Handbok för handledare och studenter i verksamhetsförlagd undervisning

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi Handbok för handledare och studenter i verksamhetsförlagd undervisning Logopedprogrammet Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Syftet med den verksamhetsförlagda undervisningen ( praktiken ) på logopedprogrammet är att studenten skall tränas i att integrera förvärvade teoretiska kunskaper med praktik i logopedisk bedömning, diagnostik och åtgärd/behandling. Studentens förmåga att interagera med patienter, anhöriga och annan personal skall utvecklas. Genom praktiken skall studenterna få praktisk erfarenhet av logopediskt arbete. Den verksamhetsförlagda undervisningen - VFU (praktiken) på logopedutbildningen är uppdelad i fyra olika områden Öron- Näsa- Hals-(ÖNH), Habilitering, Barnlogopedi och Neurologopedi. I planeringen eftersträvas att varje studerande skall ges möjlighet att pröva på samtliga fyra områden men detta är inte alltid möjligt. Praktisk logopedi 1 är auskultations dagar som är fördelade 2 dagar termin 2 och 2 dagar termin 3. Praktiken startar termin 5 och är fördelad på tre kurser nämligen Praktisk logopedi 2, 3 och 4. En progression i dessa kurser syns i studenternas ökade erfarenhet samt grad av självständighet och därmed också vad som krävs för att bli godkänd. Momenten Samtalsmetodik och Professionellt förhållningssätt löper parallellt med praktiken, vilket ger studenterna upprepade möjligheter att reflektera över och diskutera kring patientkontakter. Översikt över auskultation och praktik på logopedprogrammet Omfattning Innehåll Kurs T2 2 dagar Auskultation inom en logopedisk verksamhet Praktisk logopedi I T3 2 dagar Auskultation inom en logopedisk verksamhet Praktisk logopedi I T5 period 1+2 (Timantal angivet exkl. lunch) 4+4 veckor 4 dgr/v, 7t/dag Praktik inom Logopediskverksam het. Praktisk logopedi II T6 period 3+4 (Timantal angivet exkl. lunch) 4+4 veckor 4 dgr/v, 7t/dag Praktik inom Logopediskverksam het. Praktisk logopedi III T7 externpraktik 4 veckor, 30t/v Praktik inom valfri logopedisk verksamhet Praktisk logopedi IV Målsättningen med praktiken är att studenterna skall få en så realistisk bild som möjligt av logopediskt arbete. Detta innebär att studenten bör få följa med i andra aktiviteter än direkt patientarbete, t.ex. team-möten, besök i förskola/skola, patientförening etc. andra möten o dyl. Det direkta patientarbetet bör omfatta de patientgrupper som finns på mottagningen. Alla diagnosområden kan inte alltid bli aktuella, även om strävan är att ge studenterna en så bred erfarenhet som möjligt under praktiken. 2

Närvaro Den kliniska praktiken är obligatorisk. För att bli godkänd krävs fullgjord praktik. Vid frånvaro som inte kan kompenseras inom praktikperioden tas kontakt med praktikansvarig på utbildningen. Vid sjukfrånvaro tar handledare ställning till huruvida denna varit av sådan omfattning att studenten behöver ta igen praktiken för att kunna godkännas. Handledaren kan vid behov kontakta praktikansvarig på logopedprogrammet för att diskutera individuella frågeställningar kring frånvaro. I samband med att extra timmar planeras in, måste alltid praktikansvarig på logopedprogrammet kontaktas. Ersättning kan utgå för de extra timmar som eventuellt behövs för att studenten skall fullgöra momentet. Vid tveksamhet till om studenten kan godkännas avgörs detta i samråd med avdelningen för logopedi (se bilaga 6, Rutiner för bedömning av student i klinisk praktik). Innehåll och form Studenterna kommer i grupper om två, men man kan också välja att ta emot en student i taget om det passar verksamheten bättre och är möjligt att kombinera med avtal om behov av praktikplatser. Det är en fördel att ha studenterna två och två, eftersom det ger möjlighet för studenterna att auskultera på varandras patienter, diskutera planering etc. Det är värdefullt att ha en kurskamrat att diskutera med - och det har också visat sig ha en pedagogisk vinst då det underlättar inlärningen under praktiken. Inom många verksamheter kan det vara lämpligt att studenterna är hos flera olika handledare. Det skall dock alltid finnas en huvudhandledare för varje grupp. Handledarens insatser kan skilja sig åt beroende på vilken praktikperiod som avses. Handledaren skall finnas till hands eller auskultera när studenterna har egna patienter. Viss tid (ca 2t/dag eller 8t/vecka) kan studenten ägna åt mer självständigt arbete. Fyra timmar per dag (eller 16t/vecka) ska vara direkt handledning; handledningstid. Handledningstid: Handledningssamtal (planering, återkoppling) Direkt patientarbete Teammöten, indirekt patientarbete, deltagande i övrig logopedisk verksamhet på arbetsplatsen Auskultation Självständigt arbete: Planering inför patientarbete Sätta sig in i material Inläsning av för praktiken relevanta områden. Analys och journalskrivning Förberedelse Handledningssamtal skall innehålla planering och diskussion inför mötet med patienter, patienter samt återkoppling och reflektion kring patientmöten och studentens insats. Den konstruktiva återkopplingen är en viktig del av detta samtal, eftersom återkopplingen är det främsta instrumentet för inlärning i klinisk praktik. 3

Vid auskultation bör studenten ha en aktiv roll exempelvis genom att formulera en auskultationsrapport (där handledaren bestämmer fokus/frågeställning) eller ta ansvar för att skriva ett förslag till journalanteckning. Första dagen på praktikplatsen bör ägnas åt introduktion på arbetsplatsen, planering och eventuellt någon auskultation. Sista dagen bör tid avsättas för utvärdering och för att göra klart journaler och annat kringarbete. Studenterna skriver på ett avtal om tystnadsplikt redan första terminen och får då information skriftligt om sekretess. Inför att praktiken startar termin 5 hålls introducerande praktikseminarium där bland annat sekretess och hygienrutiner tas upp. Skriftlig information avseende säkerhetsregler vid dataanvändning inom Västra Götalandsregionen ges också under seminariet. Den kompetens en logopedstudent skall förvärva genom praktiken kan sägas ligga på två plan. På det ena planet ligger en mer allmän kunskap och erfarenhet när det gäller mötet med patienter, anhöriga, andra yrkesgrupper och den logopediska rollen. På det andra planet ligger en mer specifik kunskap som hör till specifika patientgrupper/verksamhetsområden.* Kriterier för bedömning av grad av självständighet Praktisk logopedi II Steg I Praktisk logopedi III Steg II Praktisk logopedi IV Steg III Grad av självständighet Studenten förväntas med viss självständighet kunna utföra det praktiska logopediska arbetet avseende bedömning, diagnostik och intervention. Under steg I kan vi förvänta oss att studenten är nybörjare vad gäller allmän kunskap och nybörjare för varje nytt område vad gäller specifik kunskap *(se ovan). Studenten förväntas att med ökad självständighet kunna utföra praktiskt logopediskt arbete avseende bedömning, diagnostik och intervention. Under steg II kan vi förvänta oss att studenten nått en viss mognad vad gäller allmän kunskap men är fortfarande nybörjare för varje nytt område vad gäller specifik kunskap *(se ovan). Studenten ska vid den här tidpunkten i utbildningen kunna arbeta självständigt, men en handledare ska alltid finnas tillgänglig. Omfattning av direkt handledning Minst omkring en tredjedel av tiden ska bestå av egen direkt patientkontakt eller andra mer självständiga logopediska uppgifter som förekommer i den aktuella verksamheten. Kan vara en del auskultation. Studenten ska i första hand ha egna patienter eller patienter tillsammans med handledaren då detta är lämpligt alternativt utföra andra mer självständiga logopediska uppgifter som förekommer i den aktuella verksamheten. Auskultation kan förekomma. Rekommendation att (1/2 tim) avsatt per dag för träff med handledaren. Dessutom ska minst ett längre tillfälle (1,5 tim) avsättas per vecka för ett sammanfattande samtal. Handledaren är ansvarig för patienterna och är den som signerar journalanteckningar. 4

Praktisk logopedi II, T5 För godkänt krävs att studenten med viss självtändighet kan utföra det praktiska logopediska arbetet avseende bedömning, diagnostik och intervention. Under steg I är studenten nybörjare både vad gäller det allmänna och det specifika i logopedisk verksamhet (se ovan). En del av praktiken kan bestå av auskultation (där studenten t.ex. kan skriva journalförslag till handledaren) och/eller att student och handledare har patienter tillsammans. Minst omkring en tredjedel av tiden ska bestå av egen direkt patientkontakt eller andra mer självständiga logopediska uppgifter som förekommer i den aktuella verksamheten. Praktisk logopedi III, T6 För godkänt krävs att studenten med ökad självständighet kan utföra praktiskt logopediskt arbete avseende bedömning, diagnostik och intervention. Under steg II kan vi förvänta oss att studenten nått en viss mognad vad gäller allmän kunskap men är fortfarande nybörjare för varje nytt område vad gäller specifik kunskap (se ovan). Studenten ska i första hand ha egna patienter eller patienter tillsammans med handledaren då detta är lämpligt alternativt utföra andra mer självständiga logopediska uppgifter som förekommer i den aktuella verksamheten. Auskultation kan förekomma. Praktisk logopedi IV, T7 För godkänt krävs att studenten självständigt kan utföra praktiskt logopediskt arbete avseende bedömning, diagnostik och intervention. Under den externa praktiken har studenterna möjlighet att själva påverka innehåll efter egna preferenser och önskemål. De kan göra sitt val med utgångspunkt i en särskild inriktning eller kanske med utgångspunkten att vara på en speciell ort under praktikperioden. Studenten ska under handledning utföra en logopeds arbetsuppgifter som förutom diagnostisering, behandling och journalskrivning även kan inkludera deltagande i team-möten, konferenser och besök i förskola etc uppgifter som kan variera beroende på praktikplats. Den externa praktiken syftar dels till att ge ökad erfarenhet av logopediskt praktiskt arbete, dels till att studenten successivt ska hitta sin yrkesroll som logoped. Studenten ska vid den här tidpunkten i utbildningen kunna arbeta självständigt, men en handledare ska alltid finnas tillgänglig. Man kan mycket väl dela på handledaruppdraget mellan flera logopeder, men en av handledarna ska vara ansvarig för praktiken. Vi rekommenderar att det finns en stund (1/2 tim) avsatt per dag för träff med handledaren. Dessutom ska minst ett längre tillfälle (1,5 tim) avsättas per vecka för ett sammanfattande samtal. Handledaren är ansvarig för patienterna och är den som signerar journalanteckningar. Professionellt och etiskt förhållningssätt tas upp och bedöms i samtliga kurser i Praktisk logopedi. För ytterligare information om innehållet i praktiken, se bilaga 1 Utdrag ur kursplaner i Praktisk Logopedi Handledarens roll När man handleder är man lärare på logopedprogrammet och har därmed ett ansvar för att studenten får möjlighet att fullgöra praktikmomentet. Handledarens uppgift är att ge studenten hjälp, vägledning och återkoppling för att göra det möjligt för honom/henne att utveckla tillräcklig kompetens för logopedisk yrkesverksamhet. Som lärare i praktisk logopedi har man också 5

ansvar för att kunna göra en övergripande bedömning av studentens insats och bedöma vad som krävs för att studenten skall uppnå de lärandemål som specificeras i blanketten Bedömning av student i VFU. Man kan mycket väl dela på handledaruppdraget mellan flera logopeder, men en av handledarna ska vara ansvarig för praktiken. Huvudhandledaren ska: Kontakta studenten senast 2 veckor före planerad VFU för information om tider och schema. Introducera studenten på praktikplatsen, informera om rutiner och presentera övrig personal. Genomföra ett introduktionssamtal där studentens tidigare erfarenheter tas upp vilket kan vara underlag för förväntningar och önskemål inför praktikperioden. Genomföra en halvtidsutvärdering tillsammans med studenten där man diskuterar hur praktiken fungerat, behov av förändringar etc. Både studentens och handledarens insats tas upp (se bilaga). Examinera studenten genom att fylla i Bedömning av student i klinisk praktik och skicka in kopia på formuläret till avdelningen för logopedi och foniatri. Genomföra ett avslutande samtal där både studentens och handledarens insats tas upp, som underlag kan användas Diskussionsunderlag för utvärdering av praktik och en återkoppling kan med fördel göras till introduktionssamtalet. Övriga handledare ska: Välja ut och boka in lämpliga patienter så att de generella lärandemålen kan tillgodoses (se bilaga 1). Tillfråga patienten i förväg om han/hon accepterar omhändertagande av en student. Avsätta tid för handledningssamtal för att tillsammans med studenten diskutera besöksplanering och ge återkoppling på studentens arbete. Handledarens checklista har sammanställts som en hjälp för handledare som tar emot studenter i praktik. Det går också bra att använda checklistor som utformas specifikt för respektive arbetsplats. Studentens roll Handledaren och studenten har ett gemensamt ansvar för att praktikperioden blir så bra som möjligt. Studentens behov av vägledning är kanske inte alltid uppenbar för handledaren varför studenten har ett ansvar att be om hjälp när det behövs. Studenten ska iaktta ett terapeutiskt, etiskt förhållningssätt. Studenten har att iaktta de regler för tystnadsplikt som råder inom svensk hälsooch sjukvård. Det är också oetiskt att diskutera patienten på platser där diskussionen kan avlyssnas av andra. Det är inte heller tillåtet att ta med identifierbara anteckningar om patienter, testprotokoll eller dylikt utanför praktikplatsen. Studenten måste iaktta de regler som gäller praktikplaceringen avseende såväl det direkta patientarbetet som det administrativa arbetet kring patientbesöken. Studenten bör alltid använda sin namnbricka på praktikplatsen. Det åligger studenten att passa tider och meddela handledaren vid eventuell frånvaro. 6

Studenten skall följa den policy vad gäller arbetsklädsel som finns inom den aktuella verksamheten. Genus- och etnicitetsperspektiv Det bör beaktas hur kön och etnicitet påverkar patienten, studenten och handledaren i relation till aktuell logopedisk problematik och omgivning, liksom hur kön och etnicitet påverkar logopeden i dennes bedömning och behandling av patienten. Examination Huvudhandledare är examinator och examination görs genom ifyllande av Bedömning av student i VFU. Vid tveksamhet angående om en student kan godkännas eller inte tas kontakt med VFU-samordnaren på logopedprogrammet. Vid underkänt praktiskt kursmoment erbjuds studenten möjlighet att gå om hela eller delar av momentet före förnyad examination. Maximalt ett förnyat examinationstillfällen erbjuds. Resersättning Studenten bekostar själv resa till och från praktikplatsen. I de fall då studenten t ex vid brist på praktikplatser inom VGR anvisats en praktikplats utanför Västra Götalandsregionen och Halland kan studenten ansöka om bidrag för ökade kostnader. Ansökan och kvitton lämnas till institutionssekreteraren för beslut på grundutbildningsmöte. Studenternas utvärdering av praktik Handledare och student utvärderar praktikperioden muntligt tillsammans Vid detta samtal kan förslagsvis Diskussionsunderlag för utvärdering av VFU användas. Studenterna utvärderar också praktiken anonymt via kursportalen. För att uppnå så hög svarsfrekvens som möjligt bör studenten få möjlighet att göra detta i samband med det avslutande praktiksamtalet. Studenten behöver då kunna sitta enskilt vid en dator i 5-10 minuter. Dessa utvärderingar sammanställs för respektive verksamhet och utgör underlag för fortsatt utveckling av praktiken. Bilagor: 1. Utdrag ur kursplaner i Praktisk logopedi. 2. Checklista för handledare 3. Handledningssamtal 4. Underlag för halvtidsutvärdering 5. Diskussionsunderlag för utvärdering av VFU 6. Rutiner för bedömning av student i klinisk VFU Bilaga 1 Utdrag ur kursplaner i Praktisk logopedi Lärandemål Praktisk logopedi II Efter avslutad kurs förväntas studenten med viss självständighet kunna: Kunskap och förståelse 7

- redogöra för patientens begränsningar i social och professionell delaktighet till följd av kommunikationssvårigheter Färdighet och förmåga - utreda orsaker till språk-, kommunikations-, röst-, tal-, ät-/drick- och sväljningsstörningar hos patienten, samt inhämta anamnes - genomföra klinisk analys, bedömning och logopedisk diagnostisering - planera, genomföra och utvärdera logopediska åtgärder; direkt behandling, instruktion i självträning, indirekta åtgärder som t ex konsultation och handledning, teamsamarbete - formulera journalanteckningar på ett för ändamålet korrekt sätt Värderingsförmåga och förhållningssätt - tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt Lärandemål Praktisk logopedi III Efter avslutad kurs förväntas studenten med ökad självständighet kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för patientens begränsningar i social och professionell delaktighet till följd av kommunikationssvårigheter Färdighet och förmåga - utreda orsaker till språk-, kommunikations-, röst-, tal-, ät-/drick- och sväljningsstörningar hos patienten, samt inhämta anamnes - genomföra klinisk analys, bedömning och logopedisk diagnostisering - planera, genomföra och utvärdera logopediska åtgärder; direkt behandling, instruktion i självträning, indirekta åtgärder som t ex konsultation och handledning, teamsamarbete - formulera journalanteckningar på ett för ändamålet korrekt sätt - analysera, sammanställa och redovisa information och redovisa den skriftligt och muntligt Värderingsförmåga och förhållningssätt - tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt - kritiskt granska information och kunskap inom området tal och kommunikationsstörningar hos vuxna 8

Lärandemål Praktisk logopedi IV Efter avslutad kurs förväntas studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse - koppla samman teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter Färdighet och förmåga - diagnostisera samt planera och genomföra behandling av vanligen förekommande kommunikationsavvikelser samt ät- och sväljningssvårigheter hos barn, ungdomar och/eller vuxna, utifrån teorietisk kunskap och tillgänglig information - klart dokumentera sina fall (journalskrivning) samt i förekommande fall även dokumentera med audio/videoband, genomföra olika typer av perceptuella och instrumentella analyser - delta i team-samarbete och klart bidraga med logopediska kunskaper i samarbetet med företrädare för andra yrkesgrupper och med anhöriga - utföra informationssökning av relevans för aktuella patienter Värderingsförmåga och förhållningssätt - tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt 9

Bilaga 2 Checklista för handledare 1. Samtala om studenten och handledarens förväntningar. Bedömning av student i klinisk praktik och kursplanen kan användas som underlag. Utgå också ifrån studentens tidigare erfarenhet på logopedprogrammet och i övrigt. Som stöd kan användas indelningen av innehållet i praktiken under steg I och II. 2. Klargör handledarens och studentens roll och ansvar. 3. Informera studenten om att ni kommer att göra en utvärdering tillsammans, i mitten av praktiken och vid ett avslutande samtal. 4. Påminn om tystnadsplikt. 5. Studenten skall bära namnskylt. 6. Visa runt och presentera. 7. Gå igenom materialförråd och mottagningens rutiner. 8. Gå igenom rutiner kring journalhantering. 9. Tillfråga patienten i förväg om han/hon accepterar omhändertagande av en student. 10. Presentera dig för studentens patienter. 11. Ge konstruktiv återkoppling på allt arbete, såväl patientkontakt som journalanteckningar. Återkoppling och reflektion kring de erfarenheter man gör i praktiken är det främsta instrumentet för inlärning i praktiska moment. 12. Informera om att praktiken examineras och hur underlaget för examination ser ut. 13. Patienten är handledarens första ansvar och om detta kommer i konflikt med skyldigheter gentemot studenten tas detta upp för diskussion. 10

Bilaga 3 Handledningssamtal Grunden för ett handledningssamtal efter ett patientmöte är att studenten skall få tillfälle att reflektera kring sin insats och på så sätt kan lära av sina erfarenheter. Tillsammans bygger man vidare på detta och pratar om eventuella förändringar och vad som fungerade bra. Nedan anges exempel på punkter som kan tas upp. Hur tyckte studenten att mötet med patienten fungerade? Hur fungerade mötet utifrån delmål, övergripande mål och resultat? Hur var studentens insats; bemötande, lyhördhet, tydlighet, flexibilitet, innehåll i behandling/åtgärd? Reflektioner kring patienten? Vad fungerade bra? Vad kan studenten dra för slutsatser av sessionen inför kommande patientarbete? Vilka råd kan handledaren ge inför kommande möten med patienter? 11

Bilaga 4 Underlag för halvtidsutvärdering Gör en återkoppling till de förväntningar och farhågor som kom fram under introduktionssamtalet. Hur fungerar det praktiska? Antal patienter, förberedelsetid osv. Är kraven och förväntningarna på studenten rimliga? Hur fungerar det i handledningssituationen/ vid handledningssamtalen? Hur fungerar det i patientkontakten? Görs kopplingar mellan teori och praktik både från studentens och handledarens håll? Har återkopplingen varit relevant och tillräcklig? Under varje punkt kan följande tas upp: Vad som varit bra Vad som varit mindre bra Eventuella förändringar som bör göras 12

Bilaga 5 Diskussionsunderlag för utvärdering av VFU Handledaren börjar med att utvärdera studentens insats, med Bedömning av student i klinisk praktik som underlag. Diskussionsunderlag för studentens utvärdering av handledning: Har praktiken motsvarat kursplanens målsättning? Har du/studenten under praktikperioden känt dig tillräckligt trygg i mötet med patienter och anhöriga? Har du/studenten känt dig tillräckligt trygg i mötet med andra personalgrupper? Har du fått tillräcklig instruktion/demonstration inför möten med patienter? Har du/studenten fått tillräckligt med återkoppling, positiv och konstruktiv? Har du/studenten fått tillräcklig instruktion avseende journalskrivning? Har kraven som ställts på dig/studenten under praktiken varit rimliga? Har innehållet i praktiken anknutit till teoretisk kunskap? Studenterna skall även fylla i en elektronisk utvärdering via hemsidan GUL. För att uppnå så hög svarsfrekvens som möjligt är det lämpligt att studenten får tillgång till en dator 5-10 minuter i samband med utvärderingssamtalet för att fylla i denna anonymt. Studenterna vet själva hur den elektroniska utvärderingen genomförs. 13

Bilaga 6 Rutiner för bedömning av student i VFU: Handledare hör av sig till VFU-samordnaren på logopedprogrammet om det är något i handledningssituationen som behöver diskuteras. Om en student blir riskerar blir underkänd ska studenten informeras om detta i god tid, vid halvtidssamtalet eller så snart det är möjligt för handledaren att informera om det. VFU samordnaren kontaktas och medverkar vid avslutande möte med student och handledare oavsett om studenten i slutänden blir godkänd eller underkänd. Om studenten har förfarit oskickligt och därav äventyrat patientsäkerheten och/eller att handledaren bedömer att studenten ej är lämplig och/eller inte förväntas uppnå kursmålen kan VFU perioden avbrytas i förtid och då blir studenten underkänd. Oavsett skälet till avbruten VFU så har utbildningen skyldighet att tillgodo se ett förnyat examinationstillfälle enligt kursplanen. Vid avbruten VFU skall student ihop med VFU samordnaren upprätta en individuell studieplan där det skall framgå vilka stödåtgärder som planeras och på vilket sätt kunskapskontroll skall genomföras innan student ges tillfälle för förnyad examination. Studenten har rätt till maximalt ett förnyat examinationstillfälle. Vid avslutningssamtalet samtalar man om varför studenten inte blev godkänd, vad studenten själv tycker att hen behöver träna mer på och vad som krävs för aktiviteter och kunskapskontroller innan studenten ges ytterligare möjlighet för VFU-tillfälle på denna kurs. I anslutning till mötet upprättar VFU samordnaren upprättar en individuell studieplan i vilken det skall framgå vilka stödåtgärder som planeras och på vilket sätt kunskapskontroll skall genomföras innan förnyad VFU period. VFU samordnaren bestämmer nytt möte med studenten. Minnesanteckningar skrivs av VFU samordnaren och förvaras tillsammans med Bedömning av student i VFU på logopedprogrammet. 14