U T V Ä R D E R I N G Retorikprogrammet Kommunikativt ledarskap Vad kan man bli? Tidigare studenter ger sin syn på programmet och på yrkesperspektiven Örebro universitet december 2014
Innehåll Inledning Enkät med tidigare studenter Studenternas nuvarande yrken Färdigheter, förmågor, kunskaper och kompetenser Efterfrågade färdigheter Självkännedom och personlig utveckling Bakgrundsfakta Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap Programmets utbildningsmål Hög utbildningskvalitet Sammanfattning
Inledning Till vilka yrken leder en examen från Retorikprogrammet? Vilka förmågor, kompetenser och färdigheter från programmet har studenterna användning av på arbetsmarknaden? Vilka har de nytta av i sina arbeten? Vilken nytta har Retorikprogrammet för studenterna i arbetslivet? Dessa frågor står i fokus i föreliggande utvärdering av Retorikprogrammet vid Örebro universitet. De tre inledande frågorna ställdes till tidigare studenter vid retorikämnet och deras svar har sedan använts för att här besvara den fjärde om programmets nytta. Tanken bakom att efterfråga studenternas perspektiv i utvärderingen är enkel: det är studenterna som upplever programmet och det är de som tillämpar de uppnådda kunskaperna i mötet med arbetslivet. Nedan följer en redovisning av svaren från studentenkäterna där såväl yrken som färdigheter och kompetenser presenteras. Därefter följer allmänna bakgrundsfakta om programmet: dess upplägg, historia, ansökningsstatistik samt utbildningsmål. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av utredningens slutsatser. Enkät med tidigare studenter För att utvärdera Retorikprogrammet kontaktades tidigare studenter för att få deras uppfattning om hur utbildningen fungerat, om utbildningsmålen uppfyllts, vilken nytta de haft av kunskaper och färdigheter de fått med sig. 50 tidigare studenter, för vilka kontaktuppgifter var tillgängliga, kontaktades via mejl och ombads att svara på tre stycken frågor: 1. Vad jobbar du med idag? 2. Vilken nytta har du haft av programmet i dina nuvarande arbetsuppgifter? 3. Kan du ge några konkreta exempel på speciellt värdefulla färdigheter? Av dessa 50 utskickade enkäter inkom 33 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 66 %. Av de 33 svarande var åtta män (25 %) och 25 kvinnor (75 %). Det kan även tilläggas att de svar som inkommit var mycket utförliga och skrivna med, till synes, stor entusiasm. Som med alla typer av enkäter förekommer ett visst bortfall och det kan tänkas att de som svarat också är de som är mest positivt inställda till programmet. Detta bör således tas i beaktande då de inkomna svaren utvärderas.
Studenternas nuvarande yrken Nedan presenteras en sammanställning av de yrken som studenterna i dagsläget har. 1 Fyra av de svarande är fortfarande studenter och inkluderas således inte i uppräkningen. Enkätsvaren visade att studenterna, efter studier i retorik och kommunikativt ledarskap, jobbar som: Account Manager Adjunkt Affärsansvarig Arbetsförmedlare Arbetsplatssamordnare Coach Copywriter Customer Advisor Debattchef på nyhetssajt Egen företagare (inom retorik och skrivande) Föreläsare (i retorik och ledarskap) Företagscoach Globalt ansvarig över digitala medier Informatör Journalist Jurist Kommunikationskonsult och -coach Kommunikatör Kommunvägledare Kompetensutvecklare Konsulent (på studieförbund) Näringslivsutvecklare Marketing Manager Marknadsassistent Opinionsbildare Projektassistent 1 Vissa studenter har uppgivit att de har fler än en yrkestitel, varför antalet titlar överstiger antalet inkomna svar. Varje yrkestitel presenteras ovan endast en gång, dvs. flera studenter kan ha samma yrkestitel.
Redaktör Reporter/skribent Researcher Retorikkonsult Seminarium- och utbildningsansvarig Senior Training & Development Advisor Studiesocialt ansvarig på studentkår Supportansvarig Säljkonsult Utbildare Verksamhetsansvarig coach Verksamhetschef näringslivsutveckling Webbredaktör Vice ordförande på studentkår Det framgår av sammanställningen ovan att studenterna har stora möjligheter att få eller skapa sig ett jobb efter genomförd utbildning. Samtliga tillfrågade som befann sig i arbetslivet har dessutom ett jobb som relaterar till studieområdena retorik, kommunikation och ledarskap. Samtliga svarande kan således sägas ha anställningar inom ramen för de kunskaps- och färdighetsområden programmet erbjuder. Dessutom framhåller flera tidigare studenter hur de kunskaper och färdigheter som de inhämtade under Retorikprogrammet varit avgörande för anställningen. En svarande säger till exempel att hen aldrig [hade] kommit såhär långt utan den [retoriken]. En annan framhåller hur Det bästa med min utbildning är att den har gjort mig unik och attraktiv på min arbetsplats. Förutom den rent kommunikativa aspekten visar yrkestitlarna samt hur de svarande beskrivit sina arbetsuppgifter - att yrkesbilden omfattar många positioner som innefattar någon form av ledarskap. Det kan handla om att verka som debattchef på en nyhetssajt, att vara ansvarig för en kommuns näringslivsutveckling, att ansvara för en organisations internationella arbete på sociala medier, att leda en studentkårs arbete eller att utöva ledarskap i utbildningssammanhang.
Färdigheter, förmågor, kunskaper och kompetenser Utifrån studenternas svar går att se vad de själva upplever ha lärt sig under utbildningens gång. Framför allt kan deras svar, och de färdigheter och kompetenser de framhåller, säga något om vad i utbildningen som är speciellt nyttigt och användbart i arbetslivet. Samtliga studenter kunde ge flera exempel på sådana färdigheter och kompetenser de fått med sig från sina studier i retorik och ledarskap som varit av stor nytta för dem i deras nuvarande arbete. Många framhöll hur dessa kunskaper varit direkt avgörande för att de fått jobbet i fråga. Nedan presenteras i sammanfattad form de färdigheter, kunskaper och förmågor som studenterna säger sig ha nytta av och som de lärt sig under sina år på Retorikprogrammet. I arbetslivet har studenterna nytta av att kunna: Analysera och tolka kommunikation Anpassa sig till olika sammanhang Argumentera Byta/se olika perspektiv Coacha Debattera Finna och utvärdera argument Fungera i grupper Förbereda och planera Föreläsa Förhandla Ge och få feedback Hantera konflikter Hantera och möta andra människor Informera Kritiskt granska information/argument Leda Lyssna Medla Medvetandegöra olika genrer Målgruppsanpassa kommunikation Möta andra kulturer
Samarbeta Samla och bearbeta information Samtala Se processer och strukturer Se situationer/frågor ur andras synvinkel Skapa förtroende Skapa och vårda relationer Skriva Tala Textbearbeta Utbilda Utveckla Utvärdera Vara en god medarbetare Visa välvilja Som synes har studenterna fått med sig en hel del från sina studier som kan tillämpas i deras arbetsvardag. Deras uttalanden om och beskrivningar av sina år som retorikstudenter är uteslutande positiva och samtliga upplever att de fått med sig användbara verktyg. Sammanställningen av kunskaper, färdigheter, förmågor och kompetenser blir således ett bevis på att utbildningen lever upp till studenternas förväntningar: den levererar och lär ut vad de förväntade sig då de sökte till programmet. Detta blir även en bekräftelse på att programmet lever upp till de utbildningsmål som tidigare återgetts och som finns i utbildningsplanen. Dessutom kan samtliga ovan presenterade färdigheter och kompetenser återfinnas i nämnda mål. Studenterna säger sig exempelvis leva upp till målformuleringar som att ha kunskap om olika kulturer och förmåga att analysera och kritiskt reflektera samt kunna formulera och framföra medvetna budskap utifrån retoriska principer. 2 Utifrån studenternas svar kan konstateras att många i stor utsträckning trycker på vikten och nyttan av målgruppsanpassning, perspektivbyte, ledarskap, lyssnande samt förmågan att se till andras behov. Även förmågan att applicera dessa kunskaper i såväl tal som skrift framgår. 2 Utbildningsplan för Retorikprogrammet, gällande från och med hösten 2014. http://www.oru.se/utbildning/program/utbildningsplan/?format=xml&epi=j&sprak=sv&termin=20142&progra mkod=hrk1k (2014-11-29).
Allra mest framhålls vikten av målgruppsanpassning och perspektivbyte, förmågan att snabbt finna sig i och anpassa sig till en situation, ofta en oväntad eller oviss sådan. Helt enkelt trycker de svaranden på vikten av att ha verktyg som möjliggör dem att handla i stunden att agera nu: Jag har tillägnat mig kunskap om att leda strategiskt i komplexa kommunikativa situationer, och som verksamhetsansvarig coach har det varit extremt viktigt att kunna konflikthantera, handskas med varierande kommunikativa problem och därefter producera lösningsförslag. Retoriken har gett mig verktyg att kunna publik- och situationsanpassa mina budskap och min kommunikation och gör mig därför oerhört flexibel - något som är avgörande när man ska bedriva sin egen verksamhet och däri möta många olika människor, behov och krav. Från retorikkurserna uppger flera av studenterna att de fått med sig grundläggande verktyg som de kan använda i sina arbetsuppgifter. Det kan handla om att genomföra ett grundligt förberedelsearbete enligt retorikens principer, att förklara på ett åskådligt och förståeligt sätt, att disponera ett tal eller en text på ett tilltalande och förtroendeingivande sätt, att anpassa sitt språk och sina ordval till publiken, att förstå olika typer av genrer samt att finna giltiga argument eller att kritiskt granska andras. Det framgår hur studenterna i olika sammanhang går tillbaka till sin retoriska verktygslåda för att hitta det som i stunden är bäst lämpat att använda. En student säger exempelvis hur hen känner mig bekväm i alla kommunikativa sammanhang, jag vet att jag kan luta mig mot retoriken. Samtliga av de ovan presenterade kompetenserna och färdigheterna innefattar kommunikation i någon form. Vissa av dem kan även identifieras som extra fokuserade på den interaktiva och interpersonella aspekten av retoriken. Flera framhåller vikten av vad som kan sägas vara ett dialogiskt perspektiv. Exempelvis framhåller flera att de insett vikten av att lyssna, som den student som säger att hen har lärt sig vikten av att vara en ledare som inte bara gör utan också lyssnar på och tar in åsikter från andra. Andra tidigare studenter beskriver hur de kan medla mellan kolleger, möta och kommunicera med människor från andra kulturer, se saker och ting ur andra(s) perspektiv, skapa relationer till sin omgivning samt samarbeta. En person säger till och med att hen hade varit en mycket sämre chef och kollega om hen inte gått retorikprogrammet, då personen i fråga lärt sig mycket om hur jag själv är som person i relation till andra, och har också lärt mig att se nyttan i att samarbeta effektivt trots olika personligheter.
Ur detta perspektiv syns även hur studenterna ser en nytta i förmågan att kunna bemöta olika typer av människor. De framhåller det som viktigt att veta hur de fungerar i relation till andra människor, som en del i en grupp eller en arbetsplats. Efterfrågade färdigheter Flera svarande lyfter även fram det faktum att det finns en efterfrågan i närings- och arbetslivet av de färdigheter och kompetenser som programmet ger. En svarande skriver till exempel att [det är] något som företag lägger ner många miljoner på, nämligen att utbilda sina anställda inom retorik och kommunikation och ledarskap, och en annan: jag har märkt att just det kommunikativa ledarskapet är intressant på arbetsmarknaden samt att också projektledning, förhandling och medling är uppskattade inslag. Ytterligare en säger: För mig är programmet en självklarhet i svenskt näringsliv samt inom den offentliga sektorn. Jag är affärsansvarig på /företagsnamn/ och säljer, bygger och projektleder utbildningar inom retorisk kommunikation (icke-verbal som verbal), kommunikativt ledarskap och coaching. Mitt jobb är Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap i verkligheten, behovet är ENORMT ute i både den privata och offentliga sektorn. Av studenternas svar verkar det således som att det inte enbart är de själva som i sina arbeten har nytta av det som lärs ut vid Retorikprogrammet. En efterfrågan och en nytta för samhället i ett större perspektiv kan också identifieras i och med att de upplever det finnas en efterfrågan på de kompetenser deras studier givit dem. Dessutom framstår de kompetenser som studenterna får med sig från Retorikprogrammet vara några som näringslivet är beredda att satsa stora pengar på att tillskansa sig. I enkätsvaren framhåller studenter exempelvis hur deras företag, liksom andra inom samma bransch, uttrycker en vilja att utbilda sina anställda inom just den typ av kommunikation som lärs ut vid programmet. Framför allt betonas behovet av det dialogiska, tydligt retoriska, perspektiv på ledarskap som utbildningen tillhandahåller. På så sätt möter Retorikprogrammet en faktisk efterfrågan i arbets- och näringsliv. Självkännedom och personlig utveckling Först och främst handlar studenternas svar om den nytta Retorikprogrammet haft för dem på arbetsmarknaden och i situationer kopplade till deras yrkesliv. Dock bör ytterligare en aspekt lyftas fram, vilken går som en röd tråd genom en stor del av de svar som inkommit: den personliga utvecklingen och nyttan av studierna. Många svaranden vittnar om hur retoriken med de verktyg och kompetenser den medför inte bara tagit dem framåt i professionella sammanhang. De pekar även på hur de under sina år på programmet utvecklats som personer
och lärt känna sig själva. Det kan handla om allt ifrån bättre självförtroende och självkänsla, större trygghet i sociala sammanhang, förmåga att coacha och hjälpa sina vänner, argumentera för och underbygga sina åsikter eller gett dem en större trygghet i sig själva. Sammanfattningsvis ger svaren en tydlig bild av att studenterna är nöjda med sin utbildning och inte har haft några större problem att finna jobb som motsvarar den utbildning de har fått inom programmet. Härnedan följer som en orientering allmänna fakta om programmet. Bakgrundsfakta Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap omfattar 180 högskolepoäng och hade sitt första intag hösten 2008. Efter genomfört program kan studenten ansöka om en kandidatexamen i huvudämnet retorik. Under de sex terminer som programmet omfattar ägnas tre terminer, totalt 90 högskolepoäng, huvudämnet retorik fördelade på A-, B- och C- kurs. Vid sidan av dessa kurser utgörs en stor del av resterande poäng av kurser inom kommunikativt ledarskap. Under åren har omfång och utformning på kurserna i kommunikativt ledarskap varierat. Ursprungligen omfattade kurserna 20 högskolepoäng, men har idag växt till att omfatta 60 högskolepoäng. Denna utveckling kan sägas ha mött en efterfrågan, främst från programmets studenter - vilka i kursutvärderingar visat sin uppskattning för kurserna. Utvecklingen av kurserna i kommunikativt ledarskap har även skett i syfte att tydliggöra programprofilen samt utifrån en uppfattning om att denna typ av kurser är attraktiva på arbetsmarknaden. I nuläget ingår således i programmet kurserna Kommunikativt ledarskap I (30 högskolepoäng) samt Kommunikativt ledarskap II (30 högskolepoäng). Dessutom ingår en valbar termin om 30 högskolepoäng i programmet. Programmets utbildningsmål I utbildningsplanen för programmet anges, förutom de mål som utbildning på grundnivå samt kandidatexamen ska uppfylla enligt högskoleförordningen, även lokala mål för Retorikprogrammet. Efter avslutad utbildning ska studenten, enligt utbildningsplanen; visa förståelse för retorikens grunder och synsätt på kommunikation, visa kunskap om retorikens teori och retorikens uttrycksformer, såväl historiskt som i nutid, visa kunskap om det kommunikativa ledarskapets teoretiska grund och förhållningssätt i konkreta situationer, visa kunskap om olika kulturer och ha förståelse för kommunikation över kulturgränser,
visa förmåga att analysera och kritiskt reflektera över olika påverkansförsök, visa förmåga att granska grunder och värderingar i retoriska situationer, exempelvis inom argumentation, reklam och organisationsförändringar, visa förmåga att formulera och framföra medvetna budskap utifrån retoriska principer, visa förmåga att urskilja och formulera ett retoriskt problem och självständigt samla in och med ett vetenskapligt förhållningssätt behandla material utifrån de formulerade frågorna, visa förmåga att på ett systematiskt och självständigt sätt genomföra opposition på ett vetenskapligt arbete, visa förmåga att använda informations- och kommunikationsteknologi, och visa beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 3 Hög utbildningskvalitet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärderar kontinuerligt svenska universitets och högskolors utbildning på grund- och avancerad nivå. Syftet är att studera i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. 4 I dessa utvärderingar ges omdömen på en tregradig skala; Bristande kvalitet, Hög kvalitet samt Mycket hög kvalitet. 2013 utvärderades utbildningen i retorik vid Örebro universitet av UKÄ och bedömargruppen kunde konstatera att utbildningen håller hög kvalitet. Som det samlade omdömet lyder: Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Det samlade underlaget visar att utbildningen håller hög kvalitet. 5 Det kan också påpekas att retorikämnet vid Örebro universitet fick det mest positiva omdömet i kommentarerna av samtliga granskade retorikutbildningar i landet. Sammanfattning Enkätsvaren från tidigare retorikstudenter visar att de är mycket nöjda med utbildningen. Samtliga har fått ett jobb som på något sätt anknyter till deras utbildning undantaget de som fortfarande är studenter. Dessutom visar deras svar att de har stor nytta av de kunskaper, förmågor och färdigheter som Retorikprogrammet gett dem. Främst lyfter de nyttan av målgruppsanpassning, perspektivbyte, ledarskap, lyssnande samt förmågan att se till andras 3 Utbildningsplan för Retorikprogrammet, gällande från och med hösten 2014. http://www.oru.se/utbildning/program/utbildningsplan/?format=xml&epi=j&sprak=sv&termin=20142&progra mkod=hrk1k (2014-11-29). 4 Universitetskanslerämbetet: Så går utvärderingarna till. http://kvalitet.ukambetet.se/sagarutvarderingarnatill.4.1c6d4396136bbbed2bd80001607.html (2014-11-30). 5 Universitetskanslerämbetet. Kvalitetsurvärdering av retorik. 2013-01-08. http://www2.ukambetet.se/download/kvalitet/retorik-2012.pdf (2014-11-30).
behov. Det finns en uppenbar efterfrågan på arbetsmarknaden efter personer som äger de kommunikativa förmågor studenterna har med sig. Flera svaranden lyfter även fram hur studierna vid programmet gjort att de utvecklats som personer och fått större självkännedom och -säkerhet. Sammanfattningsvis visar utvärderingen av Retorikprogrammet - kommunikativt ledarskap att utbildningen ger de kunskaper, färdigheter och förmågor som kursmålen avser. Tillsammans med den övervägande positiva responsen från den genomförda enkätundersökningen och det behov av professionella retoriker med kompetenser inom kommunikativt ledarskap som utbildningen bevisligen fyller på arbetsmarknaden ger utvärderingen en mycket positiv bild av programmet. Under sin relativt korta levnad har Retorikprogrammet inte bara hållit en mycket hög kvalitet utan också etablerat sig som en unik och eftertraktad högskoleutbildning med mycket goda framtidsutsikter.