SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU



Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

årsredovisning STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

SOF Strategiplan

Ljusterapi vid depression

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Strategi sbu kunskapscentrum för hälso- och sjukvården

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Behandling av depression hos äldre

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Evidensbaserad socialtjänst

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Styrkortens relationer 2006

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Målsättning

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Bilaga 3. Enkät Praxisundersökning för en kommande SBU-rapport om endodonti. Enkät till svenska tandläkare

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Frågor och svar om NT-rådet

4. Behov av hälso- och sjukvård

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Evidensgradering enligt GRADE

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

Vad är e-hälsa? Moderator: Ingrid Lindberg. Dan Östergaard

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Nationella riktlinjer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Hjärnskakning Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Det fattas stora medicinska grävjobb

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Kvalitetsprogram Hjälpmedel Utbildning Patient & Anhörig Nätverk. Så får barnet torrare nätter Vestmanlands Läns Tidningar

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Hälsoekonomiska analyser

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

SBU-rapport 1 okt -09

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Evidensbaserad medicin

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Kunskapsstödsutredningen

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Transkript:

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU

SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv SBU skall sprida rapporterna så att vårdgivare och andra berörda skall kunna tillägna sig den kunskap som vunnits. SBU skall utvärdera hur kunskapen har använts och vilka resultat som nåtts.

Varför behövs utvärdering/systematiska kunskapssammanställningar? Fler än 15 miljoner medicinska artiklar finns publicerade Antalet medicinska tidskrifter är fler än 16 000 Nu produceras mer än 1,4 miljoner nya artiklar per år 10-15 % av det som publiceras kommer att ha bestående vetenskapligt värde. Hur skall de som jobbar i vården hinna följa utvecklingen?

Vad är nyttan med evidensbaserad medicin? Utrangera metoder som inte är vetenskapligt underbyggda Snabbare införa metoder som är kostnadseffektiva och har gott vetenskapligt stöd Välja bästa behandling och därmed förbättra hälsa och livskvalitet hos patienterna

Vad har SBU producerat? 166 rapporter, ofta större sjukdomsgrupper Varje rapport granskar oftast tusentals artiklar och många metoder Under perioden 2000-2003 utvärderades 838 metoder Antal nyhetsinslag om SBU har sedan 1990-talet ökat från 100 till 670 per år. Spridningen ligger på ca 2 miljoner läsare. Men, har det någon effekt?

Vad är nyttan med SBU?

Slutsatser SBU- rapport: Preoperativa rutiner Röntgenundersökningar av hjärta och lungor bör inte företas rutinmässigt EKG bör inte utföras annat än på särskilda indikationer Kliniskt kemiska undersökningar bör endast företas på speciell indikation Fler patienter kan tas in på operationsdagen

Andel av annars friska personer som undersöktes preoperativt med röntgen, EKG och laboratorieprover samt andelen patienter som intogs på operationsdagen före och efter SBU-rapporten Procent 1989, före rapporten 1994, efter rapporten 70 60 50 47 61 45 49 40 36 35 30 26 20 17 10 0 Lungröntgen EKG S-Kalium Andel intagna op-dagen Läkartidningen 2002;99(46):4628-9, 4632-4

Nyttan med SBU några exempel: Utvärdering av preoperativa rutiner innebar direkta besparingar på ca 235 milj kr per år Många tillämpade behandlingsmetoder för ont i ryggen har ingen evidens för att de gör nytta. Sängläge är skadligt! Neuroleptikarapport resulterade i att färre högdospreparat skrevs ut till äldre => Bättre livskvalitet Rapporter om depression och alkohol/narkotika förändrade förskrivningsmönster mot effektivare val av läkemedel

SBU- rapporter: Hjärnskakning Alternativ 1: Övervakning på sjukhus Alternativ 2: Datortomografi och hemgång År 2000: SBU-rapport: Saknas studier av vilket alternativ som är bäst SBU initierade en randomiserad multicenterstudie OCTOPUS År 2006: SBU-rapport: Ingen skillnad i effekt/risk mellan alternativen, men datortomografi och hemgång mer kostnadseffektivt.

Nyttan med SBU några exempel Hjärnskakningsrapporten pekar på potentiell besparing på 40 milj. kr per år utan sämre kvalitet SBU gav stöd för att hörselscreening förbättrade språkutvecklingen hos barn => Hörselscreening ökade från 25 % till 75 % i landet. Ljusterapin släcks ner var rubriken efter SBU rapport Inget stöd för att ge kalcium och D-vitamin till kvinnor under 80 år => Besparingspotential på 31 milj kr per år

Kriterier för nya SBU-projekt Stor betydelse för liv & hälsa Berör många vanligt hälsoproblem Stor praxisvariation Oklarhet om bevisläge Stora ekonomiska konsekvenser Viktig etisk betydelse Stor betydelse för organisation eller personal Kontroversiellt eller uppmärksammat Tillräckligt vetenskapligt underlag

Vad kännetecknar SBU projekt? Allsidigt sammansatt projektgrupp med hög kompetens Förespråkare motståndare, intressekonflikter Systematiskt och oberoende arbete Öppet, transparant och reproducerbart arbete Oberoende granskning av flera experter Tydliga jävsdeklarationer Externa granskare (externa granskare, råd, styrelse)

Exempel på SBU utvärderingar Långvarig smärta Implanterbar defibrillator (Alert) Behandling med vitamin D och kalcium Demens Riskbedömning inom psykiatrin kan våld förutsägas? Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer (Alert) Bettavvikelser och tandreglering Ångestsyndrom Allmän hörselscreening av nyfödda (Alert) Fetma Måttligt förhöjt blodtryck Depression

Pågående SBU projekt: Metoder för tidig fosterdiagnostik Metoder för att främja fysisk aktivitet Folsyra för att förebygga ryggmärgsbråck Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression Diagnostik och behandling av grön starr Diagnostik och riskbedömning av karies samt non-invasiv behandling av tidiga kariesskador Sömnapné Uppdatering av ont i magen (dyspepsi och reflux)

SBU:s roll utifrån befolknings- och behovsperspektiv Patientperspektiv oftast i fokus Befolkningsperspektiv ibland, t. ex. förebygga fetma och folsyreberikning i mjölet Evidensbaserad vård Säker vård Effektiv vård

Hur kan SBU stödja arbetet i regionerna? Svara på frågan: Vilka metoder har effekt, är säkra och kostnadseffektiva vid en systematisk granskning? Bidra med underlag för besluts- och förskrivarstöd i hälso- och sjukvården Medverka vid utbildning, utveckla utbildningspaket i evidensbaserad hälso- och sjukvård Bidra med underlag för hälso- och sjukvårdens uppföljning av kvalitet och praxis

Hur kan regionerna stödja SBU? Sprida evidensbaserad kunskap i hälso- och sjukvården Föreslå utvärderingsområden Föreslå lämpliga experter På sikt: Göra utvärderingar

Vad är viktiga framgångsfaktorer? Regionerna bygger upp enheter för EBM och spridning av medicinska utvärderingsresultat God samverkan mellan regioner och myndigheter God samverkan mellan regioner och universitet/högskolor Systematiska, transparanta och oberoende utvärderingar

Vad skall SBU satsa mer på? Ökad samverkan nationell-regional-lokal nivå Sammanfatta utländska utvärderingar Hälsoekonomiska analyser Peka på kunskapsluckor/forskningsbehov Praxisstudier som instrument för förändring och uppföljning

Vad skall SBU satsa mer på? Använda IT för kunskapsspridning (besluts- /förskrivarstöd, utbildningsprogram, etc.) Upplysningstjänst för vården om vilka metoder som är evidensbaserade SBU kunskapscentrum tar ett större ansvar för systematiska kunskapssammanställningar