Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar är viktigt mot bakgrunden att de levererar cirka 6 procent av den totala råvaran till landets skogsindustri och äger drygt 5 procent av skogsarealen. Föregående års undersökning visade på en mindre optimism än tidigare år, och den undersökningen gjordes bara några veckor innan finanskrisen utlöstes. Årets undersökning präglas åter av en stor optimism vad gäller tron på stigande virkespriser, högre lönsamhet och stigande priser på skogsfastigheter. Skogsbarometern 29 i punktform KONJUNKTUREN: Ett mörkt år för skogsindustrin hittills men mer positiva tecken syns under hösten. Priserna på timmer och massaved har sjunkit under 29, men under sommaren och hösten har de stigit över hela landet. Priserna ligger dock fortsatt lågt på både timmer och massaved realt på ungefär samma nivå som för tio år sedan. SKOGSÄGAREN: Var fjärde skogsägare bor mer än tre mil från sin fastighet. Andelen skogsägare som uppnått pensionsåldern är hela 35 procent. 15 procent planerar att överlåta sitt ägande inom de kommande fem åren. Av dem som äger skog idag har 15 procent köpt fastigheten på öppna marknaden. Av dem som nu planerar överlåtelse anger 3 procent att det kommer att ske på öppna marknaden. Skog till ett värde av knappt 8 miljarder kommer att byta ägare inom fem år. Andelen skogsägare som har fullständig skogsförsäkring är 5 procent. Fortsatt låg skuldsättning bland skogsägarna 6 procent har inga lån på sin skog. Minskat intresse för vindkraft bland skogsägarna men nästan hälften vill satsa. 35 procent anser att känslan av att äga skog är det viktigaste i sitt skogsägande. Nästan 6 procent av skogsägarna skulle köpa mer skog om de hade 1 miljon kr över. LÖNSAMHET OCH AVVERKNING: Tydlig trend; viljan att avverka minskar över åren. Skogsägarna bedömer att priserna på timmer kommer att stiga framöver tre fjärdedelar tror på ökade priser inom ett år och 8 procent på ökade priser de närmaste tre åren. Skogsägarna tror också på stigande priser på massaved drygt 6 procent tror på ökade priser inom ett år och 7 procent på ökade priser de närmaste tre åren. Andelen skogsägare som är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket har ökat från 3 till 53 procent under 25 29. FASTIGHETSMARKNAD: Priset på skogsfastigheter har sjunkit med tre procent under första halvåret 29 jämfört med 28. Priserna på skogsmark har dock stigit kraftigt under 2-talet. 61 procent av skogsägarna anser att det är ganska eller mycket lönsamt att köpa skogsmark. Denna andel har stigit med drygt 2 procent sedan 23. Nästan 7 procent tror på fortsatt stigande fastighetspriser de närmaste tre åren. 2

Skogskonjunkturen i korthet Den svenska skogsindustrin är mycket viktig för landets ekonomi. Som nettoexportör är nu branschen återigen landets största näringsgren. Vikande lönsamhet har dock kännetecknat industrin under 29. Som en följd av röda siffror i boksluten har branschen reagerat med neddragningar av produktionskapacitet och nedläggning av industrier. Det är återigen den svaga svenska kronan som har räddat den svenska industrin, vilken haft en stor fördel av detta gentemot sina utländska konkurrenter. Vi kommer att få se stora strukturrationaliseringar inom både sågverks-, massa- och pappersindustrin framöver. Ändrade konsumentbeteenden, hårdare konkurrens och framtida brist på råvara gör detta nödvändigt. Sågade trävaror Försäljning av timmer utgör i särklass den viktigaste inkomstkällan för landets skogsägare, då cirka 7 procent av rotnettot kommer därifrån. Den svenska sågverksindustrin har haft ett par riktigt goda år. Priserna på sågade trävaror hade sin topp under sommaren 27, men har mer än halverats fram till i våras. Sedan dess har det gått uppåt igen, men inte på långa vägar till samma nivåer som för två år sedan. Sedan 27 har sju sågverk lagts ner i Sverige och under första halvåret 29 drog många sågverk dessutom ner sin produktion. Nu under hösten går sågverken för full kapacitet igen på de flesta håll. Den underliggande konsumtionen läs: byggmarknaden ser fortsatt svag ut. Den svenska marknaden är dock relativt stark, mycket beroende av den stimulans som ROT-avdraget ger. Sammantaget gör situationen att den positiva bild som nu präglar sågverken kan få en törn om det inte sker en uppgång inom byggandet på de stora marknaderna i Västeuropa och USA. Massa och papper Priset på den viktigaste produkten för de svenska massaproducenterna, blekt barrsulfatmassa, sjönk kraftigt mellan sommaren 28 och våren 29. Prisfallet stoppades upp under våren och priset har fram till oktober 29 stigit med cirka 3 procent i US-dollar. I svenska kronor är uppgången inte lika stor, se diagram 1 nedan. God efterfrågan och låga lagernivåer är den bakomliggande anledningen. I Finland har produktionsminskningarna av massa och papper varit både många och stora. Brist på konkurrenskraft präglar den finska pappersoch massaindustrin. Dyr vedråvara, höga energiskatter och framförallt en ogynnsam valutakurs (jämfört med Sverige) i kombination med en minskad efterfrågan är en stor del av förklaringen. På papperssidan är tidningspapper den stora bulkvaran och där finns idag ett fortsatt överutbud och en stadigt vikande efterfrågan. Konkurrensen från nya elektroniska medier ökar. Marginalerna är små för producenterna och vi kommer troligtvis få se än mer av nedläggningar och effektiviseringar. Det gäller framförallt industri som producerar tidnings- och finpapper. Specialsortimenten har en något bättre situation och i vissa fall är läget riktigt gynnsamt. Virkesmarknaden Priserna på timmer ligger realt lägre än vad de gjorde för tio år sedan. Massaveden ligger på ungefär samma nivå eller något högre, med en viss variation mellan olika delar av landet. Se diagram 2 nedan. Under 29 har priserna sjunkit på både timmer och massaved. Signaler om en vändning kom under sommaren och därefter har priserna vänt uppåt. Det har främst skett genom premier och tillägg på timmer, men under hösten även höjda listpriser på både timmer och massaved. Höjningarna är dock från låga nivåer, men trenden är positiv. Efterfrågan är stark på timmer över i princip hela landet och den kommer att så vara under resten av hösten. Den underliggande konsumtionen av sågade trävaror måste dock vändas för att priserna på skogsägarnas timmer ska fortsätta stiga. Det gäller även för slutprodukterna som görs av massaved. På längre sikt är framtidsutsikterna ljusa för skogsägarna då skogs- och träprodukter har viktiga fördelar både klimat- och materialmässigt. KÄLLA: FOEX DIAGRAM 1 Pris/ton blekt barrsulfatmassa, 1996 29 USD 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 96 98 2 4 6 8 SEK 8 7 6 5 4 3 2 1 okt 8 okt 9 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN, SCB DIAGRAM 2 Real prisutveckling leveransvirke 1999-29Q3 6 SEK/m 3 fub 5 Sågtimmer gran och tall 4 3 2 Massaved gran och tall 1 NORRA MELLERSTA SÖDRA SVERIGE 6 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 3

Att vara skogsägare Antalet enskilda skogsägare i landet är cirka 33 (Skogsstyrelsen 28). De äger tillsammans cirka 24 brukningsenheter med en sammanlagd skogsmarksareal på cirka 12 miljoner hektar. Detta motsvarar ungefär hälften av den totala skogsmarkarealen i landet. Ungefär 2/3 brukar en areal mindre än 5 hektar och 1/3 mer 5 hektar. Skogsägarna är en heterogen grupp. Alltifrån dem som lever på och får sin sysselsättning från skogen till dem som äger ett mindre skogsskifte tillsammans med någon annan. Bara fem procent av skogsägarna som intervjuats i Skogsbarometern får huvuddelen av sin inkomst från skogen. Men en hel del är verksamma i sin skog. Drygt 4 procent uppger att man lägger mer än 2 dagar på arbete i egen skog. Skogsinkomsterna ses av många som ett extra ben att stå på. Andelen skogsägare som har en fullständig skogsförsäkring inklusive stormförsäkring är 5 procent. De som har försäkring mot enbart brand utgör drygt 3 procent. Andelen som inte har någon försäkring är samma som vid föregående års undersökning, 1 procent. Många är utbor Som svar på frågan om var man bor i förhållande till fastigheten svarade varannan att man bor på fastigheten och en fjärdedel att fastigheten ligger mer än tre mil från bostadsorten. Det visar att utboägandet är stort. Många intresserade av att investera i skog Intresset av att investera i skog ökar, se diagram 3 nedan. På frågan om man hade en miljon kronor att investera skulle hela 58 procent investera i skog. Föregående års siffra var 54 procent. Även intresset för aktier/fonder har ökat, från 18 procent förra året till 23 procent i år. Samtidigt minskar intresset av att sätta in kapital på bankkonto. Detta speglar dagens låga inlåningsränta till följd av det ekonomiska läget som råder på finansmarknaden. Många ser skogsmark som en säker placering över tiden med en värdestegring som minst följer prisförändringarna i samhället. På lång sikt har det visat sig DIAGRAM 3 Hur skulle du investera en miljon kronor? (28) Vet ej 8% (18) att det kapital man satsat i en skogsfastighet stiger mer än om motsvarande kapital satsas i aktier som följer generalindex. Låg skuldsättning på skog I tider av finansiell oro är frågan om skuldsättning intressant. Av skogsägarna i undersökningen svarar drygt 6 procent att de inte hade tagit några lån för finansiering av sin fastighet. 15 procent av skogsägarna har skulder på över 5 kronor. Nästan 8 procent av skogsägarna äldre än 61 år är skuldfria. Bland utborna är det åtta av tio, samma som föregående år, som inte har några lån på sin skog. Skuldsättningen minskar något från föregående års undersökning. Mycket få skogsägare uppger att man fått svårare att låna pengar till följd av finanskrisen. Ökad lönsamhet de närmaste åren Under de senaste åren har skogsägarna blivit allt mer tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. Detta gäller dock inte det senaste året. Under 29 sjunker andelen som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god från 58 till 5 procent. Mest positiva är skogsägarna i Norrland, även om andelen nöjda också här har minskat från 72 till 58 procent. Siffrorna för Svealand och Götaland är 5 respektive 45 procent. Föregående år var motsvarande siffror 6 respektive 5 procent. Ser vi på lite sikt ökar emellertid optimismen igen från ett riktigt bottennapp 28. Se diagram 4 nedan. Andelen som tror på förbättring de närmaste tre åren har ökat från 23 till 39 procent. Skogsägarnas uppfattning om lönsamheten överensstämmer med deras bedömning om prisutvecklingen, se sida 6, samt även med den faktiska prisnivån på virke. DIAGRAM 4 Skogsägarnas % lönsamhetsbedömning, 1999 29 7 % Bankkonto 11% (2) Skogsmark 58% (54) 6 5 4 3 Andel som anser lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god 4 Aktier/fonder 23% (18) 2 1 Andel som tror lönsamheten blir bättre de närmaste tre åren än i dag 99 1 3 5 7 9 4

Framtidens skogsägare Ungefär 75 procent av skogsägarna uppger i Skogsbarometern att de är över 5 år. Gruppen äldre än 65 år ökar och är nu 35 procent. Detta indikerar att många står inför ett generationsskifte eller försäljning inom de närmaste åren. Fler fastigheter säljs på öppna marknaden Andelen av skogsägarna i Skogsbarometern som har förvärvat sin fastighet från föräldrar, syskon eller annan släkting är 85 procent. Andelen som förvärvat fastigheten på öppna marknaden utgör därmed 15 procent. Av skogsägarna i undersökningen uppger cirka 15 procent att man planerar att överlåta sitt ägande av skog de närmaste fem åren. Av dem som planerar för överlåtelse anger drygt 7 procent att det ska ske inom släkten och knappt 3 procent att det kommer att genomföras genom försäljning av hela eller i vissa fall delar av fastigheten på öppna marknaden. Detta innebär att det är fler fastigheter som nu kommer att överlåtas genom försäljning på öppna marknaden än när samma skogsägare en gång förvärvade sina fastigheter. Det viktigaste skälet till varför man tänker sälja sin fastighet är inte oväntat familjesituationen, det vill säga ålder i kombination med att man inte har någon lämplig person som är villig att ta över. Värden för 8 miljarder kronor ska byta ägare Om vi använder siffrorna för planerade överlåtelser och räknar upp dem till hela landet innebär det att cirka 1,8 miljoner hektar skogsmark i enskild ägo kommer att byta ägare de närmaste fem åren. Med dagens värde på skogsmark betingar det ett värde på knappt 8 miljarder kronor. Intresset för vindkraft har minskat Från föregående år har de skogsägare som var mycket eller ganska intresserade av att satsa eller upplåta mark för vindkraft minskat, från 63 procent till 49 procent år DIAGRAM 5 Hur skogsfastigheten förvärvdes (28) Öppna marknaden 15% (2%) Annan släkting 15% (13%) 5 Föräldrar, syskon 7% (67%) 29. Intresset fördelar sig ganska jämnt över landet, runt 5 procent i samtliga landsdelar. En förklaring till minskningen kan vara att den stora kapitalinsats som krävs i kombination med den rådande finanskrisen har gjort att man blivit försiktigare med sina investeringar. Troligen har många också skaffat mer information om vindläge och andra förutsättningar för sina skogsfastigheter vilket kan ha lett till att man nu är mer tveksam. Mot bakgrund av samhällets ambitioner kring utbyggnaden av vindkraft från dagens cirka 1 vindkraftverk till 5 6, kan det minskade intresset upplevas negativt. Men trots allt uppger fortfarande knappt hälften av skogsägarna att man är intresserad av att själv satsa eller upplåta mark för vindkraft. Skogens framtida användningsområde Skogsägarna ser den traditionella virkesproduktionen som viktigast även i det framtida skogsbruket. Men nya, eller snarare nygamla, användningsområden blir allt mer aktuella. Andelen skogsägare som tror att energiområdet blir viktigast har minskat från 6 procent till ungefär 5 procent. Framförallt är det etanol- och metanolframställningen som har minskat från 12 procent till 4 procent. Värmeenergi i form av ved, pellets med mera är i stort sett oförändrad från föregående år. Rekreation, jakt och upplevelse anses av 33 procent bli det främsta användningsområdet, en ökning från föregående år som låg på 25 procent. Andelen annat ökar något till 7 procent. Framförallt är det intresset för byggande som ökar men även ytterligare former av energiproduktion finns här. Se diagram 6 nedan. DIAGRAM 6 Vad tror du är skogens främsta användningsområde i framtiden, vid sidan av virkesproduktion? (28) Vet ej 11% (1%) Etanol- och metanolproduktion 4% (12%) Annat 11% (9%) Värmeenergi (pellets, ved etc) 41% (44%) Rekreation, jakt 33% (25%) 5

Virkespriser och avverkning Skogsägarna tillfrågas årligen om sin bedömning av virkesprisets utveckling på kort och längre sikt. Diagram 7 visar deras bedömning av prisutvecklingen på sågtimmer och massaved som nettotal. Ett nettotal innebär att de positiva svarsandelarna minskas med de negativa och ett netto erhålls. Skogsägarna är i årets undersökning mycket positiva i sina svar på hur de tror priset på både virke kommer utvecklas. Det gäller både på kort och på lång sikt samt framförallt i Götaland. Högre priser både på timmer... Skogsägarna har i år blivit betydligt mer positiva när det gäller prisutvecklingen på timmer jämfört med föregående år, se diagram 7 nedan. I år är nettotalet 69 (se ingressen ovan angående nettotal) vilket kan jämföras med minus 2 föregående år. Att så många tror på stigande timmerpriser är anmärkningsvärt och förväntningarna på höjda priser på timmer är i år lika högt som under rekordåren 26 och 27. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade tror på stigande timmerpriser under säsongen medan bara 4 procent tror att de sjunker. Mest positiva är skogsägarna i Götaland där 83 procent bedömer att priserna stiger den kommande säsongen. Minst positiva är de norrländska skogsägarna men det är ändå 61 procent som tror på stigande priser. Även på tre års sikt har skogsägarna blivit mer positiva. 8 procent bedömer att priserna kommer att stiga, vilket kan jämföras med 39 procent föregående år. Andelen som tror på sjunkande priser har minskat från 17 till 2 procent. Även för prisutvecklingen på tre års sikt är det skogsägarna i Götaland som är mest positiva. Där tror hela 85 procent på stigande priser. Mindre än en procent av de tillfrågade tror på kraftigt sjunkande priser (mer än fem procent) de kommande tre åren....och massaved är skogsägarnas prognos! Förväntningarna om priserna på massaved den kommande säsongen är fortsatt höga. Nettotalet har stigit från 39 till 57. Andelen som tror på stigande priser har ökat från 4 till 62 procent. Högst är förväntningarna i Götaland där 73 procent bedömer att priserna kommer att stiga. Bedömningen på tre års sikt är också optimistisk; nettotalet har stigit från 5 till 66. Andelen som tror på stigande priser på tre års sikt har ökat från 58 till 7 procent. Även här är förväntningarna i Götaland högst med 77 procent. Rotpost och avverkningsrätt popularast Mer än hälften av skogsägarna säljer främst sitt virke som rotpost eller avverkningsrätt. En tredjedel anger att de säljer som leveransvirke. Det är en försäljningsform som kräver mer tid, kunskap och engagemang från skogsägarna. Att sälja som leveransvirke är dubbelt så vanligt hos dem som driver eget annat företag än de som har anställning. Förklaringen till detta kan vara att de tack vare sitt företagstänkande är vana och intresserade av att i större utsträckning vara engagerade i sina affärer. Den viktigaste anledningen till avverkning är fortfarande att skogstillståndet gör det lämpligt. I år har prisutvecklingen på virke spelat större roll vad det gäller beslutet att inte avverka. Att spara virkesförrådet inför ett kommande generationsskifte har också haft en stor betydelse för att inte avverka under säsongen. Avverkningsviljan sjunker igen Trenden att färre avverkar skog regelbundet är tydlig sett över de senaste tio åren. Se diagram 9 nedan. Andelen som tror att de kommer avverka under kommande säsong har i år sjunkit från 39 till 35 procent. Andelen som avverkade under förra säsongen var 44 procent vilket kan jämföras med 51 procent föregående år. Det är alltid fler som verkligen utför en avverkning än som har för avsikt att göra det. Var femte skogsägare avverkar varje år. DIAGRAM 7 DIAGRAM 8 DIAGRAM 9 Bedömning av prisutvecklingen under Hur säljer du främst ditt virke? Andel som avser avverka, och % innevarande säsong, nettotal 9 Vet ej, 9% andel som avverkade, 98/99 8/9 8 8 6% NY TÅRTA MASSAVED Annat, 6% AVVERKADE 7 5 6 Leveransvirke, 33% 4 5 Avverkningsrätt, 26% 3 PLANERAR 7 4 % ATT AVVERKA 3 2 2 Rotpost, 27% 1 SÅGTIMMER 1 6 8 6 4 2-2 -4-6 98 2 6 9 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN 6 99/ 2/3 5/6 9/1

Fastighetsmarknad 45 4 35 3 25 2 15 1 5 LRF Konsults prisstatistik visar på en stagnering av prisutvecklingen på skogsfastigheter. En sval virkesmarknad och den allmänna lågkonjunkturen är viktigaste faktorerna för att priserna sjunkit med i snitt tre procent under första halvåret 29 jämfört med 28. Snittpriset för hela landet ligger under det första halvåret 29 på 353 kronor per skogskubikmeter. Mälardalen har landets högsta priser med ett snittpris på 443 kronor. Se diagram 1. Prisutvecklingen på skogsmark påverkas bland annat av räntenivån, konjunkturen, virkesmarknaden och de allt mer prisdrivande mjuka värdena. En viktig faktor framöver ligger i förväntningarna på skogen som en energiresurs. Produkter från skogen kommer att spela en central roll i hur vi ska nå vårt mål att minska beroendet av fossila bränslen. Fortsatt lönsamt att köpa skog Skogsägarna tror, trots det fortsatt höga prisläget, att köp av skogsmark kan vara en bra investering. Trots en kraftig ökning av priserna på skogsmark tror hela 61 procent att det är ganska eller mycket lönsamt att köpa skogsmark idag. Det är två procentenheter fler än föregående år. Andelen har stigit med drygt 2 procentenheter sedan 23 års undersökning. Andelen som anger att det inte är lönsamt har minskat från 35 till 3 procent. Den positiva synen på skog som en lönsam investering är starkare ju längre norrut i landet man äger skog (Norrland 65, Svealand 61 och Götaland 59 procent). Det avspeglar sig i hur virkesmarknaden har utvecklats och hur skogsägarna ser på lönsamheten i sitt skogsbruk (se även diagram 1 och 4). Avkastning är inte det viktigaste På frågan vad som betyder mest i ditt skogsägande svarar mindre än var tionde skogsägare att själva avkastningen är det viktigaste. Istället är det mjuka värden som betyder mera. Se diagram 11. Nästan 4 procent anger att själva känslan av att äga skog är det viktigaste och 15 procent svarar jakt eller rekreation. Något som varit i fokus under senare år är skog som en alternativ placering av pengar. DIAGRAM 1 Pris på skogsfastigheter, 1999 29 Realpris SEK/m 3 sk, svart linje = rikssnitt 4 3 2 1 99 1 3 5 7 9 95 97 99 1 3 5 7 9 V 5II I IV III KÄLLA: LRF KONSULT En stor andel, 35 procent, anger att skogen som en långssiktig typ av investering är det viktigaste i deras ägande. Se även informationen i diagram 3. Stor andel tror på ännu högre priser på skog Som påpekats har priserna på skog stigit kraftigt under 2-talet. Trots det tror hela 67 procent på ännu högre fastighetspriser de närmaste tre åren. Samma siffra var 52 procent föregående år, se diagram 12. Fler och fler har trott på stigande priser sedan 21 års undersökning, med undantaget förra året. Ungefär en fjärdedel tror på oförändrade priser, medan enbart tre procent tror att priserna kommer att sjunka något. Vad skogsägarna tror om prisutvecklingen på skogsfastigheter är av stor betydelse då hela 7 procent av alla köp görs av befintliga skogsägare. Framtida fastighetsmarknad Att döma av vad skogsägarna tror om prisutvecklingen och lönsamheten av investering i skogsmark, så är det en stark tro på att skogsmark kommer att stiga i pris. Konjunkturen har som bekant varit allt annat än ljus sedan föregående års Skogsbarometer, men skogsägarna bedömer att deras tillgång står sig starkt i omvärlden. I takt med att konjunkturen försämrats har också fastighetsmarknaden varit mer orolig. En investering i skogsmark är dock långsiktig och får ses som en mycket konkurrenskraftig typ av investering. Fortsatt stark efterfrågan på skogsmark överträffar fortfarande det alltjämt begränsade utbudet. En stabilisering av marknaden med prisnivåer som under våren 29, är att vänta på kort sikt, medan en svag utveckling uppåt är ett troligt scenario på längre sikt. Frågan är dock hur marknaden reagerar när räntenivån stiger. DIAGRAM 12 Andel som tror på stigande priser på skogsfastigheter de närmaste % åren, 21 29 Tveksam/Vet ej 4% (5) DIAGRAM 11 Vad betyder mest i ditt skogsägande? (28) God avkastning 8%(9) Rekreation/ Jakt 15%(19) God långsiktig investering 35% (33) Känslan i att äga skog 38% (34) 8% 7 6 5 4 3 2 1 5 1 3 5 7 9 7

Regionala skillnader i landet Layout, grafik: Anders Nilsson, Formsprak AB. Omslagsbild: Jonas Dahlin Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult Skogsbyrån. Till grund för årets Skogsbarometer ligger en intervjuundersökning omfattande 657 skogsägare. Intervjuerna genomfördes av Sifo under september månad 29. Resultaten av intervjuerna har kompletterats med officiell statistik samt egna analyser. Även jämförelser med tidigare års resultat har gjorts. Skogsägarna har delats in i olika grupper med avseende på ålder, sysselsättning, fastighetens storlek samt geografiska belägenhet. Projektgruppen för årets Skogsbarometer: Hans Wennberg och Anders Nilsson, Swedbank Johan Roos och Gabriel Mörner, LRF Konsult Skogsbyrån. Många av svaren i Skogsbarometern skiljer sig inte så mycket mellan olika regioner i landet. Men vissa skillnader finns. Här är några exempel på frågor där svaren skiljer sig mellan de olika landsdelarna. Andelen anges i procent av de svarande. Götaland Svealand Norrland Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på sågtimmer de närmaste tre åren 85 77 74 Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på massaved de närmaste tre åren 77 64 67 Andel av skogsägarna som säljer sin skog som leveransvirke 41 26 25 Andel av skogsägarna som lägger mer än 2 dagars eget arbete i sin skog 54 3 4 Andel av skogsägarna som avser att avverka under säsongen 29/21 42 29 3 Andel av skogsägarna som anser att lönsamheten i skogsbruket är mycket god eller tillfredsställande 45 5 58 Andel av skogsägarna som är mycket eller ganska intresserade av att satsa på vindkraft 46 49 53 Andel av skogsägarna som inte har några lån på sin skogsfastighet 57 65 75 Andel som i första hand skulle välja att investera i skog om man hade en miljon kronor över 57 57 6 Andel av skogsägarna som bor mer än 3 mil från sin fastighet 17 31 26 För mer information kontakta: Skogsbyrån Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 15 34 Stockholm Telefon: 8 58 59 www.swedbank.se Artikelnummer 7447 27 Besöksadress: Franzénsgatan 6 Postadress: 15 33 Stockholm Telefon: 771 27 27 27 www.konsult.lrf.se info@konsult.lrf.se Pris 2 kronor Skogsbyrån