Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun



Relevanta dokument
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

Riktlinjer för mat i förskolan

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

i förskolan på Södermalm

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Riktlinjer för mat i skolan

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Tio steg till goda matvanor

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Bra mellanmål på fritids

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

En riktig må bra-kasse!

Riktlinjer för kost inom förskola och skola

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

Anna-Karin Jälminger

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

s matdagbok (Skriv barnets namn)

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Sunda matvanor för skolbarn

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Vad påverkar vår hälsa?

Planering av måltiderna

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Märit Ivarsson Kostkonsult

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

Maria Svensson Kost för prestation

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Kost i skola och barnomsorg

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att:

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Frukost och mellanmål

MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA, TILLÄMPAD NÄRINGSLÄRA

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Kostråd energirik kost

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice

Aktuella kostrekommendationer för barn

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kosten kort och gott

Bra mat för hela familjen

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

6 h &udtips l 4 frukostar

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Läsa och förstå text på förpackningar

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Till vårdnadshavare 1

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Kostpolicy på Ängdala Skolor

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Transkript:

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten framförallt hos vuxna, men även barn. Sverige är inget undantag. Våra barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Den typ av matvanor som de flesta barn har i dag ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt- kärlsjukdom senare i livet. Ungefär en femtedel av barnen är överviktiga eller feta. De flesta barn behöver inte äta mindre utan bättre! Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har Barn och bildningsförvaltningen i Eda kommun, efter en översikt, bestämt att frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och fritidsavdelningar skall innehålla: mer grovt bröd mer frukt mer grönsaker mindre socker En arbetsgrupp har utformat följande anvisningar gällande frukost och mellanmål. Vi har använt oss av Livsmedelsverkets riktlinjer gällande näringsberäkning för barn i åldrarna 1-10 år. Arbetsgruppen har bestått av; Barnskötare Anita Norling Förskollärare Åsa Engström Skolsköterska Anne-Louise Malmstedt Kostchef Annika Bryngelsson Revidering gjord av: Lena Glenberg

Anvisningarna är som följer Bröd som serveras skall vara grovt, även korv och hamburgerbröd. De flingsorter som skall användas är Havrefras, Kellog s cornflakes och Naturell mûsli. I möjligaste mån serveras naturell fil eller yoghurt med 0,5 % fetthalt. Om fruktyoghurt serveras skall det vara så låg sockerhalt som möjligt. Dryck som serveras är vatten, mjölk och juice. (OBS! fruktdrycker som har benämningen nektar eller dylikt innehåller för litet med frukt som råvara, jämförelsevis med produkter som har juice med i namnet, och skall ej användas) Om mjölkchoklad skall serveras görs den på kakao och strösocker, då man lättare kan begränsa sockermängden. Saker som utesluts O boy Kräm, saftsoppa Strösocker på gröt (förutom risgrynsgröt), pannkakor mm Saft, enbart vid festliga tillfällen Saker som utökas Grönsaker Frukt En begränsning av eftermiddagsmålet bör också genomföras tex tre smörgåsar, två korv med bröd osv. Detta för att inte påverka hungern inför middagsmålet i hemmet.

Planering av frukost Innehåll: Mjölk/mjölkprodukt Bröd med margarin och/eller pålägg Frukt/bär/grönsaker spannmålsprodukter; gryn, flingor mm Erbjud olika typer av frukostar så att alla känner igen sig någon gång under veckan. Under två veckor kan det se ut så här: Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 6 ggr lättfil, flingor/mûsli, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2 ggr Drickchoklad/Juice, frukt/grönsak, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2 ggr Planering av eftermiddagsmåltid Eftermiddagsmåltid innehåller: Mjölk/mjölkprodukt Bröd med margarin och/eller pålägg Frukt/bär/grönsaker Ibland extra spannmålsprodukter; gryn, flingor mm Tonvikten i eftermiddagsmåltiden ligger på smörgås med pålägg, mjölk/mjölkprodukt och frukt/bär/grönsak. Om detta är stommen i de måltider som vanligen serveras finns det utrymme för att servera något festligare på en fredag eller när någon fyller år. Under två veckor kan det se ut så här: lättmjölk/lättfil/lättyoghurt, frukt, grönsak och smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 8 ggr Pannkaka med sylt eller risgrynsgröt med kanel/socker, lättmjölk, grönsak/frukt 1 gång Korv eller hamburgare med bröd, frukt, juice 1 gång Mellanmålets matighet vägs mot dagens lunchinnehåll.

Hur ofta ska barn äta? De minsta barnen, 1-2 år, har behov av att äta ofta. Det beror på att de inte kan äta så stora måltider. Det bör inte vara mer än 2-2½ timmar mellan deras måltider. Större förskolebarn klarar av att ha 3-3½ timmar mellan måltiderna, eftersom de kan äta förhållandevis mer vid måltiderna. Måltidsordningen kan se olika ut på olika daghem beroende på barngruppernas sammansättning. Vanligen serverar daghem frukost vid 8-tiden, lunch 11.30 och eftermiddagsmåltid vid 14-tiden. De minsta barnen måste i det fallet serveras en liten extramåltid mellan frukost och lunch. Även de barn som stannar länge på eftermiddagen serveras en extramåltid. Ett exempel på eftermiddagsmåltid för barn, i olika åldrar: 1-2 år 1 liten brödskiva med matfett och pålägg,1 ¼ dl mjölk, ½ frukt 2-4 år 1 brödskiva med matfett och pålägg, 1½ dl mjölk, ½ - 1 frukt 4-6 år 1-2 brödskivor med matfett och pålägg (gärna dubbelgås=2 brödskivor + 1 omgång matfett och pålägg), 1 ¾ dl mjölk, 1 frukt 6-10 år 2 brödskivor med matfett och pålägg 1 ¾ dl mjölk 1 frukt Planering av den lilla extramåltiden i förskolan Till extramåltiden serveras antingen frukt eller smörgås eller skorpor och mjölk eller något annat som är praktiskt. Tonvikten ligger på frukt. Om frukt serveras på förmiddagen, serveras något annat vid extramåltiden på eftermiddagen. Använd samma portionsmängder för frukt och smörgås till extramåltiden som till eftermiddagsmåltiden. Om inte någon extramåltid serveras på förmiddagen, serveras frukten till frukost.

Val av livsmedel och matlagningstips Mjölk och mjölkprodukter Välj: mellanmjölk (1,5 % fett) till matlagning lättfil/yoghurt (0,5% fett) lättmjölk (0,5% fett) som dryck Kommentar: Att välja lättmjölk, lättfil och andra magra mjölkprodukter bidrar till att minska intaget av mättat fett, som är den största orsaken till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett kroppsvikt. Rekommendationen är 5 dl mjölk och mjölkprodukter per dag (70% intas i förskolan/skolan, dvs knappt två glas per dag). Matfett Matfett som används vid matlagning skall vara D-vitamin berikat flytande matfett eller rapsolja. Ett bordsmargarin med så låg halt av mättat fett som möjligt är att föredra till smörgåsen. På marknaden just nu är det Milda. Inget matfett under bredbara pålägg. Gröt, flingor och bröd Välj: Olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, råggryn mm). De minsta barnen bör inte äta så fiberrik mat. Mannagrynsgröt och risgrynsgröt kan därför serveras oftare till dem än till de äldre. Havrefras eller Kellogs cornflakes och müsli. De minsta barnen serveras främst cornflakes eller liknande (mindre kostfiber). Olika brödsorter serveras. En bra "brödmix" för ett barn under en vecka kan vara: Knäckebröd 4 skivor Grovt bröd/kavring 3 skivor Rågsiktsbröd 8 skivor Kommentar: Brödmixen består av hälften nyckelhålsmärkta och hälften ickenyckelhålsmärkta brödsorter. De äldre barnen kan uppmuntras att äta mer av nyckelhålsmärkt bröd än de yngre. Knäckebröd kan bytas ut mot fullkorn.

Pålägg Pålägget skall vara nyckelhålsmärkt. En bra "påläggsmix" för smörgåsar som serveras till frukost och mellanmåltid ser ut så här för ett barn under en vecka ost 17 % 3 smörgåsar leverpastej 3 smörgåsar messmör 2 smörgåsar korv, skinka, köttpålägg, kaviar 2 smörgåsar Kommentar: Pålägg som innehåller mycket järn (leverpastej, skinka, messmör mm) förekommer dubbelt så ofta som ost. Ost innehåller kalcium, men ej järn. Kalcium får barnen från mjölk. Mjukost kan ibland serveras istället för hårdost.