Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, www.sva.se
Klimatets påverkan på infektionssjukdomarna är väldokumenterad Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005-2007 HÄLSOEFFEKTER AV EN KLIMATFÖRÄNDRING I SVERIGE En nationell utvärdering av hälsokonsekvenser hos människa och djur. Risker, anpassningsbehov och kostnader En rapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B34
EKOSYSTEMEN PÅVERKAS.. Ökad smittspridning Efter extremväder Vid migration/omflyttningar Krympande habitat/ ökad populationstäthet Vattenbrist Ändrat beteende Fler vektorinsekter Ökad infektionskänslighet Sämre näringsstatus Stress (värme, habitat, föda, vatten) Minskad biologisk mångfald
Foto C. Fugelsang Globaliseringen - den viktigaste orsaken till smittspridning till nya områden.
Klimatförändringen kan möjliggöra att nya viktiga inf. sjukdomar etableras.
Zoonoser i fokus Årligen dör 14 milj. människor av Z 70% av alla humana infektioner Svårare att bekämpa än rena människosjukdomar
Sammanfattande klimatrisk-konsekvens- bedömning för infektionssjukdomar i Sverige hos djur. Mycket starkt samband Starkt samband Medelstarkt samband Svagt samband Mycket svagt samband Klimatkoppling i Sverige 5 BORRELIAINF:- fästing 4 3 MJÄLTBRAND- bete/ inandning/ foder; 2dödlig akut febersjd ALGTOXIN-vatten ANAPLASMOSfästing; febersjd CRYPTOSPORIDIUM- INF. - mat/vatten; diarrésjd FODERBOTULISMandningsförlamning LEPTOSPIRAINF. gnagare; febersjd HARPEST- mygga; dödlig sjd, bölder GIARDIAINF.- mat/vatten/kontakt smitta; diarrésjd LISTERIAINF.- jord/bete; missfall, symtom fr centrala nervsystemet FÅGELINFLUENSA kontakt smitta; dödlig febersjd STELKRAMP jord; dödlig sårinfektion BABESIOS-fästing; malarialiknande sjd CAMPYLOBACTER- INF. mat/vatten; diarrésjd VTEC- mat/vatten/bete; ger smittbärare SALMONELLAINF.- mat/vatten; ger smittbärare FRASBRAND bete; akut dödlig febersjd BLUETONGUE svidknott; dödlig sjd VISCERAL LEISHMANIASIS*- mygga; febersjd WEST NILE FEBER*- mygga; febersjd, neurlogiska symtom PARATUBERKULOSbetesmark/gödsel; dödlig dödlig hjärninflammation EEE/WEE/VEE*- mygga; tarmsjd RIFT VALLEY NÖTKREATURSTBC- FEBER*- mygga/ inandning/bete; dödlig luftburen; hemorragisk lungsjd feber USUTU VIRUS- mygga; AFRIKANSK inre organ förstörs, död HÄSTPEST* svidknott; dödlig febersjd 1 2 3 4 5 Konsekvens för hälsoläget i Sverige Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Inf=infektion, sjd = sjukdom. Ur klimat och sårbarhetsutredningen, Bilaga om Hälsokonsekvenser för människor och djur. SOU 2007:60, Bilaga B 34 Risk vid klimatförändring: Mycket Hög Risk Hög Risk Medelhög Risk Låg Risk Mycket Låg Risk * Stark klimatkoppling utomlands
Zoonoser med ökad risk i Sverige Babesios, V, Z Viceral leishmaniasis, V, Z Anaplasmos; V, Z Campylobacterios, Z West Nile Feber, V, Z Ngt lägre riskklassade Borrelios, V, Z LeptospirosV, Z Salmonellos; Z EEE/WEE/VEE (häst hjärninflammation) V, Z Rift Valley Feber, V, Z
Borrelia Fästingburen (Ixodes) Temperatur, fuktighet, vegetation Gnagare är reservoardjur Rådjur, människa m.fl. är födodjur och vanligen dead end host
Bluetongue är en epizooti hos idisslare Culicoides spp. En sjukdom från Afrika som nyligen uppträtt i nya områden År 2007 till flera EU länder, till Sverige 2008 Infekterade svidknott blåste in från Danmark Varm sommar och täta populationer av knott möjliggjorde inhemsk spridning.
Opportunister kan gynnas Myskoxar är specialists blir lätt värmestressade, 27/213 djur dog i Dovrefjell, Norge, aug-sept. 2006 Dödsorsaken var lunginflammation med Pasturella vilken normalt finns i svalget (Ytrehus et al., 2008) Infektioner som idag endast orsakar begränsade problem kan bli direkt populationsreglerande
Även positiva hälsoeffekter ses! Förlängd betessäsong /utomhushållning av djur Lägre förekomst av luftvägs- och mag-tarmsjukdomar vilka är vanligast under stallperioden Nya fodergrödor En extra vallskörd
Sammanfattning Ökad förståelse för hur KF och miljöförändringar påverkar smittsamma sjd. Mer samverkan, såväl tvärvetenskapligt som mellan myndigheter och länder. Samhällsekonomiskt välmotiverat att minska risken för sjukdomsutbrott. Anpassning genom t.ex. Förutse och förebygga Information och utbildning Tidig upptäckt och varning Vektorkontroll, vaccinationer,..