Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Hela vägen fram. Uppföljning av energikrav i byggprocessen

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Hela vägen fram Uppföljning av energikrav i byggprocessen

Förord Som byggherre är oftast fastighetsföretagen bra på att ställa detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man fått den prestanda man köpt. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav och energiprestanda i byggprocessen. Orsakerna till detta är flera. Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del. Det finns en mängd aktörer inom olika områden och ibland är inte ansvarsfrågorna klarlagda. Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansvariga slutar etc. Det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet energiprestanda som kwh/kvm är ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa anläggningar med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden. Budskapet i denna rapport är att det krävs en systemmanual som beskriver helheten. Det krävs någon som är direkt ansvarig för uppföljning av energikraven, och i denna rapport tillhandahålles operativa verktyg för detta. I rapporten avgränsas uppföljning av energikrav till byggnadens tekniska installationer och operativa rutiner för uppföljning av energikrav på dessa. Skriften vänder sig till energiansvariga förvaltare och byggprojektledare med ansvar för energi och har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) där följande organisationer ingår: Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också delfinansierats av Statens energimyndighet. Skriften är författad av Per Wickman, ATON Teknik Konsult AB. Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Jan Lemming, Uppsala kommun; Mats Adell, Specialfastigheter i Sverige AB; Jan Lindberg, Landstinget Västernorrland; Stig Hoff, Akademiska hus AB; Stefan Andersson, Landstinget Uppsala; Hans Isaksson, K-konsult och Statens energimyndighet. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. arbetat som projektledare. Stockholm i januari 2007 1

Innehåll Förord......................................................... 1 Sammanfattning................................................ 3 1. Bäst och billigast åtgärda i byggprocessen....................... 4 Det behövs en systemmanual som beskriver helheten.................... 5 Inte bara i Sverige................................................. 6 En ledningsfråga................................................... 6 2. Avgränsningar och definitioner................................. 8 3. Energiansvariges uppdrag.................................... 10 Programskede.................................................... 14 Projekteringsskede................................................ 20 Genomförande (entreprenad)...................................... 24 Garantiperiod.................................................... 28 4. Rationell hantering av information............................ 31 5. Praktiska underlag......................................... 33 Underlag för uppföljning av delsystem VENTILATION.................... 33 Underlag för uppföljning av delsystem VÄRME......................... 39 Underlag för uppföljning av delsystem kyl/värmepumpsanläggning.... 45 Bilagor....................................................... 51 Bilaga 1. Mall för uppföljning av energikrav............................ 51 Bilaga 2. Tabell för nusummefaktorer................................ 52 Bilaga 2. Mall för systemmanual..................................... 54 Bilaga 4. Mall för verifikationsplan................................... 55 Referenser................................................... 56 U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Adress: 118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se Webb: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-215-8 Text: Per Wickman Illustratör: Minna Ridderstolpe Projektledare: Fredrik Jönsson och Ulf Sandgren Tryck: EO Print, Stockholm-Skarpnäck Redigering, form och produktion: Anna Strandberg och Björn Hårdstedt Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.offentligafastigheter.se 2 Hela vägen fram

Sammanfattning Denna skrift beskriver hur man följer upp installationstekniska energikrav i olika skeden av byggprocessen. Med rutiner för uppföljning kan mycket pengar sparas i den kommande driften. Skriften riktar sig i första hand till projektledare och energiansvariga, och är avsedd att vara ett stöd i uppdraget och ett hjälpmedel för att hitta underlag och referenser. Det finns alltför många exempel på brister vid genomförandet av installationsprojekt. Tyvärr kan de brister som upptäcks sent bli mycket kostsamma eller till och med omöjliga att rätta till. Finns det inget tydligt beskrivet uppdrag för provning och kontroll är det svårt för beställaren att få någon ersättning i efterhand. Risken är uppenbar att ingen tar på sig ansvaret för höga framtida driftkostnader. Det är nödvändigt att uppföljningen, som kommer efter utredningsskedet eller programskedet, beskrivs på ett tydligt sätt. Energikraven beskrivs översiktligt Livscykelenergikostnad för en pump med avseende på vad som ska 4 % 8 % följas upp och vem som har ansvaret. I projekteringsskedet ska lösningar tas fram för att uppfylla dessa krav. När anläggningen projekterats i detalj och det finns dimensionerande data för olika systemdelar ska ett underlag för provdrift tas fram innan entreprenaden kan handlas upp och arbetet med installationerna påbörjas. Under utförandet ska varje systemdel kontrolleras enligt ett särskilt framtaget underlag för provning 88 % Inköp Energi D & U Kostnaden för energianvändning i ett livscykelperspektiv är den absolut största delen av den totala kostnaden för en anläggning. (Kalkylera med LCCenergi, www.industrilitteratur.se) och kontroll. Provning och kontroll ska genomföras så tidigt som möjligt för att inte försvåra åtgärder för att rätta till eventuella fel och brister. Inför överlämnandet redovisas resultaten från provdriften och jämförs med beräknade värden. Samordnad prestandamätning i verklig drift vid olika driftfall utförs under garantitiden. Under garantitiden kontrolleras dessutom inomhusmiljöns kvalitet med hjälp av standardiserade enkäter. Beräkningar och provresultat dokumenteras och samlas i ett gemensamt dokument en systemmanual. Systemmanualen utgör sedan grunden för en effektiv uppföljning av energianvändningen i drift- och förvaltningsskedet. I denna skrift redovisas vilka moment som är avgörande för att lyckas i ett processperspektiv. Samtidigt ges konkreta exempel på checklistor och beskrivningstexter med referenser. Sammanfattning 3

1. Bäst och billigast åtgärda i byggprocessen När en ny byggnad är färdig med alla tekniska installationer och har överlämnats, förväntar sig byggherren naturligtvis att allt ska fungera. Detta är inte alltid fallet i verkligheten. För att det ska vara möjligt att genomföra en verklig kvalitetssäkring genom hela byggprocessen, i detta fall med fokus på energianvändning, krävs ett definierat uppdrag som kan tidsplaneras och kostnadsberäknas. Störst möjlighet att välja de effektivaste lösningarna till lägst kostnad finns i byggprocessen, antingen man bygger nytt, bygger om eller byter ut gammal utrustning. I denna skrift beskrivs hur ett sådant uppdrag kan se ut. I en nyligen (2006) genomförd undersökning av 165 kyl- och värmepumpsanläggningar (John. A et al. Masters Program in Sustainable Energy Engineering, Royal Institute of Technology (KTH) Stockholm, Sweden. 2006) visade det sig att 87 procent hade mer eller mindre allvarliga fel och brister. En genomgång av 10 000 insamlade besiktningsprotokoll från genomförda obligatoriska ventilationskontroller visar att 2/3 av ventilationssystemen inte fungerar tillfredsställande. Det är inte ovanligt att orsaken är dåliga konstruktionslösningar. I genomsnitt har ventilationssystemen mellan fem och sex fel varav två allvarligare som leder till otillräckliga luftflöden. (Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) uppföljning och erfarenhetsåterföring, Boverket, 1988) Förutsättningen för att uppnå ett bra resultat är att ställa tydliga krav. Kraven måste dock alltid anpassas till aktuella förhållanden och utvecklingen av kravspecifikationer pågår fortlöpande. Arbetet med internationella standarder med koppling till energikrav har intensifierats efter Sveriges inträde i EU. Idag finns kravspecifikationer inom de flesta teknikområden, men nivå, innehåll och kvalitet varierar. På det nationella planet finns Boverkets nybyggnadsregler, som uppdaterats under 2006. Energimyndigheten har tidigare publicerat energikrav för belysning i kontor och skolor. Det finns även kravspecifikationer utvecklade av olika branschorganisationer i samarbete med tekniska konsulter. Bland annat R1: Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, som ges ut av VVS tekniska föreningen och LCC energi som tagits fram av Svensk verkstadsindustri och ges ut av Industrilitteratur. 4 Hela vägen fram

Trots utvecklade kravspecifikationer finns fortfarande brister vid uppföljningen av kraven. Skälen till detta är flera. Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del Det finns en mängd aktörer inom olika områden Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansvariga slutar etc Det finns även mer subtila skäl som kan vara svåra att ta på, som exempelvis relationen mellan beställare och utförare Det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet energiprestanda som kwh/m 2 är ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa anläggningar med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden. Det behövs en systemmanual som beskriver helheten En tydlig konsekvens av detta är att det är ovanligt med samlad och lätt tillgänglig dokumentation där anläggningen beskrivs i sin helhet. Dokumentationen är i allmänhet uppdelad på olika teknikområden som exempelvis luftbehandling, värmesystem, kyla etc. I driftpärmar för de olika områdena finns i bästa fall protokoll från utförda injusteringar, driftinstruktioner av varierande kvalitet, produktblad etc. Sällan finns en övergripande beskrivning av systemet som helhet med alla dess olika funktioner och driftfall en systemmanual. I denna skrift beskrivs vad en sådan dokumentation bör innehålla och vilket underlag som bör tas fram för programskede, projektering, genomförande och garantitid. I dokumentationen ska det, förutom övergripande systembeskrivning, finnas tekniska specifikationer av de olika delsystemen kopplade till resultat från provdrift och funktionsprov. Framtagningen av dokumentation kommer att pågå under hela byggprocessen vilket innebär att någon måste ha ett särskilt ansvar för detta. Uppdraget är mer av karaktären projektledning och kan, med stöd av ett bra underlag, utföras av mindre kvalificerad inom teknikområdet. Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder kan man inte vänta flera år innan energikraven verifieras. Förutsättningarna för verksamheten kan ha ändrats, entreprenören gått i konkurs etc. I detta sammanhang måste vi därför använda andra mått än energi för uppföljningen. Det kan exempelvis vara temperaturskillnad fram och retur för ett givet system vid ett givet driftfall eller pumpeffekt per liter och sekund. Energianvändning Sammanfattning 5

per år kan då beräknas som ett jämförelsetal baserat på antagna driftfall med specificerade drifttider och effektbehov. Inte bara i Sverige Problemen kring uppföljningen av energikrav är inte specifika för Sverige. I till exempel USA har formerna för denna typ av uppdrag utvecklats under ett par decennier och en nationell förening BCA Building Commissioning Association har bildats. I Kalifornien, som är en ledande stat i dessa frågor, har en sammanslutning av energileverantörer under överinseende av myndigheter bildats (Energy Design Resources) och bland annat tagit fram skriften Building Commissioning Guidelines. Resultaten från detta arbete kan inte rakt av användas för svenska förhållanden. Modellen bygger på att ett särskild uppdrag för uppföljningen med uttalade krav på specifik kompetens. Kompetensen finns bland dagens aktörer i Sverige men själva uppdraget måste utvecklas och man måste tydligt beskriva vem som tar ansvar för vad. Det finns dock många likheter med begreppet comissioning som i stort sett kan likställas med uppföljning av energikrav i byggprocessen. Enligt BCA definieras begreppet commissioning som: Systematisk process för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan enligt specificerade krav. Detta görs genom att utveckla kravspecifikationerna i programskedet och fortlöpande dokumentera funktionstester och verifiering under projektering, genomförande och garantitid. Program- och projekteringshandlingar, provning och trimning av utrustning, kalibrering och kontroll av övervakningssystem samt utbildning av personal samordnas för att uppnå ett bra slutresultat. En ledningsfråga En förutsättning för att lyckas är att arbetet med uppföljning förankrats i företagets ledning och att någon har ett uttalat projektansvar för detta. Arbetet med uppföljning kommer initialt att kosta mer pengar än normalt och budget för detta måste finnas. Denna extra kostnad kan jämföras med anläggningens totala LCC-kostnad. Hur arbetet med energifrågorna kan hanteras i ett mer övergripande perspektiv finns beskrivet i U.F.O.S rapporten Steg för steg (2006). Här framgår att det måste finnas ett konkret stöd i de olika delprocesserna för att uppföljningen av energikrav ska fungera. Underlaget för uppföljningen måste anpassas till behovet i varje delprocess och för varje teknikområde på ett sådant sätt att projektansvarig, konsult och entreprenörer har direkt nytta av detta i sin egenkontroll. Det är 6 Hela vägen fram

av stor vikt att uppdraget integreras med den övriga byggprocessen på ett rationellt sätt så att det blir ett stöd istället för ett nytt krångligt moment. I denna skrift redovisas ett underlag för uppföljning av energikrav i byggprocessen genom att översiktligt beskriva vilka moment som är avgörande för att lyckas i ett processperspektiv och samtidigt ge konkreta exempel på checklistor och beskrivningstexter med referenser. Sammanfattning 7

2. Avgränsningar och definitioner Inomhusmiljö Inomhusmiljön behandlas inte i detta sammanhang men det förutsätts att kraven på termisk komfort, luftkvalitet m m har fastställts. Det är utifrån dessa krav anläggningen dimensionerats och det är delsystemens prestanda vid dimensionerande driftfall som vi kontrollerar. Inomhusmiljöns kvalitet följs lämpligen upp med hjälp av standardiserade enkäter under garantitiden. Möjligheten att koppla inomhusmiljökrav till resultaten från en enkätundersökning bör vara framkomlig men behandlas inte här. Byggnadsteknik I denna rapport avgränsas uppföljning av energikrav till byggnadens tekniska installationer. Krav på rent byggnadstekniska lösningar berörs ej. Indirekt kommer dock läckage genom klimatskal och köldbryggor att vägas in vid mätning av värmesystemets effektbehov. Tekniska beskrivningar I denna skrift behandlas i första hand rutiner för uppföljning av energikrav. För detaljer angående mätteknik och provning hänvisas till vedertagna metodbeskrivningar och standarder. Verksamhetsanknutna installationssystem Verksamhetsanknutna installationer som exempelvis datorer och kontorsutrustning behandlas inte. Verksamhetspåverkade parametrar Parametrar som kommer att påverkas av verksamheten som exempelvis ljusmiljö, färgsättning etc behandlas inte i detta sammanhang. Övriga tekniska funktioner Övriga tekniska funktioner som inte kan relateras till energianvändning berörs inte i denna skrift. Andra parametrar som påverkar energianvändningen som exempelvis läckage genom byggnadens klimatskal och ventilationsanläggning beskrivs inte. Däremot hänvisas till standarder som behandlar detta. Vid prestandamätning under garantitid kommer dock avvikelser mellan projekterade värden och uppmätta värden att indikera brister i till exempel täthet. 8 Hela vägen fram

ISO STEM AMA SCADA LCC BKK VAV LENI SFP SPP OVK ABA FI2 IFC IAI International Standards Organization Statens energimyndighet Allmän material- och arbetsbeskrivning Supervisory Control And Data Acquisition Life Cycle Cost Byggandets kontraktskommitté Variable Air Volume Lighting Energy Numeric Indicator Specific Fan Power Specific Pump Power Obligatorisk Ventilationskontroll Allmänna bestämmelser för industriella anläggningar Defacto-standard för informationshantering inom fastighetssektorn Industry Foundation Classes International Alliance For Interoperability 2. Avgränsningar och definitioner 9

3. Energiansvariges uppdrag Uppdraget att följa upp energikraven kommer att variera beroende på organisationens typ och storlek, typ av projekt, entreprenadform etc. Samtidigt ingår alltid huvudmomenten programskede, projektering, genomförande och garanti/uppföljningsperiod i någon form i uppdraget oavsett projektets storlek och entreprenadtyp. Under alla omständigheter måste uppdraget för uppföljning av energikrav vara beskrivet så detaljerat som möjligt och, inte minst, måste det finnas en tidplan och budget för uppdraget. Då den största delen av en anläggnings livscykelkostnad hänförs till driftskedet bör huvudansvaret för energifrågorna tas av förvaltningsorganisationen men kan även läggas på projektledning, installationssamordnare eller extern part. Arbetet med kvalitetssäkring och uppföljning ska i huvudsak baseras på de olika företagens egenkontroll. Ofta är företagen i byggbranschen små och det kan vara svårt att ställa krav på ledningssystem enligt ISO. I detta avsnitt redovisas hur beställaren kan beskriva uppföljningen av energikrav oavsett hur kvalitetsarbetet i det upphandlade företaget bedrivs. Idealt ska inte arbetet med uppföljning och kontroller innebära något merarbete för konsulten eller entreprenören. Likväl är det avgörande att båda parter är helt på det klara med hur uppdraget ska utföras. Entreprenören skall sedan avtalet ingåtts upprätta kvalitetsplan och miljöplan för entreprenaden och därvid inarbeta kvalitets- och miljöåtgärder som beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget, om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna. Innan arbetena påbörjas skall entreprenören överlämna dessa planer till beställaren för granskning och godkännande. Sådant godkännande inskränker inte entreprenörens kontraktsenliga ansvar för utförandet av entreprenaden. Entreprenören skall under entreprenadtiden utföra och dokumentera åtaganden enligt avtalad kvalitetsplan och miljöplan. Beställaren har rätt att ta del av dokumentationen. Om entreprenören underlåter att utföra sitt åtagande enligt avtalad kvalitetsplan eller miljöplan har beställaren rätt att vidta rimliga åtgärder på entreprenörens bekostnad. Inget hindrar att kvalitets- och miljöåtgärder redovisas i en handling, exempelvis en projektplan, i stället för i två separata handlingar. En sådan projektplan kan också avse andra åtgärder som entreprenören ålagts enligt kontraktshandlingarna, exempelvis upprättandet av en arbetsmiljöplan. 10 Hela vägen fram

I allmänna bestämmelser AB04 för byggnads, anläggnings- och installationsentreprenader kapitel 2 paragraf 2 beskrivs hur entreprenören ska hantera kvalitets- och miljöarbetet. Det som i själva verket ska kontrolleras är att olika funktioner eller egenskaper i anläggningen kommer att uppnås och ha förutsättningar att upprätthållas i ett framtida driftskede. Dessa krav måste uttryckas så att de blir entydigt definierade och angivna som mätbara storheter. I Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABT94, definieras begreppet funktion som: sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap, som normalt konstateras genom mätning, provning och nyttjande. Denna definition passar väl som grund för detta uppdrag. Hur mycket energi som kommer att användas i förvaltningsskedet beror i stor utsträckning på hur anläggningen faktiskt används. När man så småningom under driftskedet kan följa upp faktisk användning Upphandling av köpt energi för byggnaden i sin helhet kan det ha gått flera Upphandling år. Orsaken till avvikelser från beräknad energianvändning kan då vara svår eller omöjlig att fastställa. Uppföljningsbara storheter som gör det möjligt att beräkna framtida energianvändning, här benämnda energiparametrar, måste identifieras. Överlämnande Garantibesiktning Byggprocess Program Projektering Utförande Garantitid Färdig anläggning Uppföljning energikrav i byggprocessen Verifikationsplan Underlag för provdrift Resultat provdrift Systemmanual Utgående från effektbehovet för delsystemen och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall, kan man kontrollera prestanda med hjälp av provning, redovisning av komponentdata och momentana mätningar under byggprocessen. Man kan betrakta detta som numeriska indikatorer som gör det möjligt att beräkna energianvändningen. Inom till exempel belysningsområdet (standard SS EN 12 464-1) används begreppet Lighting Numeric Energy Indicators LENI som på motsvarande sätt är tillämpligt för alla områden som kan kopplas till energianvändning. Om man relaterar uppmätta eller beräknade effekter till exempelvis yta eller flöde erhålls viktig information om anläggningens energitekniska status. Med hjälp av dessa indikatorer kan byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter. 1 2 3 4 Stödprocess Underlag kravspec/ansvar Detaljerade krav Provdrift av delsystem Prestandamätning system 3. Energiansvariges uppdrag 11

Det finns några kritiska tidpunkter i byggprocessen då resultat från uppföljningen, i form av referensvärden och indikatorer för energi, måste redovisas vilket principiellt framgår av siffrorna 1 till 4 i checklistan nedan. 1. Efter utredningsskedet eller programskedet är det nödvändigt att arbetet med uppföljningen beskrivs i en verifikationsplan. Där formuleras energikrav och beskrivs översiktligt vad som ska följas upp och vem som har ansvaret. 2. I projekteringsskedet ska lösningar tas fram för att uppfylla dessa krav. När anläggningen projekterats i detalj och det finns dimensionerande data för olika systemdelar ska ett underlag för provdrift tas fram innan entreprenaden kan handlas upp och arbetet med installationerna påbörjas. 3. Under utförandet ska varje systemdel kontrolleras enligt ett särskilt framtaget underlag för provning och kontroll. Provning och kontroll ska genomföras så tidigt som möjligt för att inte försvåra åtgärder för att rätta till eventuella fel och brister. Inför överlämnandet redovisas resultaten från provdriften och jämförs med beräknade värden. 4. Samordnad prestandamätning i verklig drift vid olika driftfall utförs under garantitiden enligt särskilt framtagen plan (se bilaga). Under garantitiden är det lämpligt att följa upp inomhusmiljöns kvalitet med hjälp av standardiserade enkäter. Beräkningar och provresultat dokumenteras och samlas i ett gemensamt dokument en systemmanual. Detta dokument utgör sedan grunden för uppföljning av energianvändningen i driftoch förvaltningsskedet. Arbetet med uppföljning av energikrav kan ingå i det ordinarie kvalitetsarbetet men måste beskrivas specifikt. Energiledningssystem Grunden för arbetet med energiuppföljning är naturligtvis att detta är förankrat i företagets ledning och att det finns en tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. I en större organisation beskrivs detta inom ramen för ett energiledningssystem. Följande exempel är hämtat från U.F.O.S-rapporten Steg för steg Med hjälp av ett energiledningssystem kan man på ett strukturerat sätt få en total översyn av energianvändningen, sätta upp mål och handlingsplaner för hur energianvändningen ska förändras. Energiledningssystem har börjat införas i flera industriföretag. För små organisationer med några få personer är inget formaliserat energiledningssystem nödvändigt. För större organisationer blir det allt viktigare med ordning och reda. Energiledning kan också integreras inom ramen för ett miljöledningssystem. Stöd och anvisningar för energiledningssystem till industrin ges av energimyndigheten. Följande punkter har hämtats från energimyndighetens anvisningar, men bearbetats och anpassats för fastighetsförvaltning. Det är upp till organisationen själv att bestämma om ett energiledningssystem 12 Hela vägen fram

ska tillämpas och hur det ska se ut. Nedan följer en beskrivning som kan fungera som stöd, tips och ge idéer: 1. Bygg upp en organisation för energiledningssystemet med ansvar och befogenheter för systemets olika delar 2. Anta en energipolicy 3. Kartlägg och analysera energianvändningen. I organisationer där såväl fastighetsförvaltning som kund ingår, kan även kundens energianvändning och dess möjligheter att medverka i effektiviseringsprocessen (ofta beteendefrågorna) ingå 4. Ställ upp mål som är utmanande, men möjliga att nå 5. Bestäm hur målen ska mätas och följas upp 6. Till varje mål upprättas en handlingsplan. Handlingsplanen kan innehålla åtgärder och förslag från energikartläggningar eller driftprocessen, men också kampanjer, utbildningsinsatser eller installation av automatiserade mät- och övervakningssystem, etc 7. Rutiner för förvaltningens viktigare processer ses över för att öka energieffektiviteten, dvs driftprocessen byggprocessen (bygg- och installationsprojekt) energiinventeringsprojekt (energikartläggning av byggnadsobjekt) 8. Rutiner för inköp ses över 9. Se över förvaltningens utbildnings- och utvecklingsplaner för alla medarbetare som kan påverka energianvändningen (personalresursplan) 10. Rutiner införs för hur dokument ska hanteras, hur energifrågor ska kommuniceras inom och utom företaget, hur fel i systemet ska upptäckas och rättas till och hur systemet ska revideras Ledningssystemet Ledningssystemet ska klara ut vem som ansvarar för att rätt förutsättningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner. Allra bäst är det om ledningssystemet utformas enligt anvisningarna för ett miljö- eller energiledningssystem. Ett sådant ledningssystem följer fastställda rutiner och skapar en inre logik som kan hålla processen levande, genom att resultaten alltid ska följas upp och nya mål formuleras. Om sedan ledningssystemet ska vara certifierat (med granskning av oberoende part) eller bara drivas som ett internt ledningssystem är en fråga som bäst avgörs av den egna organisationen och beror på hur viktig trovärdigheten är i den externa kommunikationen. Om arbetet ska bedrivas enligt någon form av standardiserat ledningssystem är en typisk fråga för ledningen att ta ställning till. Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för 3. Energiansvariges uppdrag 13

miljöledningssystem ISO 14001. Arbetet kan också ske enligt svensk standard för kvalitetsstyrning, men ger mer betoning på ordning och reda. Mer att läsa om energiledningssystem finns på Svensk standard för energiledningssystem www.sis.se och på Energimyndigheten www.stem.se Exempel från verkligheten; I en nyligen genomförd större totalentreprenad krävde byggherren att ventilationsanläggningens SFP-värde skulle vara minst 1,5 kw/(m 3 /s). Anläggningen projekterades med SFP-värdet 2,3 kw/(m 3 /s) som entreprenören uppfattade som ett bättre värde. Driftkostnaderna för fläktel ökade med drygt 50 procent. Programskede I programskedet specificeras övergripande krav på anläggningen som helhet med avseende på komfort, flexibilitet, energislag m m. I denna skrift skiljer vi på verksamhetsanknutna krav och krav direkt kopplade till byggnaden med dess installationer. Verksamhetsanknutna krav kan vara termiskt klimat, luftkvalitet och belysningskvalitet. Verkningsgrader för pumpar, fläktar och värmeåtervinning är exempel på krav som kan kopplas direkt till byggnadens tekniska installationer. I detta sammanhang förutsätts att de verksamhetsanknutna kraven är specificerade som grund för valet av de tekniska lösningar som ska kontrolleras. Programskedet eller utredningsskedet är i en mening lika oavsett vilken entreprenadform man väljer. Det underlag som tas fram är en sammanfattning av de förutsättningar som gäller för projektet och kommer i sin tur att vara underlag för hela byggprocessen med projektering, utförande och uppföljning. I programskedets stödprocess ingår i huvudsak följande moment: Formulera policyaspekter avseende miljö, energi och ekonomi Målbeskrivning med övergripande nyckeltal för energieffektivitet och kalkylering Övergripande systembeskrivning Plan för verifiering Kostnadsbedömning och kalkyl som underlag för beslut Upphandling konsulter/entreprenörer En analys av verksamhetens behov och byggnadens och installationernas status ligger till grund för projektets omfattning och behovet av investeringar. Byggnaden med dess installationer är dessutom föremål för lagstiftning som reglerar hur lokaler och utrustning ska utformas. Plan- och byggla- 14 Hela vägen fram

gen, brandlagen, elföreskrifter och obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är exempel på lagar och föreskrifter som i vissa fall kräver investeringar. Den tekniska utvecklingen avseende såväl ventilation, el- och teleinstallationer som värme och komfortkyla kan medföra krav på modernisering och utbyte av äldre system. Ibland behövs helt nya tekniska installationssystem för att uppfylla dagens krav på ändamålsenliga lokaler trots att man ofta kan nå långt med hjälp av driftoptimering. Företagets policy vad gäller ekonomi, miljö- och energifrågor påverkar kalkylsituationen och investeringsbehovet. Följande frågor måste preciseras i detta tidiga skede. Ska projektet baseras på: Lägsta investering Lägsta livscykelkostnad LCC Bästa teknik Uppsatt energimål Prioritering energislag/utsläpp koldioxid Ett aktivt beslut av företagets ledning är en direkt förutsättning för det fortsatta arbetet. I detta sammanhang görs ingen värdering av vad som är bra eller dåligt. Det är dock helt avgörande att dessa frågor behandlas innan en projektering påbörjas. Om man har ett långsiktigt perspektiv och alltid baserar besluten på LCC är det inte rimligt att samtidigt ställa krav på bästa teknik och ett angivet mål för reducerad energianvändning. Vill man profilera sig som ett företag som satsar på miljö och hållbar utveckling eller har man mer kortsiktiga mål? Vad som är lönsamt beror på företagets situation. En annan viktig policyfråga är om man ska tillämpa vite och bonus. Övergripande systembeskrivning Utifrån dessa aspekter kan en övergripande systembeskrivning tas fram, som förutom lokalprogram, miljöprogram, tekniskt program med en allmän beskrivning av tekniska systemlösningar, kan innehålla nyckeltal för energieffektivitet. Vid en mindre ombyggnad kommer programskedets omfattning att vara begränsad men hänsyn måste likväl tas till helheten. Omfattningen av det kvalitetsarbete som ska bedrivas under processen, både inom den egna organisationen och externt, bedöms. En plan för kvalitetsarbetet i stort upprättas och ansvarig utses. Arbetet med uppföljning av energikrav preciseras och kostnadsberäknas i en särskild verifikationsplan. Utifrån effektbehov för delsystem och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall, är det möjligt att kontrollera prestanda med hjälp av provning och momentana mätningar under byggprocessen. Om man dessutom relaterar 3. Energiansvariges uppdrag 15

uppmätta effekter till exempelvis yta eller flöde erhålls viktig information om anläggningens status. Med hjälp av uppmätta specifika effektbehov kan då byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter. Målbeskrivning med övergripande nyckeltal för energieffektivitet I tabellen nedan visas energiparametrar som kan användas för uppföljning av energikrav och beräkning av energianvändning. Ett mer detaljerat underlag i form av färdiga blanketter visas i slutet av denna skrift, och kan hämtas som elektroniska dokument via U.F.O.S webbplats. Delsystem Elenergi Vätske/luftburen Energi Enhet Värmesystem Specifik effekt för uppvärmning kw/ C av byggnaden Ventilation Kyl/VP system Belysning Specifik pumpeffekt SPP Temperaturskillnad fram- och returledning Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinning Specifik effekt uppvärmning av ventilationsluft C kw/l/s % kw/ C Specifik fläkteffekt SFP kw/m 3 /s Specifik effekt för kylning av W/m 2 BTA byggnaden Köld/Värmefaktor COP kw/kw Specifik pumpeffekt SPP kw/l/s Specifik kompressoreffekt W/m 2 BTA Effekt per rumstyp och W/m 2 BRA ytenhet Lighting Energy Numeric Indicator LENI kwh/m 2, år BRA Med hjälp av dessa nyckeltal kan energikraven preciseras i programskedet. Med specifik effekt menas i detta sammanhang effekt som kan relateras till exempelvis yta, flöde eller temperatur. I detta tidiga skede kan man förstås inte bestämma i detalj hur de olika delsystemen ska se ut eller användas, men det är här som inriktningen fastställs och, framförallt, vilka parametrar som ska kontrolleras. Under projektering och utförande kommer förutsättningarna att förändras, men avvikelser måste alltid motiveras och sättas i relation till de totala kostnaderna, nu och i framtiden. I detta tidiga skede kan man välja olika vägar för att bedöma kostnader för olika energitekniska lösningar. Man kan använda schablonvärden som mot- 16 Hela vägen fram

svarar energieffektiva lösningar, uppskattade drifttider och ekonomiska förutsättningar och därmed få en uppfattning om kostnadsnivåer. Preliminära effekt- och energibehov kan också tas fram med hjälp av beräkningsprogram för bedömning av olika systemlösningar. Exempel på beräkningsprogram är IDA, VIP+ och BV2, som tagits fram för att väga in energiaspekter i ett tidigt skede av byggprocessen. BV2 är utvecklat så att det helt kan anpassas till de krav som måste ställas på ett verktyg när endast lite är känt om den blivande byggnaden, särskilt med avseende på tekniska installationer. Därför innefattas beräkningar av byggnadens värme överskott och värmeunderskott innan explicita tekniska system kopplats till byggnaden. Byggnaden med tekniska system studeras i ett senare skede av byggprocessen då projektörer arbetar med att ta fram de bästa systemlösningarna. BV2 kan laddas ner från www.bv2.nu. Med ett omsorgsfullt framtaget underlag kan ett välgrundat beslut om hur projektet ska drivas fattas. Detta arbete är också underlag för upphandling av konsulter och entreprenörer. En grov tidplan och budget för uppföljning av energikrav kan upprättas baserat på systemlösning, anläggningens storlek, ansvarsfördelning, typ av delsystem och typ av provning. På samma sätt som vi idag budgeterar för utbildning av driftpersonal i samband med installation av en ny anläggning, kan man i förväg bedöma tidsåtgång och kostnader för provning av delsystem. Verifikationsplan Tabellen nedan visar ett exempel på en verifikationsplan som ligger till grund för arbetet med uppföljning av energikrav och hur kostnaderna för detta ska beräknas. Samordnad funktion 1. När 2. Vem 3. Hur 4. Dokumentation 5. Kostnad Under garantitid Drift/ Konsult SÖsystem Systemmanual 20 000 Värme 16 000 Luftbehandling Provdrift Installatör Enligt 39 000 före överlämnande spec/ program Antal 6 Kyla Provdrift före överlämnande Provdrift före överlämnande Installatör Installatör Enligt spec/ program Enligt spec/ program 20 000 Totalt kostnad 95 000 3. Energiansvariges uppdrag 17

1 När: I verifikationsplanen redovisas översiktligt vad som ska verifieras på byggnadsnivå och för de olika delsystemen. Det är också viktigt att ha en uppfattning om när kontrollerna ska göras. Principiellt är det bra att provdrift och kontroller utförs så tidigt som möjligt för att korrigera eventuella fel och brister. Det kan då vara en fördel med en decentraliserad mät- och övervakningsenhet för varje aggregat som ingår i själva montaget så att montören eller den som tar systemet i drift omgående kan se att uppställda krav uppfylls, att temperaturgivarna är rätt monterade och ger rimliga värden, etc. 2 Vem: Det betyder i sin tur att konsulten/entreprenören i första hand utför kontrollen. Fördelen med detta är att provningen blir en del, vilket den ska vara, av dennes egenkontroll och att man snabbt kan upptäcka och åtgärda fel. Nackdelen kan vara en risk för jäv vilket dock kan uppvägas av ett väl beskrivet kontrollprogram. Dessutom vet alla inblandade att ytterligare uppföljningar kommer att genomföras under garantitiden vilket är en morot/piska i sig att leverera en fullgod anläggning. 3 Hur: Utförliga administrativa bestämmelser för hur provning och kontroll ska genomföras, som till stora delar är tillämpliga på installationer av tekniska system, finns i ABA99. Dessa bestämmelser måste kompletteras med ett program/protokoll för olika delsystem och typer av kontroller. Exempel på protokoll redovisas i Avsnitt 5, Praktiska underlag. Det ska också framgå hur resultaten ska dokumenteras och på vilket sätt dokumenten ska levereras. 4 Dokumentation: En systembeskrivning med övergripande energikrav dokumenteras i programhandlingen. Under projektets gång ska all dokumentation som berör uppföljning av energikrav sammanställas i en handling systemmanual som levereras vid garantibesiktningen (se figur på sid 31). Systemmanualen ska bland annat innehålla revideringar av systembeskrivningen, tekniska funktionskrav och specifikationer, verifikationsprotokoll etc (se bilaga Mall för systemmanual ). Dokumenthanteringen bör ske elektroniskt då innehållet kommer att kompletteras och revideras fortlöpande, ofta under en lång period på kanske flera år, och dessutom av flera användare. Om dokumentet kopplas till objektet på ett standardiserat sätt kan informationen hanteras rationellt och utgöra ett viktigt underlag under förvaltningsprocessen och vid framtida om/tillbyggnader. 18 Hela vägen fram

De krav som fastställts i programskedet ska redovisas i ett sammanhang så att projektansvarig kan få överblick över systemkrav och om dessa uppfylls under processen. Projektledaren/ energiansvarig ser till att uppgifterna sammanställs och får därmed en god överblick över projektets utveckling. För utväxling av databaserad information refereras till föreslagen svensk standard (www.fi2.se). Vid upphandling av konsult eller totalentreprenör bifogas verifikationsplanen tillsammans med en sammanställning av identifierade energiparametrar. 5 Kostnader: Då mätningar och kontroller genomförs på ett standardiserat sätt är det möjligt att i förväg beräkna kostnaderna för kontrollerna. Även om kostnaderna ingår i en entreprenad kan det vara värdefullt att tidigt få en uppfattning om den totala kostnaden för verifiering och dess relation till de totala kostnaderna i projektet. Ta fram en verifikationsplan inför projekteringen För uppföljning av energikrav ska du som projektledare eller ansvarig för uppdraget i programskedet göra följande: 1. Försäkra dig om att energiledningssystemet i företaget är uppdaterat med tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. Detta behövs till exempel för valet av bästa teknik eller livscykelenergikostnad. 2. Ta fram rutiner och underlag för dokumenthantering som berör uppföljningen av energikrav som exempelvis kravspecifikationer och verifikationsprotokoll. 3. Ta fram nusummefaktor baserat på kalkylränta, ekonomiska livslängder och energipriser samt om möjligt preliminära drifttider för de olika delsystemen som underlag för beräkning av livscykelenergikostnader. 4. Bedöm merkostnader för arbete med uppföljning som inte ingår i konsulters/entreprenörers eget kvalitetsarbete som underlag för budget. 5. Beskriv översiktligt hur projektet ska drivas med avseende på entreprenadform, övergripande energimål och vilka parametrar som ska följas upp och ta fram en verifikationsplan där ansvarsfördelningen för uppföljningen fastställs. Exempel från verkligheten; Under projekteringen av en ventilationsanläggning tillkom ett extra aggregat för tilluft till ett kök. Flödesbalansen för huvudaggregatet ändrades radikalt men man glömde uppdatera alla handlingar och aggregatet injusterades enligt de ursprungliga handlingarna. Obalansen kostade drygt 50 000 kr om året på grund av försämrad värmeåtervinning 3. Energiansvariges uppdrag 19

Projekteringsskede Under projekteringen behandlas övergripande systemkrav och detaljerade specifikationer för anläggningen som helhet och delsystem tas fram. Beroende på entreprenadform och typ av projekt utförs detta av en konsult eller av en entreprenör. Underlaget för uppföljning av energikraven kommer dock i stort sett att vara detsamma oavsett entreprenadform. Det viktigaste är att specificera underlaget som beskriver hur provning och kontroll ska genomföras och dokumenteras utifrån dimensioneringsdata. I detta läge kan dessutom framtida energikostnader beräknas. Projekteringsfasen kan delas i ett systemskede och ett detaljprojekteringsskede. Systemskede Jämförelser av systemlösningar baserade på beräknad energianvändning Kostnadskalkyler med beräknad LCC energi och totala årskostnader Beräkning av dimensioneringsdata med effekter och nyckeltal Sammanställning av kravspecifikationer Detaljprojektering Detaljbeskrivning av tekniska systemlösningar med fastställda nyckeltal Underlag för prestandamätning/provdrift Systembeskrivning som underlag till systemmanual I systemskedet bestäms hur de tekniska installationerna kan förläggas i byggnaden. Kritiska delar studeras exempelvis där installationer och byggnadsdelar ska samsas i trånga utrymmen. Man bör även titta på alternativa lösningar som effektiv solavskärmning kontra kyleffekt eller utnyttjande av dagsljus kontra belysningseffekt. Erfarenheter från driftpersonal bör fångas upp i detta skede. Nu kan olika systemlösningar jämföras med hjälp av energiberäkningar och kostnadskalkyler. Systemaspekter kan belysas som till exempel ljusmiljö, värmelaster, kylbehov etc. Detta kan lämpligen göras med hjälp av beräkningsprogram som BV2 och VIP plus. Jämförelser av olika beräkningsprogram finns bland annat på webbplatsen www.effektiv.org. Effekt- och energibehov kan tas fram för beräkning av LCC energi -kostnader. Ett hjälpmedel för beräkning av LCC-kostnader finns på www.belok.nu/lcc. Dimensioneringskrav för valda system kan fastställas och en preliminär kostnadskalkyl för energianvändning kan göras. 20 Hela vägen fram

LCC-kalkyl Tabellen nedan visar en sammanställning av nusummefaktorer för beräkning av LCC för energianvändning (se även tabell i bilaga 2). Antal år 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 2 2,1 2,0 2,0 2,0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,8 1,8 1,8 3 3,1 3,1 3,0 2,9 2,9 2,8 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 4 4,2 4,1 4,0 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 3,5 3,4 3,3 5 5,3 5,2 5,0 4,9 4,7 4,6 4,5 4,3 4,2 4,1 4,0 6 6,4 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,1 4,9 4,8 4,6 7 7,6 7,3 7,0 6,7 6,5 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 8 8,8 8,4 8,0 7,7 7,3 7,0 6,7 6,5 6,2 6,0 5,7 9 10,0 9,5 9,0 8,6 8,2 7,8 7,4 7,1 6,8 6,5 6,2 10 11,2 10,6 10,0 9,5 9,0 8,5 8,1 7,7 7,4 7,0 6,7 11 12,4 11,7 11,0 10,4 9,8 9,3 8,8 8,3 7,9 7,5 7,1 12 13,7 12,8 12,0 11,3 10,6 10,0 9,4 8,9 8,4 7,9 7,5 13 15,0 14,0 13,0 12,1 11,3 10,6 10,0 9,4 8,9 8,4 7,9 14 16,3 15,1 14,0 13,0 12,1 11,3 10,6 9,9 9,3 8,7 8,2 15 17,7 16,3 15,0 13,9 12,8 11,9 11,1 10,4 9,7 9,1 8,6 16 19,1 17,4 16,0 14,7 13,6 12,6 11,7 10,8 10,1 9,4 8,9 17 20,5 18,6 17,0 15,6 14,3 13,2 12,2 11,3 10,5 9,8 9,1 18 21,9 19,8 18,0 16,4 15,0 13,8 12,7 11,7 10,8 10,1 9,4 19 23,4 21,0 19,0 17,2 15,7 14,3 13,1 12,1 11,2 10,3 9,6 20 24,9 22,3 20,0 18,0 16,4 14,9 13,6 12,5 11,5 10,6 9,8 Med hjälp av kalkylränta (den ränta man skulle ha fått om man placerat pengarna någon annanstans), förväntad energiprisökning och anläggningens livslängd erhålls nusummefaktorn från tabellen. Med nusummefaktor, dagens energipris och beräknad energianvändning per år beräknas LCC energi enligt: LCC energi = använd energi per år (kwh) energipris (kr/kwh) nusummefaktor Exempel: Ett luftbehandlingsaggregat med flödet 10 m 3 /s och specifik fläkteffekt SFP på 2 kw/m 3 /s har en medeleffekt för driftel på 20 kw. Med en drifttid på 4 000 timmar per år används 80 000 kwh per år. Aggregatets livslängd beräknas till 20 år. Kalkylränta på 5 procent och förväntad energiprisökning på 4 procent ger nusummefaktor 18. Med ett elpris på 1 kr per kwh ger detta: LCC energi = 80 000 kwh 1 kr/kwh 18 = >440 000 kr 3. Energiansvariges uppdrag 21

I detta exempel tas inte hänsyn till energianvändning för värmning av ventilationsluften. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika systemlösningar bör även underhållskostnaderna ingå i kalkylen. Detta underlag ska i första hand användas för att jämföra förhandsberäkningar med verkligt utfall i ett tidigt skede i byggprocessen. De bedömda kostnaderna ligger också till grund för det fortsatta arbetet med uppföljning. Kostnader för provning och mätning kan relateras till LCC energi. Avvikelser och förändringar avseende prestanda kan då på ett underbyggt sätt jämföras med anläggningens totala kostnader. Energianvändningen och livscykelkostnader kan sammanställas för hela anläggningen med dess delsystem för att få en bra överblick av kostnaderna. Slutligen kan alla krav med avseende på verksamhet, byggnad, installationer och myndighetskrav sammanställas enligt exemplet nedan. Tabellen nedan visar en sammanställning av energikrav för olika delsystem med beräknade LCC energi -kostnader. Prestanda delsystem Krav Verifiering Nyckel Enhet Program Projektering Genomför. Garantitid Värme Spec effekt kw/ C Deltat C (Varmvatten) Temp C Kyla Spec effekt W/m 2 Deltat C COP % Luftbehandling Spec effekt kw/ C Flöde m 3 /s Temp C SFPsystem kw/m 3 /s Belysning Spec effekt W/m 2 LENI kwh/år LCC tkr Beräknad energianvändning Beräknade totala kostnader Värme El årliga LCC kwh/m 2 /år kwh/m 2 /år kr/år tkr 22 Hela vägen fram

Vid en totalentreprenad måste arbetet i systemskedet utföras av entreprenören eller på uppdrag av denne. Detta är förstås enklare och kan många gånger vara att föredra i mindre projekt, men kräver hög kompetens i större och komplicerade projekt. Stödprocessen för uppföljning av energikrav måste i vilket fall som helst vara väl beskriven. Man kan också låta entreprenören beräkna LCC-kostnaderna i samband med upphandlingen. Värdering av inkomna anbud kan då göras utifrån en värderingssumma som inkluderar beräknade energikostnader enligt: Värderingssumma = anbudssumma + livscykelenergikostnad (LCC energi ) Anbudsgivaren anger effektbehov för dimensionerande data och beräknar livscykelenergi-kostnaden med hjälp av drifttider och nusummefaktor som angetts i förfrågningsunderlaget. Innan detaljprojekteringen sätter igång ska alla systemaspekter vara genomgångna. Energikraven kan sammanställas i ett underlag som ligger till grund för kommande prov och kontroller. Underlaget utformas lämpligen som ett protokoll och överför på detta sätt information om energikraven från ritbordet och beräkningarna till entreprenören på fältet. Projekterade värden för flöden, verkningsgrader, effekter, temperaturer m m ska vid provningstillfället före övertagande och slutbesiktning kunna jämföras med uppmätta eller på annat sätt redovisade värden. För varje delsystem sammanställs de nyckeltal som ska redovisas som underlag för uppföljning. Se Bilaga 1 Mall för uppföljning av energiprestanda. Dessa dokument blir viktiga i kommunikationen mellan beställare och övriga aktörer i processen. Under garantitiden ska samordnade prestandaprovningar genomföras för att kontrollera hur de olika delsystemen samverkar energitekniskt. Anvisningar för dessa provningar ska tas fram under projekteringen. Projektören ska också beskriva vilka system som ska provas och hur detta ska göras. Det gäller exempelvis specifikation av driftfall och hur resultaten från provningen ska redovisas. Det gäller även komplettering av fast installerad mätutrustning för mätning av luftflöden, effekter till kylkompressor, VV-beredning etc. Se exempel i Bilaga 1 Mall för uppföljning av energiprestanda. 3. Energiansvariges uppdrag 23

Ta fram underlag för provning och kontroll inför genomförandet För uppföljning av energikrav inför genomförandet ska du som projektledare eller ansvarig för uppdraget i projekteringsskedet göra följande: 1. Upprätta mall eller databas för sammanställning och redovisning av underlag för de olika delsystemen samt upprätta rutiner så att uppgifter fortlöpande uppdateras. 2. Ta fram livscykelenergikostnad baserad på kalkylränta, ekonomisk livslängd och energipriser samt drifttider för de olika delsystemen. 3. Ta fram underlag och beskrivningstexter för provdrift under genomförandet och samordnade prestandamätningar under garantitiden. Underlag till styrentreprenör för eventuell installation av mätutrustning. 4. Ta fram underlag för en systemmanual med samlad dokumentation om anläggningens tekniska prestanda och nyckeltal för energianvändning samt sökvägar till annan relevant dokumentation. Exempel från verkligheten: Vid montage av ett ventilationsaggregat visade det sig att en gjuten konstruktionsbalk var i vägen för en huvudkanal. Montören drog kanalen runt balken vilket medförde ett ökat tryckfall som kostade byggherren ca 25 000 kr om året i ökade driftkostnader. Genomförande (entreprenad) Provning och kontroll Efter upphandling av entreprenader påbörjas genomförandet av projektet. Organisationen för genomförandet ska etableras och man ska bestämma hur projektet ska drivas med avseende på kvalitet, ekonomi, miljö, ansvar m m. Projektledare och entreprenörer tar tillsammans fram en plan för genomförandet. Tidplaner fastställs och eventuella etappindelningar för projektets genomförande bestäms med målsättningen att i tid leverera en färdig anläggning som uppfyller de energitekniska krav som ställts. Under genomförandet, som kan pågå från några veckor till år, kommer förutsättningarna att förändras. Det kan till exempel handla om förändrade krav från hyresgästen, nya tekniska lösningar, krockar mellan olika entreprenader etc. Avvikelser från det ursprungliga programmet måste motiveras och dokumenteras. Orsaker och ansvar för avvikelser måste fastställas så tidigt som möjligt. Ekonomiska konsekvenser i form av LCCkostnader måste redovisas. 24 Hela vägen fram