Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning
Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet
Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis Herman Mohammed Frida. Fredrik Calle
Tillgänglighet handlar om mötet mellan elev och lärmiljö
Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn ska kunna vara delaktiga och inkluderade i skola och förskola utifrån sina möjligheter. Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation eller verksamhet fungerar för barn och elever med eller utan funktionsnedsättning.
Beslut 24 juni 2014 Ny diskrimineringslag Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar Lagen träder i kraft 1 jan 2015 Lagen ska gälla i all utbildning, förskola högskola Verksamheter kan bli betalningsskyldiga eller tvingas betala skadestånd Gäller även för verksamheter med 10 eller färre anställda Gäller alla statliga och kommunala verksamheter Diskrimineringsombudsmannen kan driva ärenden Vilka åtgärder tycker vi är skäliga? http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utskottens-dokument/betankanden/arenden/201314/au8/
Diskussionsfråga Vad betyder tillgänglighet för dig? Diskutera med din granne. Vad tror du att diskrimineringslagen kan innebära för dig?
Värderingsverktyget utgår ifrån globala och nationella styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Skollagen Läroplanen Arbetsmiljölagen Plan- och bygglagen Diskrimineringslagen Funktionshinderspolitiken 2011-2016
http://www.spsm.se/sv/stod-iskolan/tillganglighet/ Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/
Tillgänglighetspaketet Värderingsverktyget DATE materialet
Lärmaterialet DATE Kreativt och lustfyllt Används i alla ämnen År 4-9 Bygger på erfarenhet och forskning Likabehandling Mänskliga rättigheter Nu kommer jag inte längre särskilja elever med glutenintolerans på hemkunskapen. Jag ska låta eleverna laga och äta glutenfritt och variera grupperna så alla får möjlighet att prova. http://www.handikappförbunden.se/projektsida/datesstartsida/larmaterialet-date/
http://www.hso.se/projektsida/date-larmaterial/date-dejta
Tillgänglighetsmodellen Social miljö Samspel Individuell kunskapsutveckling Lärande Fysisk miljö Pedagogisk miljö
Indikatorer för tillgänglig utbildning:
Förutsättningar för lärande Kunskap om betydelsen av: Rätten till lärande Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk Kunskaper och färdigheter Fysisk aktivitet Motivation Samspel Fysisk miljö Social miljö Pedagogisk miljö
2. Språk och kommunikation Alla elever har tillgång till kommunikation utifrån sina förutsättningar, i alla lärsituationer, även vid rutinsituationer och inom rast- och fritidsverksamhet. Alla elever har olika möjligheter till språk-, skriv- och läsutveckling. Verksamheten erbjuder alla elever olika sätt att redovisa sina kunskaper. Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått högstanivån. Verksamheten har kunskap om och erbjuder olika språk-, skriv- och läs möjligheter som passar de flesta elever. Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått mellannivån. Verksamheten saknar kunskap om olika former av språk- och kommunikationsutveckling.
Social miljö Kunskap om samvaro för lärande: Delaktighet Jämlikhet Mångfald Demokrati Samspel Social miljö Fysisk miljö Pedagogisk miljö
8. Delaktighet Verksamheten arbetar aktivt för att alla elever ska kunna uppleva delaktighet i skolans olika gemensamma aktiviteter. Arbetet med delaktighet utgår både ifrån elevernas egna upplevelser och ifrån faktiska möjligheter att delta i aktiviteter. Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått högstanivån. Verksamheten arbetar för ökad delaktighet för vissa elever och i vissa situationer. Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått mellannivån. Verksamheten bedriver inget strategiskt arbete för att öka elevernas delaktighet.
Pedagogisk miljö Kunskap om betydelsen av former för lärande: Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Elevhälsa (endast skola) Lärsituationer Lärstilar Läromedel Lärverktyg It i lärandet Hjälpmedel Samspel Fysisk miljö Social miljö Pedagogisk miljö
12. Pedagogiska strategier och stödstrukturer Verksamheten är anpassad för alla elever så att de kan nå de uppsatta målen utifrån sina förutsättningar. Stödstrukturer och strategier arbetas fram efter elevens behov. Den genomförda undervisningen ger den effekt som planerats för alla elever. Verksamheten gör anpassningar på organisations-, grupp- och individnivå. Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått högstanivån. Verksamheten är upplagd så att den passar de flesta elever. Syftet, strukturen och elevens mål med lektionen är tydliggjorda för de flesta elever. För de flesta elever ger den genomförda undervisningen planerad effekt. Verksamheten gör försök till anpassningar på organisation-, grupp- och individnivå. Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått mellannivån. Verksamheten erbjuder inte olika anpassningar i undervisningen. Elever får inte förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Den genomförda undervisningen ger inte den effekt som planerats. Anpassningar är enbart utförda på en eller möjligtvis två nivåer inom verksamheten.
Fysisk miljö Kunskap om betydelsen av rum för lärande: Rum för lärande Auditiv miljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö: skolgård- och förskolegård Samspel Social miljö Fysisk miljö Pedagogisk miljö
21. Auditiv miljö Verksamheten arbetar aktivt under hela dagen för en god auditiv miljö överallt utifrån alla elevers behov. I verksamheten är efterklangstiden kort och det finns få lågfrekventa och konkurrerande bakgrunds- och omgivningsljud. Inredning, material och teknik är vald utifrån en samlad auditiv miljö. Verksamheten använder hörteknik medvetet och strategiskt i alla lärsituationer utifrån varje elevs behov, även inom idrott, rast- och fritidsverksamhet. Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått högstanivån. I de flesta utrymmen av verksamheten finns goda samtalsmiljöer. I de flesta ämnen och lokaler arbetar och planerar verksamheten för lägre aktivitetsljud. Verksamheten använder hörteknik i de flesta lärsituationer utifrån vissa barns behov. Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått mellannivån. Inom verksamheten finns störande bakgrundsljud exempelvis maskin-, trafik- eller ventilationsljud. I verksamheten finns långa efterklangstider, störande ljudintryck av aktivitetsljud, tal, överhörning och eko. Verksamheten använder hörteknik endast när eleven säger till.
Hur kan arbetsgången se ut? Handlingsplan Värderingsverktyget Beslut till åtgärd: Kostnad: Hur: När: Ansvar: Uppföljning: http://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/tillganglighet/ Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/ Finns även PDF på nätet Handbok för skola och förskola
Handlingsplan: Resultat från självvärdering - Åtgärd? - Vem gör vad? - Hur? - När? - Uppföljning?
Skolverkets BRUK http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk
Vad är systematiskt kvalitetsarbete? Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Skolverket. Skollag 4 kap 4
Frågor att fundera kring i det systematiska kvalitetsarbetet Var är vi idag i vår verksamhet? Vilket resultat har vi? Hur påverkar vi resultatet i skolan och förskolan? Hur förstår vi resultaten? Hur påverkar vi de egna resultaten i skolan och förskolan? Skolinspektionen webbinarium 2013
Diskussionsfråga På vilket sätt tänker du att materialet kan användas i din verksamhet? Diskutera med din granne.
Frågor att reflektera kring i den pedagogiska miljön Hur vet vi att den planerade och genomförda undervisningen hade den effekt som vi förväntade oss? Hur vet vi att eleven har förstått syftet och målet med lektionen? Hur ska undervisningen, återkopplingen och bedömningssituationen vara anpassad för att alla elever ska nå sina mål? Hur organiserar vi det? Hur vet vi att eleven har förstått återkopplingen och bedömningssituationen? Hur skapar man ett bra gruppklimat som gynnar lärande? Vilka förväntningar har jag på mina elever och kollegor?
Ett formativt förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten Utvärdera och våga ställa frågor kring undervisningens effekt och vårt eget förhållningssätt. Hur påverkar vi elevens lärsituation? Planerar vi på rätt sätt för eleven, finns det flera sätt? Hur skapar vi förutsättningar för lärande för alla elever? Kan vi påverka vårt arbetssätt och förhållningssätt så att vi erbjuder en tillgänglig skola som är inspirerande, trygg och lärorik för alla barn och elever?
Pilotkommun - Danderyds kommun Uppstart 5 dec - 13 Uppföljning 6 feb - 14 Utvärdering 6 maj- 14 Distanskurs Testat det digitaliserade värderingsverktyget Några skolor provat att använda DATE materialet Deltagit i rikskonferens 3 april i Stockholm
Värderingsverktyget är bra för: att den ger elevhälsan en väg in till klassrummet och skapar en dialog med lärarna att det gav ett pedagogiskt språk till lärarna som de saknat, nu vet vi vad vi ska prata om vid pedagogiska diskussioner att ta tempen på verksamheten att sätta fingret på prioriterade områden att visa på tillgänglighet under hela dagen att vi kan koppla ihop det med vårt befintliga kvalitetsarbete att vi har fått syn på bibliotekets funktion. Den har gått från att vara en utlåningsapparat till en ny pedagogisk resurs som också ska vara tillgänglig för alla att synliggöra tillgängligheten för eleverna under förflyttning.
Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola Lycka till Gunilla Fällman Rådgivare gunilla.fallman@spsm.se 010-473 55 93 www.spsm.se/tillganglighet
Klart att alla ska med! Värderingsverktyget är bra för att de visar på att ALLA ska med! Även våra barn som är frökenutvecklare! Anonym deltagare maj 2014
Lycka till Gunilla Fällman Rådgivare gunilla.fallman@spsm.se 010-473 55 93 Bild Roger Fällman