Bra länkar om historia tips från Ylva

Bra länkar om historia tips från Ylva Jättebra sida på Västerbottens museum med olika handledningar hur ni kan jobba med forntiden i klassen http://www.vbm.se/barn-och-skola/for-skolan/leromedel/handledning.html Historiska museet har lite fakta om forntiden http://www.historiska.se/historia/ Skelleftebygdens historia fram till 1920: http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2000 Kort historik: http://www.hotellskellefteå.se/index.php?menu=historia Stadsvandring i Skellefteå: http://sv.wikibooks.org/wiki/stadsvandringar_i_skellefte%c3%a5/historiska_skellefte%c3 %A5_(vandring,_3_km) Wikipedia-Skellefteås historia: http://sv.wikipedia.org/wiki/skellefte%c3%a5 Wikipedia-Lista over stadsdelar I Skellefteå: http://sv.wikipedia.org/wiki/lista_%c3%b6ver_stadsdelar_i_skellefte%c3%a5 Historia över Bonnstan: http://bonnstan.skelleftea.org/ Wikipedia-Parkbron: http://sv.wikipedia.org/wiki/parkbron Historik kring skolan i Skellefteå: http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=5442 Matsedel från 1947: http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=5451 Gatunamn, bynamn, gårdsnamn vad de betyder: http://lokalhistoria.skelleftea.org/gata.htm

TEMA Lokaltidningen som historiebok - för de yngre (Undervisningsmaterial från www.mediekompass.se) Lektionstipset från mediekompass.se är en omarbetning av ett lärarmaterial framtaget av Forum för levande historia: www.levandehistoria.se Lokaltidningar och deras arkiv är en guldgruva för den som vill lära sig mer om sin ort och hur man söker i historiskt källmaterial. Mediekompass har tagit fram ett lektionstips som ger dig förslag på hur du kan arbeta med olika typer av källor och lokalhistoria. Lektionsupplägget innehåller temaarbete i par, bildövning och grupparbete. Version för de yngre eleverna. INLEDNING, SYFTE OCH MÅL Vet du vad som hände på din ort för trettio, femtio eller hundra år sedan? Varje ort har sin egen specifika historia och lokaltidningarnas arkiv ger möjligheter till spännande jämförelser mellan nu och då. Direkt kontakt med historiskt källmaterial ökar elevernas förståelse för att det inte finns bara en historia skriven i sten. Historia skapas istället av olika pusselbitar, som tolkas av den som tar del av dem. Genom omläsning och omtolkning av olika människor skapas gång på gång ny historia utifrån samma källor. Syftet med lektionstipset är att: Lyfta frågor gällande källkritik Ge eleverna möjlighet att reflektera kring vad olika typer av källmaterial har för fördelar och nackdelar Öka elevens kunskap om den egna ortens historia Möjliggöra för eleven att tänka kring historiska händelser och fundera över hur då och nu hänger ihop De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur specifika kursplaner: Grundskolan, de samhällsorienterande ämnena: - Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall - känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ GÖR SÅ HÄR A. ARBETE UTIFRÅN TEMA Välj en tidsperiod att fokusera på i klassen. Beroende på vilken tidsperiod ni väljer så kan ni koppla den till annat historiskt material som ni arbetar med. För yngre barn bör man inte lägga tidsperioden alltför långt tillbaka i tiden. Kanske kan man knyta an till när mor- eller farföräldrarna gick i samma årskurs som eleverna gör nu? Börja gärna med att utgå ifrån elevernas egna erfarenheter. Vad har de för tankar och föreställningar kring hur det såg ut under den valda tidsperioden i Sverige?

Läste pojkar och flickor samma ämnen i skolan som man gör nu? Vad hade man för nyhetskällor då? Vilka nyhetskällor finns det nu som inte fanns då? Vilka nyhetskällor använder eleverna i klassen sig av mest? Eleverna väljer sedan ett eget tema utifrån intresse. Arbeta gärna i par. Utgå gärna från teman som är speciella just för er ort. Uppmuntra eleverna till att använda olika typer av källor. Förslag: Intervjua mormor eller andra personer som har minnen från tiden. Erfarenheter och minnen från alla delar av världen är förstås välkomna och kan användas som jämförelse mellan orten och världen. Leta i lokaltidningens arkiv Leta i tidningar som du som lärare har tagit fram ur lokaltidningens arkiv och som innehåller artiklar som handlar om de olika temana. Använd internet och tredjehandskällor, t ex människor som fått informationen av någon annan Syftet är att jämföra då och nu samt fundera över framtiden. Vilka likheter och skillnader finns, kopplat till temat, mellan då och dagens samhälle? Hur kan det tänkas se ut i framtiden? Förslag till teman: Arbete Mat Skola och utbildning Människor och kärlek Lek och fritid Information och medier Kvinnor och män B. BILDEN BERÄTTAR Ge eleverna i uppgift att välja en lokal bild med människor på från tiden ni valt att arbeta med. Använd exempelvis pressarkiv, museer och privata fotografier. Det är bra om bilden innehåller både människor och en plats. Det kan till exempel vara barn som leker eller vuxna som arbetar eller ett torg där man säljer saker. Du väljer själv hur många delar av övningen du vill arbeta med, se numrering. 1. Analysera bilden genom att använda några av nedanstående frågor: Plats: Var är bilden fotograferad? Hur låter det där? Hur luktar/doftar det? Hur känns det? Är det varmt eller kallt, hårt eller mjukt? Blir man glad eller ledsen över att vara där? Pigg eller trött? Stressad eller lugn?

Tänk dig att du skulle gå in i bilden och undersöka platsen. Vad tror du finns i bilden bakom det vi ser (bakom huset, trädet, klippan, eller inuti lådan)? Människorna på bilden: Beskriv människorna på bilden Finns det någon som du inte är säker på om han eller hon är man eller kvinna? Hur gamla är de? Kan du lista ut om de är rika eller fattiga? Olika ledtrådar kan vara deras om deras kläder ser dyra ut. Titta på frisyren. Ser den ut att ha tagit lång tid? Behövdes det mycket material för att göra den? Människornas smycken avslöjar också något om dem. Hur de står eller sitter och vilka ansiktsuttryck de har kan också vara viktigt. Är de i mitten av bilden eller långt ut i kanten? De i mitten ska ju synas mer och är oftast rikare. Är de glada eller ledsna, lyckliga eller olyckliga? Finns det någon som ser ut att vara väldigt nöjd eller väldigt missnöjd med sitt liv? Vad tror du att de längtar efter? Hur har de hamnat framför kameran? Vem har bestämt att de ska vara där? Vad är de rädda för? Vet personerna på bilden om att de blir fotograferade? Poserar de eller bryr de sig inte om kameran? Finns det någon på bilden som ser ut att bestämma? Att ha mycket makt? Finns det någon som ser ut att ha väldigt lite makt? Hur tänkte fotografen? Vem tog bilden, tror du? Varför har fotografen tagit bilden? Vad ville fotografen tala om med bilden, tror du? Lyckas hon/han med det? Är bilden i färg eller svartvitt? Tror du att människorna själva har fått bestämma var de står? Eller har fotografen gjort det? Eller någon annan? Vem i så fall? Vad känner du? Vad känner du inför bilden? Blir du glad eller ledsen eller något annat? Vad är det som väcker just dessa känslor? Tycker du om den? Skulle du kunna tänka dig att ha den på en anslagstavla i ditt rum? Vem känner du som skulle kunna få ett vykort med bilden? Försök komma på någon som du känner som skulle tycka att den var intressant eller fin. Kan du komma på någon musik som skulle passa att till bilden? Passar det bäst med lugn eller intensiv musik? Skulle du välja instrumental musik eller med sång? 2. Välj en person på bilden och arbeta vidare Välj en person som du tycker verkar spännande. Ge honom eller henne ett passande namn. Skriv fem meningar om honom eller henne som besvarar nedanstående frågor. Hade hon eller han barn?

Vad arbetade personen med? Hur bodde personen? Hade personen ett bra eller svårt liv? Hade personen möjlighet att bestämma över sitt liv eller inte? På vilket sätt? Varför? Hur såg hennes eller hans liv ut ett år innan den här bilden togs? Ett år efter? 3. Fundera på hur bilden skulle se ut om den var fotograferad idag. Skulle den se annorlunda ut och i så fall på vilket sätt? Börja med kläderna. Använder man samma sorts plagg fortfarande eller hur skulle de ha sett ut idag? Använder man samma frisyrer? Sätter man upp håret på samma sätt? Finns det saker (föremål) på bilden som inte längre används? Vad använder man istället? Skulle män och kvinnor göra samma saker idag som de gör på bilden? Har män och kvinnor idag samma uppgifter som de på bilden eller kan en kvinna göra mannens uppgifter och tvärtom? 4. Fundera över hur din egen familj levde när bilden togs. Många elever har en annan bakgrund än svensk och detta kan vara ett sätt att koppla samman elevernas egen familjehistoria med den aktuella tidsperioden. 5. Gör en utställning med elevernas bilder i klassrummet. C. HUR HAR PLATSEN FÖRÄNDRATS? Utforska ortens lokalhistoria i smågrupper. Utgå ifrån en plats på orten som fanns under den valda tidsperioden. Välj en plats som många besökte, till exempel torget, posten, stadshuset, skolan, mataffären eller liknande. Para ihop eleverna och låt dem forska i platsens historia genom att använda första, andra- och tredjehandskällor och besvara frågan: Vad hände på platsen förr? Vad har platsen använts till förr? Hur används den idag? Vad har förändrats på platsen? Vad är lika? Är förändringarna bra eller dåliga? Hur kommer platsen att se ut i framtiden? Kommer den att ändras? Är det bra eller dåligt? Finns det något skräckscenario eller någon önskedröm? Kan man hitta någon person som har kunskap om platsen? Vem? Finns det möjlighet att intervjua henne/honom? FRÅGOR GÄLLANDE KÄLLANALYS OCH KÄLLKRITIK I samband med elevernas informationsinhämtning i de olika övningarna ovan kan frågor kring källmaterial vävas in, exempelvis: Vilken typ av källa tror eleverna är mest lämplig för att hitta information om just deras händelse eller plats? Historiskt källmaterial, exempelvis tidningar och dokument från tiden? Personliga vittnesmål från intervjupersoner? Uppslagsverk? Internet? Diskutera vad som är skillnaden mellan en första-, andra- och tredjehandskälla. Diskutera varför en källa passar bra medan en annan inte fungerar alls. Prata också om vilken källa som var lätt att få tag i och vilken som var svårare.

Kan källorna komplettera varandra (blandas) för att vi ska få veta mer? Kan man lita på att informationen är sann? Varför eller varför inte? Saknas det information om något som eleverna söker? Varför då? LÄSTIPS För mer information, se exempelvis boken: "Historia på riktigt! - arkivpedagogik i praktiken", Eva Sjögren och Catarina Lundström, Skånes Arkivförbund, Fälth & Hässler, Värnamo, 2001 Lektionstipset från mediekompass.se är en omarbetning av ett lärarmaterial framtaget av Forum för levande historia: www.levandehistoria.se

Tidsresa genom bildarkiven (Undervisningsmaterial från www.mediekompass.se) Syfte: stimulera elevernas nyfikenhet på historia bidra till att utveckla kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial Tidsåtgång: 1 lektion Förberedelser: Klassuppsättning tidningar. Historiska bilder från nätet. Om övningarna: I övning 1 jämför vi bilder från nu och då - övningen tar oss sedan tillbaka i tiden genom ett fördjupat samtal om en bild från förr. I övning 2 gör personer från förr en resa in i framtiden - vår tid. Övning 1: Tillbaka i tiden 1. Börja lektionen med att jämföra bilder från en rykande färsk lokaltidning med några valda bilder från förr. Samtala gemensamt kring följande punkter: Vem, vilka, vad är med på bilderna? Hur ser bilderna ut? Hur ser man om det är en nutida eller gammal bild (klädsel, frisyrer, bilmodeller, bildformat eller annat)? Likheter/skillnader 2. För ett fördjupat samtal kring en vald bild från förr. Vad berättar bilden? Använd följande punkter i samtalet: Be eleverna beskriva det de ser på bilden. Vilka är med (barn, vuxna, kvinnor, män)? Hur ser eventuella människor ut? Skillnader och likheter med hur vi ser ut idag (frisyr, kläder etcetera). Vad gör de? Vad tror eleverna att de tänker på? Vart kommer de ifrån? Vart är de på väg? Finns det djur? Fordon? Växtlighet? Är det dag, kväll eller natt? Kallt, varmt? Sommar, höst, vinter eller vår? Hur ser man det? Vilka känslor väcker bilden? Blir man glad eller ledsen, stressad eller lugn av den? Tänk er att ni går in i bilden och undersöker platsen. Vad finner ni (bakom trädet, i bilen eller kanske under bordet)? Hur doftar det? Vad hör ni? Hur känns det? Vad gör ni? Låt eleverna fantisera och berätta.

Övning 2: En resa in i framtiden 1. Vad tror eleverna - hur skulle personerna i den historiska bilden uppleva världen idag? Kopiera upp redan framtagna bilder eller (om ni har möjlighet) låt eleverna själva söka efter gamla bilder som de vill jobba med (förbered lämpliga länkar, förslag finner du nedan) och skriv ut (tänk på upphovsrätt vid val av bild). 2. Dela också ut färska lokaltidningar med bilder från vår tid. Låt sedan personer från bilderna från det förgångna besöka framtiden (vår tid). Klipp och klistra och lek med möjligheterna (ni kan förstås även välja att arbeta i bildbehandlingsprogram). 3. Vad väcker det för tankar om då och nu? Ge eleverna i uppgift att låta personerna på bilderna tänka eller tala genom prat/tankebubblor. 4. Presentera bildberättelserna för varandra. Vad är Mediekompass? Mediekompass (tidigare Tidningen i Skolan) är Tidningsutgivarnas satsning för att unga ska lära sig att kritiskt granska medier och för att hjälpa lärare i undervisningen om och med medier. Tidningsutgivarna är en branschorganisation för Sveriges dagstidningar och arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier, för ett öppet och demokratiskt samhälle. Har du frågor om Mediekompass? Kontakta Mediekompass webbredaktör Alma Kastlander, alma.kastlander@tu.se