Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning



Relevanta dokument
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Identifiera för att förebygga Maja Lindqvist

Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

Elevhälsan. Informationsblad

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

Elevhälsoplan för Rättviks kommun

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Handlingsplan - Elevhälsa

fin Beslut för grundsärskola Skolinspektionen efter tillsyn i Mogaskolan sär i Svenljunga kommun Beslut Dnr :5885

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Beslut för grundskola

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning

Elevhälsoplan Fröviskolan

Beslut för grundskola

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Beslut för förskoleklass

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Specialpedagogiska seminarier

En särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan Susanne Hansson Karlstads universitet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Specialpedagogisk forskning

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Eiraskolans elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Elevha lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Beslut för grundsärskola

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)?

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012

Beslut för grundsärskola

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Reviderad

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Det här gör vi för din förskola och skola

Barn- och elevhälsoplan

Här växer människor och kunskap

Elevhälsoplan. Sickla skola 2014/15. Elevhälsoplan Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig Elevhälsoteamet Rektor

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Beslut för grundsärskola

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Attityder till förskolebarn och elever i olika svårigheter. Gunilla Lindqvist 2016

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Elevhälsoplan Bobergsgymnasiet. Läsåret 2018/2019

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Beslut för grundsärskola

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Barn- och elevhälsoteamet

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Barn- och Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

Elevhälsoplan

Transkript:

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen och dess relevans en enkätundersökning Delstudie 2 - Speciallärare och specialpedagoger verksamma i skolan en enkätundersökning Delstudie 3 - Specialpedagoger och speciallärare i vardagen fallstudier Rektor med vetande, Linnéuniversitetet, 13 mars 2014. Kerstin Göransson, MDH & Claes Nilholm, MaH

Pressmeddelande 7 mars 2014 Utbildningsdepartementet Regeringen vill utbilda 3000 fler speciallärare Speciallärarutbildningen ska mer än fördubblas och en examenspremie på 50 000 kronor införs för såväl speciallärare som specialpedagoger. Det aviserar regeringen i vårpropositionen. Ytterligare 3000 speciallärare kan därmed tillföras skolväsendet under en femårsperiod.

Speciella yrken? Specialpedagoger och speciallärare förväntas bära specifika sätt att identifiera och arbeta med skolproblem? Specialpedagoger och speciallärare förväntas förändra hur skolor arbetar?

Övergripande frågor Vad vill staten med specialpedagoger och speciallärare? (statlig styrning lokal autonomi) Vilka arbetar som specialpedagoger och speciallärare? Vad anser speciallärare och specialpedagoger är skolans främsta uppgifter, hur förklarar de skolproblem? Vilka kunskaper anser specialpedagoger och speciallärare att de har och vad arbetar de med?

Specialpedagogers och speciallärares yrkesroller i ljuset av professionsforskning Etablering av olika yrkesroller resultat av olika aktörers kamp om kontroll över specifika arbetsområden genom att göra anspråk på kontroll över vissa arbetsuppgifter och kunskaper Olika yrkesgruppers makt att definiera ett arbetsområde är nära förknippat med deras auktoritet En kamp om vem som ska göra vad för/med vem i relation till skolans möte med elevers olikheter

Vad vill staten med specialpedagoger och speciallärare? (statlig styrning lokal autonomi) (En kamp om vem som ska göra vad för/med vem i relation till skolans möte med elevers olikheter.) Examensordningar Gör anspråk på att kontrollera kunskaper ett perspektiv med mer relationella än kategoriska inslag intention att utveckla en ny specialpedagog- och speciallärarroll förebyggande arbete utveckling av hela undervisnings- och lärandemiljöer pedagogiska utredningar på olika nivåer kvalificerade samtal och rådgivning leda skolans pedagogiska utvecklingsarbete med att utveckla en lärandemiljö som möter behoven hos alla barn och elever.

Vad vill staten med specialpedagoger och speciallärare? (statlig styrning lokal autonomi) Statens anspråk på att kontrollera arbetsuppgifter Skollagen yrkesgrupperna nämns inte. Kompetensen nämns i samband med elevhälsan. 2dra kapitlet 25 För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Delstudie 1 en enkätstudie Enkät via SCB, 15 mars 21 maj, 2012 Totalundersökning, alla som tagit specialpedagog/lärarexamen 2003-2011/(12) och bokförda i Sverige 4252 personer Svarsfrekvens 75% (3190 svar) Delstudie 2 en enkätstudie 10 kommuner Alla som arbetar som speciallärare/specialpedagoger/resurslärare 511 personer Svarsfrekvens 65%

Vilka arbetar som specialpedagoger och speciallärare? Delstudie 2 Anställd som Utbildning Totalt (n=315) Specialpedagog (n=100) Speciallärare (n=39) Annan specialped. utbildning (n=176) Specialpedagog Speciallärare 89,0 9,0 7,0 Annat, resurslärare etc. (4,0+3,0) 30,8 59,0 20,5 (5,1+15,4) 13,6 33,5 67,6 (41,5+26,1)

Specialpedagoger/lärare grundutbildning Fritidspedagog Förskollärare Grundskollärare Ämneslärare Gymnasielärare Lärare inom vuxenutbildning Övrig utbildning Rektor med vetande, Linnéuniversitetet, 13 mars 2014. Kerstin Göransson, MDH & Claes Nilholm MaH

GGrundutbildning % Anställd inom Fritidspedagog Förskollärare Grundskolärare Gymnasielärare Förskolan 7% 75% 16% 0,2% Grundskolan tidigare år Grundskolan senare år Grundsärskolan Gymnasiet högskoleförb Centralt kommunen 10% 26% 52% 0,5% 10% 15% 54% 3% 13% 47% 32% 1% 3% 7% 36% 30% 8% 48% 32% 3%

Vad anser speciallärare och specialpedagoger är skolans främsta uppgifter, hur förklarar de skolproblem? Vilken roll bör skolan ha i samhället? Bidra till ett likvärdigt samhälle Bidra till en ökad utbildningsnivå i samhället Bidra till kontinuitet och kulturell värdegemenskap Bidra till ett konkurrenskraftigt samhälle, där individens frihet och ansvar betonas Vad bör skolan prioritera? Elevers personliga utveckling Kunskapsmålen och ansvar för det egna lärandet Grupptillhörighet, trygghet och säkerhet Hur viktiga är följande orsaker till att barn/elever får svårigheter under sin utbildning? Skolans mål är för svåra för eleverna Elever har individuella brister Skolan är dåligt anpassad för att hantera elevers olikheter Elever har brister i hemmiljön Vissa lärare har brister Vissa klasser/grupper fungerar dåligt 82% 64% 32% 18% 72% 53% 69% 58% 44% 96% 70% 92% 84%

Förklaringar till att elever får svårigheter/identifiering av skolproblem jämförelse olika yrkesgrupper 120 100 Specped/lärare 80 Kommunansvariga 60 40 Skolledare fristående skolor 20 Skolledare komm 7-9 0 Skolan dåligt anpassad Lärare har brister Klasser fungerar dåligt Elever har brister Skolledare komm 1-3

Examensordningen Arbetsuppgifter Har kunskaper Saknar kunskaper Förebyggande arbete förebyggande med att utveckla inkluderande skol- och lärmiljöer Utveckling av hela undervisnings- och lärandemiljöer kartläggning och utvärdering: på skoloch kommunnivå, klassers lärandemiljö, individuella kunskapsoch sociala mål Pedagogiska utredningar på olika nivåer Kvalificerade samtal och rådgivning Leda skolans pedagogiska utvecklingsarbete utredning, åtgärdsprogram, dokumentation rådgivning lärare/lärarlag rådgivning lärare/lärarlag leda pedagogiskt utvecklingsarbete individuell undervisning undervisning individuellt och i mindre grupp dokumentation och utredning arbeta för elever med olika svårigheter på individnivå

En avslutande frågeställning Hur utveckla skolans förmåga att möta elevers olikheter? Genom att utveckla ett parallellt specialistsystem? Genom att utveckla den reguljära verksamheten? Konsekvenser för specialpedagogers och speciallärares yrkesroll? Vem ska göra vad för/med vem i relation till skolans möte med elevers olikheter? Vem/vilka har auktoritet att definiera specialpedagogers och speciallärares yrkesroll?

Vad ska specialpedagoger arbeta med? Gunilla Lindqvist (2011) Special education Supervising School development Documentation Pupil welfare Special teachers 92,0% 64,0% 16,0% 84,0% 60,0% Subject teachers 92,9% 64,3% 7,1% 61,9% 60,7% Class teachers 94,7% 75,0% 15,8% 67,1% 53,9% SENCO's 72,5% 97,5% 77,5% 95,0% 77,5% Assistants 91,9% 87,1% 14,5% 45,2% 45,2% Preschool teachers 71,6% 95,6% 20,0% 60,0% 25,6%

Vilka kunskaper gör specialpedagoger och speciallärare anspråk på? (66% eller fler) God vetenskaplig grund Goda kunskaper möta olikheter inom elevgrupper Individuell undervisning och i grupp Arbeta för elever med koncentrationssvårigheter Rådgivning/konsultation av lärare Förebyggande med att utveckla inkluderande skol- och lärmiljöer Skolutveckling Leda pedagogiskt utvecklingsarbete Samverka med kollegor, föräldrar och andra berörda kring pedagogiska frågor Utvärdering på individ- och klassnivå Kartläggning och utvärdering av individers lärandemiljöer och individers delaktighet samt mål för rådgivning/kvalificerade samtal

Vad vet vi om hur yrkesrollen etablerar sig i skolverksamheten i termer av arbetsuppgifter? Vad 66% eller fler arbetar med Undervisar barn/ungdomar/vuxna individuellt Konsultation/rådgivning, samtal lärare/lärarlag Samverkan med vårdnadshavare Samverkan med skolledning Utredning, åtgärdsprogram, dokumentation Samverkan med elevhälsan Vad 66% eller fler ALDRIG arbetar med Undervisar barn/ungdomar/vuxna i mindre grupper Undervisar i vanlig klass Kvalificerade samtal med enskilda elever Konsultation/rådgivning, samtal elevassistenter Verksamhetsutveckling utöver samverkan med skolledning Samverkan kommunal skolförvaltning Samverkan externt (BUP, Hab, SOch, SPSM etc.) Annat

Exempel på kunskaper specialpedagoger och speciallärare inte gör anspråk på Vad 66% eller fler INTE gör anspråk på att kunna med dokumentation och utredning för att öka elevers inflytande över den egna lärsituationen (jmf. delaktighet) för elever med olika svårigheter på individnivå t.ex. utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, socioemotionella svårigheter, läs- och skrivsvårigheter etc. med utvärdering på skol- och kommunnivå med kartläggning och utvärdering av individuella kunskaps- och sociala mål med kartläggning och utvärdering av mål för klassers lärandemiljö, klassers kunskaps- och sociala mål, mål för skolans lärandemiljö

Specialpedagogers och speciallärares arbetsuppgifter inom olika delar av skoolverksamheten Arbetsuppgifter += arbetsuppgift som praktiseras hos en majoritet (fler än 2/3 -= arbetsuppgifter som inte praktiseras av en majoritet (färre än 1/3) Undervisar barn/ungdomar/vuxna individuellt Undervisar barn/ungdomar/vuxna i mindre grupper Undervisar i vanlig klass Kvalificerade samtal med enskilda barn/elever Konsultation, rådgivning, samtal elevassistenter Konsultation, rådgivning, samtal lärare/lärarlag Samverkan med vårdnadshavare Samverkan med skolledning Verksamhetsutveckling utöver samv. skolledning Utredning, åtgärdsprogram, dokumentation Samverkan med elevhälsan Samverkan kommunal skolförvaltning Samverkan externt (BUP, Hab, Soc, SPSM etc) Annat Delar inom skolverksamheten Förs Gr ped Gr lär Gymn Sär Centr + + + - + + + - - - - - - - - + - - - + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + - - - - - + + + - - - - - - +

Vem ska göra vad för/med vem i relation till skolans möte med elevers olikheter Olika aktörers kamp om kontroll över specifika arbetsområden Vilka grunder har specialpedagoger och speciallärare att hävda auktoritet inom vissa arbetsområden? Överensstämmelse mellan yrkesgruppens hävdade kunskaper och arbetsuppgifter? Överensstämmelse mellan grundläggande utbildning och var inom skolverksamheten yrkesrollen utövas? Vem har auktoritet att identifiera skolproblem?