Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne
Om vi behandlar barnen rätt är de bra vittnen 4-åringar resp 7-åringar, perifera vs. Centrala detaljer (Rudy & Goodman, 1991) Viktigt med en kompetent förhörsledare Känsliga för hur frågorna ställs Barnen blir påverkade av intervjuarens inställning till händelsen (Ceci & Bruck, 1995)
Korrekthet och kvantitet Fri återgivning Implicit och explicit
Opålitliga vittnen? Yngre barn mer suggestiva än äldre och över lag mer suggestiva än vuxna (Blandón-Gitlin & Pezdek, 2009) Definition: Suggestivitet är den påverkan som kan ske av olika sociala och psykologiska faktorer under den tid som en individ använder för att koda in, lagra, återhämta och återge händelsen
Stress (Hepps & Rudy, 1991) Tidsintervall Externa och interna kroppsdelar (Campbell, Walker & Baron-Cohen, 1995) Ungdomar vs. Vuxna (Pozzulo & Warren, 2003) Verbal färdighet (Carey & Diamond, 1977) Holistisk strategi (Pozzulo, 2007)
Yngre barn, färre detaljer Problem vid vittnesförhör inför konfrontation Inget samband mellan antalet detaljer och korrekthet (Pozzulo, Dempsey, Crescini & Lemieux, 2009) Oenighet om verbalt vittnesförhör
Tid mellan händelse och konfrontation Dipp i förmågan till ansikts-igenkänning Synapsutveckling i frontalloben (McGivern, Andersen, Byrd, Mutter & Reilly, 2002)
Showups Simultan (relativt minne) Sekventiell (absolut minne) Eliminering (steg 1, relativt minne, steg 2, absolut minne) Barn vs. Vuxna
Cross-race Stress Vapen Tidsperspektiv Förklädnad Tid fram till konfrontation Drogpåverkan
Intervjuteknik Isolera vittnet
Konfidens Svarstid Muntlig förklaring till bedömning
Dålig korrelation mellan konfidens och säkerhet Tendens att tro att ett 100% säkert vittne är korrekt
10-12 sekunders regeln P300
Föreläsning på åklagarmyndigheten Mycket dålig kunskap Efterlyste forskning Fanns ingen svensk forskning Många idéer hos poliserna vid förhörsutbildning
För att genomföra en vittneskonfrontation behövs ett vittnesförhör Tittade på hur bra barn är att återberätta en bevittnad händelse Jämförelse mellan fri intervju och fokuserade frågor Två olika experiment i samma studie
Första mötet fick barnen se en film Andra mötet, fri intervju och en enkät med fokuserade frågor Tredje mötet konfidensbedömningar av både intervju och enkät
Experiment 1, 31 barn, ålder 8-9 år 31 barn, ålder 12-13 år 32 vuxna som kontrollgrupp Enklare film
Ingen skillnad mellan barngrupperna Fri intervju bättre än fokuserade frågor Alla var mer säkra på sina svar i fri intervju än fokuserade frågor 12-13 åringar mer överkonfidenta än både yngre barn och vuxna
Experiment 2, 43 barn, ålder 8-9 år 52 barn, ålder 12-13 år 38 vuxna som kontrollgrupp Mer avancerad film
Signifikant skillnad för antalet rapporter Även här var fri intervju bättre De äldre barnen var mindre korrekta än både vuxna och de mindre barnen De yngre barnen näst intill perfekt realism Överkonfidens hos 12-13 åringar i fri intervju
Viktigt hur frågorna ställs, påverkar både korrekthet och konfidens De yngre barnen hade perfekt realism i fri intervju. De andra två grupperna var överkonfidenta Fokuserade frågor visade ett allmänt dåligt resultat Alltså först fri intervju, följ upp med när, var, hur och avsluta med konkreta frågor
Svensk handledning avviker delvis från forskningens rekommendationer Svensk handledningen har bara en halv sida om barn och som avviker helt från forskningen Åklagarmyndigheten liten kunskap om konfrontationer Många poliser gör som man själv tycker är bra
Första mötet: film, teckning och enkät Andra mötet: 2 vittneskonfrontationer, en med misstänkt och en med ett barnvittne Konfrontationer med och utan target
Modifierad sekventiell vittneskonfrontation 240 barn 10-11 år och 120 vuxna Target present = 50% Target absent = 50%
Elimineringsmodellen 241 barn men inga vuxna Bättre för barn Targetpresent/absent
Target present, identifikationer vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt identifikation 46.7% 36.7% 35.5% 33.3% 13.1% 22.0% 41.2% 45.0% Falsk identifikation 20.0% 25.0% 41.3% 31.7% 67.2% 39.0% 32.8% 36.7% Falsk avvisning 33.3% 38.3% 23.1% 35.0% 19.7% 26.1% 18.3%
Target absent, identifikationer flicka vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke Korrekt avvisning 50.0% 51.7% 40.8% 38.3% 20.0% 37.7% 51.2% 60.0% Falsk identifikation 50.0% 48.3% 59.2% 61.7% 80.0%
Target present, konfidens vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt identifikation 68.2% 60.0% 67.2% 59.0% 45.0% 54.6% 71.2% 67.7% Falsk identifikation 50.0% 41.3% 54.9% 50.5% 53.4% 57.8% 58.9% 54.5% Falsk avvisning 51.2% 34.3% 52.5% 51.4% 50.0% 54.0% 57.2% 52.6% Vita siffror = modifierad sekventiell Svarta siffror = eliminerings metoden
Target absent, konfidens vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt avvisning 66.6% 50.6% 60.1% 43.0% 36.6% 60.0% 52.5% 51.3% Falsk identifikation 49.0% 45.8% 57.6% 56.3% 56.6% 63.3% 69.4% 61.8% Vita siffror = modifierad sekventiell Svarta siffror = eliminerings metoden
Elimineringsmetoden fungerar bättre för barn än den modifierade sekventiella Target-present = bättre än slump Target-absent = sämre än slump Elimineringsmetoden = slump i TA Elimineringsmetoden gav färre inkorrekta identifikationer än vuxna Både barn och vuxna generellt överkonfidenta
Pilotstudie Finns det någon variabel som gör barn till sämre eller bättre vittnen (även vuxna)
Använde enkäterna från studie 2 Vuxna bara enkäten om beslutsförmåga
Inte så många signifikanta resultat Påverkan mellan beslutsförmåga och konfidens Påverkan mellan beslutsförmåga och korrekta resultat Båda skalorna signifikanta i TA för barnen i korrekthet
TA visade att negativ syn på sin beslutsförmåga påverkade korrektheten Deltagare med låg uppfattning om sin beslutsförmåga och med sämre självbild hade lägre konfidens Det normala är oftast överkonfidens
Att visa korten två gånger som i den modifierade sekventiella metoden försämrar för vittnet och ge fler felaktiga identifikationer men eventuellt en fördel för barnen Rättsväsendet måste omvärdera sin inställning till konfidensbedömningar Elimineringsmetoden fungerar bättre för barn men måste prövas mer innan man inför den.
Hur undviker vi att barnet utsätts för suggestivitet?