Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gröna 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering... 2 4. Förankring och medverkan... 3 5. Nulägesanalys... 3 6. Åtgärder... 4 7. Kompetensutveckling... 4 8. Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 5 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 6
1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi ägnar mycket tid till att vara i barnens närhet på golvet eftersom vi märker att de behöver det. Vi bekräftar och uppmuntrar positivt beteende, men talar om och visar vad som är rätt och fel. Pedagogerna arbetar med att förebygga kränkningar och diskriminering genom att ge barnen modeller och förebilder genom t ex sagor och sång. Vi pedagoger ser med vårt förhållningssätt till att vi är tillåtande för lek både för pojkar och för flickor i alla rum på förskolan. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. När vi har barn på vår avdelning som söker kontakt genom att knuffas, markerar vi att det är fel genom att lyfta bort barnet och säga att det är fel, vi gör inget stort av det. Vi tröstar barnet som blivit utsatt. Vi är extra noga med att ge dessa barn positiv uppmärksamhet. När vi byter på barnen i skötrummet har vi draperiet fördraget. Draperiet ut till hallen är alltid fördraget för att undvika att barnen blir ledsna då de ser att föräldrarna går. Har vi barn med funktionsnedsättning vill vi att barnet ska delta i verksamheten efter sina förutsättningar och att verksamheten i stor utsträckning ska anpassas efter barnet. Får vi tips och idéer från habiliteringen, ser vi till att det även gagnar de andra barnen. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. 2
Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp i Brukarrådet. Förskolechef är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Utvärdering av förra årets plan Vi hade en barngrupp som var i en utvecklingsfas där de sökte kontakt med varandra på ett hårdhänt vis. Barnen delades upp i mindre grupper. Vi pedagoger fanns med som stöd. Alla pedagoger var ansvariga. Vi följde regelbundet upp och hjälpte barnen i det sociala samspelet. Många av barnen i gruppen hade ett stort rörelsebehov. Vi pedagoger såg till att barnen fick röra sig genom röris, sång och danslekar, utflykt till skogen eller någon lekpark, promenader till exempel bibliotek och lek på stora gården. Alla pedagoger var ansvariga. Vi följde regelbundet upp och såg till barnens behov. Nytt behov A. Vi upplevde att några barn blev ledsna när de såg tavlan med nappstrutar. B. Vi hade tidigare problem med vart barnen skulle sitta i samlingen och det blev konflikter. C. Vi har barn som har behov av att leka ostört. 3
6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: A. Tavlan flyttades in till skötrummet där den inte kunde ses innifrån avdelningen. När barnen inte kunde se den, märkte vi att barnen glömde bort att de saknade sin napp. B. Barnen har fått en egen plats med sitt namn som klistrats fast på golvet. Alla pedagoger är ansvariga för att barnen sitter på sin plats. C. Det har blivit möjligt för oss att dela av intill ett rum så att barnen kan leka ostört där och de får ha sina saker ifred. Alla pedagoger är ansvariga. 7. Kompetensutveckling För närvarande går pedagoger uppföljning av ICDP för att hålla kunskapen levande. En utvecklingsgrupp har bildats där en pedagog från varje avdelning träffas regelbundet tillsammans med rektor och utvecklingsledare. Där diskuteras matematik, språk, lärplattan eller vad behovet är. 8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Vi genomför observationer av varandra och diskuterar detta på en arbetslagsträff i november och en i maj. Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 4
Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 5
Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 6