde journalerna ovan angivna krav på dokumentation gällande en journals innehåll. Varje journal kunde maximalt uppnå 32 poäng, under förutsättning av att den på var och en av de 16 granskade punkterna erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/journal = 25,5 p/32 p (18,9 p/28 p 2010), variationsbredden 24 29 poäng. Nedanstående diagram visar en jämförelse mellan de 10 olika journalernas resultat vid granskningen. Jämförelse mellan journalers grad av uppnått dokumentationskrav 35 30 25 20 15 10 5 0 Journal 1 Journal 2 Journal 3 Journal 4 Journal 5 Journal 6 Journal 7 Journal 8 Journal 9 Journal 10 Diagram 1. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav för de 10 granskade journalerna. Varje rubrik/område kunde sedan maximalt uppnå 20 poäng, under förutsättning av att området i samtliga granskade journaler erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/rubrik = 15,9 p/ 20 p (13,5 p/20 p år 2010), variationsbredden = 7-20 poäng. Diagrammet på nästa sida visar en jämförelse mellan de 16 olika rubrikerna/områdenas resultat vid granskningen.

Sidan 39 av 140 Sida 3(4) Grad av fullgjord dokumentation per rubrikområde 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Ansvarig ssk/sjg/at Ansvarig läkare Närstående Identitetskontroll Varning/överkänslighet Samtycke till informationsöverföring Hälsotillstånd Aktivitet/delaktighet Omgivningsfaktorer Omv-rehabdiagnos/mål/måluppf Åtg/behandl/träning Kvalitetsindikatorer Läkarkontakt Läkemedelshantering Mätvärden Diagram 2. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav per rubrik/område för de tio granskade journalerna. Förbättringsområden - uppgift saknas genomgående om huruvida identitetskontroll genomförts avseende nytillkomna patienter, det vill säga att identitet fastställts och säkerställts - uppgift om patients aktivitet och delaktighet saknas i flera fall - avseende överkänslighet är det svårt att veta huruvida anteckning saknas med anledning av att ingen känd överkänslighet föreligger eller med anledning av att uppgiften ej hämtats in från patienten. Uppgift om detta ska alltid anges, oberoende av om överkänslighet föreligger eller ej - uppgift huruvida patienten lämnat samtycke avseende informationsöverföring till dels närstående respektive dels till andra vårdgivare saknas i ca hälften av de granskade journalerna. Denna information bör tas in snarast efter patientens/brukarens ankomst till ett särskilt boende - vårdplanerna saknar i en del fall utvärderingsdatum - dokumentation om vilket förbrukningshjälpmedel i form av utprovat inkontinenshjälpmedel saknas ofta, både vad gäller artikel samt storlek.. Sammanfattning En journalgranskning har genomförts 2011-12-30 avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att ansvara för enligt

Sidan 40 av 140 Sida 4(4) patientdatajournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Vid granskningen har den mall använts som togs fram i kommunen, i samband med införandet 2009 av den ICF-baserade versionen av datajournalen för hälso- och sjukvård. Tio stycken journaler har granskats vid kommunens sex särskilda boenden. Totalt 14 olika rubriker/ämnesområden har granskats och poängsatts utifrån skala 0-2 utifrån given mall. Hela journaler har dels jämförts med varandra, dels har rubriker/ämnesområden jämförts separat med varandra innehållsmässigt. Resultatet visade att till 79,7 % (67,5 %) år 2010, 69 % år 2009) uppfylldes kraven på dokumentationsföring. Resultatet visar en positiv utveckling med en tydlig förbättring mot föregående år.

Sidan 41 av 140 Ärende 5

Sidan 42 av 140

Socialkontoret Sidan 43 av 140 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning 2012-05-09 2012-7049 Socialnämnden Er beteckning Dnr 7993/2011 1 (11) Remissvar Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets förslag som svar på remissen. Sammanfattning Socialkontoret föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen avseende Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, daterad 2012-05-09. Ärendet Socialstyrelsen har gett möjlighet bl.a. till ett antal kommunen att lämna synpunkter på förslag om föreskrifter och allmänna råd avseende ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden samt på bilagorna. Författningen beräknas träda i kraft den 1 januari 2013. Remissvaret följer rubriceringar i förslag till föreskrifter och allmänna råd. Därefter ges synpunkter på bilagor. Kursiv text i remissvaret är sammanfattande text från de föreslagen föreskrift och allmänna råd. Socialkontorets synpunkter anges med normal stil. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avses med boendeenhet del av särskilt boende som utgörs av ett mindre antal bosstäder på ett våningsplan och med omsorgspersonal personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen. 1 kap. Tillämpningsområdet och definitioner (sida 1) (1 )Enligt förslaget ska föreskrifterna tillämpas vid handläggning och uppföljning av ärenden samt genomförande av insatser enligt socialtjänstlagen som avser 1. bostad i en särskild boendeform för service och omvårdnad för permanentboende och korttidsboende samt Postadress Upplands-Bro kommun Socialförvaltningen 196 81 KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon 08-581 690 00 (vxl) Telefax 08-581 692 40 E-post socialnamnden@upplands-bro.se Internet www.upplands-bro.se Org.nr 01-212000-0100

Sidan 44 av 140 2. personlig omvårdnad och serviceuppgifter (hemtjänst) som tillhandahålls i ett sådant boende. (2 )Enligt förslaget ska föreskrifterna tillämpas bl.a. av socialnämnd och enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende. Socialkontorets synpunkter: I och med de angivna tillämpningsområdena i föreslagen föreskrift, är dessa inte avsedda att tillämpas på insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. De formuleringarna kring hälso- och sjukvården och dess personal i förslaget i 3 kap. 2 sida 3, sista stycket, skapar osäkerhet och förvirring huruvida föreskriften omfattar socialtjänstlagen eller hälsooch sjukvårdslagen. 2 kap Ledningssystem (sida 2) 1 Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska den som bedriver socialtjänst ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Socialkontorets synpunkter: Socialkontoret har ingen synpunkt på detta. 3 kap. Socialnämnden ansvar (sida 2) Bemanning 1 Socialnämnden ska säkerställa att ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat på ett sådant sätt att personen får de hemtjänstinsatser som har beviljats och att hemtjänstinsatserna kan genomföras i enlighet med den genomförandeplan som har upprättats 2 Socialnämnden ska säkerställa att varje boendeenhet i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannad dygnet runt så att personer omedelbart kan få sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Socialkontorets synpunkter: För kommunen innebär detta att biståndshandläggarna behöver följa upp boendeenheternas bemanning och jämföra bemanningen med beviljade insatserna. För att handläggarna ska kunna säkerställa att boendet är bemannat på sådant sätt att hemtjänsttimmarna kan genomföras enligt genomförandeplan krävs att boendeenheten kan presentera en tydlig bemanning (enligt socialstyrelsens bilaga för bemanning) och att genomförandeplanerna innehåller samtliga beslutade insatser för varje boende med bedömd tidsangivelse gör genomförandet. För att handläggaren ska kunna jämföra om bemanningen är rimlig och motsvarar behovet är det också nödvändigt att utföraren sammanställer insatserna och bedömda tider för samtliga boende i en översiktlig matris. Detta kräver mera administrativa resurser både av biståndsenheten och av utförare.

Sidan 45 av 140 3(11) Insatser - Insatser av god kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket SoL (sida 2) Allmänna råd Socialnämnden bör erbjuda en person med demenssjukdom bostad och hemtjänst i ett särskilt boende som är bemannat på ett sådant sätt att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom kan tillämpas och där den som bedriver socialtjänst regelbundet redovisar hur boendet är bemannat i förhållande till det totala behovet av hemtjänstinsatser i boendet. Socialkontorets synpunkter: Se föregående synpunkt. (Sida 2-3) Omsorgspersonalen i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom erbjuds bostad bör - ha grundläggande kunskaper om omsorg om äldre (SOSFS 2011:12 Omsorgspersonalen ska ha kunskaper och förmågor genom godkända kurser om 1 100 poäng i de programgemensamma karaktärsämnena och 300 poäng i ämnet gerontologi och geriatrik i vård- och omsorgsprogrammet eller genom annan motsvarande utbildning samt tillräckliga kunskaper i svenska) - ha kunskaper om bestämmelserna om värdegrund (SOSFS 2012:3 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande - värdegrund) - ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på personens fysiska, psykiska och sociala funktioner samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i arbetet och - ges möjlighet till stöd och vägledning dygnet runt från en person som har befogenheter att leda och fördela löpande arbetsuppgifter och ges tillgång till handledning Socialkontorets synpunkter: Socialkontoret ser positivt på att i föreskrifterna synliggörs Socialstyrelsens råd om vilka kunskaper omsorgspersonalen bör ha i särskilt boende där personer med demenssjukdom erbjuds bostad i och omsorgspersonalens möjlighet att få stöd och vägledning dygnet runt och att omsorgspersonalen har tillgång till handledning. Socialnämnden bör försäkra sig om att det särskilda boendet som erbjuds är bemannat med hälso- och sjukvårdspersonal så att behoven av hälso- och sjukvårdsåtgärder som en person med demenssjukdom har kan tillgodoses i boendet. (sida 3) Socialkontorets synpunkter: Om bemanning och tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal på något sätt ska skilja sig på enheter med demensinriktning inom ett särskilt boende från den bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal som kommunen i övrigt har ansvar för att tillgodose vid särskilda boenden oberoende av inriktning, måste det anges tydligt vad som ska skilja här i förhållande till författningsförslaget 4 där man hänvisar till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 e. 3 Enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad boende där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar.(sida 3)