Mötet med medborgaren Hur demokratideal avspeglas på Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor Författare: Niklas Sörman Höstterminen 2012 Handledare: Martin Berry B-uppsats. Statsvetenskap 2 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Sammandrag. B-uppsats i statsvetenskap av Niklas Sörman, ht-12. Mötet med medborgaren. Hur demokratideal avspeglas på Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor. Handledare: Martin Berry. Syftet med uppsatsen är att utifrån en hypotesprövande ansats belysa skillnader i hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet via sina hemsidor kommunicerar sin politik till läsaren/användaren, samt vilka demokratideal respektive parti använder sig av. Mitt tillvägagångssätt är att utifrån två demokratiteorier, valdemokrati respektive deltagardemokrati, genom en komparativ innehållsanalys granska Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor. I syfte att hitta mönster och det inte utsagda som kan representera bakomliggande värderingar har jag konstruerat idealtyper för val- respektive deltagardemokrati som används för att analysera hemsidorna. Resultatet visar två partier som på sina respektive hemsidor, delvis utifrån olika demokratideal presenterar sin politik med olika tilltal. Ledarskapet lyfts tydligt fram hos Sverigedemokraterna medan medborgarens aktiva roll är central hos Miljöpartiet. Förutsättningarna för kommunikation via hemsidan är mer öppen hos Miljöpartiet medan målsättningen inför kommande val är tydligare hos Sverigedemokraterna. Resultatet visar att Miljöpartiet främst har hämtat idéer från den deltagardemokratiska traditionen medan Sverigedemokraterna har hämtat inspiration från både val- och deltagardemokratiska ideal. 2
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Ämnesval, problembild och relevans... 4 1.2 Syfte och frågeställningar.... 6 1.3 Grundbegrepp... 7 1.3.1 Valdemokrati... 7 1.3.2 Deltagardemokrati.... 10 1.3.3 Teknisk utveckling... 12 1.4 Metodiskt tillvägagångssätt... 12 1.4.1 Idealtyper... 13 1.4.2 Kodningsenheter... 14 1.4.3 Kodningsschema... 15 2. Undersökning... 15 2.1 Miljöpartiets hemsida... 15 2.2 Sverigedemokraternas hemsida... 16 2.3 Innehållsanalys... 16 3. Resultat och analys... 17 3.1 Skillnader mellan partiernas hemsidor.... 18 3.2 Olika demokratideal?... 20 4. Slutsatser... 22 5. Referenser... 24 Bilaga 1.... 25 3
1. Inledning Nedanstående text skall ses som ett inflygningsvarv som via några nedslag ska leda läsaren till uppsatsens syfte. 1.1 Ämnesval, problembild och relevans Hur våra efterföljares demokrati än ser ut, kommer den inte att likna våra föregångares; det ska den inte heller. För demokratins möjligheter och begränsningar i den värld vi nu vagt kan skönja är med säkerhet radikalt annorlunda än gånga tiders. 1 Ovanstående citat är hämtat ur Robert A Dahls Demokrati och dess kritiker, där lyfter författaren i den avslutande diskussionen fram att demokratin påverkas av sin samtids möjlighet och begränsningar. En möjlighet som Dahl nämner är hur den nya informationsteknikens förutsättningar främjar kommunikation som har grundläggande funktion för det politiska livet. Jag anser att politik till stora delar handlar om kommunikation alltifrån att rösta till att stå på barrikaderna. Allt som påverkar människors kommunikation har således en potential att också påverka politiken. Den nya informationstekniken kan då skapa möjligheter att minska avståendet mellan folket och politikerna. Relationen mellan folket och politikerna debatteras och lyfts fram i såväl medier som i undersökningar och en vanlig uppfattning är att avståndet snarare ökar än minskar. Folket engagerar sig inte i den representativa demokratins traditionella delar i samma utsträckning som tidigare och förtroendet för politiker har under de senaste decennierna minskat i stort sett i hela Europa. Partierna och politiken står inför utmaningar för att öka sin trovärdighet och etablera kontakten med väljarna och öka medlemsantalen. 2 Nya medier och teknik lyfts fram som en möjlighet att stärka partiernas kommunikation och som ett medel för att synliggöra skillnader mellan olika partiers politik. Insyn, ansvarsutkrävande och möjligheten till att få en mer välinformerad väljarkår samt att skapa förutsättningar för debatt och dialog är möjliga genom den nya tekniken. Medborgarna kan närma sig den politiska processen och på så sätt vitalisera, stärka och utveckla demokratin. 3 Idag är internet en arena för en mycket stor mängd politiska uttryck, som olika debattforum, bloggar och kommentarsfält, men hur arbetar de etablerade partierna med att kommunicera 1 Dahl, Robert, A, 1989, Demokratin och dess antagonister, Stockholm, Ordfront förlag, s 522. 2 En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1, s 50-54 3 Åström, Joachim, 2004, Mot en digital demokrati? Örebro, Universitetsbiblioteket, s 15-16. 4
med sina potentiella väljare och medlemmar? I mitt yrke som gymnasielärare har jag under årens lopp främst inom ramen för undervisningen i samhällskunskap arbetat tillsammans med elever med att söka och granska information om olika partier. Den första kontakt som elever får med partierna via nätet av är partiets hemsida som eleven antingen direkt söker via adress eller som första träff i någon sökmotor. Partiets hemsida kan då ses som ett viktigt fönster in i paritets politik och samtidigt fungera som en väg för kommunikation mellan eleven och partiets representanter. Kravet på ett partis hemsida är idag stort då konkurrensen om uppmärksamhet och takten i informationsflödet ökar. Därför är det intressant att studera hur partier använder sig av hemsidor för att profilera sig, kommunicera och skapa intresse och dialog. Utvecklingen av internet som från början användes för att överföra information kallad internet 1.0 har ersatts med ett internet där kommunikation mellan sändare och mottagare står i centrum, det så kallade internet 2.0 4. Hur hanterar partierna denna utveckling? Finns det skillnader i ambitionen att föra en dialog i mera deltagardemokratisk anda eller ser vi en tradition av överföring av information från partiet till medborgaren? Avsikten med denna uppsats är att med utgångspunkt i demokratiteori granska hur Miljöpartiet och Sverigedemokraterna använder sina hemsidor för att möta och kommunicera med medborgarna. Min förförståelse som styr detta val har sin grund i den kunskap som jag har förvärvat genom min utbildning och inte minst genom min yrkespraktik som samhällskunskapslärare där stor del av undervisningen kretsar kring politik och nyheter. Valet av dessa partier grundar sig på att båda är relativt unga, har ungefär lika många mandat i riksdagen och kan sägas representera olika traditioner vad det gäller ledarskap och kommunikation. Skillnaden mellan de två partierna befästs i respektive partis kommunikationsplan. Sverigedemokraterna presenterade sin nya kommunikationsplan i samband med kommun och landstingskonferensen i Västerås den 27-28 oktober 2012. I kommunikationsplanen som bär undertiteln Vem talar vi till? går det att läsa följande under rubriken En röst Att alla delar av en organisation använder samma ton och samma begreppsspråk är av stor vikt för att bygga förtroende och signalera ansvarskännande och professionalism. Det kan till och med vara så att olika delar av en organisation kommunicerar rätt men på olika sätt och därmed bidrar med att framsälla budskapet som spretigt och organisationen som oenig. Om partiledaren skriver kommunikationsplanen Ett tydligt exempel på företrädare vars 4 Graham Cormode och Balachander Krishnamurthy, 2008, Key Differences between Web1.0 and Web2.0, tillgänglig: http://www2.research.att.com/~bala/papers/web1v2.pdf (2012-12-12) 5
kommunikationssätt kan tjäna som en bra förebild för oss alla är vår partiordförande Jimmie Åkesson. Jimmie och flera andra företrädare, lokalt och inom riksorganisationen, har ett sätt att uttrycka sig som vi tjänar på att studera och ta lärdom av. 5 Miljöpartiet har ett delat ledarskap s. k språkrör som enligt partiets stadgar ska representera av en man och en kvinna 6. I skrivande stund representeras paritet av Åsa Romson och Gustav Fridolin som båda förnärvarande är föräldralediga. I miljöpartiets kommunikationsplan Vi finns där du finns kommunikationsplan för Sveriges mest öppna parti 2012-2013 står att läsa: Varje ny medlem är en fullvärdig medlem med möjlighet till påverkan. Varje potentiell medlem och hennes erfarenheter ska mötas med nyfikenhet. Målsättningen med kommunikationsplanen är under mandatperioden att 250 000 människor har fått möjlighet att diskutera och påverka den gröna politiken i personliga möten med miljöpartister. 7 Utifrån ovanstående citat synliggörs en skillnad mellan partierna. Vid en jämförelse av vad respektive kommunikationsplan heter så signalerar Sverigedemokraterna att kommunikation är något som har en riktning Vem talar vi till? medan Miljöpartiet har signalerar att partiet möter väljaren oavsett var hen finns och att öppenhet är grunden för partiets politik. Synen på ledarskap och hur politikens innehåll utformas formuleras också olika där Sverigedemokraterna lyfter fram att det är viktigt att medlemmarna använder samma begreppsspråk och utrycker sig så att partiet uppfattas som homogent och där partiledaren är ett föredöme. Miljöpartiet lyfter fram istället fram allas lika möjlighet att påverka och att alla medlemmars erfarenhet är lika viktiga och att politiken ska förändras i samtal med medborgarna. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsatts är att utifrån en hypotesprövande ansats belysa skillnader i hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet via sina hemsidor kommunicerar sin politik med läsaren/användaren, samt vilka demokratideal respektive parti använder sig av? Följande delfrågor ska fungera som stöd i relation till syftet. 1. Vilka skillnader i tilltal finns mellan de olika partiernas hemsidor och vad representerar dessa skillnader utifrån ett demokratiperspektiv? 5 https://sverigedemokraterna.se/files/2012/10/kommunikationsplan-2014-vem-talar-vi-till.pdf( 2012-11-21) 6 http://www.mp.se/files/250000-250099/file_250047.pdf (2012-11-21) 7 http://www.mp.se/files/252200-252299/file_252204.pdf (2012-11-21) 6
2. Går det att utifrån respektive partis hemsida utläsa skillnader i hur de kommunicerar olika demokratiideal i kommunikationen med medborgarna? 1.3 Grundbegrepp Följande text ska presentera två olika demokratiteorier som senare ska användas som verktyg för att analysera Miljöpartiets respektive Sverigedemokraternas hemsidor. Begreppet demokrati kan användas på en mängd olika sätt och i litteraturen finns det en uppsjö av olika demokratiteoretiska varianter. Utifrån begreppet legitimitet alltså rättfärdigande kan man urskilja olika mekanismer som skapar förutsättningar för att demokratin ska uppfattas som fungerande. De två demokratiteorierna som denna uppsats bygger på är valdemokrati respektive deltagardemokrati. Valdemokratins legitimitet skapas av medborgarnas val av politiker som kan bytas ut vid nästa val och deltagardemokratins legitimitet skapas då medborgarna har haft möjlighet att påverka beslutet. Samtidigt kan dessa två fungera som motsatser vilket är tanken bakom valet och ger en möjlighet för att särskilja och diskutera olikheter och skillnader i jämförelsen av hemsidor. 8 1.3.1 Valdemokrati Sedan demokratins födelse i det antika Grekland har det diskuterats hur och i vilken omfattning medborgares politiska deltagande ska organiseras. I den atenska demokratin förespråkades direktdemokrati där varje manlig statsmedborgare fullt skulle ut kunna vara deltagande i beslutsfattandet. Allteftersom statsstaterna blev större skapades hinder för denna form av demokrati. Dagens nationalstater med stor befolkningsmängd och en samhällsutveckling med alltmer komplexa frågor ger förutsättningar för andra demokratimodeller som förespråkar en högre grad av valdemokrati. 9 Valdemokrati är en samlingsbeteckning för ett ideal där medborgarna påverkar politikens utformning genom konkurrerande alternativ av representanter som väljs vid återkommande val. För att medborgaren skall kunna rösta och påverka krävs relevant information om den förda politiken och vilka alternativ som finns för den framtida politiken. De folkvalda kan vara lyhörda i relation till väljarkåren men generellt och i sin mest renodlade form så är valdemokratin tydlig med att mellan valen är det politikerna som sköter beslutsfattandet. 10 8 Giljam, Mikael och Hermansson Jörgen, 2004, Demokratins mekanismer, Malmö, Liber, s 14-15 9 Held, David, 1997, Demokratimodeller, Göteborg, Daidalos, s 197 10 Giljam, Mikael och Hermansson Jörgen, 2004, Demokratins mekanismer, Malmö, Liber, s 15-16 7
En representant för denna inriktning är Joseph Schumpeter som förenklat menar att möjligheterna till utveckling och politiskt deltagande är liten. Demokratins handlingsutrymme begränsas till att välja beslutsfattare och att i efterhand utkräva ansvar och avsätta dessa om missnöje uppstår. Denna mer extrema form av valdemokrati brukar benämnas konkurrensdemokrati eller elitdemokrati. Schumpeter definierar demokrati som that institutional arrangement for arriving at political decisions in which individuals acquire the power to decide by means of a competitive struggle for the people s vote. 11 Schumpeter utgår från att väljarna är irrationella känslostyrda varelser och ifrågasätter därför möjligheten till ett förnuftsresonemang som leder till det allmännas bästa. Individerna har inte gemensamma önskemål och värderingar eller ser samma väg för att nå mål i ett modernt ekonomiskt och kulturellt differentierat samhälle. Om man bagatelliserar skillnader mellan individer och hävdar det allmännas bästa föreligger en stor politisk risk att vissa grupper och åsikter marginaliseras och oliktänkande förtrycks, vilket inte är förenligt med demokratins själ. 12 Schumpeter menar att politiska partier konkurrerar om röster på samma sätt som företag konkurrerar på en marknad, med den skillnaden att den politiska marknaden inte fungerar på samma sätt. Konsumenten kan kontrollera om produkten uppfyller de löften som har givits och de krav som har ställts, medan väljaren inte har den möjligheten då politiska angelägenheter befinner sig utanför väljarens begreppsvärld. Utbudet på konsumtionsmarknaden skiljer sig också stort i relation till den politiska. Urvalet på den reglerade och resurskrävande politiska marknaden domineras av ett fåtal politiska partier som tvingas föra en likartad politik i jakten på väljare. Väljarnas val blir då starkt begränsat och avsaknaden av ett brett spektrum av politiska åsikter är starkt begränsande för demokratin. 13 Marknadsjämförelsen återkommer när Schumpter talar om användandet av reklam i politiken. Folkviljan ska ses som socialt konstruerad alltså inte grundad på logik och därför påverkad av reklam. De politiska partierna använder sig av reklam för att påverka väljarna som reagerar känslostyrt och därför är lätta att manipulera. Stora mänger av resurser används för att skapa en positiv bild av partiet och dess ledare med hjälp av reklam och konsekvensen blir att det inte är den viktigaste/bästa politiken som lyfts fram utan snarare en bild som ska vara attraktiv och på så sätt vinna röster. The psyco-technics of party management and party advertising, 11 Schumpeter, Joseph A, 1976, Capitalism, socialism and democracy. London, Routledge, s 269 12 Held, David, 1997, Demokratimodeller, Göteborg, Daidalos, s 230-231 13 Held, 1997, s 232-233 8
slogans and marching tunes, are not accessories. They are of the essence of politics, so is the political boss 14 Utifrån ovanstående kritik formulerade Schumpeter i boken Capitalism, Socialism and Democracy sex punkter för sin demokratiteori: 1. Demokratisk regering. Den enskilde medborgaren röstar på den som ska sitta i parlamentet som i sin tur röstar fram en regering för kommande mandatperiod. 2. Ledarskap. För ett fungerande politiskt system där många beslut och frågor ska hanteras krävs ett starkt ledarskap. Ledarskapet är också en viktig komponent i den bild som partiet och väljarna ska sluta upp bakom. 3. Folket. Folkets roll är att rösta och att på så sätt delta i den politiska processen. 4. Röstkonkurrens. Fri konkurrens och tävlan om ledarrollen inom varje parti eller val till parlament där varje röst i en marknadsmässig process får samma värde. Regleringar ska skapas som ska garantera fri konkurrens så att valfusk och annat maktmissbruk förhindras. 5. Demokrati och individuell frihet. I alla samhällen finns begränsningar av den individuella friheten. Demokrati bör inte förutsätta full individuell frihet utan politikerna har som uppgift att utforma en ansvarsfull politik. 6. Majoritet. Majoritetsprincipen är en nödvändighet i en demokrati. Ett system som t ex proportionell representation skapar problem i form av många småpartier och ineffektivt politiskt styre. 15 Andra varianter av valdemokrati skiljer sig en del ifrån Schumpeter. Dels menar Gilljam och Hermansson i Demokratins mekanismer kan väljarna inte bara använda valsedeln som en utvärdering av den tidigvarande mandatperioden utan också göra ett val som baseras på vad politikerna och partierna vill uträtta under den kommande mandatperioden. Dels kan valdemokratin innefatta kontakter och påverkan mellan väljare och politiker under en mandatperiod. Två nyckelbegrepp kan urskiljas i den valdemokratiska traditionen. Ansvarsutkrävande där de valda politikerna ska ges fria händer att utforma politiken på bästa sätt och väljarna får efteråt utvärdera den förda politiken utifrån prestation vid nästkommande val. I Mandatgivandet står inte ansvarsutkrävandet i centrum utan istället är det hur partierna 14 Schumpeter, 1976, s 283 15 Schumpeter, 1976, s 273-283 9
och politikerna formulerar sin framtida politik och dess färdriktning som styr vem väljaren röstar på. 16 1.3.2 Deltagardemokrati Till skillnad mot valdemokratin tar deltagardemokratin sin utgångspunkt i att medborgarna är aktiva i politiken på fler sätt än att bara genom att välja sina representanter i samband med val. Så många medborgare som möjligt ska vara involverade kontinuerligt och påverka den politiska processen och om möjlighet ges också vara delaktiga i att fatta beslut. Deltagardemokratin ska inte ses som ett helhetsalternativ till det representativa styrelseskicket utan mera som ett sätt att vitalisera och fördjupa demokratin genom olika former av påverkan och inslag av direkt demokrati för att stärka och komplettera det representativa statsskicket. 17 Deltagardemokrati kan sägas ha sina rötter i den atenska demokratin med sin direktdemokratiska struktur. Senare har tankar och idéer som förknippas med upplysningen och då främst Jean-Jacques Rousseau och senare John Stewart Mills bidragit till den deltagardemokratiska traditionen. Dess moderna utformning kom först på 1960- och 1970- talen med Carole Patemans Participation and Democratic Theory och C B Macphersons The life and Times of Liberal Democracy och kan ses som en reaktion mot den liberala föreställningen om att alla individer är fria och jämlika. Pateman och Macpherson menar istället att i verkligheten saknar många medborgare både resurser och möjligheter, vilket i sin tur hindrar dem att aktivt kunna delta i samhällslivet och politiken. Vidare framförde de kritik mot idén om att staten är avskild från det civila samhället, de menar snarare att det är staten som reproducerar skillnader och ojämlikheter för att försvara sin egen existens. En sådan stat kan inte ses som opartisk och kommer därför inte att behandla alla medborgare som fria och jämlika. 18 Staten behöver därför demokratiseras genom att parlamenten, byråkratin och partierna öppnas upp och görs ansvariga inför medborgarna. Samtidigt ska demokratin stärkas på lokal nivå på t ex arbetsplatser, i miljögrupper och kvinnorörelser genom procedurer som garanterar att ansvar kan utkrävas. Detta kräver av medborgarna att de direkt och kontinuerligt engagerar sig i samhället och dess styre. I praktiken innebär detta enligt Macpherson ett samhälle med 16 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 16-17 17 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 19 18 Held, 1997, s 325-327 10
en kombination av partikonkurrens och direktdemokratiska organisationer som ska vara mindre hierarkiska än idag och där ansvarsfrågan ska vara tydligt definierad. 19 Deltagardemokratin främjar enligt Pateman människans utveckling, känsla av delaktighet, politiska inflytande samtidigt som upplevelsen av främlingskap minskar. Om människor vet att det går att påverka beslut kommer de också i högre grad att engagera sig i beslutsfattandet och vise versa. Människors engagemang kommer vara störst i frågor som rör det närmaste vardagslivet och därav är deltagardemokratin starkast på mikronivån, medan medborgarens roll är mer begränsad på nationell nivå i en större stat. 20 Deltagardemokratins förespråkare lyfter fram ett antal vägar för att vitalisera demokratin: 1. Horisontell dialog. Deltagardemokratin lyfter fram medborgarnas dialog och diskussion med varandra istället för valdemokratins vertikala kommunikativa struktur. Genom deltagandet i diskussion och beslut omprövas egenintresset och skapar på så sätt förutsättningar för att utveckla en samsyn i riktning mot vad det gemensamma bästa. Deltagandet som kan ses om en plikt och resulterar i att medborgaren förlorar en viss del av sin fritid, men i gengäld får hen kompetensutveckling och ett större socialt kapital. Resultatet blir ett system som skapar större förståelse för folkviljan och minskar klyftan mellan politiker och medborgare. 21 2. Autonomi. Folket ska själva få bestämma över sina liv och åsikter och ej påtvingas någon annans. Politik är ett gemensamt projekt som genom dialog skall lyfta fram medborgarnas vilja och inte den styrande elitens. Decentraliserat självstyre är idealet men representation något nödvändigt ont. I praktiken kan man tänka sig t ex brukarstyrda och direktvalda kommunstyrelser där medborgarna deltar kontinuerligt och påverkar politiken så att den följer folkviljan. Deltagardemokratin förändras över tid i en process där både medborgare och institutioner utvecklas och kontakten dem emellan succesivt fördjupas. 22 3. Självförverkligande. Att utgå från att människan är altruistisk och tänker på det allmännas bästa ger en förenklad blid av deltagardemokratin. Medborgaren vinner något i deltagandet, belöningen för individen är klokskap, självkänsla och personlig kompetensutveckling. Det är den politiska jämlikhetens återbäring till den enskilde. 23 Självförverkligandet sker i ett system som bemöter allas åsikter med respekt och på så sätt synliggör alla perspektiv vid 19 Held, 1997, s 328-330 20 Held, 1997, s 331-333 21 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 108-109 22 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 109-110 23 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 110 11
beslutsfattandet. Individen lär sig ta och ge argument, får nya kunskaper och lär sig väga det gemensammas bästa mot de egna i beslut som hen är ansvarig för. 24 Deltagardemokratin rymmer alltså två typer av deltagande, dels påverkansförsök då medborgaren aktivt för fram sina synpunkter till beslutsfattarna som både kan vara politiker och andra medborgare, dels deltagande då medborgaren är med och fattar politiska beslut i en direktdemokratisk process. 1.3.3 Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen skapar möjligheter att utveckla deltagardemokratin. Att skaffa och sprida information som i sin tur kan leda till mer kompetenta medborgare har aldrig varit enklare än idag. Samtidigt skapas också nya vägar för social interaktion som kan identifiera och utveckla gemenskap mellan medborgarna. Förespråkarna för valdemokrati ser främst kommunikationstekniken som ett effektivt verktyg för att informera folket. Deltagardemokraterna ser möjligheter till en ny folkomröstningsteknik, en gränsöverskridande öppet forum organiserat av och för allmänheten, samt en väg för förbättrad kommunikation såväl vertikalt som horisontellt. Erfarenheten hos medborgarna i dessa möten spiller över på andra områden och kompetens och politiskt självförtroende ökar. Tekniken kan i sig själv dock inte sägas leda mot en viss utveckling utan ska följas av en demokratiteoretisk debatt som ställer de tekniska möjligheterna mot de demokratiska önskvärdheterna. 25 1.4 Metodiskt tillvägagångssätt Nedanstående text beskriver inledningsvis den valda metodens bakgrund för att sedan beskriva undersökningens design. Studien kommer att genomföras i form av en komparativ innehållsanalys av Miljöpartiets och Sverigedemokraternas hemsidor. Studien avgränsas till att endast undersöka partiernas startsida alltså förstasidan av hemsidan från den 2012-10-29 till den 2012-11-04. Metoden används ofta för att mäta och systematiskt analysera olika typer av textinnehåll i alltifrån dokusåpor till politikeranföranden. Ordet text används här alltså för alla typer av symboliskt material. Den är lämplig för att finna mönster i stora mängder material eller för mer komplicerade klassificeringar och jämförelser som syftar till att hitta mönster. Innehållsanalysen har rötter i den empiriska vetenskapssynen och söker ofta det som uttrycks 24 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 110 25 Giljam, M och Hermansson J, 2004, s 115-116 12
explicit i texter till skillnad mot diskursanalysens mer öppna inriktning och tolkning som hade varit en alternativ metod för denna studie om studien istället hade haft en riktning mot t ex förändring av synsätt över tid, makt eller identitet. 26 Innehållsanalysens svaga sida är att det finns en risk att metoden främst fångar det faktiska textinnehållet och på så vis missar det underförstådda, samt att sammanhanget som textens skrivs i försvinner till förmån för dess delar. Att kvantifiera något, att räkna förekomsten av ett begrepp är inte per automatik ett bevis för att något är viktigare än något annat även om det kan vara rimligt att påstå att ett visst samband mellan frekvens och relevans föreligger. Ett annat problem är att det finns en risk att metoden styr uppmärksamheten mot det som är på förhand bestämt att studeras och på så sätt kan viktig information missas. Ytterligare en komplikation är hur texten tolkas. Risk finns såklart att tolkningen varierar från individ till individ beroende på förförståelse. När text granskas av en person kan vissa formuleringar tolkas som uttryck för vissa idéer medan en annan person inte gör den kopplingen. 27 Innehållsanalysen kan dock användas som i denna studie till att söka efter både det tydliga och för att komma åt det inte fullt utsagda. Inledningsvis studeras de två valda partiernas hemsidor för att få kännedom om texternas genre och diskurs och sedan utarbetas ett analysinstrument som anger vad som ska noteras i materialet vanligtvis kallat kodschema. I konstruktionen av kodschema motiveras och preciseras de val av s.k. kodningsenheter som kan vara vissa ord, metaforer och teman som går att urskilja ur texten och hur dessa används. 28 För att analysera text med syfte att hitta mönster och det inte utsagda som kan representera bakomliggande värderingar kan idealtyper användas. Idealtypen är en artificiell konstruktion som bygger på en sammanställning av viktiga idéer och föreställningar om hur samhället fungerar eller borde fungera och används som ett verktyg för att se hur empirin skiljer sig från idealet. Utifrån idealtypen konstrueras sedan ett kodschema som representerar dels idealtypens värderingar och dels en alternativ idé som kan ses som en motsatts till den första idealtypen. 29 1.4.1 Idealtyper I kapitel 1.3.1 och 1.3.2 redovisades demokratiteori utifrån Schumpeter, Patman och Mcphersons tankar om val respektive deltagardemokrati. Arbetet inleddes med att plocka ut 26 Bergström, Göran och Boréus, Kristina, 2000, Textens makt och mening, Lund, Studentlitteratur, s 43-45 27 Bergström, G och Boréus, K, 2000, s 76 ff 28 Bergström, G och Boréus, K, 2000, s 48-50 29 Bergström, G och Boréus, K, 2000, s 58-59 13
ett större antal centrala begrepp från respektive demokratiteori och sedan kategorisera dem i grupper som i sin tur har skapat undersökningens variabler. Arbetet resulterade i fyra olika variabler som täcker respektive demokratiteoris huvudtankar och syftar till att tydliggöra de skillnader som finns mellan de olika demokratiteorierna. Varje variabel kan användas som motsatspar och där respektive demokratiteori representerar alternativa idéer (se tabell 1). Tabell 1. Idealtyper för val och deltagardemokrati. Valdemokrati Variabel Deltagardemokrati Passiv. Deltar i val irrationella och känslostyrda. Medborgaren Aktiv. Deltagande, ansvarskännande och utvecklingsbar. Vertikal. Envägskommunikation. Information om politik Kommunikation Horisontell. Tvåvägskommunikation. Diskussion om politik Starkt. Centraliserat. Ledarskap Svagt. Decentraliserat. Partiets vilja. Taktik och PR Politik Folkviljan, autonomi. 1.4.2 Kodningsenheter Nedan presenteras hur respektive variabel representeras av kodningsenheter för varje demokratiteori. Valet av kodningsenheter har utvecklats stegvis genom att koderna prövas mot materialet utifrån idealtypens variabel och idé. Varje variabel har brutits ned till ett antal mer konkreta kodningsenheter som ska synliggöra och representera de skillnader som finns i respektive partis synsätt och koppling till demokratiteori (se tabell 2). Tabell 2. Kodningsenheter för val och deltagardemokrati. Valdemokrati Variabel Deltagardemokrati Möjlighet att ge passivt stöd som donation. Saknar kommentarsfält. Uppmanar inte att ta kontakt med politiker/representanter. Starkt fokus på partiledaren. Ledarskapet är centraliserat. Övertalande partipolitik och smutskastning av motståndare Tydlig inriktning på valresultat. Medborgaren Kommunikation Ledarskap Politik Möjlighet att engagera sig i partiet genom arbete eller skriva blogg. Uppmaning att delta i diskussionsforum. Uppmaning att kontakta politiker/representanter. Partiledningen är inte i fokus. Ledarskapet är decentraliserat. Politisk information som partiprogram lyfts fram. Politikens innehåll går före valresultat. 14
1.4.3 Kodningsschema För varje idealtyp konstrueras ett kodningsschema där frekvensen för varje kodningsenhet registreras för respektive partis hemsida. Förekomsten av kodningsenheten kommer att värderas och graderas på en skala från noll till tre (se tabell 3). 30 Variabeln förekommer används utifrån ett kvantitativt perspektiv och visar hur många gånger något visas på hemsidan. Begreppet tillskrivs används för att värdera om det som beskrivs på hemsidan ges ett stort värde. Om något placeras högt upp på sidan, får en större yta eller kompletteras med bilder eller symboler så tolkas det som att det innehållet på hemsidan är extra viktigt. Tabell 3. Gradering av kodningsenheter 0 Variabeln förekommer inte. Varken i text eller bild 1 Variabeln förekommer men tillskrivs inte något större värde 2 Variabeln förekommer och tillskrivs ett större värde. 3 Variabeln förekommer vid fler tillfällen och tillskrivs ett stort värde 2. Undersökning I kommande text ska de två demokratiteorierna genom idealtyper användas på empirin i form av Miljöpartiets respektive Sverigedemokaternas hemsidor. Inledningsvis kommer en översiktlig presentation av Miljöpartiets - och Sverigedemokraternas hemsidor att göras. Den följande undersökningen kommer att bestå i att utifrån kodschemats kodningsenheter räkna representationer av respektive idealtyp för att på så sätt synliggöra skillnader och mönster 2.1 Miljöpartiets hemsida Det första som blicken möter och som dominerar på Miljöpartiets hemsida är kampanjen Öppna fler dörrar på grön botten och en nyckel som symbol (se bilaga1). Kampanjens underrubrik är Nyckeln är delaktighet och inte diskriminering. Högst upp finns partiets symbol maskrosen med texten Miljöpartiet det gröna. Nedanför den stora kampanjillustrationen finns ett fält med rubriken Engagera dig där användaren kan bli medlem, ge en gåva eller sprida budskapet. Miljöpartiets nya partiprogram Vilket Sverige vill du ha 2025, MP där jag bor och Vår politik A-Ö. En stor del av den nedre delen av hemsidan används för att under rubriken Senaste nytt visa vad som händer i traditionella och sociala medier som berör partiet. Överst på sidan finns sju flikar med rubrikerna Vår politik, Våra politiker, Engagera dig, Medlem, Partiet, Skolarbete och Press. 30 Bergström, G och Boréus, K, 2000, s 49-50 15
Högst upp och längst ned finns övrig information som kontaktuppgifter, bloggar, pressmaterial och gröna organisationer m.m. På sidan förekommer en bild föreställande de båda språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin. Sidan ger ett enkelt och överskådligt intryck där färgvalet grönt är tydligt dominerande. 31 2.2 Sverigedemokraternas hemsida Det första som blicken möter är information om partiets kommun och landstingskonferens i Västerås tillsammans med partiets symbol vitsippan (se bilaga 1). I motsvarande storlek finns rubrikerna Vad kostar invandringen? och Stöd Sverigedemokraterna. Under dessa finns tre rubriker Jimmie Åkessons tal på kommunkonferensen, Kommunikationsplan vem talar vi till? och 500 000 tack. Nedanför återfinns Senaste videoklipp och till höger finns Nyheter, kalender och Twitter. Högst upp och längst ned finns partiets symbol och texten Sverigedemokraterna. Trygghet & Tradition och flikarna Våra åsikter, Vårt parti, Jimmie Åkesson, Riksdagsblogg, Bli medlem, Lokalt, Jobba hos oss och Kontakt. Längre ned finns det sex flikar Våra åsikter, Vårt parti, Gör en insats!, Ungdomsförbundet, SD nära dig och Press & Media. På sidan förekommer ett flertal bilder varav två större föreställande partiledare Jimmie Åkesson och en bild som visar ett antal människor som sitter och lyssnar under kommunkonferensen. Sidan ger ett något mindre strukturerat intryck där färgen vit dominerar med blå detaljer. 32 2.3 Innehållsanalys Nedan presenteras de kodscheman som används för innehållsanalysens första steg som syftar till att synliggöra skillnader och att hitta mönster. För tydlighets skull har två separata kodscheman skapats ett, för val respektive deltagardemokrati (se tabell 4 och 5). Tabell 4. Kodschema valdemokrati. Kodningsenhet Miljöpartiet Sverigedemokraterna Möjlighet att ge passivt stöd som 2 3 donation. Saknar kommentarsfält. 0 2 Uppmanar inte att ta kontakt med 1 2 politiker/representanter. Starkt fokus på partiledaren. 1 3 Ledarskapet är centraliserat. 1 2 31 http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=165788 Hämtat 2012-10-29 32 https://sverigedemokraterna.se/ Hämtat 2012-10-29 16
Övertalande partipolitik och 2 1 smutskastning av motståndare Tydlig inriktning på valresultat. 0 2 Summa 7 15 Tabell 5. Kodschema deltagardemokrati demokrati. Kodningsenhet Miljöpartiet Sverigedemokraterna Möjlighet att engagera sig i partiet 3 2 genom arbete eller skriva blogg. Uppmaning att delta i 2 1 diskussionsforum. Uppmaning att kontakta 2 1 politiker/representanter. Partiledningen är inte i fokus. 2 1 Ledarskapet är decentraliserat. 2 1 Politisk information som 2 1 partiprogram lyfts fram. Politikens innehåll går före 2 1 valresultat. Summa 15 8 Ovanstående resultat efter att kodschemats variabler har använts på materialet visar att det finns skillnader i hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet via sina hemsidor kommunicerar sin politik till läsaren/användaren utifrån olika demokratideal. Skillnaden i representation av kodschemats enheter visar att Sverigedemokraterna får lägre poäng i granskningen utifrån ett deltagardemokratiskt perspektiv än Miljöpartiet och motsatt förhållande gäller utifrån ett valdemokratiskt perspektiv. 3. Resultat och analys Utifrån undersökningen ovan ska följande text analysera resultatet i två steg. Den första delen ämnar besvara uppsatsens första frågeställning; vilka skillnader i tilltal finns det mellan de olika partiernas hemsidor och vad representerar dessa skillnader utifrån ett demokratiperspektiv? Analysen sker genom att systematiskt beskriva hemsidornas innehåll utifrån idealtypernas variabler och på så sätt förtydliga och synliggöra skillnader samtidigt 17
som det ger läsaren möjlighet att se hur materialet har tolkats. Den senare delen av analysen ska besvara uppsatsens andra frågeställning; går det att utifrån respektive partis hemsida utläsa skillnader i hur de kommunicerar olika demokratiideal i kommunikationen med medborgarna? I denna del ska analysen koppla resultatet till de två ursprungliga demokratiteorierna som redovisades tidigare. 3.1 Skillnader mellan partiernas hemsidor. Medborgaren. Vid en jämförelse mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor, vad det gäller medborgarens roll och funktion i relationen till partiet, går det att utläsa vissa skillnader. Miljöparitets hemsida har ett direkt tilltal och uppmanar användaren att agera. Första exemplet är en större yta högt upp på sidan med rubriken Engagera dig där användaren på olika sätt kan bli delaktig och stödja politiken. Ett andra exempel är i kampanjen Öppna fler dörrar där användaren tillfrågas Vilka dörrar du vill öppna? Tredje exemplet är att användaren uppmanas till att Bli en grön bloggare och skriva egna texter där det är fritt fram att skriva. Dessa tre exempel kan tolkas som att partiet är intresserade av delaktighet och öppnar upp för engagemang och medverkan. Sverigedemokraternas hemsida har ett något varierande tilltal. Första exemplet är en större yta högt upp på sidan med rubriken 500 000 tack! som är partiets valfond med målet 2 miljoner kr där användaren kan skänka pengar till partiet (finns även beskriven längre ned på sidan). Det andra exemplet är att längre ned på sidan finns ett antal något större rutor med olika rubriker. I en av dessa så står det att läsa Gör en insats tillsammans med en bild föreställande en man som håller fram en lista som en annan man undertecknar. I det tredje exemplet uppmanas läsaren till att Jobba hos oss vilket avser möjligheten att söka lediga jobb inom partiet. Tillsammans ger dessa tre exempel en bild av ett parti som både hoppas på ekonomiskt stöd men även engagemang av medborgaren. Kommunikation. Vid en jämförelse mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor, när det gäller kommunikation mellan partiet och medborgaren, går det att utläsa vissa skillnader. Miljöpartiet har ett direkt tilltal vad det gäller kommunikation och dialog i relation till användaren. Det första exemplet som upptar en större del av hemsidans yta och visar under rubriken Senaste nytt partiets aktuella ställningstaganden, debatt och utspel som användaren själv kan kommentera men även ta del av andras kommentarer. Det andra exemplet är att läsaren uppmanas under rubriken Join the conversation att delta i diskussionen på Twitter. Tredje exemplet är att läsaren under rubriken Kontakta oss kan ta 18
kontakt med partiet och dess politiker. Tillsammans ger detta en bild som kan tolkas som ett parti som är öppet för dialog med medborgarna och att vägarna via hemsidan in i partiet och dess politik är relativ öppna. Sverigedemokraterna har också flera vägar för kommunikation med tilltalet är något annorlunda. Även Sverigedemokraterna visar som första exempel också aktuella ställningstaganden och även videoklipp på sin hemsida men med avsaknad av möjligheten att ge eller läsa andras kommenterer. Det andra exemplet är att Kommunikationsplanen Vem talar vi till? som presentera högt upp på hemsidan signalerar redan i sitt tilltal riktningen i kommunikationen och slår fast som nämnts tidigare att det är viktigt att alla delar av en organisation talar på ett liknade sätt. Det tredje exemplet är att rubriken Kontakt kan användaren ta kontakt med partiet och dess politiker. Detta kan tillsammans ge en bild av ett parti som delvis inte uppmanar i någon högre utsträckning till dialog med medborgarna utan är mer mån om att hålla en gemensam linje. Ledarskap. Vid en jämförelse mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor, vad det gäller vilken roll och utrymme partiledaren får, går det att utläsa vissa skillnader. Miljöpartiet har redan i sin konstruktion med delat ledarskap i form av två språkrör markerat att fokus inte ligger på en person. Språkrören visas på en bild på hemsidan men lyfts inte fram i text. Exempel två är att under rubriken Våra politiker väjer partiet inte att lyfta fram partiledningen utan en bredd av olika politiker. Ytterligare ett exempel är att partiet lyfter fram det regionala perspektivet genom att under rubriken MP där jag bor visa på att företrädare för partiet finns i hela landet. Detta ger sammantaget en bild av ett parti där partiledningen inte tillskrivs så stort utrymme och att ledarskapet är spritt både på central som regional nivå. Sverigedemokraterna lyfter fram ledarskapet på ett tydligare sätt. Till att börja med så är Jimmie Åkesson vanligt förekommande på bild, närmare bestämt med 6 stycken bilder vid undersökningstillfället. Partiledaren har även en egen flik benämnd Jimmie Åkesson högst upp på sidan där han ges en utförlig presentation. Längst ned på sidan finns även här under rubriken Jimmie Åkesson information om partiledaren och om debattartiklar som han har skrivit. Övriga politiker i partiet lyfts inte fram direkt men däremot synliggör hemsidan under rubriken SD nära dig att det finns möjlighet att ta kontakt med politiker på det lokala planet. Totalt sett ger detta en bild av ett parti med ett tydligt ledarskap där partiledaren exponeras i olika sammanhang, men där även den lokala organisationen är viktig. 19
Politik. Vid en jämförelse mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets hemsidor, när det gäller hur partierna kommunicerar sin politik, går det att utläsa vissa skillnader. Miljöpartiet använder en stor andel av sin hemsida till att beskriva sin politik. Första exemplet är en större yta till höger med rubriken Miljöpartiets nya partiprogram - Vilket Sverige vill du ha 2025? Nedanför i motsvarande storlek Vår politik A-Ö där läsaren kan hitta svar på vad partiet anser i en mängd olika frågor. Partiet synliggör också sin politik under rubriken Senaste nytt där partiet kommenterar och allt som oftast kritiserar den sittande regeringens politik och lyfter fram sina egna förslag. Totalt ger detta en bild av ett parti som är dels mån om att det ska vara enkelt att hitta vad partiet står för, dels ett parti som gärna går i polemik med den sittande regeringen. Sverigedemokraterna på hemsidan synliggör sin politik på flera olika sätt. Stor vikt läggs vid valresultatet då en större yta används till partiets valfond Valseger 2014 där läsaren uppmanas till att skänka pengar. Lika stort utrymme får Vad kostar invandringen? Politikens innehåll hittas även under rubriken Våra åsikter högst upp och längst ned på sidan. Där finns även underrubrikerna A-Ö, Vad är Svensk kultur? Invandring, Brottslighet, Ålderdom och Principprogram m m. Partiet synliggör också sin politik under rubriken Nyheter där partiet kommenterar och lyfter fram sina egna förslag. Sverigedemokraterna visar sin politik genom att tydliggöra att målet är att nå framgång i nästa val och lyfter tydligast fram politik som kan kopplas till invandringspolitiken. 3.2 Olika demokratideal? Miljöpartiet har utifrån ovanstående undersökning hämtat idéer främst från den deltagardemokratiska idétraditionen. Partiets hemsida signalerar att medborgarens roll är att vara aktiv på flera sätt än att bara välja sina representanter vid val. Medborgaren fyller en viktig funktion genom sitt engagemang i politiken, för att påverka dess innehåll och aktivt delta i opinionsbildning. Miljöpartiets använder sig av flera strategier för att läsaren ska engagera sig och kommunikationsplanen vittnar om vikten av deltagande då den fastslår att målet för mandatperioden är att 250 000 människor har fått möjlighet att diskutera och påverka den gröna politiken i personliga möten med miljöpartister. Patman och Macphersons lyfter fram att många medborgare saknar både resurser och möjligheter att aktivt kunna delta i samhällslivet och politiken och därför behöver staten, parlamenten, byråkratin och partierna öppnas upp och bli mindre hierarkiska. Miljöpartiets kampanj Öppna fler dörrar syftar till att alla ska ha samma möjligheter oavsett bakgrund och att öppenhet även ska betyda tillgänglighet kan ses förlängning av detta resonemang. Demokratin 20
på lokal nivå är också central enligt Patman och Macphersons och Miljöpartiet använder sin hemsida tydligt för att lyfta fram partiets organisation i hela landet och på så sätt påvisa att det är där det mesta av partiets verksamhet äger rum. Patman och Macphersons menar att deltagardemokratin vill framhålla medborgarnas vilja och inte den styrande elitens och på så sätt tonas partiledarens roll ned. Miljöpartiets delade ledarskap med två språkrör som i skrivande stund båda är föräldralediga och inte har ersatts med några nya i kombination med den tidigare nämnda kampanjen Öppna dörrar kan vittna om ett parti med en ambition att dela ledarskap på flera sätt och prioritera öppenhet och dialog med medborgarna. På Miljöpartiets hemsida går det även att finna inslag av valdemokratiska ideal. Schumpeter menar att möjligheterna till politiskt delatagande i verkligheten är liten. Väljarna kan däremot visa sitt stöd genom att rösta eller stödja partierna genom medlemskap och att ge en gåva. Miljöpartiet använder sin hemsida för att rekrytera medlemmar och för att samla in ekomomiska bidrag till verksamheten. Schumpeter lyfter även fram reklamens roll för att påverka väljarnas beteende. I arbetet med att skapa en positiv bild av det egna partiet är det vanligt att utmåla konkurrenter som ett mindre lyckat alternativ. På Miljöpartiets hemsida utnyttjas den möjligheten att partiet konfronterar den sittande regeringens politik för att synliggöra dess brister i relation till partiets egna. Sverigedemokraterna har utifrån uppsatsens undersökning hämtat idéer främst från den valdemokratiska idétraditionen, men även den deltagardemokratiska. Partiets hemsida signalerar, utifrån Schumpeters tankar om medborgarens brist på faktiska möjligheter att påverka politiken, mer av stöd i form av medlemskap eller ekonomiska bidrag. Kampanjen 500 000 tack lyfter fram medborgarens roll utifrån ovan nämnda perspektiv. Pengarna som ingår i partiets valfond för Valseger 2014 kan kopplas till Schempteres tankar om hur den politiska marknaden fokuserar valresultatet i konkurrens med andra partier. Ett starkt ledarskap menar Schumpter vidare är en förutsättning för ett fungerande politiskt system som ska hantera många och svåra beslut. Samtidigt beskriver Schumpeter ledaren som en viktig aktör i marknadsföringssammanhang för att ge en bild som partiet och väljarna kan sluta upp bakom. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ges sort utrymme på hemsidan. Hans roll förstärks genom bildval, rubriker, debattartiklar och han framskrivs i kommunikationsplattformen såhär: Ett tydligt exempel på företrädare vars kommunikationssätt kan tjäna som en bra förebild för oss alla är vår partiordförande Jimmie Åkesson. Schumpter pekar på att väljarna handlar irrationellt och utifrån känslor och ifrågasätter om det är möjligt att genom dialog föra ett förnuftsresonemang och därigenom 21
leda politiken framåt. Sverigedemokraterna lämnar på sin hemsida inte så stora möjligheter att inleda dialog eller att kommentera material vilket skulle kunna tolkas som att politiken inte i så stor omfattning utformas gemensamt utan styrs i högre grad centralt. Den tanken finner ett visst stöd i kommunikationsplanen där det framhålls att Det kan till och med vara så att olika delar av en organisation kommunicerar rätt men på olika sätt och därmed bidrar med att framsälla budskapet som spretigt och organisationen som oenig. På Sverigedemokraternas hemsida går det även att finna inslag av deltagardemokratiska ideal. Via sidan finns det flera sätt för medborgaren att vara mer aktiv än att bara välja sina representanter vid val. Via fliken Kontakt och Jobba hos oss har användaren möjlighet att höra av sig eller söka ett arbete i partiet. Användaren uppmanas Gör en insats vilket kan tolkas som att alla kan hjälpa till. Demokratin på lokal nivå som lyfts fram som en viktig komponent i deltagardemokratin av Patman och Macphersons finns representerad tydligt på Sverigedemokraternas hemsida under rubriken SD nära dig. 4. Slutsatser Med utgångspunkt i uppsatsens syfte ska nedanstående text först närma sig och visa på de slutsatser som undersökningen kan ge för att avslutningsvis diskutera resultatets giltighet. Vilka skillnader framkom när det gäller hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet via sina hemsidor kommunicerar sin politik till läsaren/användaren, samt vilka demokratideal respektive parti använder sig av? Det finns skillnader mellan hur partierna använder sina hemsidor i mötet med användaren. Graden av deltagande i politiken för medborgaren varierar mellan partierna där Miljöpartiets hemsida signalerar ett relativt tydligt släktskap med de deltagardemokratiska idealen främst genom att medborgaren tillskrivs stort förtroende, en aktiv roll för att påverka politikens innehåll och deltaktighet i det politiska beslutsfattandet. Sverigedemokraternas syn på medborgaren är mera delad då hemsidan inte lika tydligt signalerar att individen kan påverka politikens innehåll och det politiska beslutsfattandet. Samtidigt finns på Sverigedemokraternas hemsida möjlighet att engagera sig och göra en insats både lokalt och centralt i partiet. En annan skillnad är hur partierna använder sina hemsidor för att kommunicera. Miljöpartiets hemsida visar på en vilja till öppenhet och dialog, där användaren ges flera vägar för att kommunicera och engagera sig. Sverigedemokraternas hemsida är mera sluten och möjlighet till att skriva kommentarer eller 22
att delta i en diskussion är begränsad. Skillnaden i synen på ledarskap är tydlig där Sverigedemokraterna på sin hemsida, i valdemokratisk anda, lyfter fram ledaren som en viktig komponent i den bild som väljarna ska sluta upp bakom. Miljöpartiet har ett delat ledarskap som på hemsidan inte tillskrivs en central roll utan partiet signalerar att politiken och partiet utvecklas tillsammans med medlemmarna på både lokal och central nivå. Viss skillnad går även att finna i hur partierna använder sina respektive hemsidor för att beskriva sin politik och dess mål. Miljöpartiet lägger större vikt vid att presentera sitt partiprogram medan Sverigedemokraterna fokuserar valresultat vid kommande val. Sammanfattningsvis ger hemsidorna bilden av två partier som delvis utifrån olika demokratideal visar skillnader i såväl synen på medborgaren, kommunikation som ledarskap. Är dessa skillnader helt säkra eller vilken kritik kan framföras mot ovanstående slutsats? Innehållsanalysen har sina tydliga begränsningar. I ovanstående undersökning kan det inte uteslutas att analysen har missat det outtalade innehållet hos respektive hemsida sådant som inte direkt skrivs ut men som har en stor betydelse för förståelsen för hur respektive parti ser på demokrati och dess ideal. Vid konstruktionen av kodningsenheter så föreligger alltså en risk att det endast är det explicita och mätbara som räknas med i undersökningen, vilket leder till validitetsproblem när kodningsenheterna rycks ur sitt sammanhang. Validitetsproblem finns även i denna studie utifrån att de ord och begrepp som räknas kan beskrivas som vaga och tolkningsbara t ex ordet ledarskap som används för att synliggöra skillnader i hur partierna ser på partiledarens roll i relation till olika demokratideal. Avslutningsvis finns det skäl att nämna att giltigheten i ovanstående studie starkt påverkas av vilken tolkning som har gjorts i samband med analysen. Vid enkla bedömningar som t ex förekomsten av ett visst begrepp kanske det inte är något problem, men när det som i detta arbete handlar om att räkna uttryck för vissa idéer som demokrati så handlar det till syvende och sist mycket om subjektiv tolkning. Resultatet av denna undersökning kan därför inte reproduceras i alla delar men kan ändå ses som en första bild av hur olika partier använder och kommunicerar demokratideal via sina hemsidor. En tänkbar fortsatt forskningsinriktning skulle kunna vara att följa upp studien med intervjuer med representanter från riksdagspartierna när det gäller arbetet med hemsidor och sociala medier, alternativt genomföra en undersökning av hur partierna använder internet i samband med kommande riksdagsval. Eller någonting helt annat för demokratins möjligheter och begränsningar i den värld vi nu vagt kan skönja är med säkerhet radikalt annorlunda än gånga tiders. 23