Öppna föreläsningar Våren 2013
I samarbete med Linnéuniversitetet erbjuder Ronneby Kunskapskälla ett antal spännande föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Efter varje föreläsning följer en frågestund som ger möjlighet till dialog mellan forskaren och åhörarna. Föreläsningarna som sänds via telebild från Kalmar eller Växjö är avgiftsfria och öppna för alla. Samtliga föreläsningar ges på torsdagar kl 7.45-9.00. Vi bjuder på frukost 7.30. Anmäl dig senast två dagar före respektive föreläsning. Anmälan görs till: www.ronneby.se/kunskapskallan 0457-61 88 00
Program våren 2013 7 mars Jordbruksmarkernas fågelliv under 300 år på södra Öland. Görgen Göransson 14 mars Brukar du vakna för tidigt? Då är du som douglasgranen Cecilia Malmqvist 21 mars Våldet och kärleken. Våldsutsatta kvinnors begripliggörande av sina erfarenheter. Charlotte Agevall Gross 4 april Vallfärder i vår tid om den moderna turismens utveckling och jakten på det unika. Christer Foghagen 11 april I have to/gotta/need to go to the bathroom/loo/toilet. Vad britter och amerikaner säger när de går på toaletten och vad detta avslöjar om språkets byggnad och funktion. Magnus Levin 18 april Ögats perifera seende Peter Lewis
7 mars Jordbruksmarkernas fågelliv under 300 år på södra Öland Södra Ölands jordbruksmark delas av Stora Alvaret i en västlig och en ostlig jordbruksbygd. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt undersöks i detta tvärsnitt landskapets utveckling från 6000 år tillbaka i tiden och framåt till nutid. Efter istiden har människorna här levt av och med naturen och påverkat landskapet. I föreläsningen ger Görgen Göransson några inblickar i sin forskning om hur de vilda djuren och i synnerhet fåglarna har påverkats av landskapsomdaningen under de senaste 300 åren. Görgen Göransson är docent i zoologisk ekologi och forskare med inriktning mot hur människans exploatering av naturresurserna återverkar på djuren och detta inte minst genom vägarnas och trafikens inverkan. 14 mars Brukar du vakna för tidigt? Då är du som douglasgranen Douglasgran har väckt intresse hos bland annat skogsägare under de senaste åren. Anledningarna är flera. Den pågående klimatförändringen förväntas påverka de svenska skogarna framöver. Dels kan klimatförändringen bidra till en ökad risk för skador genom till exempel vind, brand, svampar och insekter, dels förväntas förändringen ge en ökad tillväxtpotential. I ljuset av det kommer förmodligen ett antal främmande trädslag, som till exempel lärk, sitkagran och douglasgran, också få bättre odlingsförutsättningar. Douglasgranen har sitt ursprung i västra Nordamerika och odlas flitigt i länder som Tyskland och Frankrike. I Sverige har trädslaget använts i drygt hundra år, men i liten skala och främst i allra sydligaste Sverige. Det finns flera skäl till att douglasgran är intressant att odla, men det finns också en del frågetecken kvar att besvara kring dess skötsel. En redan känd utmaning ligger i att lyckas med föryngringen. Under föreläsningen berättar Cecilia Malmqvist om douglasgranen i Sverige samt den aktuella forskning som pågår kring etablering av trädslaget. Cecilia Malmqvist är doktorand på Institutionen för skog och träteknik och studerar föryngring av douglasgran i södra Sverige.
21 mars Våldet och kärleken. Våldsutsatta kvinnors begripliggörande av sina erfarenheter Våldet och kärleken är trots dess upplevda motsägelse, en verklighet som många kvinnor möter. I avhandlingen som handlar om mäns våld mot kvinnor i nära relationer, får vi ta del av våldsutsatta kvinnors berättelser om sina erfarenheter av våld och hur de försöker begripliggöra dessa både inför sig själva och inför det juridiska systemets representanter. Med hjälp av en kombinerad rättssociologisk och genusvetenskaplig ansats, analyserar Lotta Agevall Gross vilka berättelser som blir möjliga för kvinnan att använda sig av när hon begripliggör sina våldserfarenheter. Vilken berättelse som blir begriplig, skiljer sig åt givet det sammanhang som den våldsutsatta kvinnan är en del av. Berättelserna blir till exempel olika beroende på om kvinnan är i eller ur relation med mannen. Det i sin tur får betydelse för om kvinnans berättelse också kan bli begriplig för det juridiska systemet. Lotta Agevall Gross är fil dr i rättssociologi, och har i sin forskning inriktat sig på våldsutsatta kvinnors möte med polisen som vanligtvis utgör den första länken i den så kallade rättskedjan. Lotta Agevall Gross är för närvarande verksam som lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
4 april Vallfärder i vår tid om den moderna turismens utveckling och jakten på det unika. Att resa är ett sätt att markera sin sociala position. Genom att välja hur och vart vi reser visar vi vilka vi är eller kanske vilka vi vill vara. Vissa resmål ger högre kulturell status än andra. Det handlar ofta om unika och exotiska platser som få har varit på. En vandring i Anderna ger sannolikt högre statuspoäng än en chartervecka på Mallorca. Dessa unika resmål blir som heliga platser för besökaren. Men de här unika platserna förändras över tiden och nya tillkommer. Tidigare upplevdes till exempel Thailand som ett unikt resmål som få svenskar besökte. Det var en outforskad värld för många nordbor. Men i och med att alltfler besöker Thailand är det inte lika unikt längre. Thailand som kulturell produkt tappar sitt värde och profaneras. Istället uppkommer nya heliga platser, då kanske det handlar om att paddla kajak i Kanada eller klättra i Himalaya. Christer Foghagen är universitetsadjunkt vid Institutionen för organisation och entreprenörskap och forskar kring turism och turismutveckling.
11 april I have to/gotta/need to go to the bathroom/loo/toilet. Vad britter och amerikaner säger när de går på toaletten och vad detta avslöjar om språkets byggnad och funkion. Fasta uttryck och fraser är centrala i talspråk. Detta är särskilt tydligt när man ser på vilka uttryck som används vid återkommande sociala situationer, till exempel när vi hälsar på varandra (nice to meet you), tar farväl (see you), frågar hur någon mår (are you alright?), vill bli lämnade ifred (it s none of your business) eller har behov att uttrycka oss vagt (and stuff like that) till exempel när de måste gå på toaletten. Detta är en återkommande social situation som ofta ställer talaren inför särskilda problem: om man inte talar om varför man plötsligt måste lämna ett möte kan andra ta illa upp, men man bör å andra sidan inte vara alltför tydligt om vad det är man ska göra. Under föreläsningen visar Magnus Levin om vilka strategier talare av brittisk och amerikansk engelska använder för att hantera detta dilemma. Resultaten ger inblick i hur vi människor använder språket i vardagen. Magnus Levin är docent i engelsk språkvetenskap vid Institutionen för språk. 18 april Ögats perifera seende Av alla våra sinnen är synen det som ger oss mest information om vår omgivning. En stor del av hjärnan är dedikerad för vår syn och tolkning av det som ögonen ser. En liknande överrepresentation av det centrala synfältet, den del som ansvarar för maximal synskärpa, kan också ses i hjärnan. Detta betyder inte att det perifera synfältet är mindre viktigt, snarare att det används på ett annat sätt. På föreläsningen kommer Peter Lewis bland annat att behandla hur vi ser i vårt perifera synfält. Extra fokus ligger på hur man kan hjälpa patienter som har förlorat det centrala seendet till följd av ögonsjukdomar. Peter Lewis är universitetsadjunkt på Institutionen för medicin och optometri. Han undervisar halvtid inom optikerprogammet och forskar halvtid på ögats perifera synfunktion.
Här når du oss: Besöka Kunskapskällan Soft Center, vid Röda tornet. Ingång intill caféet. Kontaktuppgifter Ronneby Kunskapskälla Soft Center 372 25 Ronneby Tel. 0457-61 88 00 kunskapskallan@ronneby.se www.ronneby.se/kunskapskallan Öppettider Mån-tors 8.00-18.00 Fre 8.00-16.00