VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson
Innehållsförtecknng 1 Inlednng 3 2 Modeller 5 3 Data 6 4 Resultat 7 5 Sammanfattnng och slutsatser 8 Referenser 9 Sd VTI särtryck 361
VTI särtryck 361
1 Inlednng I Sverge var den genomsnttlga restden tll och från arbetet 39,7 mnuter år 1981. To år senare var den 39,4 mnuter för samma ndvder; dvs. en blygsam mnsknng med ca 0,8 %. 1 Indvders betalnngsvlja för att mnska sna restder är samtdgt en av de vktgaste ntäktsposterna de samhällsekonomska analyser som görs avseende olka nvesterngsobjekt transportnfrastrukturen. Därför skulle man alltså kunna tro att de genomsnttlga pendlngstderna borde mnska mer påtaglgt över tden. En tänkbar förklarng tll att pendlngstderna trots allt nte mnskar nämnvärt är att en del ndvder använder förbättrade pendlngsmöjlgheter tll att byta jobb, t.ex. tll ett jobb som är bättre betalt men som kräver en längre ressträcka. På så sätt skulle förbättrade pendlngstder mellan olka noder ett transportnätverk kunna leda tll att ndvder arbetspendlar över större geografska områden men genomsntt nte pendlar kortare td. Med andra ord utgör sådana anpassnngar tll förbättrngar transportnfrastrukturen en förklarng tll varför de lokala arbetsmarknaderna Sverge blvt allt större med tden. Detta resonemang bygger på antagandet att ndvden betraktar kort pendlngstd som en aspekt av ett jobb på samma sätt som exempelvs en hög lön eller en god arbetsmljö: ju kortare pendlngstd och ju högre lön desto bättre upplevs jobbet. Det bygger också på att ndvden kontnuerlgt söker nya och bättre jobb, så att jobbattrbut som pendlngstd och lön kan påverkas av ndvden genom ett byte av jobb. Om samhället förkortar pendlngstderna kan ndvden alltså ta ut denna förbättrng mot ett jobb som nnebär t.ex. en högre lön men som är förknppad med en oförändrad restd jämfört med stuatonen nnan samhället förkortade pendlngstderna. Syftet med denna uppsats är att emprskt undersöka vlken utsträcknng ndvdens sannolkhet att byta jobb påverkas av pendlngstd och lön. Detta görs genom att använda en ansats som presenterats av Gronberg & Reed (1994) som utgår från en sökteoretsk modell av arbetsmarknaden för att emprskt undersöka storleken på kompenserande löneskllnader för olka arbetsmljörelaterade faktorer. Undersöknngen denna uppsats kommer således att leda fram tll en emprsk skattnng av den kompenserande löneskllnaden för pendlngstd, dvs. sysselsatta ndvders lönemässga värderng av restd tll och från arbetet. Det huvudsaklga motvet för denna uppsats baseras det ökade polcyntresset för nfrastrukturnvesterngars regonförstorande effekter. Detta vsar sg på ett natonellt plan rksdagens mål om att transportpoltken skall bdra tll en postv regonal utvecklng och på ett nternatonellt plan de rekommendatoner som utfärdas en rapport från OECD (2002). Eftersom de tradtonella objektsanalyserna redan dag nkluderar restdsvärderngar är det relevant att undersöka om de tdsvärden för pendlngsresor som nu tllämpas trafkverkens, dvs. Vägverkets och Banverkets, objektsanalyser överensstämmer med de värderngar som ges en emprsk modell för kompenserande löneskllnader. I synnerhet då de tdsvärden som dag används objektsanalyserna huvudsak baseras på en annan ansats, nämlgen s.k. RU-modeller (se t.ex. Louvere m.fl., 2001). Då de flesta 1 Uppgfterna baseras på egna beräknngar av ett urval ndvder från de Svenska levnadsnvåundersöknngarna åren 1981 och 1991. Beräknngen avser de ndvder som används den emprska analysen som presenteras senare denna uppsats och för vlka relevanta uppgfter fanns både 1981 och 1991 års LNU. VTI särtryck 361 3
emprska sökmodeller för sambandet mellan pendlngstd och sannolkheten för jobbyte är skattade på data från ett av Europas mest tättbefolkade länder (Holland, se nedan för referenser), kan det också vara ntressant att undersöka vad sådana modeller resulterar för Sverge som är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Idén om kompenserande löneskllnader går ut på att företag som t.ex. erbjuder en dålg arbetsmljö på något sätt måste kompensera löntagaren för detta, t.ex. genom att erbjuda en högre lön. Denna tanke återfnns redan hos Adam Smth Wealth of Natons (1776, bok I kap. 10) och emprska undersöknngar av dessa löneskllnader har också en lång tradton nom natonalekonom. Emprska tllämpnngar nkluderar t.ex. värdet på arbetsmljörelaterade faktorer (Duncan & Holmlund, 1983). Emprska modeller för att undersöka kompenserande löneskllnader har tdgare framför allt utgått från en statsk modell av arbetsmarknaden. Gronberg & Reed (1994) sätter stället n teorn om kompenserande löneskllnader ett dynamskt sammanhang och utgår från en s.k. sökmodell för arbetsmarknaden (se t.ex. Mortensen, 1986, Devne & Kefer, 1991, och Wolpn, 1995 för överskter). Sådana modeller antar att ndvder kontnuerlgt söker efter jobb på arbetsmarknaden antngen när de är arbetslösa eller när de redan har ett jobb. Med en vss sannolkhet erbjuds de jobb med egenskaper som väljs slumpmässgt ur en för ndvden känd fördelnng. Det fnns även ett antal tdgare uppsatser som undersökt olka effekter av pendlngstder eller pendlngsavstånd emprska sökmodeller för arbetsmarknaden. Van den Berg & Gorter (1997) fnner t.ex. en sgnfkant skllnad reservatonslönen (den lägsta lönenvå tll vlken en ndvd är beredd att acceptera ett erbjudet jobb) för ett jobb runt hörnet och för ett jobb som lgger på en tmmes pendlngsavstånd. Resultat Rouwendal (1999) tyder på att arbetare genomsntt är beredda att acceptera tmlöner som är 0,12 Holländska gulders lägre för varje ytterlgare klometer som de slpper pendla. Dessa två studer beaktar dock nte att ndvden också kan mnska sn pendlngstd genom att byta bostad. Två uppsatser av Van Ommeren m.fl. (1997 och 1999) beaktar dock även denna aspekt av problemet. De fnner bl.a. att en ndvd som nylgen har bytt jobb kommer att pendla en längre sträcka eftersom det tar td nnan han/hon har hunnt htta en ny bostad (Van Ommeren m.fl., 1997) och de fnner också ett negatvt samband mellan pendlngsavstånd och anställnngstd på det nuvarande jobbet (Van Ommeren m.fl., 1999). Levnson (1997) fnner dock nget samband vare sg mellan pendlngstd och anställnngstd eller mellan pendlngstd och boendetd den nuvarande bostaden. Uppsatsen är dsponerad enlgt följande: avsntt 2 presenterar teoretska utgångspunkter och emprska modeller; avsntt 3 presenterar det statstska datamateral som används den emprska analysen; avsntt 4 återfnns resultaten från den emprska analysen och avsntt 5 avslutar med en dskusson av resultaten. 4 VTI särtryck 361
2 Modeller Gronberg & Reed (1994) utgår från en partell modell av arbetsmarknaden där en sysselsatt arbetstagares sökbeteende modelleras. Detta nnebär att ndvden antas söka nytt jobb vars egenskaper karakterseras ett antal dmensoner, och erbjudanden om jobb genereras stokastskt från en exogent gven fördelnng som är känd av ndvden. Denna enkla modell ger upphov tll en konstant hazardfunkton ( X ) = λ exp( X' β) h, ( ) där sannolkheten ( h X ) att en anställnng upphör tdpunkten t gvet att den har varat tll t antas vara konstant och bero på en uppsättnng varabler X som nnehåller både ndvdkaraktärstka och varabler som beskrver jobbet. I denna uppsats är dessa jobbattrbut lön och pendlngstd. Den konstanta hazardfunktonen ger upphov tll följande samband för varaktgheten på anställnngsförhållanden (t) som påbörjats och avslutats. lnt = α X' β + ε där α = ln λ och ε är extremvärdesfördelad. Om sysselsatta ndvder skljer sg åt termer av cke-observerade karaktärstka, så kan man modellera denna cke-observerbara heterogentet genom att lägga tll en felterm η för dessa karaktärstka föregående ekvaton. Teorn ger dock ngen ledtråd om fördelnngen för ε + η och därför är det vanlgt att man jobbar med en så generell fördelnng som möjlgt, dvs. en fördelnng som nnehåller andra fördelnngar som specalfall. Därför använder Gronberg & Reed den s.k. generalserade gamma fördelnngen som nkluderar extremvärdesfördelnngen, Webullfördelnngen, gammafördelnngen, och log-normal fördelnngen som specalfall. I denna uppsats baseras dock stckprovet på en stock av sysselsatta ndvder. Om man antar att: (1) sysselsättnngen befnner sg en statonär jämvkt och (2) att tden som hela anställnngen varar för de som nylgen fått ett nytt jobb är exponentalfördelad, så kommer väntevärdet på denna varaktghet att vara lka med den genomsnttlga varaktgheten på anställnngen för en ndvd som tas från stocken (se Lancaster, 1990, kaptel 5.3 och 8.3). Därför skattas modellen här med vanlg mnstakvadrat-metod. Gronberg & Reed noterar att den margnella betalnngsvljan för ett vsst jobbattrbut () ges av följande kvot: VTI särtryck 361 5
MBV ( X ) h X = ( X) ( X) β w h w β = där w är tmlönen jobbet. Det andra lkhetstecknet följer då cke-transformerade värden av varablerna X-matrsen används. Varansen för den skattade margnella betalnngsvljan beräknas med hjälp av en första ordnngens Taylorapproxmaton enlgt följande formel Var ( MBV ) = Var( β ) + Var( β ) + 2 Cov( β, β ) 1 β w 2 β 2 β w 2 w 1 β 2 β w β w w 3 Data Datamateralet som används för att skatta den emprska sökmodellen är hämtat från Levnadsnvåundersöknngen 1991 (se Erksson & Åberg, 1987). Detta är en longtudnell undersöknng där ett representatvt urval ndvder ntervjuats åren 1968, 1974, 1981, 1991 och 2000. Från undersöknngen år 1991 används nformaton om hur länge en ndvd har vart anställd på nuvarande arbetsställe, hur lång pendlngstd ndvden hade samt hur många dagar han/hon arbetade veckan som föregck ntervjutllfället. En normal veckotmlön har beräknats från nformaton om ndvdens normala månadsnkomst efter skatt och normala veckoarbetstd. Därutöver används ålder, antal år som ndvdens utbldnng varat samt ndvdens kön som kontrollvarabler den statstska analysen. I det stckprov som används här nkluderas endast ndvder för vlka det fanns fullständg nformaton för samtlga dessa varabler. Tabell 1 presenterar beskrvande statstk för det urval av ndvder som nkluderas analysen. Den genomsnttlge ndvden hade vart anställd 10,5 år på det nuvarande arbetsstället och hade en dryg halvtmmes pendlng tll och från jobbet. Den genomsnttlga tmlönen var knappt 62 kronor. Medelåldern stckprovet var drygt 43 år och den genomsnttlga utbldnngslängden crka 11 och ett halvt år. Ungefär hälften av ndvderna var män. Tabell 1 Varaktghet nuvarande arbetsställe (Månader) 122.85 (110.70) Beskrvande statstk: medelvärden och (standardavvkelser). Pendlngstd (tmmar) 0.66 (0.55) Nettotmlön 61.34 (18.28) Ålder Utbldnngsår Kön Stckprovsstorlek 43.12 (10.26) 11.67 (3.35) 0.52 (0.50) 2 137 6 VTI särtryck 361
4 Resultat I tabell 2 presenteras resultaten för de skattade emprska modellerna. I kolumn 1 presenteras den grundläggande modellen. Tabell 2 Skattad varaktghetsmodell. Intercept 1.338 (0.391) Pendlngstd -0.148 (0.041) Nettotmlön 0.004 (0.001) Ålder 0.103 (0.018) Ålder 2 /100-0.063 (0.020) Utbldnngsår -0.044 (0.007) Kön 0.198 (0.048) Varaktghet nuvarande bostad Modell 1 Modell 2 1.130 (0.395) -0.139 (0.041) 0.004 (0.001) 0.070 (0.018) -0.042 (0.021) -0.036 (0.007) 0.232 (0.047) 0.252 (0.026) #Obs 2 137 2 080 Not: Standardfel nom parentes. Den skattade parametern för pendlngstd vsar att anställnngar som är förknppade med kort pendlngstd tenderar att överleva längre än sådana som är förknppade med lång pendlngstd. På motsvarande sätt ndkerar den skattade parametern för nettotmlön att anställnngar som har en relatvt hög tmlön också tenderar att överleva relatvt länge. Kontrollvarablerna analysen ger också rmlga skattnngar: sannolkheten att byta jobb mnskar avtagande takt med åldern, anställnngens varaktghet tenderar att vara kortare bland högutbldade och längre bland män än bland kvnnor. I Tabell 1, kolumn 2 presenteras en modell som syftar tll att undersöka om den grundläggande modellens resultat är känslga för ndvdens val av bostad. Detta har gjorts genom att nkludera en varabel som kontrollerar för hur länge ndvden har bott nuvarande bostad. Motvet för denna undersöknng är att en ndvd även kan påverka sn pendlngstd genom att byta bostad. I det statstska materalet är dock varaktgheten på nuvarande anställnng och tden nuvarande bostad starkt korrelerade vlket kan tyda på att byte av jobb och bostad ofta sker samtdgt. Resultatet kolumn 2 ndkerar dock att de skattade parametrarna nte är särsklt känslga för nkluderandet av denna varabel. Från dessa skattnngar av hur pendlngstd och nettotmlön påverkar sannolkheten att byta jobb går det således att skatta den kompenserande löneskllnaden som ndvderna kräver för en tmmes pendlngstd de två modellerna. Här blr detta restdsvärde drygt 39 kronor (med standardfelet 10,87) för modell 1 och drygt 36 kronor (med standardfelet 10,70) för modell 2. VTI särtryck 361 7
5 Sammanfattnng och slutsatser I denna uppsats har en emprsk sökmodell för arbetsmarknaden använts för att undersöka om sannolkheten att byta arbetsställe (jobb) ökar med pendlngstden betngat på ett antal andra varabler. Resultaten tyder på att så är fallet. I ett stckprov sysselsatta svenska ndvder är anställnngstden avtagande pendlngstden vlket överensstämmer med dén om att jobb som kännetecknas av kort pendlngstd kommer att överleva längre än andra jobb. Den emprska modellen användes också för att beräkna den kompenserande löneskllnaden för pendlngstd. Punktskattnngarna tydde på en värderng som låg omkrng 35 40 kronor år 1991. Det mest ntressanta med detta resultat är att denna enkla partella sökmodell ger ett tdsvärde för arbetsresor som lgger anmärknngsvärt nära det värde som används trafkverkens samhällsekonomska analyser vlket är 40 45 kronor år 2003. Där det senare har tagts fram med helt andra metoder än de som har använts här. Detta kan verka uppmuntrande för båda ansatserna. Men ett antal vdareutvecklngar av den modell som använts denna uppsats verkar ändå motverade. För det första skulle det vara relevant att utveckla den rktnng mot en emprsk jämvktsmodell där även arbetsgvarens sökbeteende modelleras (se Hwang, m.fl. 1997, för en teoretsk modell). För det andra verkar det rmlgt att mer noggrant undersöka betydelsen av ndvdens sökande efter bostad modellen eftersom det valet också kan påverka ndvdens restd tll och från arbetet. För det tredje vore det önskvärt att skatta en modell som nte baseras på de relatvt restrktva antagandena om statonartet sysselsättnngen och exponentalfördelade sysselsättnngstder. 8 VTI särtryck 361
Referenser Devne, Theresa J. & Kefer, Ncholas M. (1991): Emprcal Labor Economcs The Search Approach, New York: Oxford Unversty Press. Duncan, Greg & Holmlund, Bertl (1983): Was Adam Smth Rght After All? Another Test of the Theory of Compensatng Wage Dfferentals, Journal of Labor Economcs Vol. 1, pp. 366 379. Erkson, Robert & Åberg, Rune (1987): Welfare n Transton Lvng Condtons n Sweden 1968 1981, Oxford: Clarendon Press. Gronberg, Tmothy J. & Reed, W. Robert (1994): Estmatng Workers Margnal Wllngness to Pay for Job Attrbutes Usng Duraton Data, The Journal of Human Resources XXIX (3), pp. 911 931. Hwang, Hae-shn, Dale T. Mortensen & Reed, W. Robert (1998): Hedonc Wages and Labor Market Search, Journal of Labor Economcs, Vol. 16, No. 4, pp. 815 847. Lancaster, Tony (1990): The Econometrc Analyss of Transton Data, Cambrdge Unversty Press. Levnson, Davd M. (1997): Job and housng tenure and the journey to work, The Annals of Regonal Scence, 31, pp. 451 471. Louvere, Jordan J., Hensher, Davd A. & Swat, Joffre D. (2000): Stated Choce Methods Analyss and Applcaton, Cambrdge Unversty Press. Mortensen, Dale T. (1986): Job Search and Labor Market Analyss, n Handbook of Labor Economcs, Edtors Orley Ashenfelter and Rchard Layard, Elsever Scence Publshers. OECD (2002): Impact of Transport Infrastructure on Regonal Development, OECD ISBN 92-64-19579-1. Rouwendal, J. (1998): Search Theory, Spatal Labor Markets, and Commutng, Journal of Urban Economcs 43, pp. 1 22. Rouwendal, Jan (1999): Spatal job search and commutng dstances, Regonal Scence and Urban Economcs 29, pp. 491 517. Smth Adam (1776): Wealth of Natons, Oxford: Oxford Unversty Press, 1993. Van den Berg, Gerhard J. & Gorter, Cees (1997): Job Search and Commutng Tme, Journal of Busness and Economc Statstcs 15(2), pp. 269 281. Van Ommeren, Jos, Retveld, Pet & Njkamp, Peter (1997): Commutng: In Search of Jobs and Resdences, Journal of Urban Economcs 42, pp. 402 421. Van Ommeren, Jos, Retveld, Pet & Njkamp, Peter (1999): Job Movng, Resdental Movng, and Commutng: A Search Perspectve, Journal of Urban Economcs 46, pp. 402 421. Wolpn, Kenneth I. (1995): Emprcal Methods for the Study of Labor Force Dynamcs, Harwood Academc Publshers. VTI särtryck 361 9