Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen Oktober 2013 Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked
Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked Unionen om konjunkturen oktober 2013 Sammanfattning 1 Världsekonomin väntas växa med strax under tre procent i år och med runt tre och en halv procent 2014, vilket är långsammare än i vår bedömning från i våras. Världshandeln bedöms också utvecklas svagt eller med endast en treprocentig ökning i år och knappt fem procent nästa år. Många utvecklade ekonomier har en svag utveckling trots stimulanser via en expansiv penningpolitik. Tilltron till att betalningssystemen ska fungera uthålligt har börjat återvända till ekonomiska beslutsfattare. Tidpunkten för när tillväxten i den svenska ekonomin ska komma igång på allvar skjuts hela tiden fram. Regeringens ekonomisk-politiska inriktning förefaller inte ligga på tillväxtskapande åtgärder i den utsträckning som är nödvändig. Unionens branschbarometer som nu för andra gången samordnas med konjunkturrapporten pekar på en, om än svag, förbättring av företagens närmaste framtidsutsikter. Detta stämmer även väl överens med en del andra framåtblickande indikatorer. Styrkan i uppgången är dock svag. Vår bedömning av den svenska tillväxten innebär en liten nedrevidering jämfört med vår prognos i våras. Vi räknar nu med en tillväxt i år på 1,1 procent och nästa år på 2,6 procent. Den mycket låga inflationstakten gör att förutsättningarna för reallöneökningar finns för många. Dessa förstärks nästa år om det femte jobbskatteavdraget genomförs. Frågan är emellertid om hushållen ökar konsumtion eller sparande. Utvecklingen på arbetsmarknaden förbryllar då den visar upp en ökad sysselsättning och något minskande arbetslöshet, trots svag tillväxt. Samtidigt finns tydliga tecken på en allt sämre matchning mellan lediga jobb och arbetslösa. De arbetslösas långa väntan på stöd och åtgärder trycker enbart upp långtidsarbetslösheten. Vi har i prognos efter prognos tvingats konstatera att tidpunkten för den väntade ekonomiska uppgången hela tiden har flyttats fram. Det förefaller som om beslutsfattare, främst politiska, har tryckt in pausknappen i väntan på att någon annan ska gå först. Diagram 1 Tillväxten i några viktiga länder och områden Källa: Internationella Valutafonden, SCB Den internationella konjunkturen uppvisar relativt goda tillväxttal, men det är främst de nya tillväxtekonomierna som stått för ökningarna. Nu bromsar Kina något samtidigt som Indiens tillväxttakt halveras. Både Brasilien och Ryssland, de övriga två BRICländerna, visar upp en långsammare tillväxttakt än vi blivit vana vid under senare år. 1 Prognosen har tagits fram av chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med Tobias Brännemo, Carin Hallerström, Fredrik Söderqvist, Jon Tillegård och Emma Tjärnback vid enheten för Politik, Opinion och Påverkan. Manusstopp var den 27 oktober 2013. De utvecklade ekonomierna visade rekylåret 2010 på goda tillväxttal, men därefter har de flesta av dessa länder haft sjunkande tillväxt. I USA och euroområdet domineras den ekonomiska diskussionen av en rådande stand-still, 1
där centralbankerna på egen hand väntas ta ekonomierna ur lågkonjunkturen. Euroländerna är konstant oense om vad som bör göras och i USA har det politiska spelet om skuldtaket nu spelats upp två gånger. Nästa omgång väntas i januari-februari 2014. Det är i denna miljö investerare förväntas fatta beslut om satsningar. Det är nödvändigt att ekonomiska beslutsfattare får något tydligare besked om förutsättningarna som ska gälla kring framtida ekonomiska beslut. Avsaknad av besked kring politiken riskerar att ytterligare skjuta fram konjunkturuppgången. Den svenska ekonomin är starkt beroende av vad som händer i omvärlden. Tillväxten har därför också hållit sig på en låg nivå sedan effekterna av finanskrisen klingat av. Det har dessutom visat sig svårt att tydligt kunna värdera den ekonomiska statistik som kommer fram, eftersom revideringarna blir allt fler och större. Diagram 2 Sveriges tillväxt, procentuell förändring Källa: SCB, Macrobond Under loppet av 2013 har utfallet för både 2011 och 2012 reviderats betydligt. Revideringen för 2011 innebar att BNP reviderades ner med hela 0,8 procentenheter till en tillväxt på 2,9 procent. Denna nedrevidering innebar i sin tur att 2012 kom att revideras upp något. De förändringstal som vi i tabell 1 återger för 2012 kommer från SCBs senaste publicerade revidering daterad den 27 september 2013. Tabell 1 Försörjningsbalans 2012 2013 2014 Hushållens 1,6 1,9 2,5 konsumtion Offentlig 0,7 1,2 1,4 konsumtion Fasta 3,1-1,7 3,8 bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar, -1,2 0,2-0,1 i procent av BNP Export 0,7-0,8 3,5 Import -0,6-0,9 3,1 BNP 1,0 1,1 2,6 Källa: SCB, egna beräkningar och bedömningar Vår nya prognos för 2013 och 2014 innebär en svag nedrevidering av prognosen i mars. De viktigaste förändringarna är en nedjustering av hushållens konsumtion i år, liksom en mer negativ investeringsutveckling än vad vi bedömde i vårprognosen. Lagren förväntas dock utvecklas mer positivt. Utrikeshandeln sker med en lägre utvecklingstakt än vad vi tidigare beräknat. Nettoexportens bidrag till BNP är dock i stort oförändrat. Utrikeshandeln hålls tillbaka av en mycket stark krona vilket försämrar konkurrensläget för företagens svenska produktionsenheter, trots en återhållsam kostnadsutveckling. Den starka kronan drivs av räntedifferenserna mot omvärlden, vilka hålls uppe av en relativt sett hög styrränta i Sverige. Den svenska styrräntan är högre än USAs, Euroområdet och de nordiska grannländernas. De svenska hushållens syn på svensk ekonomi har förbättrats sedan årsskiftet. Det är dock fortsatt en tydlig skillnad mellan hushållens syn på den svenska ekonomin idag och vad man tror om ett år. Hushållen fattar sina beslut utifrån dagsläget och tron på att en bättre ekonomi är att vänta kan mycket väl leda till beslut att skjuta på vissa inköp av kapitalvaror eller investeringar i hemmet. 2
Diagram 3 De svenska konsumenternas syn på Sveriges ekonomi, nettotal Källa: Konjunkturinstitutet, Macrobond Företagen fattar sina framåtsyftande beslut om investeringar och produktionskapacitet utifrån tron om marknaders utveckling och de egna möjligheterna att konkurrera. Vår bedömning är att många investeringsobjekt i år har fått ligga kvar i byrålådorna runt om i landet. En viss förhoppning om en positiv utveckling ser vi för nästa år, framför allt inom tjänstesektorerna. Industriföretagen fortsätter uppvisa ett alltför lågt kapacitetsutnyttjande. Bostadsinvesteringarna ligger fortsatt på en låg nivå, vilket i sin tur leder till att priserna på befintliga bostäder drivs upp, och i vissa delar av landet till och med kraftigt. Den offentliga sektorns investeringar ökar om än i låga tal. Framför allt utvecklas infrastrukturinvesteringarna i en låg takt. Det finns alltför många projekt färdiga att sättas igång där väntan på beslut hämmar ekonomin, både idag och på sikt. Vi ser i en del indikatorer att förhoppningarna för framtiden är mer och mer positiva. Unionens egen branschbarometer pekar i samma riktning, liksom de indikationer vi får av flödena av förhandlingsärenden som kommer in till förbundet. Andelen ärenden som har sitt ursprung i neddragningar av kapacitet på arbetsplatserna har minskat i det totala inflödet. Sysselsättningsutvecklingen bedöms dock av klubbarna som fortsatt svag det närmaste halvåret. Tabell 2 Några nyckeltal 2012 2013 2014 Sysselsatta, 15-74 år, 0,6 0,9 0,9 procentuell förändring Arbetslöshet, 15-74 år, 8,0 7,9 7,8 procent I åtgärder, 16-64 år, 187 209 225 tusental Konsumentpriser, KPI 0,9 0,0 0,7 Reporänta vid årets 1,0 1,0 1,25 slut Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksbanken, egna bedömningar Vi hade en mycket dyster syn på arbetsmarknaden i rapporten i våras. Denna syn har till viss del förbytts i en något mer positiv riktning beträffande arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet. Samtidigt är vi bekymrade över de allt tydligare matchningsproblemen, kopplat både till långa rekryteringstider och till långtidsarbetslöshet. Utvecklingen visar att det krävs ytterligare åtgärder för att matcha arbetssökandes kvalifikationer med de lediga jobb som finns. Inte minst den riktning som den så kallade Beveridgekurvan tagit senaste året är ett tecken på detta. Samhället får inte ge upp om att stärka individernas kunskaper och kompetens. Var femte arbetslös har varit så under mer än ett år. I vår rapport konstaterar vi att antalet tidsbegränsat anställda ökar, vilket kan tolkas som en ytterligare indikator på en konjunkturförbättring. Deltidsarbetet är vanligt och det visar sig att nästan var fjärde sysselsatt, 23 procent, jobbar deltid. Av dessa vill var sjätte arbeta fler timmar. 3
Diagram 4 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX Affärsvärlden Källa: Macrobond Börsutvecklingen är också en indikator på vart ekonomin är på väg. Stockholmsbörsen har visat en uppgång sedan mitten av 2012, men frågan måste ställas om detta i första hand är en indikation på bättre ekonomi. Vinsterna beror troligen mer på kostnadsbesparingar än större marknader, då företagen tidigt har tagit omstruktureringskostnader och därigenom bantat sin kostym. Politikförändringar vi vill se Vår bild är således att den svenska ekonomin är inne i en långsam tillväxtfas, och att kostymen allt mer anpassas till den lägre tillväxten. Vi anser att politikerna inte kan slå sig till ro, då kommer Sverige att bli frånsprunget när ekonomin skjuter fart. Vi vill se ordentliga satsningar från samhällets sida för att se till att växande företag kan få den arbetskraft de behöver. Då krävs en bättre tillgång till bostäder i expansiva områden och framför allt en rad åtgärder för att stärka de arbetssökandes kompetensprofil. Det handlar till exempel om en tillräcklig volym på adekvat arbetsmarknadsutbildning och yrkeshögskola, men också att arbeta förebyggande inom grund- och gymnasieskolan, för att minska avhopp. Penningpolitiken måste tydligt inriktas mot det mål den har, att hålla inflationen runt två procent i årstakt. Som det nu ser ut verkat andra målvariabler vara viktigare för Riksbanksdirektionen än det lagstadgade målet. Den gamla sanningen om ett medel ett mål gäller fortsatt och bör också följas av Riksbanken. 4
Internationell översikt Den internationella ekonomin har under lång tid stått inför en förstärkning, men varje gång förutsättningarna verkar bli bättre händer något som förvärrar situationen. När Internationella Valutafonden (IMF) i början av oktober lämnade sin senaste rapport om läget i världsekonomin inleds rapporten med orden Världsekonomin har gått in i ytterligare en förändring. De avancerade ekonomierna blir gradvis starkare, samtidigt som tillväxten i tillväxtekonomierna växer långsammare. Den gradvisa starkare ekonomiska utvecklingen i de utvecklade ekonomierna är dock inte utan problem. De tecken som finns på att den ekonomiska utvecklingen åter vänder uppåt är förknippad med relativt stora frågetecken. Tabell 3 Tillväxten internationellt 2012 2014 (tonade rutor är prognoser) 2012 2013 2014 Världen 3,2 2,9 (-0,3) 3,6 (-0,2) USA 2,8 1,6 (-0,1) 2,6 (-0,2) Japan 2,0 2,0 (-0,1) 1,2 (0,1) Euroområdet -0,6-0,4 (0,1) 1,0 (0,0) Storbritannien 0,2 1,4 (0,5) 1,9 (0,4) Indien 3,2 3,8 (-1,8) 5,1 (-1,1) Brasilien 0,9 2,5 (0,0) 2,5 (-0,7) Ryssland 3,4 1,5 (-1,0) 3,0 (-0,3) Kina 7,7 7,6 (-0,2) 7,3 (-0,4) Källa: IMF World Economic Outlook, oktober 2013. Siffror inom parentes anger revidering sedan WEO Update, juli 2013 Efter den kraftiga rekylen av världens produktion 2010 på finanskrisens effekter 2009 har tillväxtsiffrorna sjunkit år för år. IMF ser emellertid förutsättningar för att denna utveckling ska brytas nästa år. IMF har dock i sin senaste prognos skrivit ner sin totala prognos något för 2014 jämfört med vad man trodde i juli. Motivet bakom nedrevideringen handlar om en ökad osäkerhet inte minst i USA med ständiga nya förhandlingar om statens möjligheter att låna till verksamheten. Även inom euroområdet är osäkerheten fortsatt stor och man har svårt att komma överens kring olika förslag för hur banksektorn ska övervakas. USA I USA förs en mycket expansiv penningpolitik förs med så kallad quantitative easing. Det innebär i princip att centralbanken i ett läge där styrräntan redan ligger på en mycket låg nivå, späder på penningmängden genom att trycka pengar för att på så sätt få upp inflationen och stimulera ekonomin. Styrräntan i USA ligger på endast 0,25 procent och har varit på denna nivå sedan slutet av 2008, alltså i mer än fyra och ett halvt år. Finanspolitiken är mycket otydlig och de utdragna maktkamperna kring beslut att höja det så kallade skuldtaket bidrar inte till att skingra dimmorna. Att höja skuldtaket är en nödvändig åtgärd, men de frågor som måste lösas handlar om att på sikt ta hand om budget och skuldhantering. Den amerikanska statsskulden uppgår till runt 110 procent av BNP. När en överenskommelse kom i amerikanska kongressen om att höja skuldtaket till en ny nivå skapades en frist på några månader innan det är dags för nya förhandlingar igen. Sannolikheten är stor att nya krisöverläggningar kommer att ta bort fokus från att hantera de mer långsiktigt grundläggande problemen i den amerikanska ekonomin. Som det ser ut i både USA och i euroområdet är det centralbankerna som inom sina begränsade mandat föra den ekonomiska politiken, medan finanspolitiken står vid sidan av. Europa, förutom Norden Tillväxten inom Euroområdet var negativ 2012 och förväntas av IMF bli det också 2013. Skillnaden mellan olika länder är emellertid stor, där Tyskland, Österrike, Slovakien och Irland tillhör de länder som förväntas ha en positiv tillväxt 2013. Å andra sidan förväntas Spanien, Italien, Portugal och Grekland fortsatt ha kraftigt negativ tillväxt innevarande år. Det finns en grupp länder som exempelvis Frankrike och Belgien förväntas få en tillväxt runt noll. Nästa år räknar IMF med att alla 5
länder i euroområdet med undantag för Slovenien och Cypern kommer att ha en positiv tillväxt. Av länderna utanför euroområdet är det främst Storbritannien, Schweiz och Polen som vid sidan av de nordiska länderna är av betydelse för den svenska ekonomins utveckling. I dessa länder förväntas tillväxten under 2013 och 2014 ligga runt 1,5 procent i årstakt, vilket är snabbare än euroområdets stora länder kommer att växa enligt prognoserna. Arbetslösheten i Europa sett utifrån en del större länder varierar i juni 2013 mellan 6,5 procent i Österrike över 6,8 procent i Tyskland och 7,7 procent i Storbritannien till 10,8 procent i Polen och 12,1 procent i Italien. En svensk arbetslöshet på strax under åtta procent är varken lysande eller särskilt hög i det europeiska landskapet. Asien (Japan, Kina och Indien) Den japanska ekonomin har under ett antal år nu haft en svag tillväxt och en mycket hög statsskuld, 220 procent av BNP i slutet av 2012. Eftersom statsskulden finansieras internt i Japan har trycket utifrån på åtgärder hållits till-baka. Japan upplever dock en utveckling med låg inflation eller rent av deflation. Under tre av de fyra senaste åren har konsumentpriserna varit negativa och det fjärde 0,0 procent. Den nuvarande regeringen i Japan försöker stimulera ekonomin genom att stötta privat konsumtion och investeringar. Dock förväntas konsumtionsstimulanserna tas tillbaka genom att momsen höjs för att hantera budgetunderskotten. Genom att få igång inflationen skulle konsumenterna fortsätta att konsumera trots momshöjningen. Dessa för Japan oortodoxa försök att få igång ekonomin kallas i media för Abenomics efter premiärminister Shinzo Abe och som bygger på tre delar: en del aggressiv stimulerande penningpolitik, en flexibel finanspolitik som går via först stimulanser till konsumtion och investeringar och snabbt därefter innebär höjda konsumtionsskatter, medan en tredje del innebär att vissa strukturella reformer i den japanska ekonomin genomförs. IMF har i sin senaste prognos bara marginellt justerat sina tillväxtprognoser för Japan, och har uppenbarligen förhoppningar om att priserna sakta ska stiga upp till en nivå runt 2 procent. Detta skulle i sin tur medföra möjligheter att få upp räntorna till en nivå över de nollräntor som förevarit länge nu. Om Japan är ett land där ekonomin hankar sig fram så har den kinesiska ekonomin fungerat som ett lok för världsekonomin under några år. Efter år med en årlig tillväxt på runt tio procent har tillväxten backat till drygt sju. Delförklaringar till detta är att kineserna börjar komma till rätta med de mest långtgående överinvesteringarna samtidigt som basen i ekonomin växer. Detta innebär att lägre ökningstakter volymmässigt likväl innebär en kraftig ökning. Den kinesiska tillväxten är fortsatt investerings- och exportledd, samtidigt som behovet att öka den inhemska efterfrågan växer sig starkare. Ett av jordens största länder sett till befolkningens storlek är Indien. Det är också ett land med stora möjligheter och samtidigt stora behov. Det är därför på flera plan bekymmersamt att den indiska tillväxten dramatiskt bromsas upp från 10,5 procent 2010 över 6,3 procent 2011 och till relativ sett blygsamma 3,2 procent 2012. Denna inbromsning av den indiska tillväxten har tydliga effekter på den globala utvecklingen. Med tanke på att de flesta asiatiska länder redovisar tillväxttal runt sex procent för de närmaste åren kan den indiska ekonomin riskera att hamna i strykklass. Norden De nordiska länderna utvecklas olika för tillfället rent ekonomiskt. Finland som ingår i euroområdet har sett en minskad tillväxttakt senaste året och arbetar med interna devalveringar för att förbättra konkurrenskraften. Den 6
nya treåriga inkomstpolitiska överenskommelsen som träffats och ska omsättas till avtal på arbetsmarknaden innebär i realiteten reallönesänkningar. Lönehöjningar i nivån 0,4-0,6 procent per år och en inflationstakt på runt tre procent får denna effekt. Samtidigt görs vissa skattejusteringar som delvis motverkar reallönesänkningarna samt en del förbättringar inom arbetslöshetsförsäkringen. I Danmark stannade tillväxten helt och hållet under 2012 efter några år med, om än svag, tillväxt. För de kommande åren förväntas en mycket modest återgång till tillväxt. Den danska ekonomin som ofta av internationella organisationer utmålas som det stora föredömet när det gäller flexibla arbetsmarknader har ändå svårt att leverera både tillväxtmässigt och när det gäller att begränsa arbetslösheten. I Norge har det som kallas fastlands-norge (Norge minus oljesektorn) växt relativt snabbt de senaste åren, men nu förefaller tillväxttakten avta. Den nya regeringen i Norge har indikerat att den är beredd att stimulera ekonomin betydligt, men regeringen befinner sig i minoritet i Stortinget så hur det går med stimulanserna återstår att se. Bland annat föreslås stora infrastrukturinvesteringar som ska bekostas via den norska oljefonden. Tabell 4 Några faktauppgifter om de nordiska länderna 2012 BNP Inflation Arbetslöshet Styrränta Danmark -0,4 2,4 7,5 0,0 Finland -0,8 3,2 7,8 0,0 Island 1,6 5,2 5,8 6,0 Norge 3,0 0,7 3,2 0,5 Sverige 1,0 0,9 8,0 1,0 Källa: IMF World Economic Report, oktober 2013 Den nordiska jämförelsen innebär att Norge har den högsta tillväxten och den lägsta arbetslösheten. Sverige har den högsta arbetslösheten och faktiskt också, bortsett från Island, den högsta styrräntan bland de nordiska länderna. Så har varit fallet sedan årsskiftet 2010/11. 7
Handel med omvärlden Värdet av Sveriges totala export av varor och tjänster motsvarar cirka hälften av BNP. Av den totala exporten består idag knappt 70 procent av varor och drygt 30 procent av tjänster. För tio år sedan var tjänsteexportens andel 25 procent vilket betyder att tjänsternas andel av den totala exporten blir allt större. Diagram 5 Handel med varor och tjänster, säsongsrensad, fasta priser Källa: SCB, Nationalräkenskaper Jämfört med föregående kvartal har varuexporten minskat varje kvartal från tredje kvartalet 2012 till andra kvartalet 2013. Varuimporten har å sin sida minskat för sjunde kvartalet i rad. Tjänsteexporten har utvecklats bättre än varuexporten. Andra kvartalet 2013 sjönk förvisso tjänsteexporten något men över tid har tjänsteexporten haft en mer stabil och stigande utveckling än varuexporten. Jämfört med motsvarande period 2012 minskade varuexporten med 3,7 procent medan tjänsteexporten ökade med 2,8 procent under första halvåret 2013. Det medförde att den totala exporten minskade med 1,7 procent. Även den totala importen minskade med 1,7 procent under första halvåret 2013. Den största minskningen av exporten skedde för metall- och mineralvaror. Den svenska gruvnäringen pressas av en stark kronkurs och sjunkande världsmarknadspriser på metaller 2. 2 För en fördjupning av effekterna av sjunkande metallpriser se faktaruta på sid 12. Exporten minskade även kraftigt för många verkstadsprodukter, till exempel maskiner och motorfordon. En mer positiv utveckling ses för läkemedel och livsmedel där exporten ökat under första halvåret 2013 jämfört med 2012. Diagram 6 visar Sveriges handelsnetto för varor och tjänster, det vill säga hur mycket Sverige exporterar jämfört med importerar varor och tjänster. För helåret 2012 gav handelsbalansen ett överskott på 100 miljarder kronor och tjänstebalansen 132 miljarder kronor. Under 1990-talet kännetecknades den svenska utrikeshandeln av ett stort överskott för varor och ett underskott för tjänster. Under 2000- talet har tjänsteexporten ökat betydligt snabbare än importen och tjänstebalansen har gått från att ha varit negativ till starkt positiv. 2009 skedde ett stort trendbrott då tjänstebalansen för första gången var större än handelsbalansen. Det förhållandet har sedan hållit i sig. Trots att värdet på tjänstehandeln är betydligt lägre än varuhandeln så är tjänstehandelns bidrag till det totala nettot i utrikeshandeln alltså större än varuhandelns. Diagram 6 Netto i utrikeshandeln med varor respektive tjänster, säsongsrensat, löpande priser Källa: SCBs nationalräkenskaper Förutom nationalräkenskapernas års- och kvartalsdata har SCB även månadsstatistik för utrikeshandeln med varor. Den trendmässiga utvecklingen av varuexporten visade där en svag ökning under juli och augusti efter att ha minskat varje månad under mer än ett års tid. Det kan vara ett tecken på att den negativa 8
utvecklingen av varuexporten nu är bruten. Även industrins orderingång från exportmarknaderna visar en viss ökning under juli och augusti jämfört med tidigare under året. Exportchefsindex som tas fram av Business Sweden har stärkts under de tre första kvartalen 2013 och visar nu på den högsta noteringen sedan maj 2011. Ett värde över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning än en försvagning och tvärtom. Det totala indexet har varit över 50 under tre kvartal i följd. Respondenterna har en tendens att svara mer positivt om den kommande utvecklingen än om nuläget. Under de första två kvartalen var det främst den framåtblickande delen av indexet som bidrog positivt men under det tredje kvartalet har även nulägesbedömningen ökat till en nivå över 50. Diagram 7 Exportchefsindex klubbarna nu förväntar sig att exporten kommer att öka framöver. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer från oktober är dock bilden något dystrare. Företagen är där fortsatt missnöjda med inneliggande exportorderstockar. När det gäller orderingången från exportmarknaden är bilden något ljusare men fortfarande sämre än det historiska genomsnittet. Bedömningen i oktober är sämre än den var i början av året. I konjunkturbarometern ingår endast företag inom tillverkningsindustrin. Varuexporten har utvecklats sämre än tjänsteexporten under en tid och det kan vara en förklaring till att konjunkturbarometern ger en dystrare bild än övriga framåtblickande indikatorer som bygger på svar från företag från hela näringslivet. Växelkursen Den svenska kronkursen har stärkts gentemot de flesta viktiga utländska valutor under de senaste åren. Under inledningen av sommaren 2013 skedde en liten försvagning mot euron och dollarn men den svenska kronan står fortsatt stark. Under 2013 har kronan även stärkts kraftigt mot den norska kronan. Diagram 8 Kronans utveckling mot euron, US-dollarn och den norska kronan Källa: Business Sweden När det gäller utvecklingen per region ser exportcheferna allt ljusare på utsikterna i både Västeuropa, Nordamerika och Asien. Även i inköpschefsindex från Silf och Swedbank från september är bilden av exportorderingången mer positiv än på länge. Det säsongsrensade värdet på 57,2 är det högsta sedan april 2011. I Unionens branschbarometer ser klubbarna också mer positivt på den kommande exportutvecklingen än man gjorde i våras. I våras förutspåddes en oförändrad exportutveckling under det då kommande halvåret, medan Källa: Riksbanken En viktig förklaring till att den svenska kronan hållit sig kvar på den starka nivån under lång tid är att den svenska Riksbanken under de senaste åren fört en mindre expansiv 9
penningpolitik än många andra centralbanker, till exempel den Europeiska centralbanken, ECB, och den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Diagram 10 Varuexport i världen, säsongsrensad volymförändring, index kv 1 2008=100 Diagram 9 Styrräntor i Sverige, Euroområdet och USA Källa: SCBs nationalräkenskaper och CPB Källa: Riksbanken, ECB, FederalReserve Den svenska reporäntan har sedan december 2010 varit högre än ECBs motsvarande styrränta. Under våren 2012 var differensen 0,5 procentenheter. ECB sänkte sedan räntan i juli medan det dröjde till början av september innan Riksbanken sänkte reporäntan för att sedan sänka den ytterligare en gång i december. I maj 2013 sänkte ECB sin styrränta igen medan den svenska Riksbanken har hållit reporäntan fast under hela året. Räntedifferensen mot euroområdet är nu åter 0,5 procentenheter. Om räntedifferensen mot euroområdet består kommer den svenska kronan sannolikt att vara fortsatt stark under 2014. Hur stor effekt den starka kronan har på exportutvecklingen är svårt att exakt bestämma. En del av den svaga exportutvecklingen vi sett den senaste tiden beror på en allmänt svag efterfrågan i omvärlden som även drabbat andra liknande industriländer i väst. I diagram 10 jämförs varuexportutvecklingen i Sverige med utvecklingen i hela världen samt världen uppdelad i utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Tillväxtekonomierna har en betydligt starkare exportutveckling än de utvecklade ekonomierna. Exportutvecklingen i Sverige följer i stora delar utvecklingen i andra utvecklade länder. De första två kvartalen 2013 avviker dock Sverige med en sjunkande varuexportutveckling medan varuexporten i de utvecklade länderna totalt har ökat. Detta kan ses som ett tecken på att den svenska kronkursen tynger den svenska exporten. Den svenska kronan har varit stark under en längre tid än första halvåret 2013 men effekterna av en stark valuta slår igenom med viss eftersläpning, bland annat på grund av att många företag försäkrar sig mot tillfälliga valutasvängningar med olika typer av valutakontrakt. Vår bedömning Den svenska exporten utvecklades svagt under första halvåret 2013. Den starka kronkursen och svag efterfrågan från omvärlden tynger exportföretagen. Utfallsdata för de senaste månaderna samt olika framåtblickande indikatorer pekar på en liten ljusning men det är inte sannolikt att vi redan under hösten kommer att se en snabb vändning. Vi bedömer att exporten under 2013 minskar med 0,8 procent, en nedrevidering från i våras då vi trodde att exporten skulle öka med 1,0 procent. Under 2014 tar exportutvecklingen mer fart i takt med att världskonjunkturen förbättras. Positivt är att tillväxtutsikterna i många utvecklade länder som är viktiga för svensk export ser ljusare ut. En fortsatt stark kronkurs 10
under 2014 dämpar dock fortfarande exporttillväxten och vi skriver därför ner vår prognos något. Vår bedömning är att exporten ökar med 3,5 procent 2014. Även importen fortsätter att utvecklas svagt under 2013 men vänder upp under 2014. Importerande företag gynnas av den starka kronkursen, men en stor del av den svenska importen består av insatsvaror till produktion av varor som vi sedan exporterar. När exporten är svag påverkar det därför även importen. Vår bedömning är att importen minskar med 0,9 procent 2013 för att sedan öka med 3,1 procent 2014. Tabell 5 Vår bedömning av export och import 2012 2013 2014 Export, procent 0,7-0,8 3,5 Import, procent -0,6-0,9 3,1 Handelsbalans, mdr kr 85 77 82 Tjänstebalans, mdr kr 121 130 138 Källa: SCB, egna beräkningar 11
Sjunkande metallpriser och dess kortsiktiga påverkan på den svenska konjunkturen Gruvdrift har åter blivit en svensk tillväxtindustri efter gruvdöden under 1970- och 1980-talet. Denna nya gruvboom har främst möjliggjorts genom stegrande världsmarknadspriser på industri- och ädelmetaller. De ökande priserna förklaras till stor del av kraftigt ökad ekonomisk aktivitet i utvecklingsländer såsom Brasilien, Indien och Kina. Därför har också den sista tidens lägre tillväxt i dessa länder haft ett stort genomslag på världsmarknadspriserna. Cirka tio procent av det svenska exportvärdet består av mineralvaror, järn, koppar, guld och andra metaller. Det senaste årets sjunkande metallpriser har haft en dämpande effekt på svensk tillväxt genom en minskad efterfrågan på de varor svensk gruvnäring och gruvnära industrier levererar. Genomslaget på svensk ekonomi förklaras till stor del av hur gruvors lönsamhet är direkt kopplade till världsmarknadspriser. Då gruvföretagen optimerar sin drift av gruv- och anrikningsanläggningar blir olika fyndigheter och gruvor lönsamma vid olika världsmarknadspriser. Investeringsbeslut fattas alltså utifrån sannolikheten att världsmarknadspriset förblir över ett prognosticerat pris, gruvans uppskattade livslängd samt övriga driftsrelaterade kostnader. Generellt gäller att de bästa gruvorna kan fortsatt vara lönsamma vid låga världsmarknadspriser, medan sämre gruvor ofta blir olönsamma vid mindre prisminskningar. Detta leder i sin tur till kapacitetsjusteringar i form av uteblivna nyinvesteringar, personalneddragningar och nedläggningar. Efter prisrasen senaste året, som till stor del är kopplade till vikande efterfrågan i Indien, Kina och Brasilien, sker kapacitetsjusteringar över hela världen. Detta innebär också att Sveriges två världsledande tillverkare av gruvutrustning, Atlas Copco och Sandvik, också tvingas anpassa sin verksamhet efter den vikande efterfrågan. Detta får en ytterligare negativ påverkan på svensk ekonomi. Indirekt påverkas industrier som använder metaller som råvaror, som stålindustrin, men där de förtjänster som kan göras i form av billigare råvaruköp motverkas av det sämre ekonomiska klimatet som från början orsakade prissänkningarna. Försäljningen av de metaller som bryts i Sverige följer som regel internationella industrikonjunkturer. Undantagna är ädelmetaller såsom guld, som sägs uppvisa en kontracyklisk prisbana. Detta innebär att investerare i osäkra tider tenderar att säkra sina finansiella tillgångar i guld, för att sedan sälja av när konjunkturen börjat vända. Den rådande utdragna lågkonjunkturen har dock visat att guldets kontracykliska prisutveckling inte är konstant. Under 2013 sjönk guldpriset med nästan 30 procent, för att sedan återhämta sig något. Vad justeringen beror på är svårt att säga. En tolkning är att guld ofta upplevs ha ett konkret monetärt värde kopplat till konstant stigande guldpriser eftersom guld ses som en god investering jämfört med volatila aktiemarknader eller statsobligationer med låg avkastning. Kina, som stått för den största efterfrågeökningen av industrimetaller de senaste 20 åren, förändrar nu sin ekonomiska politik på att skapa en mer långsiktigt hållbar tillväxt, vilket leder till att marknaden på kort sikt gör en kapacitetsomställning för att anpassa sig till en framtid med lägre efterfrågeökningar. Sjunkande tillväxttal från Indien och Brasilien innebär också ytterligare kapacitetsjusteringar, vilket innebär ytterligare sänkta metallpriser. Råvarumarknader är mycket volatila och prisstegringar kan inträffa lika plötsligt som vårens djupa prisfall. Den svenska gruvnäringen har hittills varit förskonad från regelrätta nedläggningar, även om exportvolymerna minskat avsevärt senaste året. Frånvaron av nedläggningar förklaras av två faktorer, dels att befintliga gruvor drivs med tillräckligt goda marginaler, och dels att många gruvor fortfarande säljer sina varor till priser som förhandlades i långsiktiga kontrakt innan prisfallen inträffade. Om den svenska gruvboomen inte ska komma av sig måste världsmarknadspriserna dock åter börja peka uppåt snart. 12
Produktion och produktivitet Produktion Under den snabba återhämtningen som avlöste finanskrisens BNP-fall varnade bedömare för att Sverige tillsammans med stora delar av världsekonomin skulle få uppleva en så kallad double-dip. De positiva tillväxttalen, som i Sveriges fall under hösten 2010 var uppe i nästan åtta procent, var temporära. De skulle enligt varningarna snart följas av krympande ekonomier. BNP-tillväxten skulle alltså åter dyka under noll i diagrammen och nästa svacka i en W-formad tillväxtkurva inledas. Faran låg enligt dessa bedömare i de snabbt ökande statsskulderna som följde i finanskrisens spår. För att skydda banksystemet och hjälpligt kompensera det kraftiga fallet i företagens efterfrågan och hushållens konsumtion, hade stater världen över lanserat mycket omfattande räddningsinsatser och stimulansåtgärder. Kraftigt ökade statsskuldsnivåer skulle inte bara medföra ett snabbt stopp för de stimulanser som återhämtningen byggde på. I förlängningen skulle de också tvinga fram drastiska nedskärningar i ländernas offentliga sektorer och en negativ tillväxtspiral dras igång. rekylåret 2010, och den eskalerande eurokrisen under 2012 medförde ökad oro för att Sverige åter skulle gå in i recession. Men negativa tillväxttal har uteblivit, konjunkturbotten blev denna gång inte en grop utan mer en platå strax ovanför nollstrecket. Effekten av att viktiga exportmarknader under flera år tyngts av negativ eller låg tillväxt och stigande statsskulder har likväl varit stor för svensk ekonomi. Tillväxten under årets andra kvartal stannade vid 0,1 procent. Därmed noterades det sjunde kvartalet i följd som svensk BNP växte i lägre takt än sitt genomsnitt för perioden 2004-2012 (2,1 procent, se diagram 11). Lägg till att tillväxten under årets första kvartal blev 1,3 procent och det framstår som osannolikt att helåret 2013 kommer att nå upp till det som varit genomsnittstakten det senaste decenniet. Diagram 12 BNP från produktionssidan, sektorindelad, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år Diagram 11 BNP i fasta priser samt BNP-tillväxt Källa: SCB Källa: SCB Med årets tre första kvartal i ryggen kan konstateras att de dystraste av dessa scenarier inte har slagit in för Sveriges del. Visserligen sjönk tillväxttakten åren 2011-2012 jämfört med Näringslivet står för merparten av det som produceras i Sverige. På senare år har andelen uppgått till 65-70 procent av ekonomins totala förädlingsvärde. 3 Tjänstesektorn är med sina cirka 65 procent av denna kaka i sin tur den tyngst vägande sektorn i näringslivet, industrin står för ca 22 procent och byggsektorn för cirka sju procent. 4 Den privata tjänstesektorn 3 I praktiken utgörs resten av produktion inom offentlig sektor. 4 Återstående ca 6 procent av näringslivets förädlingsvärde härrör bl a från jordbruk, fiske, el- 13
står sålunda för runt 45 procent av Sveriges BNP. En förändrad tillväxttakt i denna sektor får därmed stort genomslag i hela ekonomin. 5 Från och med hösten 2011 har industrins produktion minskat under samtliga kvartal och det är istället tjänstesektorn som hållit det sammanlagda näringslivets tillväxt ovanför nollstrecket, se diagram 12. Tjänstesektorns tillväxttakt har dock överlag saktat in under de senaste två åren. Från över sex procent till de 0,8 procent som noterades innevarande års andra kvartal och som var den lägsta tillväxten i sektorn på nästan fyra år. Det är alltså inbromsningen i tjänsteproduktionen tillsammans med industrins fortsatta kräftgång som ligger bakom att näringslivets sammanlagda produktion krympte under det andra kvartalet (-0,5 procent). 6 Negativ tillväxt för näringslivet är inte exceptionellt, men anmärkningsvärt. Utvecklingen under första halvåret 2013 blev mer negativ än vad vi väntade oss i vår förra prognos. Tjänstesektorn har visserligen i enlighet med den bedömning vi gjorde då fortsatt visa positiv tillväxt, men den ojämna fördelningen mellan kvartalen överraskade. För industrins del pekade indikatorerna i vintras mot att svackan i efterfrågan hade nått sin botten under årets första kvartal, men vändpunkten har under våren envist skjutits fram. Byggsektorn gick i motsatt riktning mot industrin och växte under andra kvartalet. Därmed fortsatte den veliga vandring fram och tillbaka över tillväxtgrafens nollinje som byggsektorn beskrivit de senaste två åren. och vattenförsörjning, produktion av värme och kyla samt avfallshantering. 5 Här ska understrykas att det finns starka samband mellan de olika sektorerna. En nedgång i tjänstesektorn kan till stor del ha sitt ursprung i sämre tider på industrins marknader eftersom industrin står för en stor del av tjänstesektorns efterfrågan. 6 I detta avsnitt definieras sektorerna enligt följande SNI2007-indelningar: industrin 5-33, tillverkningsindustrin 10-33, bygg 41-43, tjänstesektorn 45-98. Diagram 13 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar Indikatorerna för tjänsteproduktionen är relativt entydiga. Signalerna är att tillväxttakten stiger i sektorn, se diagram 13. Orderingången, enligt Konjunkturinstitutets barometer, har inte legat på lika höga nivåer som under september och oktober sedan våren 2012. Även Silfs/Swedbanks inköpschefsindex pekar på ett förbättrat läge i tjänstesektorn. Indexet nådde i sin senaste mätning den högsta nivån på mer än två år. I samma riktning pekar Svensk Handels mätningar. Deras handelsbarometer har stigit kraftigt sedan botten i vintras och nådde i oktober sin högsta nivå sedan 2011. Handeln är den bransch som sett till förädlingsvärde väger tyngst i tjänstesektorn 7. En positiv utveckling i branschen påverkar därmed starkt hela sektorn. I enlighet med det resonemanget ser också Almega i sin senaste indikator för tjänstesektorn att en vändpunkt passerats och spår att en, om än inledningsvis svag, återhämtning nu har inletts. Brasklappen i sammanhanget är SCB:s tjänsteproduktionsindex som visat svaga siffror under tredje kvartalets inledning. Den noteringen följer dock ett säsongsmönster från tidigare år och indikerar snarare en oförändrad än en sänkt produktionsnivå i sektorn jämfört med det föregående kvartalet. 7 Knappt 22 procent av tjänstesektorns förädlingsvärde 2012. 14
Diagram 14 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin indexets medelvärde för åren 2006-2013. 9 Med bara två av kvartalets tre månader redovisade är SCB:s produktionsindex för industrin en källa som gör bilden av konjunkturläget mer mångtydig. Till skillnad från övriga här redovisade indikatorer signalerar den inte att en vändpunkt har nåtts och passerats. Diagram 15 Unionenklubbars bedömning av konjunkturläget, jämförelse med mars 2013 och december 2012 Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar Industrin har haft negativ tillväxt i sju kvartal i följd. Om detta håller i sig även under årets tredje kvartal innebär det att sektorns svacka varit lika långvarig, men inte lika djup, som under 2008-2009. Det finns dock flera indikationer på att industrin nu åter börjat växa, exempelvis Konjunkturinstitutets mätning av tillverkningsindustrins orderingång som visat positiva nettotal under hösten, se diagram 14. Det finns en samvariation mellan orderingången och industrins tillväxttakt. Under vart och ett av de senaste 14 kvartalen har de två pekat i samma riktning. 8 Positiva nettotal för orderingången har sammanfallit med positiva tillväxttal, och vice versa. Det tredje kvartalets skifte till en positiv orderingång tyder alltså på att nedgången nu upphört för industrin. Även Silfs/Swedbanks inköpschefsindex för tillverkningsindustrin har stigit gradvis under 2013 och låg under mätningen för innevarande kvartal högre än det gjort under de föregående två åren. Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagens konjunkturbarometer har i och med det tredje kvartalets mätning stigit samtliga årets kvartal men ligger trots detta under Källa: Unionen Ett urval av informationen i Unionens senaste branschbarometer redovisas i diagram 15. 10 Där anges även som jämförelse resultat från de två tidigare undersökningarna som genomförts under det gångna året. Den sammanvägda bedömningen som Unionens klubbar gör av läget i företagen pekar mot att konjunkturen i näringslivet sett som helhet kommer förbättras det kommande halvåret. Även om förväntningarna handlar om en försiktig förbättring, är det en tydlig signal om att läget gradvis har förbättrats under det senaste året. Tjänsteföretagen är mest optimistiska och särskilt handelsföretagen utmärker sig med positiva bedömningar. Sett till det senaste året är det inom industribranscherna som utsikterna förbättrats kraftigast. Utsikterna inom bygg är dock fortsatt negativa. 8 Observera att Konjunkturinstitutet mäter orderingången för tillverkningsindustrin (SNI 10-33), medan tillväxttalen för industrin även innefattar SNI 5-9. 9 Observera att Teknikföretagens urval av företag i sin barometer är snävare än den definition av tillverkningsindustrin som används i denna rapport. 10 En mer utförlig genomgång av branschbarometern återfinns i slutet av rapporten. 15
Klubbarnas svar gällande orderingången stärker signalerna om att det kommande halvåret medför en konjunkturförbättring. Synen på orderingången har svängt från klar försämring till klar förbättring under året, särskilt stark är förbättringen i industribranscherna. Även avseende försäljning, försäljningspriser och vinstutveckling har företagens situation tydligt förbättrats, enligt klubbarna. Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i en ekonomi. När företagen i ett land ökar sin produktivitet relativt konkurrenterna i omvärlden ges förutsättningar för exportintäkter och därmed för löne- och välståndsökningar i landet. Diagram 17 Produktivitetsnivåer, sektorindelad, kalenderkorrigerade och säsongsrensade Diagram 16 Jämförelse av BNP-tillväxt med utvecklingen för Unionens förhandlingsärenden Källa: SCB Källa: Unionen Unionen har genom sina medlemmar och klubbar känselspröt ut i nästan alla branscher i det privata näringslivet. Genom vilka typer av frågor som ställs av medlemmar till förbundets rådgivning och vilka typer av förhandlingsärenden som medlemmar vill få hjälp med får vi ytterligare en bild av hur konjunkturen förändras. I diagram 16 visas utvecklingen av Unionens förhandlingsärenden från och med år 2001 fram till idag och hur den under samma period förhållit sig till BNP-tillväxten. Under 2013 har utvecklingen allt tydligare pekat på en förbättring i konjunkturen, ju längre året har förflutit. Även analysen av de frågor som inkommit till Unionens medlemsrådgivning, visar under det tredje kvartalet en tydlig minskning av ärenden med koppling till en lågkonjunktur. Dessa indikatorer tyder alltså på att konjunkturen förbättras något under tredje kvartalet 2013. I diagram 17 visas produktivitetens utveckling i det svenska näringslivet från 2006. Under perioden har produktiviteten för näringslivet som helhet varierat, med en avsevärd försämring under 2008-2009 på åtta procent. Produktiviteten har återhämtat sig, men den ligger i dagsläget endast strax över nivån 2006. Såväl diagram 17 som 18 visar att det varierar kraftigt mellan näringslivets olika sektorers produktivitetsutveckling och -nivåer. Industrin är den del av näringslivet där produktiviteten skiftat mest under perioden. Det mest extrema kastet var ökningen från kvartal fyra 2009 till kvartal ett 2011, som uppgick till mer än 30 procent. Från och med 2011 har industrin dock etablerat sig på vad som verkar vara en ny någorlunda stabil nivå där genomsnittet 2011-2013 legat på runt 485 kr/timme. Detta är en höjning med cirka 50 kr/timme jämfört med industrins genomsnitt under de tre år som föregick finanskrisen. 16
Byggsektorns produktivitet har försvagats sedan 2006, och ligger idag runt 14 procent lägre än under 2006. 11 Diagram 18 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerad, förändring motsvarande period föregående år Källa: SCB Jämfört med industrin och byggsektorn har produktiviteten inom tjänstesektorn sedan 2006 varit relativt oförändrad. Under finanskrisens mest kritiska fas sjönk tjänstesektorns produktivitet med fyra procent. Någon kraftigare svängning i produktiviteten än så har inte den sektorn upplevt under de senaste åtta åren. Under det senaste året har tjänstesektorns produktivitet legat relativt still på en nivå som är ungefär fyra procent högre än den var under 2009-2010. Gemensamt för de tre sektorernas produktivitetstillväxt under 2013 är att den steg under det första kvartalet för att sedan falla tillbaka under det andra. Förändringarna är dock små varför inte alltför långtgående slutsatser dras från förändringarna, med tanke på osäkerheten i kvartalsdata som ännu inte reviderats klart. Vår bedömning Vi bedömer att tjänstesektorn nådde denna konjunkturnedgångs lägsta tillväxtnivå under årets andra kvartal. Med handeln spänd 11 De revideringar av Nationalräkenskaperna för åren 2011 och 2012 som SCB publicerade i september 2013 hade relativt stor påverkan på byggsektorns siffror. Detta förklarar varför sektorns produktivitetsnivå i denna rapport från och med 2011 ligger betydligt lägre än det som angivits i tidigare konjunkturrapporter. framför vagnen kommer sektorns tillväxttakt ha stärkts under det tredje kvartalet och den positiva riktningen ligger fast under återstoden av 2013. Tillväxttakten i tjänstesektorn kommer för året summera till 1,7 procent och under 2014 öka till 2,5 procent. Den vändpunkt för industrin som vi i vår förra prognos förlade till årets första kvartal inföll enligt i stort sett eniga indikatorer först under sommaren. Vi bedömer att industrins tillväxt för helåret, trots positiv tillväxt under det andra halvåret, blir -0,7 procent. Under 2014 stärks industrin betydligt från den låga nivå sektorn sjunkit till efter lång tids recession. Tillväxttakten förväntas bli sex procent nästa år. Byggsektorn har under andra halvåret 2013 åter negativ tillväxt, vilken för helåret summerar till -0,3 procent. Under 2014 tar dock produktionstakten i byggsektorn viss fart och växer med 2,5 procent. Sammantaget leder detta till att näringslivet som helhet under 2013 växer med 1,0 procent och under 2014 med 3,1 procent. Den sysselsättningsökning som vi ser under 2013 kommer primärt inom offentlig sektor och till viss del inom den privata tjänstesektorn. Någon expansion av antalet arbetade timmar är inte att vänta vare sig inom bygg eller inom industrin, i dessa sektorer kommer sysselsättningen snarare minska något. Även under 2014 bedömer vi att sysselsättningen ökar, och då även inom industrin. Detta innebär i vår prognos att produktiviteten under 2013 ökar med 1,2 procent inom tjänstesektorn, med 0,2 procent inom industrin och blir oförändrad inom byggsektorn. Vår bedömning är vidare att produktivitetsnivåerna under 2014 blir 2,0 procent i tjänstesektorn, 5,5 procent i industrin och 2,5 procent i byggsektorn. Sammantaget kommer produktiviteten inom näringslivet under 2013 öka med 0,8 procent och under 2014 med 2,7 procent. 17
Investeringar Under 2012 ökade investeringarna med drygt tre procent. De var då nästan uppe på samma nivå som innan finanskrisen. Att helårssiffran visade på en ökning berodde på en stark investeringsuppgång i början av året. Investeringarna föll sedan tillbaka. Med undantag för en mindre återhämtning under 2012 års sista kvartal har utvecklingen varit fortsatt svag under 2013. Första kvartalet i år sjönk investeringarna med tre procent jämfört med föregående kvartal och under andra kvartalet var nivån i stort sett oförändrad. Investeringarna i Sverige har hittills i år således varit lägre än 2012. Diagram 19 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt procentuell förändring Källa: SCB, nationalräkenskaperna, De totala investeringarna fördelas på olika investeringstyper i nationalräkenskaperna. Maskiner och inventarier samt byggnader och anläggningar är de största investeringsposterna. Därefter kommer bostadsinvesteringar, övriga investeringar, som till största delen består av programvaror, samt investeringar i transportmedel och slutligen jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter. Investeringarna minskade inom nästan alla investeringsslag under årets två första kvartal vid en jämförelse med motsvarande period 2012. Transportmedelsinvesteringarna stod för det procentuellt sett största fallet. Investeringarna i programvaror och bostäder ökade däremot under första respektive andra kvartalet. Diagram 20 Investeringarnas utveckling efter investeringstyp, volymförändring jämfört motsvarande period föregående år Källa: SCB, nationalräkenskaperna Investeringarna kan också delas upp efter vilka som genomför dem, näringslivet eller det offentliga. Näringslivet står för den absoluta merparten. I år har näringslivets investeringar backat både första och andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2012. Nedgången har skett både i industrin och i tjänstesektorn. Även de offentliga investeringarna föll under de inledande kvartalen av 2013, om än inte lika mycket som näringslivets investeringar procentuellt sett. Näringslivets investeringar Industrins investeringar kan delas upp på tillverkningsindustri, gruvor och mineralutvinning samt energi och avfall. Tillverkningsindustrin står för den största volymen och investerade för 76 miljarder kronor 2012. Företagen inom energi och avfallsbranschen investerade 55 miljarder och gruv och mineralindustrin hade en investeringsvolym på 15 miljarder under 2012. Gruv- och mineralindustrin stod alltså för den relativt sett lägsta investeringsvolymen men branschen innehåller också färre företag varav några få dominerar investeringarna. 18