Tumble Forms 2 Manual
74604A 06-10-23 Etac Sverige AB, Box 203, SE-334 24 Anderstorp Tel: 0371-58 73 00, Fax: 0371-58 73 90 www.etac.se
Innehållsförteckning Sida Golvsits Deluxe 5 Golvsits Mobil 5 Polstringsdyna 6 Golvsits 6 Hörnsits 10 Bollar 11 Q-rullar 12 Q-rullar med upphöjning 16 Kilkuddar 17 Kilkuddar med remmar 19 Sidostöd 19 Grasshopper 20 Vippbräda 21 Jettmobile 22 Turtle 24 Scooterbräda 25 Sensorisk integrationsterapi 26 Vestibulator II 27 3
Inledning Syftet med denna manual är att ge förslag på olika sätt att använda Tumble Forms vid behandling av barn och ungdomar med neurologiska skador. Hjälpmedlen kan också ha många andra användningsområden, beroende på tillämpningens syfte och terapeutiska mål och behov. Allmänt sett bör Tumble Forms endast användas av terapeuter. Terapeuten kan dock behöva instruera föräldrar, lärare och assistenter i hur hjälpmedlen ska användas. Denna manual kan vara till hjälp vid sådan instruktion. Tumble Forms bör användas efter bedömning eftersom hjälpmedlen inte är beräknade för alla funktionshinder. Om användningen inte samordnas av och med terapeuten kan det innebära förlust av värdefull behandlingstid och uteblivna framsteg hos barnet. Manualen bygger i första hand på en undersökning bland terapeuter som använder sig av Tumble Forms. Många av deras användningsförslag finns med i boken. 4
Golvsits Deluxe Tumble Forms Golvsits består av ett säte och en sittbas. Sittbasen håller sätet upprätt för aktiviteter på golvet, en-till-en-lek o.s.v. Sittbasen är utformad så att sätet kan justeras i en lätt bakåtlutad position. Se till att barnet sitter med bålen intill ryggstödet som på figuren, och fäst bältena ordentligt. Stabil bål är avgörande för att barnet ska kunna sitta ordentligt. Golvsits Mobil Stativet till Tumble Forms Golvsits Mobil har hjul som gör det enkelt att flytta ett barn som sitter på rätt sätt till en annan plats utan att byta ställning eller flytta sitsen till ett annat stativ. En annan fördel är att barnet självt (med rätt förutsättningar) kan förflytta sig. Mobilitetsfunktionen främjar kroppsmedvetenheten i förhållande till riktning och omgivning. 5
Polstringsdyna Polstringsdynan är tillverkad av ett mjukt material som andas och gör att barnet svettas mindre när det är varmt och fuktigt. Överdraget gör golvsitsen behagligare och är lätt att sätta på och ta av. Dynan kan tvättas i maskin och torktumlas. Det finns överdrag till golvsitsens alla tre storlekar. Golvsits Med Tumble Forms-golvsitsen kan barnet ha en aktiv sittställning när det får mat. Sitsen är särskilt användbar i arbetet med barn som har cerebral pares, med bristande sittbalans och dålig kontroll över huvud och mun. Sitsen kan användas på dagis, i skolan och hemma. Golvsitsen bibehåller optimal ställning i valda positioner med minimalt behov av tillsyn. Höftbältet håller bålen mot ryggstödet i 90 vinkel. Användningsområden 1. Träningsprogram Barnet kan sitta i golvsitsen under olika aktiviteter, som t.ex. följande: a. En-till-en-kommunikation, logopedi o.s.v. b. Måltider c. Grip- och sträckövningar 6
2. Ätträning Eftersom målet med ätträning är kontrollerad koordi nation mellan öga och hand måste barnet placeras så att det kan utveckla dessa färdigheter. Med golvsitsen kan barnet ha en sittställning på ca. 90, med tillräcklig kontroll över kropp och huvud. Sidstöden ger symmetri mellan höger och vänster sida och för armarna något framåt. Golvsitsen har högt ryggstöd med inbyggt huvudstöd och abduktionskloss. 3. Aktiv sittställning Ett asymmetriskt barn kan hållas symmetriskt om det sitter i sätet med ca. 90 höftböjning och med remmarna fästa. Luta sitsen bakåt till lämplig vinkel, där du ser att barnet sitter så avspänt som möjligt. Om du tycker att du behöver börja med en vinkel på hela 130 bör den efter hand reduceras till 95 eller 100 allt eftersom du ser att barnet gör framsteg. 7
4. Använda golvsitsen i bakåtlutad ställning För tonåringar med spastisk cerebral pares kan golvsitsen användas till att ligga på rygg eller bakåtlutat för att minska sträckningen i nacke och rygg. Luta sätet bakåt samtidigt som benen får stöd, så att höftböjningen blir mer än 90. Tyngdkraften och positionen ger rörlighet i ryggens nedre del. Barnet kan delta i aktiviteter med ett staffli eller en ram med upphängda föremål. Detta stimulerar till armrörelser i form av lyft (böjning framåt) och att röra armarna mot mitten av kroppen (horisontell abduktion) medan kroppen och huvudet får fullt stöd. Samma rörelser behövs i aktiv ställning. I aktiv ställning har barnet dock en tendens att lyfta upp axlarna i ett försök att bibehålla kontroll över huvudet. Denna axellyftning begränsar barnets förmåga att röra armarna. När barnet är placerat som figuren visar, försvinner behovet av att lyfta axlarna och barnet får större frihet att öva armrörelser. 5. Anpassad hemmaanvändning Barnet kan också sättas i sitsen under aktiviteter hemma. Då är det bara att stödja golvsitsen mot en fastmonterad ställning eller använda sittbasen på golvet. a. En-till-en-lek b. Se på när syskon leker c. Se på när mamma eller pappa är i köket d. Se på TV 8
6. Anpassning till vagn/rullstol Skumkonstruktionen gör att materialet kan anpassa sig efter ojämna ytor, tvärstänger, ramar och fästen. Sitsen är därför väl lämpad för olika enheter med hjul, förutsatt att ordentliga bälten eller remmar används. a. Paraplyvagn b. Vanliga vagnar eller sportmodeller c. Rullstolar Vi är medvetna om att barn har olika behov och att det bara är terapeuten som kan avgöra om en sits är lämplig för ett visst barn. Vi har därför konstruerat golvsitsen så att den passar barn inom en omfattande längdskala. I tabellen nedan visas längdskalan och sitsens innermått, så att terapeuten kan välja rätt sits. Small Medium Large X-Large Barnets längd stående 66-91,5 cm 91,5-121,5 cm 121,5 152 cm 152 183 cm Sätets bredd invändigt vid höftpartiet 19,5 cm 23 cm 32 cm 42 cm Sätets djup invändigt 20,5 cm 24 cm 33,5 cm 40,5 cm Sätets höjd invändigt 46 cm 58,5 cm 73,5 cm 89 cm För måttagning av barnet, se sid 30. 9
Hörnsits Tumble Forms hörnsits används huvudsakligen för att öva på grundläggande sittställning. Att sitta är första steget i utvecklingen som frigör båda armarna för rörelse i sidled, finmotoriska färdigheter och koordination mellan öga och hand. Att sitta är också grunden för att få viktbalans på benen, som i sin tur leder till kontroll över huvud och kropp. 1. Dämpning av sträckrörelser i benen Ryggstödets 90-gradiga hörnform underlättar axelböjning, som bidrar till att dämpa sträckrörelser i höfter och ben när barnet lyfter armarna för att använda händerna. Utan hörnsitsen har barnet en tendens att räta ut höfterna och falla bakåt. Den 90-gradiga hörnformen ger också stöd på sidorna så att barnet kan öva sin balanskontroll. Observera att barnet måste ha en viss kroppskontroll. Om huvudet är slappt, ryggen är rund och barnet inte kan använda händerna, är det för tidigt att använda hörnsitsen. 2. Knästräckning Hörnsitsens utformning gör att barnet måste sträcka ut knäna helt när det sitter. Barn som använder hörnsitsen måste därför ha full rörlighet i benen. Om så inte är fallet kan barnen sitta med benen korsade och ha abduktionsklossen som stöd, eller lyftas upp från sätet så att knäna inte behöver sträckas ut helt. 10
Träningsbollar Bollarna, som har en diameter på 40 och 55 cm, används för att utveckla vestibulära reaktioner, rumsorientering, kroppsmedvetenhet och muskelstyrka. Den minsta bollen (40 cm) är huvudsakligen avsedd för att rulla, knuffa, kasta och ta emot, men kan också användas till andra former av bollek. Båda bollarna, men i synnerhet den största (55 cm), används i mer specifika terapiaktiviteter. Användningsområden 1. Sitta på den största bollen (55 cm) Låt barnet stå med baksidan av benen mot låt barnet att sitta på bollen medan du rullar den bakåt tills barnet ligger mitt uppe på bollen. Rör bollen i olika riktningar för att stimulera balansen. Om barnet kommit längre i utvecklingen kan du be honom/henne att röra sig på bollen med utsträckta armar och pröva att hålla balansen. 2. Framkalla sträckreflex Låt barnet ligga på mage ovanpå den boll som passar bäst storleksmässigt, med armarna framför bollen. Stöd barnets höftparti, rulla bollen framåt och framkalla sträckreflexen. 3. Framkalla kroppsbalans Låt barnet ligga på mage ovanpå den boll som passar bäst storleksmässigt. Stöd barnets höftparti och gunga bollen försiktigt framåt/bakåt och i sidled medan du observerar reaktionsförmågan. 11
4. Lätt avspänning Särskilt bra för spastiska barn, eftersom du kan minska muskelspänningen genom att gunga bollen försiktigt när barnet ligger på mage över den. Barnets reaktion måste iakttas noga, så att inte aktiviteten utlöser för stor muskelaktivitet. 5. Stimulans att låta tyngden vila på knäna Till exempel att gå på knäna och omfamna en boll i lämplig storlek. Q-rullar Q-rullarna är användbara när man vill ha en vaggande eller gungande rörelse när terapeuten tränar med en patient. Generellt sett är rullarna bäst lämpade för att öva koordination och för att utveckla normal spänning i kroppen i förhållande till ben och armar. Användningsområden 1. Träna sträckning av nacke, huvud och överkropp a. Stimulera sträckning av nacke, huvud, arm och höfter och böjning av knäna genom att låta barnet ligga på mage på en rulle i lämplig storlek. Gör sedan övningarna tillsammans med barnet. Större barn kan ligga på mage över 2 lika stora rullar. Det extra stödet gör det möjligt att ta sig framåt och bakåt med hjälp av armarna. 12
b. Låt barnet grensla rullen och ställ dig bakom barnet. Lägg barnets huvud och kropp på rullen med ansiktet nedåt. Be barnet att sträcka del för del långsamt. Börja med huvud och nacke i den mån barnet behärskar detta. Var försiktig så att inte huvud och kropp sträcks för mycket, eftersom det kan framkalla onormala rörelsemönster. För att förhindra detta håller du barnet intill dig bakifrån och håller i barnets armar över handleden. Rullens diameter ska vara så stor att barnets fötter kan vila plant mot golvet. 2. Öva kontroll över underarm och hand Låt barnet ligga på mage på en rulle i lämplig storlek så att rullen ger stöd under bröstet. Stimulera barnet att räcka, greppa och släppa. 3. Öva att låta tyngden vila på armarna Låt barnet stå på alla fyra med rullen som lätt stöd under magen. Flytta tyngden från knäna till armarna i ett övningsmönster. 13
4. Balansövningar a. Låt barnet sitta grensle över rullen. Rullen ska ha en diameter som gör att barnets fötter kan vila plant mot golvet. Låret och vaden ska vara i rät vinkel mot varandra. Överkroppen ska lutas lätt framåt, framför höfterna. Händerna läggs platt mot rullen mellan knäna. Barnet skjuter uppåt, först med ena foten och sedan med den andra, så att det blir en vaggande rörelse. När rytmen är inne ska barnet kunna kompensera för rullens förändrade ställning och bibehålla sin egen upprätta ställning. b. Låt barnet lägga sig på mage ovanpå rullen längs med den. Benen ska vara utsträckta från höfterna med lätt böjda knän, så att barnet omfamnar rullen med benen. Armarna omfamnar rullen enligt figuren. Gunga rullen försiktigt från sida till sida och be barnet behålla den ursprungliga ställningen på rullen och kompensera för den växlande tyngdpunkten. 5. Träna benen a. Sitt grensle på rullen och vagga försiktigt från vänster till höger för att minska muskelspänningen i ben och fötter. Fortsätt balansera på rullen och för benen framåt för att sträcka lårmuskler och abduktorer. För sträckning av hälsenorna måste höfter, knän och anklar ha en vinkel på minst 90 grader. 14
b. Från sittande ställning på en rulle i lämplig storlek hjälper du barnet upp i stående ställning, så att det blir lättare att sträcka de bakre lårmusklerna samtidigt som knästräckningen kan hållas under kontroll och inte bli för stor. 6. Träna rotation av överkroppen Låt barnet sitta framför en rulle i lämplig storlek och röra kroppen åt vänster och åt höger så att armarna vilar växelvis på rullen. Öka rotationen genom att luta barnet gradvis mer åt sidan, tills det rör vid golvet på båda sidor av rullen. 7. Träna sensorisk förmåga De långa rullarna är bra för lärare och barn att sitta på under övningar i inlärning och sensorstimulering. När man använder kort som hastigt visas för barnet, eller andra undervisningshjälpmedel, medan lärare och barn sitter vända mot varandra på rulle, skapas en atmosfär med mer närhet samtidigt som barnet stimuleras att hålla balansen. 15
8. För blinda är det en grundläggande färdighet att kunna orientera sig i rummet. Öva proprioception och taktil medvetenhet med hjälp av handställningar och rulla sedan lugnt framåt så att överkroppen ligger vågrätt. 9. Träna böjning och sträckning av höften Låt barnet stå på knä och vila tyngden mot rullen med båda armarna antingen böjda eller utsträckta. Gunga framåt och bakåt så att barnet kan få kontroll över höfternas böjning och sträckning. Q-rullar med upphöjning Rullar med upphöjning är en ny och allsidig form från Tumble Forms, med fler positionsalternativ. De minsta modellernas upphöjda sidor gör det möjligt att använda dem för böj- och sträckövningar medan de större modellerna är så höga att de kan användas som sittstöd. Den unika formen på rullarna med upphöjning ger stabilt underlag för knä- och vristböjning, nacksträckning och sittstöd. 16
Kilkuddar Kilkuddarna används huvudsakligen som sittalternativ när ett barn inte har kontroll över huvudet, saknar sittbalans eller inte kan justera överkroppens ställning. säga att den idealiska storleken på en kilkudde är när ytan är tillräckligt lång för att rymma barnets kropp (i utsträckt position) från bröstbenet och minst ned till knäna. Vilken typ av kilkudde man ska välja beror i hög grad på hur stort barnet är som ska använda den. Allmänt kan man Användningsområden 1. Låta tyngden vila armarna Låt barnet ligga på mage på en kilkudde i passande storlek för att uppnå följande: a. Att tyngden vilar på axlarna b. Att tyngden vilar på armbågarna c. Att tyngden vilar på armarna när de är utsträckta 2. Lätt lyftning av huvudet och kontrollerad rörelse. Låt barnet ligga symmetriskt på mage med armarna utsträckta över kilkuddens övre kant så att huvudet inte får något stöd. Om kilkudden är för låg kommer för mycket av barnets tyngd att vila på underarmarna, och barnet klarar inte att räcka eller gripa. Av andra orsaker kanske barnet behöver en kilkudde som är för hög för att räcka och gripa, och som gör att lekområdet blir för lågt. Eftersom detta ökar risken för kramp i böjmuskeln måste lekområdet flyttas upp på en bräda, en pall eller en kloss. Räck- och gripaktiviteter bidrar till att öka rörligheten. 17
3. Stimulera sträckning av höfter och knän med en abduktionskloss. Låt barnet ligga symmetriskt på mage så att det känner att tyngden vilar på överkroppen, och höfterna därmed kan sträckas och bära vikt. Knäna frigörs så att de kan sträckas och bära vikt. Det bästa är att placera abduktionsklossen mellan knäna, vid knäleden. 4. Lätt rullningsförmåga Låt barnet ligga tvärs över två eller tre kilkuddar så att det får hjälp att röra kroppen. 5. Kreativitet a. Det finns många kreativa sätt att använda kilkuddar. Här utgör de underlag för vinklat sidoläge. b. När barnet ligger på rygg på en kilkudde blir det mycket lättare att göra situps. Ett sådant ryggläge är bra när det gäller att slappna av i armar, huvud och överkropp, och även i benen om det inte behövs rörlighet. Lämna aldrig barn med luftvägsproblem utan tillsyn i den här ställningen! På sidan 20 finns information om dränageläge. 18
Kilkuddar med remmar Tumble Forms kilkuddar med remmar ger terapeuten möjlighet att arbeta fritt utan att oroa sig för att barnet ska rulla av kudden. Remmarna fästs med kardborrelås och spännen. Remmarna kan korsas så att bara höftpartiet hålls på plats. Sidostöd Sidoläge är en grundläggande utvecklingsmässig deluppgift som ett barn måste bemästra för att kunna rulla runt, balansera och krypa. Fortsatt utveckling av grov- och finmotorik och sensomotoriska färdigheter beror på om barnet klarar denna grundläggande uppgift. Sidostödet erbjuder en möjlighet att lägga ett barn i bekvämt sidoläge även om inte barnet självt kan behålla den ställningen. Sidoläge är bra eftersom det minskar översträckning, håller axlarna uppdragna och gör att armarna kan placeras i mittställning. Användningsområden för vänster och höger sidoläge 1. Kontroll över huvudet Huvudet ska placeras i mittposition för att få så god symmetri som möjligt. Först måste du förhindra att huvudet sträcks bakåt genom att placera det framför kanten och luta det mot ryggklossen. Lägg sedan huvudet till rätta genom att placera en frottéhandduk, en kudde eller en Tumble Forms-kloss under, så högt att det jämnar ut skillnaden mellan den nedre axeln och huvudets nedre del. Underarms- och handfunktion Sidoläge förhindrar att underarmen översträcks på grund av underlaget och vikten av barnets egen kropp. Överarmen får hjälp av tyngdkraften att närma sig mittställning. Båda armarna blir därmed avspända och utsätts inte för onormalt stor spänning. Handfunktionen underlättas. 19
2. Dränageläge Dränage av luftvägarna kan underlättas om man lyfter upp benänden av sidostödet på Tumble Forms-kilkudden. Se till att lutningen ger lämpligt dränageläge och stöd för benen. Lämna aldrig barnet utan tillsyn i den här ställningen! Grasshopper Grasshopper är ett mobilt system som består av mer än 15 olika former och kan användas till både barn och tonåringar. Genom att placera barnet på polstringsunderlaget till Tumble Forms blir det lätt att byta plats samtidigt som barnet får stöd. Om Tumble Forms-kudden fästs på underlaget blir Grasshopper ett aktivt behandlingssystem för vestibulära stimulansaktiviteter. Användningsområden Vestibulära aktiviteter Vestibulär stimulans kan användas på två sätt: 1) för att framkalla en anpassad skydds- eller balansreaktion eller 2) för att framkalla en förändring i barnets muskelspänning som inte kräver en anpassad reaktion från barnets sida. Mag-/ryggläge När barnet ligger på mage eller rygg kan man träna bättre kontroll över huvudet, stabilitet i axelpartiet och förhindra kontrakturer och missbildningar i benen genom lättare höftsträckning, abduktion och extern rotation, knästräckning och dorsalböjning av vristen. 20
Sidoläge Sidoläge gör att barnet kan börja få kontroll över mittlinjen, vilket är viktigt både motoriskt, kognitivt och sensoriskt. Sidoläge underlättar träning av koordination mellan öga och hand, eftersom barnet registrerar arm- och handrörelserna visuellt. Sittställningar Barn som kan sitta själva kan delta i en rad aktiviteter som omfattar olika grader av koordination mellan öga och hand i upprätt ställning. Sittande ställning både på rulle och kubb kan användas till att upprätthålla eller öka rörligheten. Vippbräda Förmågan att hålla balansen är grundläggande för avancerade sensomotoriska aktiviteter. Biologiska balansmekanismer ger tillsammans med syn, taktil information och proprioceptionssvar information som används för att uppfatta kroppens orientering i rummet. Rytmiska rörelser som omfattar hela kroppen bidrar i mycket hög grad till att öva upp denna grundläggande kontroll. Målet med de följande aktiviteterna är att stärka barnets balans, kroppsuppfattning och orientering i rummet. Vilken nivå man ska lägga aktiviteterna på vippbrädan på måste anpassas efter barnets förmåga. Uppmuntran bidrar till att nå goda resultat och färdigheter på vippbrädan. Barn tycker om musik, och det är ett utomordentligt sätt att skapa en kontrollerad bakgrundsmiljö för alla vippbrädesaktiviteter. Användningsområden Öva balans, koordination mellan öga och hand samt kroppsuppfattning: 1. Barnet övar på att ta sig upp på och ner från vippbrädan: a. Framlänges b. Baklänges c. På sidorna 2. Barnet sitter på vippbrädan med korsade ben enligt figuren. Terapeuten gungar barnet fram och tillbaka och ber barnet hålla balansen. 3. Barnet sitter på vippbrädan och gör armrörelser (simrörelser) växelvis med höger och vänster hand och arm. 21
4. Låt barnet sitta på knä och rulla huvudet åt sidan medan det fokuserar på ett mål, och därefter rulla huvudet åt andra sidan och göra detsamma. Låt sedan barnet rulla huvudet i hela cirklar. 5. Låt barnet sitta, stå på knä eller stå och gunga sakta fram och tillbaka på vippbrädan. Detta långsamma, rytmiska mönster ger en större helhetsupplevelse om det utförs till musik. 6. Barnet sitter eller står på knä och rör armarna i cirkel: a. båda armarna åt samma håll b. båda armarna men åt olika håll c. först ena armen och sedan den andra d. först ena armen och därefter den andra i motsatt riktning 7. Barnet balanserar på vippbrädan antingen sittande, knästående eller stående, och: a. lägger armarna i kors över bröstet b. lyfter armarna över huvudet c. sträcker ut armarna åt sidan (enligt figuren) d. böjer sig och rör vid tårna e. gör egna rörelser Jettmobile Trots sitt funktionshinder kan många barn fortsätta utforska sina omgivningar. Även om det kan vara svårt eller nästan omöjligt för vissa, kan Jettmobile hjälpa dem att bli mobila genom att de ligger symmetriskt på mage och skjuter på och drar med armarna. Bröstkil Denna lilla kil lyfter upp barnets bröst ytterligare 5 6 cm om det behövs för att justera armsträckningen. Kilen hålls på plats med kardborrelås. Sidmellanlägg Mellanstyckena på sidorna är halvmånformade, ca 2,5 cm tjocka och hålls på plats med kardborrelås. De är bra för mindre barn, för att minska bredden från 25 till 23 eller 20 cm i området kring bröstet. När sidmellanläggen används bak på Jettmobile kan de minska abduktionen med mellan 2,5 och 5 cm. Abduktionsklossen Klossen fästs med kardborrlås och är reglerbar. Abduktionsvinkeln kan ändras genom att klossen flyttas framåt eller bakåt, och stor asymmetri i hållningen kan avhjälpas om klossen justeras åt vänster eller höger. Höftremmar Jettmobile levereras med höftremmar så att barnet kan fästas ordentligt. Remmarna kan justeras framtill och baktill, vilket är användbart när det gäller att reducera onormal höftböjning. 22
Användningsområden 1. Kontroll över huvud och överkropp a. Träna huvud och överkropp genom att placera barnet symmetriskt på mage på Jettmobile, så att barnet kan lyfta huvudet och överkroppen för att kunna använda armarna. b. Det blir lättare för barnet att lyfta huvud och överkropp om man drar barnet framåt medan det ligger på mage och håller i repet. c. Eftersom det är lätt att ligga på mage i Jettmobile är det en populär aktivitet för barn med spina bifida. 2. Armar Jettmobile har konstruerats för att träna armarna, stimulera till tvåsidig motorisk koordination och öka styrka och uthållighet i armar och händer. 3. Sensomotorik En stimulerande aktivitet är att snurra Jettmobile runt i cirkel och be barnet använda hand-över-hand-rörelser och byta riktning, medurs och moturs. 4. Höftsträckning Låt barnet ligga på mage med benen symmetriskt särade och vända utåt, och dra åt kardborrelåset gradvis så att höfterna böjs mindre. Den lilla lutningen i både fram- och bakkant stimulerar höftsträckningen när höfterna är placerade mitt på Jettmobile. 23
Turtle Turtle är en komplett produkt som är avsedd för vestibulär stimulans- och sensorintegrationsbehandling. Praktiskt förvarat inuti Turtles skal finns ett fäste för T-pall, nätgunga med rep och höjdjustering, ett urval tygbollar och ärtpåsar samt en mapp för förvaring av journaler. Turtle är ett bärbart system för terapeuter som reser runt eller kliniker som har ont om utrymme. Användningsområden 1. Balansera och stärka kroppen Barnet sitter på plattan med korsade ben, terapeuten skapar rörelse genom rummet och ber barnet hålla balansen. 2. Proprioception för ben, balans, koordination mellan öga och hand Barnet sitter på plattan med benen på golvet och försöker hålla balansen. I den här positionen kan man ha kasta-ochta-emot-lekar. 3. Proprioception för armar och integrering av reflexer eller koordination mellan öga och hand Barnet ligger på mage över halvkulan som ligger upp-ochned, och vilar tyngden på armarna. Terapeuten ber barnet kasta ärtpåsar på ett mål med ena handen. Tyngden skiftas då över från ena armen till den andra. 4. Koordination mellan öga och fot, proprioception för ben och balans Barnet sitter på scooterbrädan (som fungerar som lock på förvaringsutrymmet i Turtles välvda skal) och använder båda fötterna till att ta sig fram medan det håller fast i brädan med båda händerna. 5. Tvåsidig motorisk koordination, liggande extensionsställning, muskelkontraktion och armproprioception Barnet ligger på mage på scooterbrädan och tar sig framåt med hjälp av armarna. I den här positionen går det att leka sisten eller ha stafett. 24
6. Balans med tyngden vilande på benen, och koordination mellan öga och hand Barnet sitter på T-pallen med benen plant mot golvet och försöker hålla balansen. I den här positionen går det bra att leka kasta/ta emot-lekar. 7. Vestibulär stimulans, reflexintegration, muskelkontraktion, proprioception Barnet ligger på mage i nätgungan och använder båda händerna för att ta sig fram. Terapeuten kan kontrollera stimulanstyp och -hastighet. Scooterbräda Scooterbrädan är ca. 60 cm i diameter, har mjuk ovansida och handtag på båda sidorna. Den kan användas för att träna barnets neuromotoriska kontroll genom att barnet tar sig fram i olika riktningar eller svänger och roterar. De två handtagen är trygga att hålla i. Användningsområden 1. Stärka överkroppen Barnet sitter på brädan med korsade ben, terapeuten flyttar brädan i olika riktningar och ber barnet hålla balansen. 2. Hela mönster Hela mönster, som t.ex. att röra sig framåt på mage, kan utföras i alla riktningar, framåt och bakåt, åt höger eller åt vänster, runt i cirkel eller diagonalt framåt och bakåt åt vänster och höger. Eftersom brädan är i rörelse lär sig barnet att orientera kroppen i förhållande till ett föränderligt rum samt att hålla balansen. 25
3. Kontroll över huvud och överkropp a. Att hålla huvud och överkropp sträckt är en förutsättning för att kunna använda armarna. Få kontroll över huvud och kropp genom att låta barnet ligga på mage på brädan. b. Det blir lättare för barnet att sträcka huvud och överkropp om man drar barnet framåt medan det ligger på mage och håller i repet. 4. Armar Stimulerar armarnas utveckling och tvåsidig motorisk koordination. Samtidigt blir styrka och uthållighet i armar och händer bättre om barnet ligger på mage på brädan och drar eller skjuter på framåt. 5. Sensomotorik Låt barnet ligga på mage och röra sig medurs med handöver-hand-rörelser. Låt sedan barnet byta riktning och röra sig moturs. Sensorisk integrationsterapi Sinnena är inte isolerade från varandra. Varje sinne samarbetar med de andra och ger en sammansatt bild av vem vi är rent fysiskt, var vi befinner oss och vad som sker runt omkring oss. Sensorisk integration innebär att sinnesintrycken ordnas löpande. För de allra flesta av oss sker den sensoriska integrationen automatiskt, omedvetet och utan ansträngning. För några är denna process ineffektiv, kräver ansträngning och uppmärksamhet och det finns ingen garanti för att den är tillräcklig. I dessa fall är det inte så enkelt att uppnå det vi eftersträvar. Vestibulär stimulans är kärnan i den sensoriska integrationsterapin. Sådan stimulans ger mycket information som inte bara påverkar det vestibulära systemet utan även de flesta andra system (syn, hörsel, det proprioceptiva systemet) genom sina förbindelsestrukturer. Eftersom verkningarna är så omfattande är det självklart att detta inte kan användas på alla barn. Även barn som fått vestibulära störningar konstaterade behöver olika typer av vestibulär stimulans. En del kanske behöver aktivering av det vestibulära systemet, vilket kan göras effektivt med denna utrustning. Andra kanske upplever för hög vestibulär aktivitet som kräver andra former av terapi. Vad som sker under terapin måste utgå från en grundlig utvärdering och observation av en terapeut med utbildning inom utvärdering och behandling av sensorisk integration. På detta sätt blir det möjligt att avgöra på ett tillfredsställande sätt vari barnets problem består och vilka aktiviteter och tekniker barnet har bäst nytta av. Terapi är mest effektivt när barnet självt kan välja utrustning och aktiviteter, men ofta behöver terapeuten införa vissa bestämda aktiviteter och skapa en ram kring aktiviteterna. Denna utrustning har tagits fram för vestibulär stimulans i terapeutiskt syfte. Många terapeuter har länge väntat på liknande utrustning eftersom de har insett betydelsen av den här typen av stimulans men blivit frustrerade över de konstruktionsmässiga begränsningar som hittills har präglat hjälpmedlen. Vissa av de delar som används i Vestibulator II, t.ex. de ovala karbinhakarna och stödrepen, kan bli slitna efter ett tag. Terapeuten måste regelbundet kontrollera dessa delar och se till att slitna delar byts. Tumble Forms vestibulatorgunga är lätt att ta ned och frakta i bil med rymlig baklucka. 26
Vestibulator II Vestibulatorgunga Aktiviteter 1. Låt barnet ligga på mage i nätet med samlade händer. Låt barnet skapa rörelse med båda händerna så att det gungar fram och tillbaka. Terapeuten hänger upp en boll framför barnet, som barnet ska försöka träffa. 2. Låt barnet ligga på mage i nätet och plocka upp ärtpåsar från golvet, en i taget, och kasta påsarna på ett mål med båda händerna. 3. Låt sedan barnet ligga på mage i nätet och själv ta sig runt med händerna korsade framför sig. Hand-över-handrörelse. 4. Låt barnet ligga i nätet och röra sig fram och tillbaka med samlade händer. Terapeuten står framför barnet och håller i ena änden av en sjal eller halsduk. Barnet försöker ta tag i den lediga delen av halsduken och klättra med händerna mot terapeuten. När barnet når terapeutens ände av halsduken behåller barnet greppet och ställningen så länge som möjligt. Sedan släpper barnet taget och gungar fritt. 5. Låt barnet sitta i nätet med korsade ben och gungas av terapeuten i linjära och cirkulära mönster. UNDVIK att tvinga på barnet stimulansen. Barnet måste själv få avgöra hur intensiv aktiviteten ska vara och hur länge den ska pågå. Rotationsbygel Rotationsbygeln ger linjär rörelse och rörelse i bana genom rummet medan barnet sitter på plattformen och håller i den upprätta cylindern på bygeln. 27
Nätgunga Nätgungan ger linjär rörelse i rummet för multifunktionshindrade barn som vanligtvis inte har möjlighet att få en sådan upplevelse. Terapeuten sätter barnet rätt med stöd i nätgungan som placeras tryggt i hammocken. Plangunga Plangungan ger linjär rörelse och rörelse i bana genom rummet medan barnet står på alla fyra eller står på knä på plattformen. Aktiviteter 1. Barnet står på alla fyra på plattformen medan gungan rör sig genom rummet. 2. Barnet sitter med korsade ben och försöker hålla balansen medan det tar emot ärtpåsar och kastar dem med båda händerna på olika mål. 3. Låt barnet sitta på knä på plattformen och leka olika lekar med ärtpåsarna medan det försöker hålla balansen. 28
Cylindergunga Cylindergungan ger linjär rörelse och rörelse i bana genom rummet medan barnet a) sitter grensle på cylindern med händerna samlade framför sig, b) sitter grensle på cylindern och håller sig i stödstropparna eller c) ligger på mage på cylindern med armar och ben samlade och huvudet plant mot underlaget. Barnet sitter grensle på cylindern med lätt böjda ben så att fötterna inte vidrör golvet, och håller sig i stödstropparna. Låt barnet gunga sig själv fram och tillbaka genom att knuffa på och dra i stropparna. Barnet sitter med händerna plant mot cylinderns yta, skjuter på med båda fötterna och pumpar med kroppen i rörelseriktningen. Terapeuten staplar stora pappkartonger framför gungan, och barnet försöker gunga sig så högt och rakt att det kan välta kartongstapeln. Barnet ligger på mage och håller runt gungan med ena sidan av huvudet plant mot gungans yta medan terapeuten skjuter på linjärt eller i bana. För att få maximal stimulans bör du uppmuntra barnet att hela tiden hålla ner huvudet mot cylinderns yta. 29
Ta mått på barnet vid användning av Tumble Forms 2 -produkter Anvisningarna och illustrationerna nedan är till god hjälp när du ska ta mått på barnet för att hitta rätt Tumble Forms 2-produkt. 1. Bröstvidd Bröstvidden mäts tvärs över bröstet ca 5 cm nedanför armhålan. Mät inte bröstets omkrets. 2. Höftbredd, sittande Mät utvändig höftbredd när barnet sitter. 3. Lårlängd eller sitsdjup Mät längden från stjärten till knäleden. 4. Underbenslängd Mät från knäskålen till fotsulan. 5. Sitthöjd Mät från sittytan till barnets hjässa 6. Full längd Mät från fotsulan till hjässan när barnet står upp. Om barnet mäts liggande kan måtten ändras. Annat att ta hänsyn till: - Kan barnet sitta själv? - Har barnet behov av huvudstöd, väst eller bälte? - Bör fötterna säkras? - Har barnet behov av en fotplatta, skor eller fot remmar? - Har barnet plats att växa? - Bedöm barnets längd och vikt och se om det finns plats att växa i produkten. 30