Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Lokal arbetsplan för förskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

2.1 Normer och värden

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan 2015/2016

Senast ändrat

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Välkommen till Torps förskoleområde

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för avdelning Stubben

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan Verkö förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

Hällabrottets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsrapport Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Arbetsplan för Parkens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Föräldrarnas syn på förskoleverksamheten

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Arbetsplan för Stora Mellby förskola Läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Verksamhetsplan för Norrgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Kvalitetsarbete Åshagensförskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan för Vargen

Hunnebostrands förskola

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Transkript:

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905

Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio Emilias filosofi i vårt förhållningssätt. Det är varje arbetsgrupps ansvar att beskriva hur man på den aktuella avdelningen och med de nuvarande förutsättningarna, arbetar mot de mål som finns beskrivna i LPFÖ98. Då förutsättningar som barngruppens sammansättning och även arbetsgruppens sammansättning styrs av en flexibel organisation, är detta dokument levande och revideras med jämna mellanrum. Lena Berg Förskolechef 2

1. Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Vilka aktiviteter, verksamheter, har ni haft igång: Vid den dagliga samlingen ges barnen utrymme att tala och utrycka sig medan de andra barnen och pedagogerna i samlingen lyssnar. Vi använder oss t.ex. av en boll som hjälpmedel för barnen, den som har bollen får tala medan övriga lyssnar. Vid samlingen lyfts barnens reflektioner och tankar fram och det ges tillfälle att fördjupa sig i olika områden allt utifrån barnens intressen. Vi övar på turtagning och att visa hänsyn. Utifrån barnens intresse har barnen själva och tillsammans med vårdnadshavare fått välja aktiviteter som de vill delta i. De väljer själva vilka material de vill jobba med och bestämmer själva konstruktion. Analysera vilka effekter dessa aktiviteter haft: Självgående barn med stärkt självkänsla. Lugnare och mer harmonisk barngrupp. Mål för kommande termins arbete: Fortsätta att öka barns inflytande på verksamheten. Vara lyhörd på barnens och vårdnadshavarnas idéer och tankar. 2. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Vilka aktiviteter, verksamheter, har ni haft igång: Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga och våga ta plats i barngruppen. Vi jobbar med den genom att barnen får arbeta alltifrån enskilt som i helgrupp. Vi jobbar med identitets skapande genom att vi uppmuntrar barnen att fatta egna beslut. Vi synliggör för barnen att det är något positivt att vi är olika och tycker om olika saker. Vi har byggt människor av papper som vi sedan jobbat utifrån med frågor gällande identitet, genus, kroppsuppfattning och anatomi. Vi skapar också tillfällen där barnet kan få berätta saker utifrån sig själv, sina intressen eller sin familj. Detta gör vi för att stärka barnens identiteter. Vi uppmärksammar och lyfter barnet i leken. T ex vilken bra kompis du är som hjälpte X när X var ledsen. 3

Vi arbetar efter SET stopljuset där barnen lär sig att säga STOPP istället för NEJ när de tycker att någon gör något som inte känns rätt. Vi samtalar med barnen i vardagliga situationer där konflikter uppstår eller kan uppstå. Om hur, vad och varför det känns si och så. Vi hjälper barnen att hitta verktyg att själva lösa konflikter. Ex vid en konflikt så frågar vi hur barnen tycker vi ska göra så båda känner sig nöjda, vet inte barnen så kommer vi med olika förslag om hur de kan lösa konflikten och så får barnen bestämma hur de ska göra. Analysera vilka effekter dessa aktiviteter haft: Tryggare barn. Barnens medvetenhet och förståelse för kroppen och dess utseende har ökat. Konflikterna i barngruppen har minskat. Barnen har fått verktyg att själv lösa de konflikter som kan uppstå. Barnen har blivit mer självsäkra och självständiga. Mål för kommande termins arbete: Fortsätta att jobba med att stärka självkänsla ytterligare genom att jobba mera med SET. Öka förståelse för andra människor och jobba med medkänsla och solidaritet. 3. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Vilka aktiviteter, verksamheter, har ni haft igång: Utifrån barnens intresse har barnen själva och tillsammans med vårdnadshavare fått välja aktiviteter som de vill delta i. De väljer själva vilka material de vill jobba med och bestämmer själva konstruktion. Det fanns ett intresse kring bussar i barngruppen. Tillsammans gjorde vi då en egen buss där barnen var styrande i skapandet. En buss behöver en motor och vid skapandet av den fick barnen själva komma med återvinningsmaterial och bygga motorn. Vi skapar alla aktiviteter utifrån intressen i barngruppen. Barnen har haft Barnens val där de själva fick välja mellan aktiviteter som pedagogerna valde utefter intressen i barngruppen. Projektet denna termin var bygg. Detta också utefter barnens intresse. Sedan har barnen själva bestämt och fått välja mellan material och utförande. Analysera vilka effekter dessa aktiviteter haft: Glad och tillfredställda barn! Positiv, lugn och harmonisk barngrupp. Mål för kommande termins arbete: Jobba med miljön inomhus och utomhus så den speglar barnens intressen. Vara lyhörd på alla barnens intressen. 4

4. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Vilka aktiviteter, verksamheter, har ni haft igång: Förskolan haft 2 stycken föräldraråd denna termin, där vårdnadshavarna har chans att påverka hela förskolan arbete. Vi har haft föräldramöte där vi informerar om vad som hänt samt vad som kommer att hända i enheten, förskolan samt avdelningen. Där fick vårdnadshavarna lista vad de önskar att vi lägger fokus på. För att öka samverkan ytterligare mellan vårdnadshavarna och pedagogerna så har vi även frukostbuffé eller drop-in fika någon gång per termin. Muntlig kontakt varje dag med föräldrarna vd lämning och hämtning. Informationsbrev går ut till föräldrarna via mail två gånger i månaden. Där får vårdnadshavarna ta del av vad vi gjort och hur vi kopplar de till våra styrdokument samt kommande aktiviteter. Vårdnadshavarna har blivit informerade att gärna ta kontakt med oss via mail eller telefon. Vårdnadshavarna har varit delaktiga och drivande i formandet och skapandet av den pedagogiska utemiljön. Utvecklingssamtal erbjuds till alla vårdnadshavare två gånger per år. Analysera vilka effekter dessa aktiviteter haft: Engagerade föräldrar som fått mer insyn i verksamheten och dess koppling till styrdokumenten. Positiv feedback från föräldrar. En mer pedagogisk och inspirerande gård. Mål för kommande termins arbete: Ha en stående punkt på föräldramöten där föräldrarna själva får komma med konkreta förslag på hur vi utifrån läroplanen ska forma vår verksamhet. Vidareutveckla informationsbreven, tyngden ska ligga på hur verksamheten kopplar till läroplanen. Ärlig kommunikation med vårdnadshavarna. Göra en enskild enkät för Ekorrens vårdnadshavare. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Vi är alla barns förskola och vi stödjer alla barn. Förskolan har till uppgift att fostra barn enligt de normer och värden som finns skrivna i våra styrdokument. Vi på avdelningen arbetar med detta genom att ofta ha nulägesanalyser, dvs. vi diskuterar vilka behov som finns i gruppen. Utefter dessa analyser lägger vi upp vår pedagogiska verksamhetsplan. Vi använder oss av hjälpmedel i form av litteratur, fortbildningar och specialpedagoger för att öka vårt kunnande i hur vi bäst ska bemöta barngruppen och det enskilda barnet. 5