Arbetsterapeut:. Sid 1(7) Telefon:. Råd om energibesparing och andningsteknik Energibesparing Att hushålla med sin energi är viktigt för alla, men är speciellt viktigt för en person med lungsjukdom. Nedsatt förmåga att ta upp syre betyder att man blir fortare trött. Ju mindre energiförbrukning som åtgår till en arbetsuppgift desto fler arbetsuppgifter kan du utföra per dag. Det är viktigt att du analyserar aktiviteten och utför den i ett lugnt tempo med regelbundna pauser. Analys Vad När Varför Vem Var Hur Bestäm vad som är nödvändigt att göra. Prioritera det du skall göra och tillåt att andra aktiviteter får vänta. Skriv gärna ett schema, alternera mellan arbete och vila. Kan du utföra uppgiften vid en annan tid på dygnet då du känner dig piggare? Fråga dig själv varför du utför uppgiften. Är det nödvändigt? Är det för att tillfredsställa någon annan eller är det för din egen skull? Bestäm vem som bör eller lättast kan utföra uppgiften. Lär dig att delegera och lär dig be om hjälp om du behöver. Lär dig säga nej, utan att det ger dig dåligt samvete. Utför du uppgiften på bästa möjliga plats? Uppfyller platsen kriterierna för arbetsförenkling, t.ex. har den lämplig arbetshöjd och belysning? Passande redskap? Var säker på att använda bra andningsteknik, sluten läppandning/pysandning och bukandning. Försök att hushålla med din energi genom att: bryta ner svåra eller stora arbeten till mindre delmoment alternera mellan enkla och svåra uppgifter alternera mellan vila och aktivitet. Ta regelbundna pauser utföra uppgiften i ett lugnt tempo 10
Stress Sid 2(7) Stress kan uppstå när något går fel, när händelser är negativa och krav är för höga. Intensiva känslor som t.ex. ilska och frustration orsakar stress. Även utifrån kommande faktorer som värme, blåst, fukt eller bullrig miljö påverkar. Reaktionen i kroppen är att musklerna spänns, hjärtslag och blodtryck ökar och det blir svårare att andas. Undvik att jämföra egna stressreaktioner med andras eftersom individer reagerar olika på likartade händelser. Ohälsosam stress är energidränerande. Det är betydelsefullt att identifiera vilka omständigheter, tillfällen, människor, tankar och känslor som utlöser stress. Därefter är det viktigt att lära sig tekniker som kan minska stressreaktionerna. Exempel på sådana tekniker kan vara att lyssna på avslappningsprogram eller vacker musik. Andra metoder är Qigong, yoga och meditation. Tänk på att vilken teknik du än använder så är det viktigt att kroppen befinner sig i en bekväm position, antingen sittande i stol med stöd för rygg, lår, armar och fötter eller liggande i säng. Sluten läppandning och bukandning hjälper dig att slappna av. Var medveten om din kroppshållning En god kroppshållning gör att kroppens muskler arbetar på ett ändamålsenligt sätt och förbrukar som minst energi. Minsta snedbelastning, t.ex. då du bär en kasse i ena handen, gör att kroppen arbetar snett och det blir en ökad belastning på muskler, leder, ben och ligament. Undvik därför detta. Andningsteknik vid dagliga aktiviteter Andningsteknik Med hjälp av en god andningsteknik kommer du att orka mer i dagliga aktiviteter och bli mindre andfådd. Med god andningsteknik menar man att använda sig av sluten läppandning/pysandning och bukandning/diafragmaandning. För vissa kan det vara svårt att använda sig av bukandning/diafragmaandning om så är fallet prata med din arbetsterapeut. God andningsteknik används vid aktiviteter som är ansträngande men också vid andnöd och vid stress. Sluten läppandning eller pysandning innebär att andas in genom näsan och andas ut genom halvslutna eller snörpta läppar. Bukandning innebär att man på bästa sätt använder sig av sina andningsmuskler för att hjälpa till med in-och utandning. Lägg händerna på magen så att långfingrarna möts vid naveln. Andas in genom näsan och känn att magen fylls på med luft och 11
går ut, andas ut genom halvslutna läppar och känn att magen töms på luft och går in. Försök att hålla skuldrorna stilla. Sid 3(7) Tänk på att din utandning bör vara något längre än din inandning för att ventilera ordentligt. Räkna till två när du andas in och till tre när du andas ut. Vid aktivitet skall inandningen ske i samband med rörelser mot gravitationen, som då man lyfter armarna. Utandningen skall ske vid rörelser med gravitationen som när man sänker armarna samt under de ansträngande momenten som när man skjuter ifrån. Ett bra tips är: Pys när du anstränger dig Att böja sig framåt Att knyta skorna, ta på strumpor eller ta upp saker som fallit ner på marken innebär att magen pressas upp mot diafragman och bröstet. Jobba därför med din kropp; Andas ut i situationer då du böjer dig framåt. Andas in samtidigt som du lyfter upp kroppen. Att lyfta armarna över axlarna Andas in djupt samtidigt som du lyfter armarna över axlarna. Andas ut samtidigt som du tar ner armarna. Att raka och kamma sig Andas in djupt när du lyfter upp armarna. Kamma eller raka dig några drag medan du pysandas ut. Sänk ner armarna till viloställning mot slutet av utandningen innan du upplever andnöd. Att resa sig ur en stol Se till att du förflyttar dig långt fram på stolen innan du reser dig. Andas in djupt. Andas ut med pysandning samtidigt som du böjer dig framåt och reser dig upp. 12
Att bära föremål Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen innan du börjar lyfta. Lyft genom att böja och sträcka i knäna. När du lyfter föremål bör det hållas så nära kroppen som möjligt. Andas ut med pysandning under lyftet. 13
Att gå i en trappa eller backe Sid 4(7) Innan du börjar gå uppför, andas du in lugnt och djupt. Samtidigt som du andas ut med pysandning tar du två till tre trappsteg upp eller två till tre steg uppför backen Stanna upp och ta en paus tills du hämtat andan. Ta ett nytt andetag och gå på utandningen. Upprepa detta tills du gått upp för hela trappan/backen. Stanna upp och ta en längre paus vid behov. Att dammsuga, klippa gräset eller sopa Andas in djupt innan du börjar. Behåll en upprätt hållning och skjut redskapet framför dig samtidigt som du pysandas ut. Dra in redskapet mot kroppen samtidigt som du andas in. Stanna upp om det behövs och ta en paus tills du hämtat andan. Tänk på att det i vissa situationer kan vara mycket svårt att andas rätt, du behöver därför prova dig fram till det som passar dig bäst. Många gånger, speciellt om man är stressad, håller man andan när man utför en uppgift. Ofta räcker det att andas lugnt och kontrollerat för att det skall fungera. Viktigast är att bli medveten om sin andning och lära sig hur korrekt andning kan göra aktiviteten lättare. 14
Sid 5(7) Energibesparande åtgärder Sitt istället för att stå. Genom att sitta kan du spara upp till 25 % av din energiförbrukning. Använd gärna en hög, stabil pall att sitta på när du arbetar i köket. Var dock medveten om att sitta på ett bra sätt eftersom ett dåligt sittande kan förbruka den energi du försöker att spara. Dåligt sittande kan innebära att sitta utan stöd, sitta för högt och/eller att inte nå ner med fötterna till golvet. Om du står i en lång kö, be någon hålla din plats och gå och sätt dig tills det är din tur. Försök arbeta i brösthöjd. Med detta menas att undvika aktiviteter över axelhöjd samt cirka 5-10 cm lägre än armbågens nivå. Undvik också att arbeta långt bort från kroppen då detta orsakar en onödig energiförbrukning även om det är i brösthöjd. Underlätta höga och låga arbetsmoment genom att använda förlängda redskap, t.ex. griptång, långt skohorn och kroppstvättare. Var medveten om avstånd, minimera det så att du slipper gå onödiga sträckor. Lägg saker som du använder ofta på nära håll, kanske kan en del som du använder ofta stå framme. Använd serveringsvagn eller bricka (finns även till rollator) om du har mycket att bära mellan olika rum. Undvik att arbeta med spända muskler, eftersom spända muskler kräver mer syre och blir fortare trötta. Försök vara avslappnad. Arbeta i en avslappnad atmosfär, lyssna gärna på lugn musik, försök ha god ljussättning. Använd de för dig minst energikrävande redskapen som t.ex. elektriska maskiner och teflonstekpanna. Sortera bort onödiga rörelser, t.ex. kan du efter dusch använda en frottémorgonrock eller flera småhanddukar istället för att torka dig med en stor handduk. Undvik tunga lyft genom att skjuta eller dra saker. Använd shoppingvagn/kundvagn vid matinköp eller då tvätt skall till tvättstugan. Byt hand ofta, speciellt om du gör något extra tröttsamt som t.ex. att tvätta fönster. Undvik luft med mycket ånga. Lämna duschdörren öppen och öppna fönstret om sådant finns, så att du i möjligaste mån blir av med ångan. 15
Sid 6(7) Hjälpmedel Hjälpmedel är personligt och tillhandahålls av hälso- och sjukvården. Ett hjälpmedel utprovas utifrån personens behov och problem och får inte användas av någon annan. Hjälpmedel är till låns och förskrivs av personal inom hälso- och sjukvården, bl.a. av arbetsterapeuter. Exempel på hjälpmedel kan vara: elektriskt sängryggstöd, griptång, duschpall, förhöjning på toalett och rullstol. För att få låna ett hjälpmedel krävs en bedömning. Bedömningen skall göras av t.ex. en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten kan vara anställd av kommunen, regionen eller privat vårdgivare som har avtal med regionen och kommunen. Bedömningen görs för att se vilka problem/behov som finns och för att avgöra vilka åtgärder som är bäst. Som patient skall man ha en aktiv roll vid valet av hjälpmedel men det är alltid förskrivaren, arbetsterapeuten, som ansvarar för valet av hjälpmedel Oftast kostar det inget att få låna hjälpmedel men varje kommun tar egna beslut angående avgift för hjälpmedel. Detta gör att det är olika regler i olika kommuner, t.ex. finns det en del kommuner som tar en avgift för kortare lån av hjälpmedel. Det finns också många bra hjälpmedel att köpa själv ute i handeln eller via Internet. Exempel på detta kan vara småhjälpmedel som underlättar vid personlig hygien och vid matlagning. Arbetsterapeuten kan ge dig råd om bra hjälpmedel och var du kan köpa dem. 16
Bostadsanpassning Sid 7(7) Personer med funktionshinder kan få bidrag genom kommunen för att anpassa sin bostad och göra denna mer funktionsduglig. Detta bidrag kallas bostadsanpassningsbidrag. Bostadsanpassningsbidrag kan sökas av den som äger sin bostad, är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäst. För anpassning av hyres- och bostadsrättslägenhet krävs fastighetsägarens eller styrelsens godkännande. För att få bostadsanpassningsbidrag krävs oftast intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig person. Exempel på anpassningar kan vara borttagande av trösklar, borttagande av badkar iordningställande av duschplats och elektrisk dörröppnare. Referenser: Dessa referenser gäller även bilaga 3. Fri översättning och bearbetning från: Johnson NJ, Grindler D. Home rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease: A physical and occupational therapy approach. J Home Health Care prac. 1009;2:19-43. Kok H. Att leva med KOL. Boeringer Ingelheim AB, Åre; 2000. Carson D, Arvinder G, Carmine M. Energy Conservation: Achieving a balance of work, rest and play. Toronto, Canada; 2002. Grandjean E. Arbete Människa Miljö en handledning i ergonomi. Esselte Studium AB; 1980, sid 37. Kohlman-Carrieri V, Janson-Bjerklie S. Coping and Self-Care Strategies In: Mahler D, ed DYSPNEA. Mount Kisko, New York: Futura Publishing Company, Inc; 1990. 17