Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal



Relevanta dokument
PTSD, nytt och gammalt. Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Ångestsyndrom-Anxiety

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande.

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 /

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H

Ätstörningar vid fetma

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Spel- och dataspelsberoende

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Att förstå posttraumatisk stress

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

13 nov -12 Shane MacDonald

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

Vad gör vi med smärta?

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Traumamedveten omsorg

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Kris och Trauma hos barn och unga

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Trauma och dissociation

ÖVERSIKT ÅNGESTSYNDROM

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Your No. 1 Workout. MANUAL pro

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Trauma och psykisk sjukdom

Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers Misi.se

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Webbregistrering pa kurs och termin

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

Krisstöd vid allvarlig händelse

Hur hanterar vi alla dessa barn och ungdomar som upplevt trauman? Anna Sarkadi, specialistläkare, docent

Trauma och psykisk sjukdom

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

IMPORTANT! RETAIN FOR FUTURE REFERENCE PLEASE READ CAREFULLY VIKTIGT! BEHÅLL FÖR FRAMTIDA REFERENS LÄS IGENOM INSTRUKTIONSMANUALEN

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Nya data om ADHD-medicinen Strattera: manier, psykoser, hallucinationer

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Psykologiskt beroende av opioider

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Trauma och psykisk sjukdom

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

SMART Utbildningscentrum

Barn och unga i palliativ vård

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

6 th Grade English October 6-10, 2014

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

Transkript:

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Posttraumatiskt stressyndrom DSM-IV: A. Personen har var utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 1. personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie av händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. 2. personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende

DSM-V Förslag till nya diagnostiska psykiatriska kriterier kan hämtas på WWW.DSM-5.org

PTSD: förslag till DSM-V A. The person was exposed to the following event(s): death or threatened death, actual or threatened serious injury, or actual or threatened sexual violation, in one or more of the following ways:** Experiencing the event(s) him/herself Witnessing the event(s) as they occurred to others Learning that the event(s) occurred to a close relative or close friend Experiencing repeated or extreme exposure to aversive details of the event(s) (e.g., first responders collecting body parts; police officers repeatedly exposed to details of child abuse)

B. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller flera av följande sätt: 1. återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. 2. återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. 3. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. 4. intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen

B. Intrusion symptoms that are associated with the traumatic event(s) (that began after the traumatic event(s)), as evidenced by 1 or more of the following: Spontaneous or cued recurrent, involuntary, and intrusive distressing memories of the traumatic event(s). Note: In children, repetitive play may occur in which themes or aspects of the traumatic event(s) are expressed. Recurrent distressing dreams in which the content and/or affect of the dream is related to the event(s). Note: In children, there may be frightening dreams without recognizable content. *** Dissociative reactions (e.g., flashbacks) in which the individual feels or acts as if the traumatic event(s) were recurring (Such reactions may occur on a continuum, with the most extreme expression being a complete loss of awareness of present surroundings.) Note: In children, trauma-specific reenactment may occur in play. Intense or prolonged psychological distress at exposure to internal or external cues that symbolize or resemble an aspect of the traumatic event(s) 5. Marked physiological reactions to reminders of the traumatic event(s)

C. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: 1. aktivt undvikande av tankar, känslor, eller samtal som förknippas med traumat 2. aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat 3. oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen 4. klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter 5. känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor 6. begränsade affekter (till exempel oförmåga att känna kärlek) 7. känsla av att sakna framtid (till exempel inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra)

C. Persistent avoidance of stimuli associated with the traumatic event(s) (that began after the traumatic event(s)), as evidenced by efforts to avoid 1 or more of the following: 1. Thoughts, feelings, or physical sensations that arouse recollections of the traumatic event(s) 2. Activities, places, physical reminders, or times (e.g., anniversary reactions) that arouse recollections of the traumatic event(s) 3. People, conversations, or interpersonal situations that arouse recollections of the traumatic event(s)

D. Negative alterations in cognitions and mood that are associated with the traumatic event(s) (that began or worsened after the traumatic event(s)), as evidenced by 3 or more of the following: Note: In children, as evidenced by 2 or more of the following Inability to remember an important aspect of the traumatic event(s) (typically dissociative amnesia; not due to head injury, alcohol, or drugs). Persistent and exaggerated negative expectations about one s self, others, or the world (e.g., I am bad, no one can be trusted, I ve lost my soul forever, my whole nervous system is permanently ruined, "the world is completely dangerous"). Persistent distorted blame of self or others about the cause or consequences of the traumatic event(s) Pervasive negative emotional state -- for example: fear, horror, anger, guilt, or shame Markedly diminished interest or participation in significant activities. Feeling of detachment or estrangement from others. Persistent inability to experience positive emotions (e.g., unable to have loving feelings, psychic numbing)

D. Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat),vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: 1. svårt att somna eller orolig sömn 2. irratibilitet eller vredesutbrott 3. koncentrationssvårigheter 4. överdriven vaksamhet lättskrämdhet

E. Alterations in arousal and reactivity that are associated with the traumatic event(s) (that began or worsened after the traumatic event(s)), as evidenced by 3 or more of the following: Note: In children, as evidenced by 2 or more of the following:**** Irritable, angry, or aggressive behavior Reckless or self-destructive behavior Hypervigilance Exaggerated startle response Problems with concentration 6. Sleep disturbance -- for example, difficulty falling or staying asleep, or restless sleep.

E. Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varat i mer än 1 månad. F. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden

F. Duration of the disturbance (symptoms in Criteria B, C, D and E) is more than one month. G. The disturbance causes clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning. Specify if: With Delayed Onset: if diagnostic threshold is not exceeded until 6 months or more after the event(s) (although onset of some symptoms may occur sooner than this).

Vad saknas i kriterierna: Ångest är ett dominerande symptom, ofta i form av panik-syndrom Depressiva symptom finns vid svår sjukdomsbild och uppfyller ofta kriterier för egentlig depression Kognitiva störningar kan ses vid allvarlig sjukdom

Olika svårighetsgrader nämns Subklinisk Lätt Måttlig inte Svår (Complex post-traumatic stress, omfattar också depression ån gest och ofta kognitiv störning)

Sömn och svårighetsgrad av PTSD Subklinisk PTSD normal sömn Lätt PTSD i stort normal sömn, mardrömmar kan finnas Måttlig PTSD sover dåligt, 4-6 timmar, har mardrömmar Svår PTSD sover 1-3 timmar, regelbunden mardrömmar