1(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning Branschbeskrivning för SNI-grupp 71.100 TPI-projektets rapport nr 1 Vera Norrman Giuseppe Picone Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Mars 2001
2(9) Förkortad version Tjänsteprisindex för biluthyrning, SNI 71100 TPI-projektets rapport nr 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område NR:s krav på prisindex Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för biluthyrning Inledning Branschbeskrivning Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Biluthyrningens storlek enligt diverse statistikkällor Biluthyrningens storlek enligt branschorganisationen Marknaden för biluthyrning och prisbildningen Undersökningens uppläggning Definition av biluthyrningstjänsten Kvalitetsbegrepp enligt kunderna Urvalsram Urvalsdragning Statistiska mått Kvalitetsjusteringar Prisvariabel Referenstid Indexberäkning Testresultat Slutsatser
3(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning, SNI 71100 TPI-projektets rapport nr 1 (I rapporten redovisas de uppgifter som varit vägledande eller på annat sätt haft betydelse för indexkonstruktion, urvalets sammansättning, vägning, val av indexvariabler m. m. TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. ) Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000 skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och avses att användas inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkningen av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Alternativt kan ett tjänsteprisindex skapas genom att uppgifter över prisutvecklingen för företags- och myndighetsanvändningen av produkten vägs ihop med motsvarande KPI (som mäter prisutvecklingen för hushållen). För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m.m. Prissättningsmekanismerna studeras och typiska produkter kartläggs. Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual, riktlinjer, rekommendationer, internationella regleringar helt på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, förväntas inkludera tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen betalar och säljaren säljer för; d v s diverse rabatter frånräknade.
4(9) Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för biluthyrning Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Australien, Frankrike, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien, Tjeckien och USA beräknar ett prisindex inom 7111 (ISIC Rev. 3 ). Länderna använder sig av olika typer av priser, periodiciteten varierar, insamlingsperioderna likaså. Exempelvis bygger Frankrike sitt index enbart på korttidshyror, Storbritannien på kontraktsuthyrning till företag och index köps från en privat leverantör; USA har i detalj specificerade tjänster och mätperioden är en dag varje månad. Branschbeskrivning Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SNI 92, Standard för svensk näringsgrensindelning 1992 kallas detaljgrupp 71.100 Biluthyrning och omfattar uthyrning av personbilar utan förare samt operationell leasing av personbilar utan förare med eller utan service. (Lätta lastbilar ingår och definieras som lastbilar med vikt upp till 3,5 ton.) Detaljgruppen 71.100 är identisk med SNI grupp 71.1 och motsvarar också Group 71.1 samt Class 71.10 i NACE Rev.1. I texten nedan kallas 71.100 för Biluthyrning. Biluthyrningen motsvarar subklass 73111 Leasing or rental services concerning cars and light vans without operator i FN:s Central Product Classification (CPC). Prod-SNI 92:s 71.100.00 motsvarar 71.10.10 i CPA på 6-siffersnivå. CPA är EU:s Classification of Products by Activities och Prod-SNI 92 är dess svenska version. Biluthyrningen kan delas i två delar, nämligen korttidsuthyrning och långtidsuthyrning. All uthyrning över ett års tid betraktas som långtidsuthyrning, m a o operationell leasing. På grund av svårigheter att mäta prisutvecklingen för operationell leasing har överenskommelse gjorts med nationalräkenskaperna om att prisindex för hela biluthyrningen tills vidare skall bygga på prisutvecklingen inom korttidsuthyrningen. Enligt Företagsdatabasen (FDB) fanns i juni 2000 totalt 739 företag verksamma inom SNI 71100. Utav dessa hade 237 företag ett annat SNI som sin huvudverksamhet. Företagen är oftast mycket små. Biluthyrningens storlek enligt branschorganisationen Biluthyrningsbranschens egen sammanslutning heter Biluthyrningsbranschens Riksförbund, BURF. Enligt dess vd/kanslichef omsatte samtliga medlemsföretag cirka 1,6 mdr kronor av branschens totala 2 mdr. Under förra året fanns det totalt 26 000 bilar för korttidsuthyrning i
5(9) Sverige, av dessa 21 000 bilar anslutna till organisationen BURF via medlemsföretagen. BURF:s 53 medlemsföretag hade totalt 872 uthyrningsställen i Sverige, allt enligt BURF:s medlemsmatrikel från maj 2000. Branschorganisationens fem största företag opererar i princip heltäckande över Sverige och med sina 670 uthyrningsställen täcker de hela 77 procent av BURF:s samtliga uthyrningsställen. Företagen har 81 procent av BURF:s totala antalet hyrbilar. Marknaden för biluthyrning och prisbildningen Möten med både BURF:s representant och chefer respektive controllers för de största företagen i branschen bokades och genomfördes. Kort sammanfattning följer nedan: Cirka 70 procent av alla kunder hos företag K, L, M (även N) är företag (affärsmän), 30 procent hushåll (strökunder utan avtal; även här kan det finnas t ex småföretagare). Strökunder betalar enligt prislistor, dessa är rikstäckande hos stora biluthyrare. Lokala prislistor kan förekomma. Företagskunder har alla olika avtal, d v s de hyr till olika priser. (4 000 kunder representerar 4 000 avtalsbaserade prislistor hos M.) Företagspriser till kontrakts/avtalskunder konstrueras som olika rabatter/rabattsystem i förhållanden till en fullservicelista som är rikstäckande. Det är inte ovanligt att stora företagskunder sluter årliga bilaterala avtal med flera biluthyrningsföretag för att utöva prispress. Längden på avtal varierar mellan ett till högst tre år. De avtalade priserna bygger på biluthyrningsvolymer, så att de största kunderna (x, y, z, ä m fl) betalar minst per uthyrningskontrakt. Skillnaden mot listpriser för strökunder kan vara mycket stor. Hos företag O kan enligt egna uppgifter hushållen utgöra hela 60 procent och företagen 40 procent av omsättningen. Företag P har enligt egna uppgifter cirka 47 procent företagskunder. Även bland de 53 procenten strökunderna kan det finnas mellan 5 10 procent företag, framförallt småföretag. Endast 48 procent av kunderna anses följa prislistor som är centrala. Antalet strökunder som betalar enligt listpris (priset följer prislista) tenderar att minska. Medlemskap i diverse ideella organisationer, föreningar m m leder allt oftare till avtalade rabatter. Samtliga kontaktade biluthyrare har sommarprislistor. Staten och försäkringsbolagen är speciella kunder med stora volymer och rabatter. Försäkringsbolagen följs upp separat som kundkategori. Bilar byts vart tredje år. Bilar leasas eller köps och säljs sedan som begagnade eller återköps av säljarna. Konstruktionen varierar beroende på ränteläget, prisutvecklingen på marknaden för begagnade bilar, lagstiftningen
6(9) på området m m. De stora uthyrarna har ofta återköpsavtal med leverantören och även speciella band med vissa bilproducenter (Exempel, exempel). De stora biluthyrarna har flest bilar i klass B och C. Dessa klasser anses mest inkomstbringande och efterfrågade. T ex klass B avser en liten bil av typen Volkswagen Golf och C en mellan av typen Volkswagen Golf Variant. Biluthyrarna använder sig av en egen internationell standard för bilklassning som gör att bilgrupperna oberoende den lokala benämningen kan göras homogena och jämförbara. Biluthyrningsföretagen bevakar varandra vid prissättningen samtidigt som även prispress från stora kunder vilka har avtal med två eller flera uthyrare samtidigt - leder till mindre prisskillnader och pressade marginaler i branschen. Det finns två grundläggande modeller för prissättning: Fast belopp per uthyrt dygn plus avgift per kilometer eller fast belopp med obegränsad körsträcka. Drivmedel tillkommer alltid. Pris inklusive begränsad körsträcka och därutöver rörligt pris förekommer ofta. Undersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en metod och testa den. Testet genomförs på begränsat material där två frivilliga företag deltog med månadsuppgifter för år 1999 enligt begärd uppdelning på valda bilgrupper och efter samtliga kundkategorier. Ett förbehåll för vissa förändringar/förbättringar i produktionen gentemot testet är befogat. Definition av biluthyrningstjänsten Tjänsten definieras som tillgång till en bil av en viss bilkategori bilgrupp - utan att äga den. Kvalitetsbegrepp enligt kunderna Att bilen är i gott skick förutsätter alla. Kvalitén är i det avseende rätt homogen eftersom uthyrningsbilar är högst tre år gamla. Kvalitén för kunderna är istället säker tillgång till en hyrbil då man behöver bil t ex med kort eller mycket kort varsel. (Några större kunder har frågats.) Urvalsram Som urvalsram har efter noggrant övervägande utnyttjats medlemsmatrikel från biluthyrningsbranschens egen sammanslutning Biluthyrningsbranschens Riksförbund, BURF. Den använda matrikeln (från maj 2000) utgörs av poster som innehåller följande:namn och adress, telefon, telefax, antal uthyrningsställen, antal fordon.
7(9) Urvalsdragning De fem största företagen i branschen som alla har ett rikstäckande nät av uthyrningsställen väljs ut. (I princip ett subjektivt cutoff urval.) Dessa fem företag opererar heltäckande över Sverige och med sina 670 uthyrningställen representerar de 77 procent av BURF:s samtliga uthyrningsställen. Företagen har 81 procent av BURF:s totala antalet hyrbilar. BURF:s medlemsföretag representerar 80 procent av branschens totala omsättning. En cirka 65 procentig täckning av korttidsuthyrningsbranschen uppnås. Statistiska mått Under företagsbesöken har det framkommit vilka uppgifter som är möjliga att erhålla från företagens redovisningssystem. Merparten av de valda företagen har ett mycket väletablerat och noggrant ofta internationellt enhetligt inom branschen redovisningssystem. Detta är en viktig faktor för valet av företag. Det har visat sig att företagen skiljer noga mellan olika kundkategorier och följer upp dem resultatmässigt. Det finns i regel flera kundkategorier som företagen följer än nationalräkenskaperna begär. Uppdelningen enligt NR:s önskemål ett index för företag, ett för offentliga myndigheter och ett för hushåll - är således oproblematisk. Däremot följs inte transaktionernas d v s hyrornas olika längd i tiden separat. Vidare har det framkommit tips om de bilgrupper/-kategorier vilka är mest intressanta att följa; d v s de som efterfrågas mest och de som uthyrningsföretagen har största respektive stora inkomster av. Bilgrupp B valdes att följas samt i testet även bilgrupp C. Följande uppgifter valdes att samlas in: antal transaktioner, antal uthyrningsdygn, intäkter. Allt fördelade per företag, offentliga myndigheter och hushåll. För två valda bilgrupper. Kvalitetsjusteringar Genom att följa en bilgrupp och inte en viss bilmodell finns det goda möjligheter att bortse från problemet med en eventuell kvalitetsjustering vid bilmodellbyten. Bilgrupper anses vara tidsbeständiga. Detta motiveras både med tjänstens definition samt kundernas kvalitetsbegrepp. För att kvalitetsjustera för transaktionernas varierande varaktighet över tiden se nedan. Prisvariabel Prisvariabeln kallas pris per transaktion. Priset skall vara genomsnittligt fakturerat pris per transaktion under referenstiden (intäkt/antal transaktioner). För att erhålla ett så homogen prisbegrepp som möjligt divideras pris per transaktion med genomsnittligt antal dagar per transaktion. Indexprisvariabeln kallas pris per transaktionsdag. Moms och andra skatter ingår inte.
8(9) Referenstid Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal i produktionen dock per månad i testet. Indexberäkning Följande beräkning avser ett test utfört med uppgifter som levererats av två företag, K och M, för året 1999. Beräkningen görs i tre steg: 1. I det första steget, för varje kundkategori k, bilgrupp g, (k = företag, myndigheter, hushåll; g = bilgrupp B, bilgrupp C), beräknas ett index, av 2 k, g, f k, g P, typen Laspeyres, enligt: m k g I m = 100 w k, g, f f, där P m är priset f = 1 P1 per transaktionsdag för det f:te företaget, i månaden m, och vikterna k,g w f avser de två företagen. De två w f sätts här i testet lika. Detta följer nära verkligheten; de två frivilliga företagen vars månadsuppgifter testas är snarlika t.ex. efter intäkter. 2. I det andra steget, för varje kundkategori k, vägs de index som beräknas i det första steget, ihop, med vikter w g, där g = 1, 2 avser de två bilgrupperna B och C. Ett index för varje kundkategori k beräknas alltså enligt: k I m = 2 k, g k ( I m wg ) g= 1 under hela 1999.. Vikterna k w g avser intäkterna för respektive bilgrupp 3. I det tredje steget beräknas det totala indexet genom att väga ihop de index som beräknas i det andra steget, med vikter w k, som avser intäkterna för respektive kundkategori (företag, myndigheter och hushåll), enligt: tot 3 k ( I m wk ) I =. m k = 1 Testresultat Resultatet av testet visar inte på några oväntade svårigheter. Testresultatet diskuterades med BURF:s vd, som bedömer det troligt att även medlemsföretagen kan ha nytta av ett sådant prisindex. Vårt arbete skall omnämnas på BURF:s styrelsemöte 2001-03-06 och vi är preliminärt bjudna att presentera indexet (testresultatet) i samband med branschorganisationens årsmöte i maj. Detta kan öka förutsättningarna för fler företag att ansluta sig till oss med leveranser av beräkningsunderlaget. BURF:s företrädare bedömer det möjligt att produktionen kan börja under första halvåret år 2001.
9(9) Månadsindex för biluthyrning, 1999, bilgrupper B och C, januari = 100 121 hushåll 114 totalt 107 100 93 myndigheter företag 86 79 månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kvartalsindex för biluthyrning, 1999, bilgrupper B och C, kvartal 1 = 100 106 104 myndigheter 102 100 98 96 totalt hushåll 94 92 företag 90 1 2 kvartal 3 4 Slutsatser Testet har visat att det är möjligt att bygga ett prisindex för biluthyrningsbranschen enligt ovan. Förberedelserna till produktionen kommer att starta omgående.